Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby

Tjänsteutlåtande Projektledare 2016-02-01 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: sofia.gullberg@upplandsvasby.se KS/2014:288 20381 Kommunstyrelsen Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner informationen och ställer sig bakom utredarnas rekommendationer till nämnderna om fortsatta insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby. 2. Berörda nämnder får i uppdrag att återrapportera insatser för att främja flickors psykiska hälsa till kommunstyrelsen i november 2016. Sammanfattning av ärendet I Stockholmsenkäten som genomfördes våren 2014 stack svaren från Upplands Väsbys flickor i årskurs 9 ut på ett oroväckande vis vad gäller bland annat den psykiska hälsan. Med anledning av resultaten tog kommunstyrelsen den 2 mars 2015 ( 66) beslut om att ge berörda nämnder och utskott i uppdrag att göra en fördjupad analys av varför kommunens flickor sticker ut på ett oroväckande sätt och hur det förebyggande arbetet riktat mot denna målgrupp kan stärkas. Analysen genomfördes under hösten 2015 av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från berörda kontor; social- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, samt av kommunens preventionssamordnare och folkhälsosamordnare. Arbetsgruppen sammanställde en gemensam rapport, Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser (bilaga 1), som presenterar en helhetsbild av möjliga orsaker till den höga ohälsan och förslag på insatser inom olika områden för att förebygga psykisk ohälsa hos flickor. En orsak som tas upp i rapporten är att unga tjejer upplever en stor press från omgivningen i hur de ska vara, se ut och prestera i skolan. Ytterligare faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa är föräldrars livsituation och socioekonomiska status och minskningar i antalet skolkuratorer och psykologer. I rapporten ger utredarna ett flertal olika förslag för hur det förebyggande arbetet riktat mot målgruppen unga tjejer kan stärkas. Förslagen handlar om 1

verksamhetsområden i kommunen som är i behov av en översyn och utökade resurser. Ett antal förslag ges också på arbetsområden som utredarna menar är i behov av en tydligare och mer effektiv samordning. Till sist ges ett antal förslag som handlar om preventiva metoder och riktade insatser. Efter analysen har ett antal olika insatser genomförts. Vissa insatser har ännu inte hunnit genomföras, men är under arbete. Kommunens fritidgårdar samt VEGA har getts ett extra bidrag om 10 000 kronor från Ung & Trygg för att bedriva verksamhet riktat till tjejer. En fritidsfältare ska anställas, vars uppgift ska vara att ansvara för samordning av civilsamhället för ungdomars aktivitet och utveckling. Vidare har utbildningskontoret och social- och omsorgskontoret planer på att bilda ett forum som träffas regelbundet för att jobba vidare med det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa hos unga. Individ- och familjeomsorgen har också påbörjat ett arbete för att förtydliga informationen till unga om vart de kan vända sig vid psykisk ohälsa. Vissa insatser beräknas kunna genomföras inom ramen för kontorens befintliga verksamhet under verksamhetsåret för 2016. En insats är att stötta skolorna genom en kompetensutveckling för kommunens rektorer kring preventiva metoder som har stöd i vetenskaplig forskning, så kallade evidensbaserade metoder. Ytterligare en insats är att föra en mer aktivt dialog med de kommunala skolorna om hur normkritiska samtalsgrupper i skolorna bäst organiseras, och uppmuntra kommunens skolor att arbeta än mer aktivt med att utmana normer om kön och hur du förväntas vara som kille och tjej. Dessa insatser rekommenderas till berörda nämnder för år 2016 års verksamhet. Till sist är det vissa förslag som ges i rapporten för en vidareutveckling av det förebyggande arbetet i kommunen men som i dagsläget inte bedöms rymmas inom någon befintlig verksamhet i kommunen. En rekommendation är därför att vissa av förslagen som ges i rapporten tas vidare av nämnderna i deras kommande arbete med budget och verksamhetsplan inför år 2017. Det handlar om mer omfattande och långsiktiga insatser såsom att utöka antalet kuratorer och liknande tjänster i kommunens skolor och i andra verksamheter. Detta för att ge verksamheterna bättre förutsättningar att kunna bedriva ett systematiskt förebyggande arbete mot psykisk ohälsa bland unga. Ytterligare sätt att ge förutsättningar för ett mer intensivt förebyggande arbete är genom att avsätta extra medel för utbildningar till personal inom kommunens skolor och fritidsgårdar i preventiva metoder och i förebyggande av användningen av ANDT (alkohol, narkotika, droger och tobak) bland unga. Även ideella organisationers initiativ för att främja tjejers psykiska hälsa bör ges särskild prioritet. Ekonomiska konsekvenser Genomförda och pågående insatser samt de listade förslagen till nämnderna om insatser under 2016 bedöms kunna genomföras inom nämndernas befintliga budget för år 2016. Förslagen listade under rubriken rekommendationer till nämnderna för insatser under år 2017 och framåt bedöms inte rymmas inom någon befintlig verksamhet i kommunen, men föreslås beredas vidare av nämnderna i deras kommande arbete med budget och verksamhetsplan inför år 2017. 2

Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? Ja, genom fokusgruppsintervjuer med tjejer ur den aktuella åldersgruppen samt genom träffar med elevrådsordföranden i kommunen. Har barns åsikter beaktats? Ja, åsikterna från intervjuerna och träffarna med elevrådsordföranden har använts som underlag för den genomförda analysen. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Ja, utredarna har eftersträvat att så långt som möjligt utgå från barnets perspektiv och vad som bedöms mest nödvändigt i ungdomars närhet för att främja psykisk hälsa. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Ja, genom att besluta om rekommendationer för nämnderna om insatser för den psykiska hälsan kommer barns utveckling gynnas i positiv riktning. Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Nej Beslutet skickas till: Kultur- och fritidsnämnden Social- och äldrenämnden Utbildningsnämnden Kommunstyrelsens allmänna utskott Beslutsunderlag 1. Kommunstyrelsens tjänsteutlåtande 2016-02-01, Dnr KS/2014:288 2. Beslut, kommunstyrelsen 2015-03-02 66 3. Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser 4. Beslut, kultur- och fritidsnämnden 2015-10-13 60 5. Beslut, social- och äldrenämnden 2015-10-14 92 6. Beslut, utbildningsnämnden 201-10-14 88 Ärendet i sin helhet I Stockholmsenkäten som genomfördes våren 2014 stack svaren från Upplands Väsbys flickor i årskurs 9 ut på ett oroväckande vis vad gäller bland annat den psykiska hälsan. Med anledning av resultaten tog kommunstyrelsen den 2 mars 2015 ( 66) beslut om att ge berörda nämnder och utskott i uppdrag att göra en fördjupad analys av varför kommunens flickor sticker ut på ett oroväckande sätt 3

och hur det förebyggande arbetet riktat mot denna målgrupp kan stärkas. Nämnderna fick i uppdrag att redovisa resultaten av analysen och genomlysningen samt förslag på insatser för kommunstyrelsen. Den 13 oktober 2015 presenterades den fördjupade analysen för kultur- och fritidsnämnden ( 60). Den 14 oktober 2015 presenterades analysen också för social- och äldrenämnden ( 92) samt för utbildningsnämnden ( 88). Alla tre berörda nämnder beslutade att godkänna analysen och överlämna förslagen på insatser till kommunstyrelsen. En del av den fördjupade analysen av ungas psykiska hälsa bestod av fokusgruppsintervjuer med unga tjejer i kommunen. Intervjuerna genomfördes av en student i folkhälsovetenskap. Den större delen av analysen utgjordes av intervjustudier av olika samhällsfunktioner och verksamheter i kommunen samt en sammanställning av forskning inom området. Analysen genomfördes av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från berörda kontor; social- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, samt av kommunens preventionssamordnare och folkhälsosamordnare. Arbetsgruppen sammanställde en gemensam rapport som presenterar en helhetsbild av möjliga orsaker till den höga ohälsan och förslag på insatser inom olika områden för att förebygga psykisk ohälsa hos flickor. Tonåringars psykiska ohälsa har ökat under de senaste decennierna både i Sverige och i resten av världen. Det är svårt att säga exakt vad detta beror på och vad som gör att Upplands Väsbys flickor i skolår 9 sticker ut i självskattad psykisk ohälsa. Den höga självmordsfrekvensen bland killar och den typiska killrollen som uppmanar killar till att inte visa känslor tyder dessutom på att det kan finnas ett mörkertal med en större psykisk ohälsa även bland pojkar. Den analys som genomförts presenterar dock ett antal olika orsaker till den höga ohälsan bland tjejer. En orsak som tas upp är att unga tjejer upplever en stor press från omgivningen i hur de ska vara, se ut och prestera i skolan. Ytterligare faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa är föräldrars livsituation och socioekonomiska status och minskningar i antalet skolkuratorer och psykologer. Flera olika orsaker samspelar men dessa faktorer lyfts främst särskilt upp i Upplands Väsby i de genomförda intervjuerna som orsaker till den höga ohälsan. I rapporten Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser (bilaga 1) ger utredarna ett flertal olika förslag för hur det förebyggande arbetet riktat mot målgruppen unga tjejer kan stärkas. Förslagen handlar om verksamhetsområden i kommunen som är i behov av en översyn och utökade resurser. Ett antal förslag ges också på arbetsområden som utredarna menar är i behov av en tydligare och mer effektiv samordning. Till sist ges ett antal förslag som handlar om preventiva metoder och riktade insatser. Genomförda och pågående insatser Efter analysen har ett antal olika insatser genomförts. Insatserna som beskrivs i denna del har arbetats fram till följd av resultaten från analysen kring psykisk ohälsa, samt att parallella utredningar visat ett behov av liknande åtgärder. Vissa insatser har ännu inte hunnit genomföras, men är under arbete. Redan under 2015 kunde kommunens fritidgårdar ges ett extra bidrag om 10 000 kronor från Ung & Trygg för att bedriva verksamhet riktat till tjejer. Gårdarna 4

skickade in projektansökningar och hade många idéer om aktiviteter de önskade genomföra för att stärka flickors psykiska hälsa. Även under 2016 har 10 000 kronor kunnat avsättas inom budgeten för Ung & Trygg för att bidra till olika aktiviteter vid de fyra fritidsgårdarna samt även VEGA. Den 1 februari 2016 fattade kommunstyrelsen även beslut om medel för trygghetsskapande åtgärder. I och med beslutet avsattes medel för extra öppethållande av fritidsgårdarna. En fältassistent har utbildats i den förebyggande metoden DISA, en metod med rötterna i kognitiv beteendeterapi för att förebygga stress och depressiva symtom bland tonåringar. Tjejer erbjuds under våren 2016 att delta i stärkande gruppsamtal enligt DISA metoden vid Runbygården. I dagsläget leds en grupp om 10 tjejer. I analysen föreslås även att en samordnare mot unga och civilsamhälle anställs. Samordnarens uppgift skulle vara att se över och samordna kommunala verksamheter, ideella krafter och även fritidgårdarna i att främja en meningsfull fritid för unga. I kommunstyrelsens beslut den 1 februari 2016 om medel för trygghetsskapande åtgärder ingår medel om 700 000 kronor för anställning av en fritidsfältare under 2016, med en eventuell förlängning under 2017. Fritidsfältarens uppgift ska vara att ansvara för samordning av civilsamhället för ungdomars aktivitet och utveckling. En fritidsfältare är snarlik det förslag på samordnare som föreslagits i den bifogade analysen om psykisk ohälsa. I analysen konstateras dock också att det finns behov av fritidsaktiviteter som särskilt främjar den psykiska hälsan, samt att det även finns en skillnad mellan könen där flickor har en tendens att försumma fritidsaktiviteter, vilket är missgynnsamt för den psykiska hälsan. Det är därmed viktigt att samordningen tar tillvara det som framkommit från analysen om psykisk ohälsa och fokuserar extra på aktiviteter som främjar den psykiska hälsan för unga samt funderar över olika sätt att uppmuntra till fritidsaktiviteter särskilt för flickor. Att samordna alla olika insatser i flickors närhet mer effektivt är en viktig del av vad som kom fram i utredningen. Det är viktigt att samordna olika stödinsatser hos ungdomar som uppsöker många olika myndigheter samtidigt. Det kan exempelvis röra sig om elever som uppsöker både elevhälsa, ungdomsmottagning och Barn och ungdoms- psykiatrin samtidigt. Under hösten 2015 har utbildningskontoret och social- och omsorgskontoret träffats för att se hur elevhälsan och utbildningskontoret kan vara delaktiga i samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS. Utöver samverkan av BUS ser kontoren även över hur man kan utöka samarbetet av det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa hos unga. Utbildningskontoret och social- och omsorgskontoret har planer på att bilda ett forum som träffas regelbundet för att jobba vidare med frågan, samt även bjuda in representanter från landstinget till forumet. I november 2015 presenterades rapporten om flickors psykiska ohälsa för landstingspolitiker och kommunpolitiker under ett samverkansmöte mellan Stockholms läns landsting, Upplands Väsby kommun och Sigtuna kommun. Syftet var att uppmuntra aktörerna till en utökad samverkan kring ungas psykiska hälsa. Ett tydligt förbättringsområde som togs upp i utredningen var elevhälsan. Utredningen pekar på behovet av en förstärkning av personalresurser inom 5

elevhälsan, framförallt skolkuratorer. Men det finns också ett behov av samordning inom elevhälsan. Utbildningskontoret genomförde under hösten 2015 en översyn av elevhälsan. Till följd av översynen har utbildningskontoret rekryterat en elevhälsochef. Utöver myndighetsutövning, kommer elevhälsochefens roll vara att samordna och ge stöd i individärenden. I och med tillträdet av elevhälsochefen, kan det bli aktuellt att se över elevhälsans organisation och utreda om elevhälsan på sikt bör vara en centralt placerad enhet som kan stötta alla skolor i kommunen. Utöver rekryteringen av en elevhälsochef pågår även rekryteringar av två kuratorer, en sjuksköterska och två specialpedagoger till mottagningsenheten för nyanlända elever. I analysen kom det också fram att informationen till unga om var de kan vända sig vid psykisk ohälsa behöver tydliggöras. Social-och omsorgskontoret har uppmärksammat behoven i verksamhetsplanen för 2016 av att förtydliga och förbättra informationen till sina målgrupper, inte minst till barn och ungdomar. Individ-och familjeomsorgen kommer under våren 2016 att ta initiativ till och samordna att berörda kontor samlas kring en kommunikationsplan för att bättre nå ut till barn och ungdomar om vart man kan vända sig i olika frågor. I november 2015 anordnades, inom ramen för folkhälsoarbetet, en föreläsning om psykisk ohälsa bland unga. Föreläsaren från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) berättade om en ny preventiv metod riktad till unga. Syftet med metoden YAM (youth aware of mental health) är att öka medvetenheten om psykisk ohälsa och motverka självmordstankar. Att metoden fokuserar på förebyggande av psykisk ohälsa såväl som självmord är en styrka. Den självrapporterade psykiska ohälsan samt självmordsförsök är generellt sett högre bland flickor, däremot är antalet rapporterade självmord högst bland pojkar. Det pekar på att det även är viktigt att jobba förebyggande med självmord bland pojkar även om de inte ger synliga tecken på psykisk ohälsa och självmordsbenägenhet. Under 2016 ska YAM testas i ett antal skolor i Stockholms län genom ett projekt finansierat av Stockholms läns landsting. Under våren 2016 kommer ett antal skolor i olika kommuner, inklusive Upplands Väsby, erbjudas att ingå i en studie. Studien kommer genomföras som en så kallad kontrollerad randomiserad studie, vilket innebär att det både ingår en försöksgrupp och en kontrollgrupp och att uttagningen av ungdomar till båda grupperna sker genom ett slumpvis urval. De skolor som blir utvalda att ingå i studien bör uppmuntras till att tacka ja till erbjudandet att delta i studien och ges förutsättningar i form av arbetstid för instruktörer samt samordning för att kunna ingå i studien. Under hösten 2015 presenterades en möjlighet för skolor i Upplands Väsby att införa en ny våldspreventiv metod, MVP (mentors in violence prevention), som ingår i projektet En kommun fri från våld. Metoden har visat på positiva forskningsresultat i USA och utvärderas nu i Sverige på uppdrag av regeringen. Ingen av skolorna i Upplands Väsby har hittills tackat ja till att införa programmet utifrån att de saknat resurser i form av tid och ekonomi. Just nu ses det över om skolorna kan erbjudas en mindre resurskrävande men liknande insats. Rekommendationer till nämnderna om kommande insatser under år 2016 6

Nedan listade insatser beräknas kunna genomföras inom ramen för kontorens befintliga verksamhet under verksamhetsåret för 2016. Något som kom fram i analysen var att flera av kommunens skolor arbetar förebyggande med olika riktade samtalsmetoder, men att det i vissa skolor görs genom metoder som utvärderats utan bevisad vetenskaplig effekt för den psykiska hälsan. Metoder såsom YAM och DISA har bevisat förebygga psykisk ohälsa och självmordsfrekvens. Att vissa skolor ändå inte använder sig av dessa kan bero på en avsaknad av nationella eller kommunala riktlinjer inom området, och att det därmed är upp till varje skola att själva välja hur de arbetar med förebyggande metoder. Därför föreslås att utbildningskontoret genomför kompetensutvecklande insatser för kommunens rektorer kring preventiva metoder som har stöd i vetenskaplig forskning (evidensbaserade). Detta för att alla de förebyggande insatserna som bedrivs i kommunala skolor ska vara så verksamma som möjligt. En orsak till att många unga mår psykisk dåligt som kom fram i utredningen är de normer och ideal som begränsar unga i hur de förväntas vara som flicka och pojke. Även mobbning på sociala medier bidrar. Analysen pekade därför också på ett behov av samtalsgrupper och aktiviteter som utmanar normer om kön och attityder mellan pojkar och flickor. Dessa normkritiska samtal behöver inte nödvändigtvis ske i skolan, men eftersom skolan är en naturlig knutpunkt för att informera unga om vilka samtalsgrupper som finns och även till stor del organiserar dessa under skoltid så är det viktigt att skolorna har en samsyn kring vilka samtalsgrupper som gynnar ungdomar och hur dessa ska bedrivas. Det är särskilt viktigt då det är många aktörer involverade i att samtala med unga om normer och attityder. Ett förslag är att dialogen om hur samtalsgrupper i skolorna bäst organiseras sker i samband med de kompetenshöjande insatserna om preventiva metoder för kommunens rektorer. Rekommendationer till nämnderna för insatser under år 2017 och framåt Att vända de negativa resultaten från Stockholmsenkäten och se till att kommande generationer av flickor i Upplands Väsby behåller en god psykisk hälsa under ungdomsåren är ett långsiktigt arbete. Vissa av de förslag som ges i rapporten Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby ryms inte i dagsläget inom någon befintlig verksamhet i kommunen. En rekommendation är därför att de nedan listade förslagen på en vidareutveckling av det förebyggande arbetet i kommunen tas vidare av nämnderna i deras kommande arbete med budget och verksamhetsplan inför år 2017. Det är framförallt det utpekade behovet av att anställa fler skolkuratorer och liknande tjänster i kommunen som inte kan tillgodoses på kort sikt. Ytterligare ett angeläget behov är utökade medel för förstärkta insatser av skolornas och fritidsgårdarnas preventiva arbete. Det handlar om att ge skolorna och fritidsgårdarna bättre förutsättningar att arbeta förebyggande med psykisk ohälsa, till exempel genom extra medel särskilt avsatta för utbildningar till personal i preventiva metoder och i förebyggande av användningen av ANDT (alkohol, narkotika, droger och tobak) bland unga. 7

Genom att utöka resurserna till verksamheten Ung & Trygg skulle denna verksamhet kunna stötta skolor och fritidsgårdar ytterligare i det drogförebyggande arbetet. En rekommendation är också att alla berörda nämnder prioriterar att stötta projekt och ideella organisationers initiativ som syftar till att motverka psykisk ohälsa bland ungdomar. Det kan till exempel handla om mentorskap av unga tjejer eller andra aktiviteter för ungdomar som främjar den psykiska hälsan. Till sist innehåller utredningen ett förslag om medel för att utöka föräldrastödet i grupp. Detta förslag rekommenderas tas vidare av socialoch äldrenämnden och vägas mot andra satsningar vilka också gynnar den psykiska hälsan bland unga. Bilaga: Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser Kommunledningskontoret Hillevi Engström Kommundirektör Per-Ola Lindahl Utvecklingsdirektör 8