GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: ALESKOGENS FÖRSKOLA

RÅD OCH STÖD I ARBETET MED: PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: ALESKOGENS FÖRSKOLA År 2012 2013 Ansvarig rektor: Kerstin Olsson Jämställdhetsutvecklarna/Genuspedagogerna BUF

PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen (1985:1100). Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet i verksamheten och innefattar även ett direktiv om handlingsplikt. Barn och elever har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja barns och elevers lika möjligheter och rättigheter måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska upprättas årligen och beskriva det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda.

ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn och personal delta. En framgångsfaktor är vårdnadshavarnas deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utvärderingen ska även redovisas i verksamhetens kvalitetsredovisning. 1) Vision så här vill vi barn/elever och personal ha det! 2) Kartläggning så här ser det ut! 3) Analys så här tänker vi, barn/elever och personal, om detta! 4) Åtgärder så här gör vi, barn/elever och personal! 5) Utvärdering och upprättande av ny plan - av barn/elever och personal! UTVÄRDERING VISION ÅTGÄRDER KARTLÄGGNING ANALYS Aleskogens Vision är: På Aleskogens förskola skall alla barn och vuxna bemötas utifrån sina förutsättningar och behov, och sporras att växa och utvecklas positivt. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling

Humlans kartläggning och analys Humlan är en avdelning med totalt 16 barn i åldrarna 1-4 år, 8 flickor och 8 pojkar. Vi har kartlagt genom observationer och intervjuer. Inför våra utvecklingssamtal har vi fört en dialog med barnen där vi fångat hur barnen upplever vår miljö och verksamhet. I verksamheten har vi kunnat observera de barn som inte kan uttrycka sig verbalt. På så vis kan vi se i vilka rum de vistas och vart de trivs. Åtgärder för främjande insatser Under kartläggningen har vi observerat vilka barnkonstellationer som fungerar bäst. När uppstår det mest konflikter och när samspelar de som bäst. Vi försöker bemöta konflikter direkt när de uppstår. Vi arbetar mycket i smågrupper t.ex. på tisdagar går 4- åringarna iväg tillsammans med Myrans 4-åringar. Varje dag delas barnen in i smågrupper för att varje barn ska bli sedd. Varje barn förtjänar ett bra självförtroende och att få sin kunskap lyft. Vid ut- och ingång får barnen klä på sig i grupper för att de ska få tid till att ta på sig kläderna själva. Barnen får aldrig gå ut själva, det behövs alltid en pedagog ute med tanke på säkerheten och vad som kan hända. Efter våra observationer gjorde vi om vår miljö. I det stora rummet har vi nu, byggrum, kontor till barnen, dockrum, läshörna och utklädningsmaterial. I det lilla rummet har vi flyttat in ett matbord och gjort en hemvrå. Vi har även satt en dörrstopp så att vi kan ha öppet när barnen leker. Målarrummet har blivit en ateljé. Matbordet har flyttats ut och hyllorna är både sänkta till barnens längder och fyllda med plastlådor för att barnen ska se vad vi har för material att erbjuda. När vi gjorde om i målarrummet upptäckte vi att barnen fick upp sitt målarintresse och de vistas oftare i rummet. Vi har sett att miljön tilltalar alla barnen oavsett kön. Vi har fått en tydligare struktur på miljön genom att vi har satt upp bilder t.ex. där rött lego ska vara finns en bild på rött lego, där bollarna ska vara finns en bild på bollar. Vi har även rolleks-påsar och ovanför varje påse hänger en bild så att barnen kan se vad det är för lek i påsen. Vi har exempelvis en frisörpåse och en doktorspåse. Vi pedagoger ska använda oss av bland annat samtal, läsning, musik, kroppsspråk och bilder för att hjälpa barnen i olika konflikter. Pedagogerna ska finnas där som stöd och hjälpa varje barn att utveckla sin empati. Vi ska vara ett gott föredöme för barnen då barn gör som vi gör och inte som vi säger. All diskriminering är oacceptabelt och vi skall finnas där som en stöttpelare för varje barn. Pedagogen ska ge utrymme för varje barn att göra sin röst hörd.

Uppföljning och utvärdering Genom att observera, dokumentera händelser och föra samtal mellan barn och pedagoger. Ansvariga medarbetare är hela arbetslaget Myrans kartläggning och analys 2012 Myran är en avdelning med totalt 15 barn i åldrarna 1-4 år. Vi har kartlagt nuläget genom att intervjua de äldsta barnen inför utvecklingssamtalen och där ingår frågor om vilka rum de gillar/ inte gillar att vara i och vilken/vilka kompisar de leker med eller inte leker med. Vi har även observerat barnen när de leker i de olika rummen för att kunna se hur de barn som ännu inte kan uttrycka sig verbalt upplever sin vardag. Åtgärder för främjande insatser. Vi har under kartläggningen uppmärksammat hur och mellan vilka barn konflikter uppstår, och diskuterar fortlöpande hur vi ska bemöta dem. Kränkande och diskriminerande behandling bemöter vi direkt om det uppstår. Vi har gjort ett schema på arbetsfördelningen för personalen för att inga barn ska bli lämnade ensamma i något rum tex vid upptagning av barn efter vilan. Vi har idag mer material och fått fler hyllor som delar av rummen och gör att vi fått fler rum i rummet vilket erbjuder en lugnare vardag. Vid de tillfällen som lek och aktiviteter pågår och ingen vuxen kan befinna sig i lilla rummet så ska dörren vara öppen. Det har satts på dörrstoppar på dörren för att förhindra att barnen stänger om sig. Vid de tillfällen man är ensam pedagog i barngruppen så stängs lilla rummet samt ateljen av. Vi ska utveckla och göra hemvrån som är i lilla rummet roligare och mer inbjudande. Ideér till rummets utformning får vi genom observationer och samtal med barnen. Vardagarna har organiserats så att alla barn ingår i en grupp som har olika aktivitetsdagar. Detta för att alla barn ska bli sedda, få vistas i en mindre grupp, få gemensamma positiva upplevelser där vi har möjlighet att lyfta varje barns förmågor och intresse. Vid utgång till utevistelsen låter vi några barn i taget gå ut i tamburen. De kan där i lugn och ro klä på sig för att sedan gå med en pedagog ut. Likadant när vi ska gå in, några barn går in i taget och tas sedan emot i stora rummet av en pedagog. Vid vistelsen på gården fördelar sig personalen på fram och baksida av huset för att alla barn ständigt ska vara under uppsikt. Vid tillfällen när vi är färre personal stänger vi även grindarna på gavelsidorna. Vi pedagoger ska vara förebilder och närvara i barnens lek för att hjälpa, visa och vägleda barnen vid konflikter. Om något barn blir illa behandlat av något annat barn är

det viktigt att följa upp händelsen och samtala med barnen om det. Vi läser mycket böcker för barnen där dessa ämnen kommer upp och diskuteras. Vi är noga med att uppmärksamma det positiva hos varje enskilt barn. När något hänt så är det handlingen som är dum inte barnet. Vi fokuserar på att få barnen att förstå varandras känslor för att främja empati. Pedagogerna ska samtala med barnen, visa bilder, sagor, foto och musik som visar olika känslor för att öka deras förståelse för sina egna och varandras känslor. På så sätt ger vi dem olika verktyg att uttrycka sig. Fånga känslor i ögonblicket. Pedagogerna ger samma bemötande och erbjuder lika aktiviteter till både pojkar och flickor. Vi har även samma förväntningar och krav på barnen avsett kön. Uppföljning och utvärdering Genom att ständigt observera barnen, vara lyhörda och föra samtal med barnen följer vi ständigt upp våra åtgärder. Vi behöver jobba mer med att uttrycka känslor i ord, bild, musik och rörelse. Vi har börjat med att använda oss av massage efter middagen varje dag för att ge barnen en lugn stund, våga ta och ge beröring av/till sina kompisar. Ansvariga medarbetare är hela arbetslaget.

Avd Myggan 3-5år 2012 Myggans kartläggning och analys Myggan är en avdelning med 16 barn i åldrarna 3-5 år. Ett par månader under vt-12 har vi tillfälligt haft 18 barn i gruppen. Det är 10 pojkar och 8 flickor i gruppen. Kartläggningen har skett genom observationer och intervjuer med barnen. Genom observation av barngruppen i olika rum och situationer har vi uppmärksammat att det lätt uppstår konflikter när det är många barn på en liten yta. Vi ser att alla barn leker i alla rum. Mycket populärt är att vara i målarrummet, såväl bland flickor och pojkar. De tycker även om att vara tillsammans i målarrummet, oavsett kön. Det lilla rummet är också populärt att vara i bland båda könen, även här leker de väldigt gärna tillsammans. I det stora rummet har vi gjort många rum i rummet. Det finns bl.a. en scen som är under ständig utveckling och vi har märkt att deras intresse för scenuppträdande med publik är stort. Där finns även en samlingsplats, en läsplats samt en bygg och fordons hörna. I stora rummet har vi även 2 matbord som används till exempel spel och pussel. Vi har uppmärksammat att några tycker att det är tråkigt att samlas på den blå mattan efter lunchen. Det upplevs stökigt när de själva ska titta i böcker i väntan på en vuxen. Under intervjuer framkom det att några barn önskade sig gubbar till byggleken samt smålego. Vi har också sett att barnen oftast leker i samma konstellationer. Vi behöver organisera om miljön för att barnen lättare ska kunna genomföra olika naturvetenskapliga experiment och tester. Barnen har önskemål om mera inspirationsmaterial i skrivhörnan. Vi har i utemiljön observerat att alla barn oavsett kön cyklar, använder sandlådan, klättrar i klätterträdet, åker i rutschbanan samt leker i träddungen. Det uppstår ofta konflikter när det gäller de stora cyklarna och sparkcyklarna som vi pedagoger får hjälpa till att lösa. Vi upplever att situationen i hallen kan bli stressig och konfliktfylld. Åtgärder: För att minska stressen och konflikterna vid av- och påklädning delar vi upp barnen så att färre antal barn är i hallen samtidigt. Vi är också noga med att barnen är uppdelade i mindre grupper för att alla ska få en chans att komma till tals, känna sig sedda och kunna påverka. När det gäller konflikter i utemiljön så kommer vi att se över vilka inköp vi kan göra av fler stora cyklar. Vi kommer även att köpa in smålego och figurer till byggleken. Som alternativ till böckerna på den blå mattan så tar vi fram spel, pussel sagoband mm under den stunden de själva är på mattan. Vi genomför förändringar i skrivhörnan genom att sätta upp en alfabetsplansch och fler ord efter barnens önskemål. Ta tillvara på barnens idéer om uppträde för publik mer än vad som görs idag. För att skapa nya gruppkonstellationer så ska vi utveckla tavlan med valkort.

Vi erbjuder likadana aktiviteter till pojkar och flickor och vi uppmuntrar barnen till gränsöverskridande könsroller i leken. På biblioteket är vi noga med att lägga en genusaspekt i vårt val av böcker. Vi kommer också att köpa in ett nytt pedagogiskt material som tar upp hur vi ska behandla varandra och alla människors lika värde och okränkbarhet. Det är viktigt att barnen själva får tänka efter hur de vill bli behandlade samt att vi hjälper dem utveckla sin empatiska förmåga. Uppföljning och utvärdering Genom dokumentationer, intervjuer och samtal med barnen följer vi kontinuerligt upp våra åtgärder. Bilagor: Lagar och centrala begrepp Dokumentationsblankett Litteratur: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i förskolan Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i skolan Skolverkets Allmänna råd och kommentarer 2009

BILAGOR: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Barn ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder - Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Graden av funktionshinder har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck eller könsidentitet, omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.

BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl.. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När barn/elever behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person kan ha fler etniska tillhörigheter exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder Funktionshinder innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och alla likas rättigheter. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck, exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker ett barns värdighet och har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn kränks pga. En förälders sexuella läggning, funktionshinder m.m.

RUTIN FÖR DOKUMENTATION: OBS! Dokumentation ska föras på särskild blankett OBS! Vuxen utsätter barn Absolut förbud! Den person som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar detta på särskild blankett och kontaktar ansvarig rektor. Rektor utreder och dokumenterar händelsen vidare. Hemmet meddelas skyndsamt. Inblandade ska ges möjlighet till samtal, detta sker enskilt, tillsammans med föräldrar eventuellt barn, personal och rektor. Denna typ av kränkning kan också få arbetsrättsliga påföljder och leda till muntlig eller skriftlig varning. Barn utsätter vuxen Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling samtalar med den som kränker och dokumenterar detta på särskild blankett. Om man som kränkt vuxen inte klarar av att möta barnet bör annan i arbetslaget ta på sig den uppgiften. Båda parter bör få möjlighet att prata med varandra. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor kontaktas vid behov. Barn utsätter barn Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling samtalar enskilt med alla parter samt dokumenterar händelsen på särskild blankett. Rektor kontaktas vid behov. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor kontaktas vid behov. Vuxen utsätter vuxen Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar och kontaktar närmaste rektor. Om du känner dig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling är det viktigt att du dokumenterar och tar kontakt med närmaste rektor.

DOKUMENTATIONSBLANKETT: Datum: Plats: Inblandade personer: Beskrivning av händelsen: (Hur yttrade sig händelsen och vilken bakgrund finns till händelsen.) Bedömning: (Bedömer du händelsen som en diskriminering, trakasseri eller kränkning. Är händelsen återkommande eller är den av enstaka karaktär) Åtgärder + mål: (Hur bearbetar vi händelsen och vartåt syftar åtgärderna?) Uppföljning: (Vad har gjorts och hänt? Har åtgärderna haft önskad effekt?) Tid och datum för återkoppling: (Samtliga inblandade parter träffas och stämmer av angående uppföljningen) Dokumenterat av: (Namn och funktion på personen/personer som dokumenterat händelsen) Delgivna: (Namn och kontaktuppgifter på personer som delgivits händelsen. Exempelvis vårdnadshavare, mentorer etc.) Ort och datum: Ansvarig rektor:...v.o. Tel: