RUTINBESKRIVNING 1 (5) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Martin Öhlin, MU TDOK 2013:0441 2013/68385 Fastställt av Dokumentdatum Version Chef Trafikverkets Muséer 2013-12-01 1.0 Dokumenttitel Museitrafik, termer och förkortningar 1. Syfte TDOK 2013:0441 ersätter BVF 1981.2. Avsnitt med termer kopplat till fordon och besiktning, underhåll och funktionskontroll tillagt. 2. Omfattning Föreskriften innehåller kompletterande termer till JTF bilaga 1, samt även kompletterande förkortningar till JTF bilaga 2. Termer och förkortningar gäller för alla de TDOK som ges ut av Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum. Med termer likställs också definitioner i TDOK. TDOK 2013:0438 innehåller kompletterande termer/definitioner om rullager. TDOK 2013:0445 innehåller kompletterande termer/definitioner om broms. 3. Definitioner och förkortningar Se avsnitt 5. 4. Ansvar och kompetens Chefen för Trafikverkets museer godkänner och är ansvarig för att denna föreskrift är uppdaterad. Denne är även ansvarig för att denna föreskrift är implementerad hos personal inom ramen för Sveriges Järnvägsmuseums tillstånd som Järnvägsföretag. Frågor på innehåll och förslag på förbättringar ställs i första hand till denne. Föreskriften riktar sig till personal i trafiksäkerhetstjänst hos: Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum i egenskap av Järnvägsföretag Andra Järnvägsföretag, som kör museal trafik på Trafikverkets spår, och som hänvisar till detta dokument.
RUTINBESKRIVNING 2 (5) 5. Termer 5.1. Fordon 5.1.1. Spårfordon, fordonssätt och arbetsredskap (JTF bilaga 1 mom 3.1) Museifordon Järnvägsfordon som uppfyller följande kriterier: Fordonsinnehavaren ska vara prövad av Transportstyrelsen att bedriva någon form av museitrafik. Fordonet ska i fordonsregistret vara angivet som museifordon. Ånglok Ångvagn Dressin Koppellok Motorvagnssläp Multipelkoppling Personvagn Träpersonvagn Stålpersonvagn Rammsäker vagn RIC RIV Drivfordon som framdrivs av ånga. Framände är den ände som har skorsten. Ånglok kan indelas i tanklok och tenderlok. Ett tenderlok består av två delar, där en del (tendern) endast medför bränsleförråden. Ett tanklok medför bränsleförråden på själva loket. Ångdriven motorvagn Mindre spårgående småfordon eller arbetsredskap, avsett för att transportera personal eller material. Ett eller flera verksamma drivfordon i samma fordonssätt, som har egen förare, men ej framförs först i tåg eller spärrfärd. Vagn med eller utan manöverutrymme, som är särskilt avpassad till motorvagn typ Y6-8 eller X16-17. Även kortformen släp kan användas. Flera verksamma drivfordon i ett fordonssätt som manövreras från en förarplats. Vagn som är avsedd för att ingå i resandetåg. Ej rammsäker personvagn, med vagnskorg av träkonstruktion. Kallas även trävagn. Personvagn med vagnskorg av stålkonstruktion. Kallas även stålvagn. Stålvagn som har inbyggda och förstärkta gavelpartier. Regolamento Internazionale (delle) Carozze. Utmärker att personvagn historiskt sett fått användas i internationell personvagnstrafik. Regolamento Internazionale (delle) Veicoli. Utmärker att godsvagn historiskt sett fått användas i internationell personvagnstrafik. Resandedörrar, godsdörrar De dörrar som används för resandes av- och påstigning, resp. används för lossning och lastning av gods, furnering etc. Resandedörrar kan också utgöras av plattformsgrindar. Central dörrstängning System som kan stänga resandedörrar på avstånd. Impuls till central dörrstängning kan komma från manöver av föraren på motorvagnståg.
RUTINBESKRIVNING 3 (5) Dörrförregling Tågvärmevagn Ångvärme Glidlager System som kan regla resandedörrar så att de inte kan öppnas, bortsett från nödöppning. Impuls till dörrförregling kan komma från hastighetsgivare. Central dörrförregling kan på motorvagn ske genom manöver av föraren. Vagn med utrustning för energiförsörjning av personvagnar. Uppvärming av personvagnar med ånga från ånglok eller tågvärmevagn. Annat hjullager än rullager. Dessa hjullager fordrar intervallbaserad smörjning och kontroll. 5.1.2. Fordonsunderhåll Fordon godkänt för trafik Säkerhetsbesiktning Säkerhetstillbehör Funktionskontroll Järnvägsfordon som besiktigas, underhålls, funktionskontrolleras enligt detta dokument, är godkänt för trafik av Transportstyrelsen, och som därmed anses trafik- eller löpdugligt i SJVM trafik. De kontroller som syftar till att fastställa de åtgärder som krävs för att upprätthålla de funktioner som har betydelse för trafiksäkerheten. Utrustning som inte är fast monterad på ett fordon men som används på eller i omedelbar anslutning till fordonet och som har betydelse för trafiksäkerheten. Med detta avses bland annat övergångskoppel, stångkoppel, traktorredskap för växling. De kontroller som syftar till att fastställa de åtgärder som krävs för att upprätthålla de funktioner som har betydelse för trafiksäkerheten. Säkerhetssyn är en del av funktionskontrollen av fordon. Den syftar på den funktionskontroll som görs av fordon innan avfärd från utgångsdriftplats, eller minst en gång per dygn, för att upptäcka eventuella skador eller slitage som uppstått i den dagliga driften. Underhåll Förebyggande underhåll Felavhjälpande underhåll Löpdugligt fordon Trafikdugligt fordon Samtliga åtgärder under ett fordons eller ett säkerhetstillbehörs livstid avsedda att bibehålla det i, eller återställa det till, ett sådant tillstånd att det kan utföra nödvändiga funktioner som har betydelse för trafiksäkerheten. Planerat underhåll som sker förebyggande i form av service, tillsyn, översyn eller revision. Om underhållet säkerställer att kontroll skett av de funktioner som har betydelse för trafiksäkerheten kan underhållet ersätta en säkerhetsbesiktning. Reparationer och justeringar på grund av uppkommen skada eller felaktighet på fordon. Fordon som kan tillåtas att rulla på egna hjul utan fara för trafiksäkerheten. Fordon som kan tillåtas att rulla på egna hjul utan fara för trafiksäkerheten och brukas till det som det är avsett för.
RUTINBESKRIVNING 4 (5) 5.2. Trafikverksamheter 5.2.1. Trafikverksamhet, allmänt (JTF bilaga 1 mom 6.1) Avgångssignalerarbiträde Person som utöver avgångssignaleraren deltar i kontrollen av avslutat trafikutbyte. Avgångssignalerarbiträdet kan antingen vara en av ombordpersonalen eller vara stationärt placerad. Bromsare Eldare Förarbiträde Förarlots Konduktör Lokpersonal Maskinist Ombordpersonal Operativ arbetsledning Smörjare Tågpersonal Vagnskötare Person som ansvarar för manövrering av en handbroms i ett fordonssätt. Person på ånglok som är föraren behjälplig med ångpannans skötsel och viss kontroll. Eldare kan även finnas i tågvärmevagn med ångpanna. Person som biträder föraren vid framförandet av drivfordonet Person som är förare, men som saknar aktuell fordonsutbildning. Personal som tjänstgör som biljettgranskare. Personal som har sin arbetsplats i förarhytt på verksamt drivfordon. Person som har fordonsutbildning och framför drivfordon, men ej är förare. All tjänstgörande personal på tåg med resande, utom lokpersonal och serveringspersonal. Järnvägsföretags arbetsledning för egen trafik. Avser både i planeringsskede och i driftskede. Person som ansvarar för smörjning och kontroll av glidlager eller maskineri på fordon. Personal på tåg utom lokpersonal som deltar i avgångsproceduren. Person som har teknisk kunskap om de vagnar som ingår i fordonssätt, samt ansvarar för vagnarnas skötsel och kontroll under färd. Gäller i förekommande fall även lok i transport. 5.2.2. Tågfärd (JTF bilaga 1 mom 6.2) Efterkontroll Visuell kontroll längs utsidan av tåget vid tågs avgång. Nattåg Tåg med sov- och liggvagnar, upplåtna för resande. Liggvagn som används som sittvagn jämställs dock med sittvagn. 5.2.3. Spärrfärd (JTF bilaga 1 mom 6.3) Spärrfärd för Spärrfärd som anordnas efter ångloksdraget tåg, för avsyning av banan brandbevakning med hänsyn till eventuell brand.
RUTINBESKRIVNING 5 (5) 6. Förkortningar 6.1. Allmänna förkortningar museitrafik Brs Bromsare Hbrä Ihbrä Knr Soa Sth Tps Vsk Handbromsände i personvagn. Samma som B-änden (B för broms). Icke handbromsände i personvagn. Samma som A-ände på vagn. Konduktör Särskild ombordansvarig Största tillåtna hastighet Tågpersonal Vagnskötare 6.2. Förkortningar för Sveriges Järnvägsmuseums verksamhet Afo Atra Atsä CMU SJVM Ansvarig för underhåll trafikfordon Ansvarig för trafik Ansvarig för trafiksäkerhetsfrågor Chef för Trafikverkets museer/sveriges Järnvägsmuseum Förkortning av Sveriges Järnvägsmuseum i järnvägsammanhang. Även VKM i det internationella fordonsregistret.