Planering och kontroll av dricksvatten
Nationellt nätverk för dricksvatten Arbetsgruppen för offentlig kontroll
Syfte Arbetar med förslag på hur Sveriges viktigaste livsmedel ska få Sveriges bästa kontroll. Hur kan dricksvattenkontrollen bli effektivare, riskbaserad, nationell med lokal förankring. Gruppen bildades på initiativ av SKL Möten 4 ggr per år
Medlemmar Gruppen består av: Michael Öhlund (ordf) SKL Agneta Tollin/Christer Johansson Livsmedelsverket, Barbro Illiou Länsstyrelsen i Västmanlands län Jon Elfving, Generalläkaren, Ann Charlotte Johansson Östersunds kommun Carina Lindberg Umeå kommun Bernadett Weber Göteborgs stad Maria Pihlajärvi Norrköpings kommun Lena Palm Halmstad kommun Eva Johansson Nyköpings kommun
2015 Tema Kompetens Nulägesanalys, Önskat läge, Prioriteringar Kompetensprofil Lista nätverk och utbildningar Vilka utbildningar och nätverk saknas? Livsmedelsverket kontrollprojekt, riktade utbildningar i län SKL dricksvattenkonferens 20 augusti planering/utförande
Vad gör vi på SKL inom livsmedelsområdet? Frågor från kommunerna Taxor, taxor och taxor Organisationsfrågor Juridiska frågeställningar m.m. Remisshantering Medverkar i grupper/nätverk Tar fram underlag för taxor, delegationsordningar, samverkansformer etc. Tillfälliga projekt Håller/medverkar i utbildningar (myndighetsfrågor, näringsliv, livsmedel m.m.) Möten, skrivelser och uppvaktningar till departement, riksdagsutskott, centrala myndigheter, Riksrevisionen, Statskontoret, branschorganisationer m.fl.
Kontrollplanering
Vad är viktigt att veta när man gör sin planering? BUDGET - Finansiering av tjänster, utrustning mm Kontrollbehov - Behovsutredning Kompetens - Hur ser utvecklingsplanen ut? Vad krävs? Vad saknas? Kontrollstatus - Resultat föregående år, kontrollskulder.
Budget Håll reda på vilka delar i dricksvattenkontrollen som är kontroll och därmed avgiftsfinansierad och vilka delar som är kommunbidrag (rådgivning, planering och beredskap mm) Taxa för livsmedelskontroll Riskklassning Avgift för extra offentlig kontroll ( 11 SLVFS 2006:804) Utrustning vilken krävs? Provtagning?
Kontrollbehov Behovsutredning - Ska tjänsten samplaneras med livsmedelskontroll (synergi med ex restauranger, industrier)? Eller med miljöbalken (synergi med bostäder och vattenskydd)? - Hur mycket tid krävs? Oavsett hur ni planerar håll reda på kontrolltiden! Lyft fram resurser för dricksvattenarbetet inklusive beredskap, rådgivning mm Prata med politiken är dricksvatten viktigt?
Kompetens Hur planerar man för långsiktig kompetens? Har ni utbildningsplaner? Har ni en aktiv samverkan? Exempel på kompetensmatris
Kontrollstatus Resultatanalys - Vilka kontroller gjorde vi? - Vilka kontroller hanns inte med? - Vilka kontrollmetoder använde vi oss av? - Vilken effekt hade vår kontroll? Kontrollskuld - Behövs särskilda åtgärder sättas in mot bakgrund av resultatet?
Kontrollskuld - resultatöverföring Tillämpning vad gäller intäkter för tillsynsverksamhet inom miljö- och hälsoskyddsområdet Det finns några olika varianter för hur tillsyn utförs som kan påverka möjligheterna till resultatöverföring. 1. Tillsyn utförs årligen för alla avgiftsobjekt 2. Tillsyn utförs årligen för vissa avgiftsobjekt över en viss storlek. För andra objekt mer sällan. 3. Tillsyn utförs med vissa intervaller men längre än ett år emellan. 4. Tillsyn utförs vid behov
Kontrollskuld - resultatöverföring När kan det vara aktuellt med skuldbokföring? A. Man planerar att utföra tillsynen året som kommer och taxan bygger på årlig tillsyn (variant 1 och 2) B. Man släpar efter med tillsynen och har möjligheter att arbeta ikapp genom rekrytering eller konsultinsats. (variant 2, 3 och 4) I alternativ B ställs betydligt större krav på att verkligen kunna visa att man planerar att arbeta ikapp eftersläpningen för att få ta med överskottet. Prata med er ekonomiavdelning!
Att planera smart Vad är målet med kontrollen? - Hur vill vi att resultatet ska bli? - Vad vill vi undvika? Titta i NKP!!
Att planera smart Tid Frekvens (antal besök) Hur ofta ska kontroll ske? (översätt kontrolltiden till frekvens) Riskbaserad kontroll kontrollera de största riskerna först Hur ska kontroll ske? (metod) Vad ska kontrolleras?(kontrollområden) När ska kontroll ske? (årstidshänsyn, sprintar?) Uppföljning av kontroll - Effekt - Analys av resultatet - Bättre/Sämre?
Att planera smart Uppföljning av kontroll Börja sammanställa data om företagen Visualisera resultatet så blir det lättare för alla att förstå Hur bra sköter sig företagen? Målvärden
Att planera smart Börja sammanställa data om avvikelserna Finns det trender? Totalt antal avvikelser per år 2012 2013 2014 2015 Utgående kvalitet 4 3 3 1 Underhåll 1 3 4 6 Rutiner för Larm 2 2 3 3 Provtagningsprogram 1 0 0 0
Att planera smart Avvikelsehantering Illustrera erfarenhetsklassningen för bättre överblick 6 4 2 0 Fördelning erfarenhetsklasser Erfarenhetsklass A Erfarenhetsklass B Erfarenhetsklass C Vilka avvikelser är vanligast? Vilka är allvarligast? Koppla avvikelser mot kontrollmetod upptäcker vi allt?
Att planera smart Planera för det oförutsedda Om vi inte hinner Fundera på vilka åtgärder som ska vidtas om ni exempelvis får en vakans Ska branscher flyttas om? Eller enbart den bransch/projekt som har problem? Vad gör vi när vi upptäcker brister? Vilka rutiner har vi för sanktioner gällande vattenverk?
Sanktioner och dricksvatten Dricksvatten är i princip konsumerat i samma ögonblick som det har producerats och lämnat vattenverket. Det finns inga möjligheter att återkalla, beslagta eller sätta dricksvatten i karantän. Det är inte heller lämpligt att stänga ett vattenverk som producerar dåligt dricksvatten eftersom konsumenterna är beroende av dricksvattnet för fler hushållsändamål än mat och dryck, exempelvis tvätt, disk, dusch, bad och toalettspolning. Av den anledningen ställer dricksvattenföreskrifterna krav på verksamhetsutövaren att informera kontrollmyndigheter och konsumenter vid allvarliga problem med dricksvatten.
Dricksvattenutredningen
Önskat läge Vad behövs för att Sverige ska ha en effektiv dricksvattenkontroll med stor effekt? 1. Tydliga mål och aktiviteter. 2. Kontrollansvaret måste tydliggöras. 3. Myndigheternas resurser ska användas effektivt. 4. Kunskapsunderlaget om hur dricksvattenkontrollen fungerar måste öka. 5. Bättre kompetensförsörjning och ökad status på dricksvattenkontrollen. 6. Riskbedömningar från staten måste samordnas och få nationell spridning.
Kompetens Ahrenfeldt 2001
Kompetens En satsning på högre kvalitet och bättre effektivitet hos dricksvattenkontroll Vad betyder högre kompetens? Ökad fakta, kunskap Tillgång till mer stöd och rådgivning Den leder till tidsbesparing (mindre tid för inläsning) Den är bättre resurssäkrad
Kompetensprofil Önskad grundnivå
Kompetensprofil (Bilaga II Kapitel 1 882/2004) Enligt lagen Särskilt för vatteninspektör Åtgärder 1 kontrollmetoder Ingen kompetens som är särpräglad från övriga inspektörer. 2 Kontrollförfarande Metoder Sanktioner Uppdraget som kontrollmyndighet. Kontrollförfarande ingår att ta ansvar för kontrollen från planering till rapportering. Bemötande Framträdande krav på revisionsteknik. Provtagning vid klagomål och i krissituationer, även kunna utföra provtagning själv. Bedöma trendanalyser. Fastställande av program för regelbundna undersökningar. 3 Kunskap om relevant lagstiftning (förvaltning) Det är svensk livsmedelslagstiftning som gäller före kranen hos användare, exempelvis hygienoch kontrollföreskrifterna. 2001:30 och 2008:13 med vägledningar Lag om sekretess 4 Olika processer inom livsmedelsområdet Material i kontakt med dricksvatten, eftersom FCM-lagstiftningen inte gäller före kran hos användare - undantaget finns i artikel 1 punkt 2c i 1935/2004 Vad är ett råvatten och var kommer det från? Hur fungerar ett vattenverk, reningstekniker och desinfektion, processkemikalier. 5, 6 och 7 Förmåga att koppla ihop och tillämpa teoretisk kunskap om processer, vad som kan vara en risk för människors hälsa, kemi mikrobiologisk och lagstiftning Larm och larmgränser. Placering av larmen. Övervakning att larmen har rätt gränser och ger rätt effekt.
Kontrollskuld - resultatöverföring Enligt lagen Särskilt för vatteninspektör Åtgärder 8 och 9 kan vänta med för individen, men det ska finnas inom myndigheten Övervakningssystem, kunskap om onlinemetoder och analyser som används för att säkerställa en bra process 10 Inspektören ska ha kunskap och myndighetens rutiner för beredskap. Veta vad man ska göra när någon rapporterar in. Även RASSF. 11 Inspektören ska ha kunskap och myndigheten rutiner för sanktioner, delegationsordning, tjänstefel, skadestånd. 12 Märkning, fusk, export-import hänger ihop med 1 och 2. Medial kunskap, aktiv roll men hålla sig inom myndighetsrollen, medvetenhet om smittskyddet. Veta vad det innebär med kokningsrekommendation och 2 incidentsprincipen. Det är lika viktigt att förelägga och sanktionera dricksvattenanläggningar som andra livsmedelsverksamheter. Fastställa program för regelbundna undersökningar. Bedömning av analysresultat Omprov Utvärdering av sammanställning av analyser på nätet. Trendanalyser 13 Du ska kunna det du jobbar med!
Kompetens sammanfattning Viktigt med omvärldsbevakning Samverkan en central del i lösningen både vertikalt och horisontellt Viktigt att formulera mål Öka styrningen av kontrollen genom utbildning Fler utbildningstillfällen Samordna och renodla kompetens med utövarna
Till sist Alla ska aktivt få i gång samverkan i ert län Fyll i kompetens på Livstecknet (dricksvatten) Sök på medlem i ditt län Börja diskutera dricksvatten så dyker frågorna upp Prata med Länsstyrelsen om att ordna plattform Bjud in Livsmedelsverket
Mentimeterfrågor Hinner ni med att kontrollera alla dricksvattenanläggningar? Är det svårare kontrollera dricksvattenanläggningar med mindre kontrolltid (kommersiella/samfälligheter) mm? Vad kännetecknar dricksvattenkontroll? (skriv ett ord) Vad är viktigast för att utveckla dricksvattenkontrollen? Vad är svårast i dricksvattenkontrollen? Vilka mål ska dricksvatten ha?
Tips: Underhåll och kontroll av små grundvattenverk (Finlands miljöcentral)