Barn- och ungdomsnämndens handlingar

Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2016-02-17

HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Barn- och ungdomsnämnden 2016-02-05 1(2) Box 155 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 70 00 E-post: barn.och.ungdomsnamnden@halmstad.se Plats: Kungsgatan 25, 3 vån Sammanträdesdatum: 2016-02-17 Tid: 09:00 ca 16:00 Ordförande: Tove Bergman Sekreterare: Ulrika Bodenäs Arvidsson

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Barn- och ungdomsnämnden 2016-02-05 2(2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 BU 2016/0001 Delegationsbeslut 4 BU 2015/0676 Tillsyn Kyrkbackens förskola 5 BU 2016/0142 Anställning av Verksamhetschef för den medicinska delen av elevhälsan 6 BU 2016/0128 Friskvårdsbidrag 2016 7 BU 2015/0698 Yttrande reviderad lönepolicy 8 BU 2016/0003 Verksamhetsberättelse 2015 1 13 21 26 30 39 9 BU 2016/0013 Övriga frågor 10 BU 2016/0011 Information -Rutinen kring tillsyn av fristående förskolor -Elevers frånvaro i skolan -Dialog om verksamhetsbesök 19 Maj - Förskoleplatser -Lokal- och funktionsprogram för förskola och grundskola -Samverkan Buf, Uaf, So kring insatser för barn och unga -Skolinspektionens kommande tillsyn -Luppenkäten

1(1) Anmälningsärende delegation 2016-02-02 Diarienummer: BU 2016/0001 Version: 1.0 Beslutsorgan: BUN Planeringsavdelningen Siv-Britt Håkansson E-post: siv-britt.hakansson@halmstad.se Telefon: 035-136730 Delegationsbeslut Ärendet Beslut fattade enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsbestämmelser, har sammanställts för barn- och ungdomsnämndens kännedom. A ALLMÄN nr. 1, B VERKSAMHET nr. 1-32, C PERSONAL nr. 1-125, D EKONOMI nr. 1 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga sammanställningarna till handlingarna. 1 1

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT JANUARI NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT 1 BU 2015/0638 A ALLMÄN Yttrande till JO, anmälan mot rektorer på Bäckagårdsskolan, beslut som enligt anmälaren strider mot regeringsformen Ordförande B VERKSAMHET 1 2 2015/1230 BU 2015/0639 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Yttrande till Förvaltningsrätten, överklagan av beslut, avslag på ansökan om skolskjuts, en extra strecka, KS Rektor Marie Liljenberg Tf. förvaltningschef 3 BU 2015/0673 Yttrande till Barn- och elevombudet över anmälan om kränkande behandling vid Östergårdsskolan Tf. förvaltningschef 4 BU 2015/0567 Kompletterande uppgifter till Skolinspektionen gällande anmälan om skolsituationen för en elev vid Nyhemsskolan Tf. förvaltningschef 5 BU 2015/0437 Kompletterande uppgifter till Skolinspektionen gällande anmälan om skolsituationen för en elev vid Vallåsskolan Tf. förvaltningschef 6 BU 2016/0102 Hyra av tillfälliga lokaler, Soldalen, Eketånga 6:99 Ordförande 7 BU 2016/0111 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 & 7 i skollagen 2010:800 Förskolechef Agneta Meldegren 8 BU 2015/0686 Yttrande till barn- och elevombudet över anmälan om kränkande behandling vid Österledskolan Kvalitets- och utvecklingschef 9 BU 2015/0669 Yttrande till Skolinspektionen över anmälan om rätten till stödåtgärder för elev Nyhemsskolan Kvalitets- och utvecklingschef 10 2016/0111 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 & 7 i skollagen 2010:800 Förskolechef Lotta Svensk 11 2015/1211 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 & 7 i skollagen 2010:800 Förskolechef Lena Karlsson 2

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT 12 2015/1211 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 & 7 i skollagen 2010:800 Förskolechef Lena Karlsson 13 2016/0118 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 & 7 i skollagen 2010:800 Förskolechef Caroline Ydén Pihl 14 2016/0118 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 5 & 6 i skollagen 2010:800 Rektor Ingrid Andersson 15 2016/0111 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 5 & 6 i skollagen 2010:800 Rektor Ingrid Andersson 16 2016/0111 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 5 & 6 i skollagen 2010:800 Rektor Ingrid Andersson 17 2016/0114 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 5 & 6 i skollagen 2010:800 Rektor Ann- Charlotte Jönsson 18 2016/0111 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 & 7 i skollagen 2010:800 Förskolechef Caroline Ydén Pihl 19 2016/0113 Beslut om utbildning fritidshem enl 14 kap 5 & 6 i skollagen 2010:800 Rektor Annika Palm 20 2016/0119 Beslut om utbildning i förskola enl 8 kap, 5 & 7 i skollagen 2010:800 Förskolechef Tommy Rosberg 21 22 2016/0111 2016/0122 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap 5 & 6 i skollagen Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 7 i skollagen 2010:800 Rektor Helena Hyttfors Jonsson Förskolechef Bodil Wichtel 23 2016/0122 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Malin J Gustafsson 24 BU 2015/0252 Redovisning av åtgärder till beo efter föreläggande, Furulundsskolan (Uppfylla lagens krav gällande anmälan om kränkande behandling, personal till rektor, rektor till huvudman) Kvalitets- och utvecklingschef 25 BU 2015/0673 Komplettering till beo, till tidigare yttrande om kränkande behandling vid Östergårdsskolan, fler frågor att besvara. Kvalitets- och utvecklingschef 3

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT 26 BU 2016/0103 Yttrande till beo om kränkande behandling av elev vid Vallåsskolan. Kvalitets- och utvecklingschef 27 28 29 2016/0122 2016/0122 2016/0125 Beslut om utbildning fritidshem enl 14 kap 5 & 6 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning fritidshem enl 14 kap 5 & 6 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 & 7 i skollagen 2010:800 Rektor Helena Hyttfors Johsson Rektor Helena Hyttfors Jonsson Förskolechef Helene Frisk 30 2016/0125 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 & 7 i skollagen 2010:800 Förskolechef Ulrika Jonson 31 BU 2015/0686 Komplettering till beo gällande anmälan om kränkande behandling vid Österledsskolan, fler frågor att besvara. Kvalitets- och utvecklingschef 32 BU 2015/0623 Komplettering till Skolinspektionen gällande anmälan om skolsituationen för en grundskoleelev vid Getingeskolan i Halmstads kommun, fler frågor att besvara. Kvalitets- och utvecklingschef C PERSONAL 1 20151111 Tillsvidareanställning, förskollärare 100% inom skolområde Centrum, from 2015-11-01, Felicia Manni Förskolechef Tina Andersson- Gunnarsson 2 20151111 Tillsvidareanställning, förskollärare 100% inom Förskolechef Kerstin 4

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Skolområde Centrum, from 2015-11-01, Cecilia Bergman 3 20151117 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom Skolområde Centrum, from 2016-01-25 tom 2016-07-31, Angelica Söderstjärna 4 20151118 Förändrad sysselsättningsgrad inom skolområde Centrum för förskollärare Therese Lindbom från 75% till 90% from 2016-01-01 DELEGAT Olsson Förskolechef Tina Andersson- Gunnarsson Förskolechef Darinka Ribic 5 20151118 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Centrum, from 2016-02-11, Susanne Blennhem 6 20151119 Tillsvidareanställning, speciallärare 100% inom skolområde Centrum from 2015-12-19, Maria Carlsson 7 20151123 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 25%, för förskollärare Pernilla Lindqvist under perioden 2016-01-01-2016-06-17. 8 20151123 Tidsbegränsad anställning, lärare 100% inom Skolområde Centrum, from2015-08-17 tom 2016-06-15, Alexander Persson 9 20151123 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 75% inom Skolområde Centrum, from 2016-01-09 tom 2016-06-15, Pernilla Andersson 10 20151124 Tillsvidareanställning, barnskötare 100% inom Skolområde Centrum, from 2015-12-01, Sara Eriksson Rektor Tommy Persson Rektor Daniel Josefsson Förskolchef Ingegerd Roslund Rektor Dick Hero Rektor Maria Stenström Förskolechef Tina Andersson- Gunnarsson Rektor Helena Poddany Rektor Yvonne Schnell Förskolechef Darinka Ribic Rektor Yvonne Schnell Rektor Ulf Anderberg 11 20151203 Tidsbegränsad anställning, lärare 100% inom Skolområde Centrum, from 2016-01-10 tom 2016-06-15, Marie Olsson 12 20151207 Tidsbegränsad anställning, lärare50% inom Skolområde Centrum, from 2015-12-19 tom 2016-06-15, Anita Lind 13 20151207 Tillsvidareanställning, barnskötare 85%, inom Skolområde Centrum, from 2015-12-07, Madeleine Pavlin 14 20151207 Tillsvidareanställning, fritidspedagog 100% inom Skolområde Centrum, from 2015-08-03, Sara Kjellman 15 20151207 Tidsbegränsad anställning, Resurspedagog 80% inom Skolområde Centrum, from 2015-12-21 tom 2016-06-10, André Lövensjö 16 20151208 Tillsvidareanställning, förskollärare 100% inom Förskolechef Ylva Skolområde Centrum, from 2015-12-01, Sanna Grip Johansson 17 20151208 Tillsvidareanställning, barnskötare 60% inom Skolområde Rektor Yvonne Centrum, from 2016-02-01, Brankica Dragas Schnell 18 20151208 Tillsvidareanställning, barnskötare 90% inom Skolområde Rektor Yvonne Centrum, from 2016-02-01, Marie Tönnermark Schnell 19 20151209 Tidsbegränsad anställning, Lärare 100% inom Skolområde Rektor Mikael 5

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Centrum, from 2016-01-07 tom 2016-06-15, Tony Kaattari 20 20151216 Tillsvidareanställning, Elevassistent 62,5% inom Skolområde Centrum, from 2015-12-14, Filip Hassel 21 20151216 Tidsbegränsad anställning, elevassistent 100% inom Skolområde Centrum, from 2016-01-08 tom 2016-08-05, Nathalie Andersson 22 20151221 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 69% inom Skolområde Centrum, from 2015-12-19 tom 2016-07-08, Marie Willumsen 23 20160101 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 25% inom Skolområde Centrum, from 2016-01-01 tom 2016-08-12, Barbro Ek 24 20150929 Förändrad sysselsättningsgrad för fritidsledare Maria Ahlén från 75% till 100% from 2015-12-18 tom 20160610 25 20151029 Tillsvidareanställning, förskolechef 100% inom skolområde Norr, from 2015-11-01, Malin Jartsell- Gustafsson 26 20151103 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom skolområde Norr, from 2016-01-01 tom 2016-07-31, Kerstin Rönn 27 20151104 Tillsvidareanställning, förskolechef 100% inom skolområde Norr, from 2016-01-01, Rose-Marie Nielsen 28 20151116 Tillsvidareanställning, specialpedagog 100% inom skolområde Norr, from 2016-01-07, Birgitta Ramsén 29 20151117 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom skolområde Norr, from 2016-01-18 tom 2016-07-31, Maria Olsson 30 21051120 Tillsvidareanställning, specialpedagog 100 % inom skolområde Norr, from 2016-01-11,Ulrika Bengtsson 31 20160108 Tidsbegränsad anställning, resurspedagog 30 % inom skolområde Centrum Kärnhuset from 2015-12-19 tom 2016-06-30, Björn Laid 32 20160108 Tidsbegränsad anställning, lärare 100 % inom skolområde Centrum Kärnhuset from 2016-01-18 tom 2016-12-31, Diana Baca 33 20151216 Tillsvidareanställning, lärare 50 % inom skolområde Centrum Kärnhuset from 2016-01-07, Ann Matti 34 20151216 Tidsbegränsad anställning, lärare 100 % inom skolområde Centrum Kärnhuset from 2016-01-18 tom 2016-12-18, Anna DELEGAT Wendt Rektor Marie Liljenberg Rektor Anneli Perelius Förskolechef Ylva Johansson Förskolechef Yvonne Bergh Bengtsson Rektor Fredrik Landelius Bitr. skolområdeschef Leif Ljungberg Förskolechef Tommy Rosberg Bitr.skolområdeschef Leif Ljungberg Förskolechef Tommy Rosberg Förskolechef Ann- Britt Jacobsson Förskolechef Ann- Britt Jacobsson Enhetschef modersmål migration Christer Jönsson Enhetschef modersmål migration Christer Jönsson Enhetschef modersmål migration Christer Jönsson Enhetschef modersmål migration 6

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum 35 20151202 36 20151201 ÄRENDE/BESLUT Ericsson Tillsvidareanställning, skolsköterska 50 % inom skolområde Centrum Kärnhuset from 2016-01-20, Annelie Björnfors Tillsvidareanställning, Närstöd 50 % inom Kulturskolan from 151201, Charin Svensson DELEGAT Christer Jönsson Enhetschef modersmål migration Christer Jönsson Ulf Fembro Rektor 37 20151012 Vikarie, pianolärare 100 % inom Kulturskolan, Lea Lööf from 151012 tom 161216 Ulf Fembro Rektor 38 20151013 Tillsvidareanställning, resurspedagog 100% inom skolområde Norr,from2015-10-01,Julia Atlyeh 39 20151120 Tillsvidareanställning, specialpedagog 100% inom skolområde Norr, from2016-01-11, Ulrika Bengtsson 40 20151130 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom skolområde Norr, from 2015-11-23, Kristine Karlsson 41 20151201 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 20% för, elevassistent Carina Samuelsson under perioden 2016-01- 01-2016-06-30. 42 20151201 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-01 tom 2016-06-30, Anton Borgström 43 20151201 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 25% inom Skolområde Norr, from 2015-12-19 tom 2016-06-30, Marianne Larsson 44 20151204 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 25% för barnskötare Annika Möller under perioden 2016-01-01 2016-06-30 45 20151207 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad för projektledare Ulrika Andersson under perioden 2016-01-01 2016-07-31 46 20151207 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Norr, from 2015-12-01, Amalia Årnedal 47 20151207 Tidsbegränsad anställning, idrottspedagog 100% inom Skolområd Norr, from 2015-12-19 tom 2016-06-23, Mattias Johansson 48 20151208 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-18 tom 2016-08-31, Malin Karlsson 49 20151210 Tidsbegränsad anställning, resurspedagog 100% inom Skolområd Norr, from 2015-12-07 tom 2016-06-30, Melissa Rektor Ulla Rischel Rektor Ann-Britt Jakobsson Rektor Margaretha Eriksson Rektor Margaretha Eriksson Rektor Elisabeth Schönbeck Rektor Margaretha Eriksson Rektor Ulrika Jonsson Kvalitets och utvecklingschef Patrik Engström Rektor Ulla Rischél Rektor Fredrik Landelius Rektor Bengt Hallström Rektor Anders Hjalmarsson 7

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Moustou 50 20151210 Tidsbegränsad anställning, resurspedagog 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-07 tom 2016-12-23, Jenny Johnsson 51 20151214 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 5% för förskollärare Jessica Leandersson under perioden 2016-01-01 2016-06-30 52 20151216 Tidsbegränsad anställning, barnskötare inom Skolområde Norr, from 2015-12-24 tom 2016-06-30, Gisela Mauritzon 53 20151218 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 25% för vaktmästare Lennart Åkesson under perioden 2016-01-01 2016-06-30 54 20151228 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 50% inom Skolområde Norr, from 2016-01-01 tom 2016-06-30, Eva Sorling 55 20151228 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-01,Linda Larsson 56 20151228 Tillsvidareanställning, lärare 80% inom Skolområde Norr, from 2016-01-07, Andrea Johansson 57 20151228 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 25, för Lisa Bengtsson under perioden 2016-01-01 tom 2016-06-30 58 20151228 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad för Sara Leihed under perioden 2016-01-01 2016-07-31 59 20151228 Tillsvidareanställning, förskollärare inom Skolområde Norr, from 2016-01-01, Emilie Nilsson 60 20151228 Tillsvidareanställning, rektor 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-01, Charles Lundholm 61 20151228 Tillsvidareanställning, rektor 100% inom Skolområde Norr from 2016-02-01, Nicola Trubarac 62 20151228 Tidsbegränsad anställning, förskollärare inom Skolområde Norr, from 2016-01-18 tom 2016-08-31, Ulrika Ögren 63 20151228 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-01, Linda Larsson 64 20160104 Tidsbegränsad anställning, resurspedagog 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-01 tom 216-12-31, Elin Agmy 65 20160105 Poolanställning upphör för barnskötare inom Skolområde Norr, from 2016-01-01,Jessica Lindmark 66 20160105 Tillsvidareanställning, skolbibliotekarie 75% inom Skolområde Norr, from 2016-01-07, Magdalena Ingars DELEGAT Rektor Birgitta Almén Förskolechef Åsa Hällström Förskolechef Åsa Hällström Rektor Ulla Rischél Förskolechef Elisabeth Schönbeck Rektor Birgitta Almén Rektor Hans Åkerlund Rektor Chatarina Mardell Förskolechef Liselotte Forsling Rektor Anders Hjalmarsson Bitr. skolområdeschef Leif Ljungberg Bitr. skolområdeschef Leif Ljungberg Förskolechef Malin Jartsell-Gustafsson Rektor Birgitta Almén Rektor Ulla Rischél Rektor Ann-Britt Jacobsson Rektor Annika Palm 8

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT 67 20160105 Poolanställning upphör för barnskötare inom Skolområde Norr,from 2016-01-01, Jessica Torres 68 20160105 Poolanställning upphör för barnskötare inom Skolområde Norr, from 2016-01-01, Anna Eneback 69 20160105 Poolanställning upphör för barnskötare inom Skolområde Norr, from 2016-01-01, Mona Hervestad 70 20160105 Poolanställning upphör för barnskötare inom Skolområde Norr, from 2016-01-01, Linda Carlstedt 71 20160108 Tillsvidareanställning, förskollärare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-18, Ellinor Bengtsson 72 20160108 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 5% för förskollärare Hilkka Saario under perioden 2016-01-01 2016-07-31 73 20160108 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-07, Anette Sjögren 74 20160108 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 14% för fritidspedagog Carina Berg under perioden 2016-01-11 2016-06-15 75 20160108 Tillsvidareanställning, barnskötare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-02-19, Emma Åleheim 76 20160108 Tillsvidareanställning, barnskötare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-03, Ida Thorin 77 20160111 Poolanställning upphör, barnskötare inom Skolområde Norr, from 2016-01-01,Linda Hallner 78 20160111 Poolanställning upphör, barnskötare inom Skolområde Norr, from 2016-01-01, Frida Söderholm 79 20160113 Tillsvidareanställning, kurator 90% inom Skolområde Norr, from 2016-02-08, Lina Berg 80 20160113 Tidsbegränsad anställning, lärare 80% inom Skolområde Norr, from 2016-01-07 tom 2016-08-31, Jehona Plava 81 20160113 Tillsvidareanställning, skolsköterska 100% inom Skolområde Norr, from 2016-01-25, Mirjan Azaric 82 20160114 Tillsvidareanställning, förskollärare 75% inom Skolområde Norr, from 2016-02-01, Cecilia Andersson 83 20160114 Tillsvidareanställning, resurspedagog 75% inom Skolområde Norr, from 2016-03-14, Josip Nicolic 84 20160114 Pollanställning upphör, barnskötare inom Skolområde Norr, from 2016-01-01, Gun Johansson 85 20160114 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-04-04, Agneta Andell 86 20160118 Tillsvidareanställning, förskollärare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-02-01, Ellinor Fredriksson DELEGAT Rektor Malin Jartsell-Gustafsson Rektor Helene Frisk Rektor Liselotte Forsling Rektor Agneta Meldegren Rektor Irene Svedin Förskolechef Malin Jartsell Gustafsson Rektor Tony Roth Rektor Tony Roth Förskolechef Ulrika Jonsson Förskolechef Rose- Marie Nielsen Förskolechef Elisabeth Schönbeck Rektor Helene Frisk Rektor Ola Ekstrand Rektor Peter Höjman Rektor Kristina Ahlström Förskolechef Ann- Britt Jacobsson Rektor Ulla Rischél Förskolechef Rose- Marie Nielsen Rektor Anders Hjalmarsson Rektor Tommy Rosberg 9

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT 87 20160118 Poolanställning upphör, barnskötare inom Skolområde Norr, from 2015-09-01,Susanne Swidén 88 20160119 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-02-22, Marie Håkansson 89 20160120 Tillsvidareanställning, lärare 85% inom Skolområd Norr, from 2016-02-01, David Dahlgren 90 20160120 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom Skolområd Norr, from 2016-01-01 tom 2016-08-31, Ulrika Ivarsson 91 20160120 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Norr, from 2016-02-01, Helen Pehrsson 92 20151113 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 60% inom Skolområde Söder, from 2015-12-19 tom 2016-06-10, Joakim Bengtsson 93 20151117 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-18 tom 2016-06-30, Helene Braun 94 20151117 Tillsvidareanställning, lärare 50% inom Skolområde Söder, from 2015-11-23, Åsa Lindström 95 20151117 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom Skolområde Söder, from 216-01-01 tom 2016-12-31, Monica Dain 96 20151130 Tillsvidareanställning, planeringscontroller 100% inom Skolområde Söder from, 2016-01-01, Hanna Netterberg 97 20151201 Tidsbegränsad anställning, fritidsledare 80% inom skolområde Söder, from 2015-11-02 tom 2016-06-30, Lina Thorsson 98 20151201 Tidsbegränsad anställning, elevassistent 60% inom Skolområde Söder, from 2015-12-19 tom 2016-06-10, Johan Dojander 99 151203 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-02-29 tom 2016-12-31, Anna Brisenfeldt 100 20151207 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-07 tom 22016-06-30, Therese Johnsson 101 20151207 Tillsvidareanställning, förskollärare 40% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01, Karin Hassellöf 102 20151207 Tillsvidareanställning, fritidspedagog 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01, Sara Melander DELEGAT Förskolechef Tommy Rosberg Rektor Birgitta Almén Rektor Peter Höjman Förskolechef Bengt Hallström Rektor Fredrik Landelius Rektor Magnus Ljungdahl Förskolechef Catharina Hjelte Rektor Linda Svensson Förskolechef Måns Magnusson Avdelningschef Karin Quander Rektor Ralf Lind Rektor Magnus Ljungdahl Förskolechef Ann- Charlotte Jönsson Förskolechef Lena Karlsson Förskolechef Caroline Ydén Pihl Förskolechef Ann- Charlotte Jönsson 10

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT 103 20151207 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-07, Therese Anderberg Rektor Fredrik Samuelsson 104 20151207 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 20% för barnskötare Lena Wallerfors under perioden 2016-01-07 Rektor Magnus Ljungdahl 2016-06-10. 105 20151207 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 80% inom Skolområde Söder, from 2015-12-21 tom 2016-06-10, Marie Rektor Magnus Ljungdahl Karlsson 106 20151211 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01 tom 2016-06-10, Förskolechef Måns Magnusson Adnana Odobasic 107 20151211 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01 tom 2016-06-30, Ulf Förskolechef Måns Magnusson Andersson 108 20151211 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Rektor Ralf Lind Söder, from 2016-01-07, Amanda Tjärnliden 109 20151211 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Rektor Ralf Lind Söder, from 2016-01-07, Emmy Stefansson 110 20151211 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 60% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01 tom 2016-06-30, Shane Förskolechef Lotta Edvardsson Svensk Coleman 111 20151211 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01 tom 2016-06-30, Arta Förskolechef Lotta Edvardsson Svensk Mehmeti 112 20151211 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100%,inom Skolområde Söder, from 2016-01-01 tom 2016-06-30,Tanja Förskolechef Lotta Edvarsson Svensk Todosijevic 113 20151211 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01 tom 2016-12-31, Förskolechef Måns Magnusson Tommie Petersén 114 20151211 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 75% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01 tom 2016-06-30, Förskolechef Måns Magnusson Margaretha Palmqvist 115 20151211 Tidsbegränsad anställning, barnskötare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01 tom 2016-06-30,Junis Förskolechef Måns Magnusson Nasek 116 20151227 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom Skolområde Söder, from 2015-12-19, Veronica Kallio Rektor Jonas Angeria 117 151229 Tillsvidareanställning, förskollärare 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01, Madeleine Förskolechef Carina Norén Sundén Fredriksson 118 20151229 Tillsvidareanställning, barnskötare 50% inom Skolområde Rektor Lisbeth 11

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Söder, from 2016-01-01, Sadete Neziri 119 20151229 Tillsvidareanställning, barnskötare 75% inom Skolområde Söder, from 2016-01-01, Sandra Risberg 120 20151229 Tidsbegränsad anställning, idrottspedagog 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-07 tom 2016-07-06, Malin Eliasson 121 20160107 Tillsvidareanställning, barnskötare 80% inom skolområde Söder from 2016-01-11, Veronica Brunsberg 122 20160107 Tidsbegränsad anställning, idrottpedagog 100% inom Skolområde Söder, from 2016-01-07 tom 2016-06-12, Emil Falkevik 123 20160108 Tidsbegränsad anställning, lärare 100% inom Skolområde Söder from. 2016-01-25 tom 2016-12-22 124 20160108 Tidsbegränsad anställning, resurspedagog 100% inom Skolområde Söder from. 2016-01-11 tom 2016-12-31, Emilie Bondesson 125 20160111 Tidsbegränsad anställning, processledare 25% inom Skolområde Söder,from 2016-01-01 tom 2016-06-30, Maria Burge DELEGAT Gustafsson Förskolechef Christina Jönne Förskolechef Catharina Hjelte Förskolechef Carina Norén Sundén Vik. Rektor Ingrid Andersson Rektor Lisbeth Gustafsson Rektor Lisbeth Gustafsson Verksamhetschef Catarina Carlsson D EKONOMI 1 20160115 Interkommunal ersättning 2016 Ekonomichef 12

1(4) Tjänsteskrivelse 2016-01-18 Diarienummer: BU 2015/0676 Version:1.0 Beslutsorgan: BUN Enhet: Avd. Kvalitet och utveckling Göran Frisk E-post: goran.frisk@halmstad.se Telefon: 070-6056220 Regelbunden tillsyn Kyrkbackens förskola Förslag till beslut 1. BUN beslutar enligt bilagda tillsynsprotokoll Sammanfattning Enligt skollagens 26 kap 4 (2010:800) har en kommun tillsyn över fristående förskola och pedagogisk omsorg i de fall kommunen har godkänt dem och beviljat kommunalt bidrag. Enligt BUN-beslut 2012-10-29 ska tillsyn av verksamheten ske kontinuerligt och systematiskt genom att samtliga verksamheter granskas under en 3-årscykel. Den tid som förflyter mellan två tillsynsbesök kan variera mellan de olika fristående verksamheterna. Oavsett vilken bedömning som gjorts efter ett tillsynsbesök ska tiden till nästa ordinarie tillsyn inte överstiga 3 år. Vid nyetablering görs ett första tillsynsbesök redan under det första verksamhetsårets utgång. Kyrkbackens förskola bedrivs sedan starten 2005 av Harplinge Steninge pastorat. De har ett gällande tillstånd som omfattar 20 förskoleplater för barn i åldern 1-6 år. Vid starten 2005 var förskolan inrymd i lokaler inom församlingshemmet. År 2010 byggde församlingen en separat byggnad intill församlingshemmet som idag utgör Kyrkbackens förskola. Inför tillsynsbesöket hade begärda handlingar inkommet inom föreskriven tid. Verksamheten har en personalbemanning på totalt 3,50 årsarbetare. Dessa tjänster är fördelade på 0,20 förskolechef, 1,70 förskollärare samt 1,80 barnskötare. Detta generar en personaltäthet på 5,7 barn per åa vilket är i paritet med vad den kommunala verksamheten kan redovisa. Vid tillsynsbesöket fördes samtal med förskolechef, medarbetare samt huvudmannarepresentanter ur förskoleutskottet i 13 1

församlingen. Vid samtal med förskolechef Jill Nielsen framkom det att vederbörande hade mycket god kännedom och kunskap om de lagar och författningar som verksamheten omfattas av. Förskolechefen var pedagogiskt drivande person som var väl ansedd av både huvudman som av medarbetare.. Inomhusmiljöerna vittnade också om att här pågick en verksamhet med läroplanen som utgångspunkt. Förskolan som drivs av Svenska Kyrkan kunde visa på att de särskilde verksamheten så att konfessionella inslag låg utanför undervisningsdelen. Vid samtal med huvudman, som representerades av dels vikarierande kyrkoherde Susan Tronsson samt representanter ur det nyligen bildade förskoleutskottet för Harplinge Steninge pastorat, visade de på att vara väl kompetenta och insatta i lagar och förordningar som styr den verksamhet som de ytterst har att ansvara för. I det bilagda tillsynsprotokollet framgår de tunder rubrik Förslag till åtgärder och sanktioner efter tillsyn vad som bedöms som utvecklingsområde under punkten Ingen anmärkning. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 26 kap 4 (2010:800) har en kommun tillsyn över fristående förskola och pedagogisk omsorg i de fall kommunen har godkänt dem och beviljat kommunalt bidrag. Enligt BUN-beslut 2012-10-29 ska tillsyn av verksamheten ske kontinuerligt och systematiskt genom att samtliga verksamheter granskas under en 3-årscykel. Den tid som förflyter mellan två tillsynsbesök kan variera mellan de olika fristående verksamheterna. Oavsett vilken bedömning som gjorts efter ett tillsynsbesök ska tiden till nästa ordinarie tillsyn inte överstiga 3 år. Vid nyetablering görs ett första tillsynsbesök redan under det första verksamhetsårets utgång. Syftet med tillsynen är att genom en självständig granskning kontrollera att en verksamhet uppfyller kraven i lagar och andra föreskrifter. Om tillsynsmyndigheten upptäcker brister vid tillsynen ska myndigheten fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta till felen som upptäckts vid granskningen. Ett annat syfte för tillsynen är att arbeta förebyggande genom att ge råd och vägledning utifrån de regler som styr verksamheten så att huvudmannen själv kan upptäcka och rätta till eventuella fel och brister. Barn-och ungdomsförvaltningens förvaltningskontor ansvarar för att granskning och tillsyn genomförs. Efter varje tillsyn sammanställs en rapport som innefattar tillsynsmyndighetens bedömning av hur förskolan/pedagogisk omsorg uppfyller de krav som ställs på verksamheten utifrån gällande lagstiftning, läroplan och kommunala beslut. Rapporten skickas till huvudman för fristående verksamhet för sakgranskning. Förvaltningen färdigställer därefter rapporten och föredrar ärendet hos BUN. I rapporten ska det framgå förslag på åtgärder med tidsram och förslag till bedömning enligt sanktionstrappan. BUN fattar därefter beslut i ärendet. Om det vi tillsyn påträffas missförhållanden som kan betraktas som grövre och rendera kraftiga åtgärder enligt sanktionstrappan ska nämnden omedelbart informeras och fatta beslut i frågan 14 2

Bakgrund Kyrkbackens förskola bedrivs sedan starten 2005 av Harplinge Steninge pastorat. De har ett gällande tillstånd som omfattar 20 förskoleplater för barn i åldern 1-6 år. Vid starten 2005 var förskolan inrymd i lokaler inom församlingshemmet. År 2010 byggde församlingen en separat byggnad intill församlingshemmet som idag utgör Kyrkbackens förskola. Inför tillsynsbesöket hade begärda handlingar inkommet inom föreskriven tid. Verksamheten har en personalbemanning på totalt 3,50 årsarbetare. Dessa tjänste rär fördelade på 0,20 förskolechef, 1,70 förskollärare samt 1,80 barnskötare. Detta generar en personaltäthet på 5,7 barn per åa vilket är i paritet med vad den kommunala verksamheten kan redovisa.under det här avsnittet beskrivs förutsättningarna för ärendet. Handläggaren har också möjlighet att lämna bakgrundsinformation som bedöms viktig för förståelsen för ärendet. Analys, förslag och motivering Verksamheten har en personalbemanning på totalt 3,50 årsarbetare. Dessa tjänster är fördelade på 0,20 förskolechef, 1,70 förskollärare samt 1,80 barnskötare. Detta generar en personaltäthet på 5,7 barn per åa vilket är i paritet med vad den kommunala verksamheten kan redovisa. Vid tillsynsbesöket fördes samtal med förskolechef, medarbetare samt huvudmannarepresentanter ur förskoleutskottet i församlingen. Vid samtal med förskolechef Jill Nielsen framkom det att vederbörande hade mycket god kännedom och kunskap om de lagar och författningar som verksamheten omfattas av. Förskolechefen var pedagogiskt drivande person som var väl ansedd av både huvudman som av medarbetare. Medarbetare upplevde att de hade fått ta del av professionell utveckling av både sig själva som medarbetare och verksamheten i sin helhet genom det pedagogiska ledaskap som förskolechefen bidrog med. Inomhusmiljöerna vittnade också om att här pågick en verksamhet med läroplanen som utgångspunkt. Förskolan som drivs av Svenska Kyrkan kunde visa på att de särskilde verksamheterna så att konfessionella inslag låg utanför undervisningsdelen. Vid samtal med huvudman, som representerades av dels vikarierande kyrkoherde Susan Tronsson samt representanter ur det nyligen bildade förskoleutskottet för Harplinge Steninge pastorat, visade de på att vara väl kompetenta och insatta i lagar och förordningar som styr den verksamhet som de ytterst har att ansvara för. Harplinge Steninge pastorat har ett kyrkoråd som är beslutande organ avseende förskolan och samtliga huvudmän ingick i detta råd. Dessutom har pastoratet nyligen skapat förskoleutskottet, som har till uppgift att hantera förskolefrågor. I detta utskott återfinns även förskolechefen. Konsekvenser I det bilagda tillsynsprotokollet framgår de tunder rubrik Förslag till åtgärder och sanktioner efter tillsyn vad som bedöms som utvecklingsområde under punkten Ingen anmärkning. 15 3

Ärendets beredning Inom kommunen Regelbunden tillsyn har genomförts av Ann-Britt Jacobsson, förskolechef samt Göran Frisk, verksamhetsutredare. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet föredras i BUFSAM 2016-02- Lista över bilagor 1. Tillsynsprotokoll Kyrkbackens förskola För Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg tf Förvaltningschef Göran Frisk verksamhetsutredare 4 16

Tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Skollagen 2010:800, 26 kap 4 Om den fristående förskolan/den pedagogiska omsorgen Verksamhetens namn Huvudman för verksamheten Kyrkbackens förskola Adress Församlingsgården 305 61 Harplinge Fristående förskola Kontaktperson för verksamheten Jill Nielsen, Förskolechef Pedagogisk omsorg Harplinge Steninge pastorat Telefonnummer 035-150980 Genomförande av tillsynen Ansvarig tjänsteman Göran Frisk Medverkande från den fristående verksamheten Jill Nielsen, Camilla Edvinsson, Victoria Nilsson Huvudmän: Christer Henriksson, Christina Nilsson, Camilla Heurén samt vikarierande kyrkoherde Susan Tronsson Typ av tillsyn Medverkande tjänstemän Ann-Britt Jacobsson Datum för tillsynens genomförande 2015-12-08 samt 2015-12-10 Regelbunden tillsyn Flygande tillsyn Riktad tillsyn Löpande granskning & tillsyn Beskrivning av genomförandet av tillsynen Verksamhetsbesök samt samtal med förskolechef, 2 medarbetare samt huvudmannarepresentanter ur förskoleutskottet inom Harplinge-Steninge pastorat. Områden granskade vid tillsynen Verksamhetens ekonomi Avgifter (skollagen 8 kap, 20 ) Villkor för godkännande och beslut om bidrag (skollagen 2 kap. 5 ) Underlag för utbetalning av kommunalt bidrag Verksamhetens organisation Huvudmannens ansvar för utbildningen (skollagen 2 kap, 2 ) Ledningen av utbildningen (skollagen 2 kap, 9-11 ) Lärare och förskollärare (skollagen 2 kap, 13 ) Registerkontroll av personal (skollagen 2 kap, 31 ) Kompetensutveckling (skollagen 2 kap, 34 ) Systematiskt kvalitetsarbete (skollagen 4 kap, 3-8 ) BUF 121010 Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen. Uppgifterna behövs för att administrera ärendet hos BUF. Registrerad har rätt att, efter skriftlig ansökan, en gång/år få veta hur uppgifterna behandlats och få rättelse av dem. Ansökan ställs till adressen nedan. Information lämnas av PUL-ansvarig på barn- och ungdomsförvaltningen (BUF). Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215 17

Forts. tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Inflytande och samråd (skollagen 4 kap, 9, 12-14 ) Erbjudande om förskola (skollagen 8 kap, 3-7 ) Barngrupperna och miljön (skollagen 8 kap, 8 ) Särskilt stöd (skollagen 8 kap, 9 ) Modersmål (skollagen 8 kap, 10 ) Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal (skollagen 8 kap, 11 ) Mottagande och urval (skollagen 8 kap, 18-19 ) Samverkan och anmälan till socialnämnden (skollagen 29 kap, 13 ) Tystnadsplikt (skollagen 29 kap, 14 ) Förskola och hem (Lpfö98 rev, kap 2.4) Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem (Lpfö98 rev, kap 2.5) Uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö98 rev, kap 2.6) Förskolechefens ansvar (Lpfö98 rev, kap 2.7) Verksamhetens pedagogiska innehåll Syftet med utbildningen (skollagen 1 kap, 4 ) Utformningen av utbildningen (skollagen 1 kap, 5, 7 ) Barns lärande och personliga utveckling (skollagen 3 kap, 3 ) Information om barnets utveckling (skollagen 3 kap, 4 ) Utbildningens syfte (skollagen 8 kap, 2 ) Normer och värden (Lpfö98 rev, kap 2.1) Utveckling och lärande (Lpfö98 rev, kap 2.2) Barns inflytande (Lpfö98 rev, kap 2.3) Övrigt Kyrkbackens förskola bedrivs sedan starten 2005 av Harplinge Steninge pastorat. De har ett gällande tillstånd som omfattar 20 förskoleplater för barn i åldern 1-6 år. Vid starten 2005 var förskolan inrymd i lokaler inom församlingshemmet. År 2010 byggde församlingen en separat byggnad intill församlingshemmet som idag utgör Kyrkbackens förskola. Inför tillsynsbesöket hade begärda handlingar inkommet inom föreskriven tid. Verksamheten har en personalbemanning på totalt 3,50 årsarbetare. Dessa tjänster är fördelade på 0,20 förskolechef, 1,70 förskollärare samt 1,80 barnskötare. Detta generar en personaltäthet på 5,7 barn per åa vilket är i paritet med vad den kommunala verksamheten kan redovisa. Vid tillsynsbesöket fördes samtal med förskolechef, medarbetare samt huvudmannarepresentanter ur förskoleutskottet i församlingen. Vid samtal med förskolechef Jill Nielsen framkom det att vederbörande hade mycket god kännedom och kunskap om de lagar och författningar som verksamheten omfattas av. Förskolechefen var pedagogiskt drivande person som var väl ansedd av både huvudman som av medarbetare. Medarbetare upplevde att de hade fått ta del av professionell utveckling av både sig själva som medarbetare och verksamheten i sin helhet genom det pedagogiska ledarskap som förskolechefen bidrog med. Inomhusmiljöerna vittnade också om att här pågick en verksamhet med läroplanen som utgångspunkt. Förskolan som drivs av Svenska Kyrkan kunde visa på att de särskilde verksamheten så att konfessionella inslag låg utanför undervisningsdelen. Vid samtal med huvudman, som representerades av dels vikarierande kyrkoherde Susan Tronsson samt representanter ur det nyligen bildade förskoleutskottet för Harplinge Steninge pastorat, visade de på att vara väl kompetenta och insatta i lagar och förordningar som styr den verksamhet som de ytterst har att ansvara för. Harplinge Steninge pastorat har ett kyrkoråd som är beslutande organ avseende förskolan och samtliga huvudmän ingick i detta råd. Dessutom har pastoratet nyligen skapat förskoleutskottet, som har till uppgift att hantera förskolefrågor. I detta utskott återfinns även förskolechefen. Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215 18

Forts. tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Förslag till åtgärder och sanktioner efter tillsynen (Barn- och ungdomsnämnden fattar beslut om åtgärder och sanktioner) Ingen åtgärd (skollagen 26 kap, 12 ) Bedömning: Fortsatt arbete med att vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet Anmärkning (skollagen 26 kap, 11 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Föreläggande (skollagen 26 kap, 10 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Föreläggande med vite (skollagen 26 kap, 27 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Återkallelse (skollagen 26 kap, 13-16 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Tillfälligt verksamhetsförbud (skollagen 26 kap, 18 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Övrigt Underskrift Datum och plats Diarienummer 20 december 2015 BU dnr 2015/0676 Ansvarig tjänsteman Namnförtydligande Göran Frisk Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215 19

Forts. tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Om tillsyn av fristående förskola och pedagogisk omsorg Från Skollagen 2010:800 26 kap: Definition av tillsyn: 2 Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Tillsynens omfattning 4 En kommun har tillsyn över: 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10. Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs. Tillträde till lokaler och andra utrymmen 6 En tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den omfattning det behövs för tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. Uppgiftsskyldighet 7 Den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen. Förebyggande åtgärder 9 Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. Denna blankett ska användas vid tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg i Halmstad. Originalet av dokumentet ska förvaras systematiskt i BUNs diarium. En kopia ska ges till granskad verksamhet. Mer information finns i BUFs rutin för tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Källor: Skollagen 2010:800 och Prop. 2009/10:165. Blanketten är fastställd 121029 av funktionschef AM. Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215 20

1(5) Tjänsteskrivelse 2016-02-03 Diarienummer: BU 2016/0142 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN Enhet: Barn- och elevhälsoenheten Tina Hovius E-post: tina.hovius@halmstad.se Telefon: 0705377672 Anställning av Verksamhetschef för den medicinska delen av elevhälsan Förslag till beslut 1. Barn och ungdomsnämnden beslutar att Birgitta Reenbom, anställs som verksamhetschef på 100 % som verksamhetschef för den medicinska delen av elevhälsan. Sammanfattning Barn - och ungdomsnämnden svarar enligt nämndens reglemente för skolhälsovården enligt 4 kapitlet skollagen för eleverna i grundskola och i särskola. Det motsvarar elevhälsan enligt 2 kapitlet i 2010 års skollag. Den medicinska delen och den av elevhälsan faller inom hälso- och sjukvårdslagens område (HSL 1982:763). Enligt HSL måste den medicinska delen av elevhälsan ledas av en verksamhetschef. Verksamhetschef ska utses av nämnden då nämnden är vårdgivare enligt HSL. I beslutet ska namnet på verksamhetschefen anges. Beslutet ska även innehålla en motivering av personens lämplighet samt en beskrivning av verksamhetschefens ansvarsområden. Beslutet ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) vårdgivarregister. Ärendet 1

Uppdrag Verksamhetschefens uppdrag Verksamhetschefens ansvarsområden och uppgifter Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård samt dess föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, faller följande uppgifter inom verksamhetschefens ansvarsområde: Verksamhetschefen ska avseende Systematiskt kvalitetsarbete - Känna till de författningar, styrdokument och vetenskapliga rön för hälso- och sjukvårdsväsendet respektive utbildningsväsendet som berör medicinsk elevhälsa. - Ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten - Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten - Inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera processer, rutiner och metoder för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att styra, följa upp och utveckla verksamheten och dess resultat - Varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse - Senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse - Ansvara för att redovisa verksamhetens resultat för nämnden Löpande verksamhet - Ansvara för den löpande verksamheten inom sitt område och se till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt - Se till att den medicinska insatsen tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård - Ansvara för att det finns de direktiv, instruktioner och rutiner som den löpande verksamheten kräver - Ansvara för att den medicinska elevhälsan har de lokaler, den utrustning och de resurser som behövs för att god vård ska kunna ges - Ansvara för att inköp av tjänster, produkter, försörjnings- och informationssystem sker i enlighet med gällande rätt och kommunens riktlinjer Avvikelser - Ansvara för att egenkontroll i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd utövas - Ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från elever och vårdnadshavare, personal, andra myndigheter, föreningar, organisationer och intressenter 2

- Ta emot rapporter om avvikelser i enlighet med 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen från verksamhetens personal - Utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada (avvikelse) - Vidta nödvändiga omedelbara och andra åtgärder i anledning av en avvikelse - Vid behov göra anmälan enligt Lex Maria - I ett dokument analysera och sammanställa inkomna rapporter om risk för vårdskada eller vårdskada, klagomål och synpunkter och utifrån vad som framkommer vidta åtgärder som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet Personal - Säkerställa att verksamhetens personal känner till och arbetar i enlighet med processerna och rutinerna i ledningssystemet - Uppmärksammar och påpekar att det finns skolläkare och skolsköterskor i den omfattning som tillgodoser behovet - Ansvara för att skolläkare och skolsköterskor har rätt kompetens för att kunna bedriva medicinsk elevhälsa av hög säkerhet och god kvalitet - Medverka i meritvärdering och anställningsintervju vid nyanställning av skolsköterskor och skolläkare - Ansvara för rutiner för individuell introduktion av personal och bevaka personalens möjligheter till fortbildning - Ansvara för att skolläkare och skolsköterskor är informerade om de bestämmelser som gäller för hantering av patientuppgifter och behörighet - Anmäla till IVO om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal på grund av sjukdom eller missbruk bedöms inte kunna utöva sitt yrke tillfredsställande Personuppgiftshantering - Ansvara för att rutiner finns för att journaler förs i enlighet med lag - Ansvara för uppföljning av patientuppgifternas kvalitet och ändamålsenlighet - Ansvara för informationssäkerhetsarbetet inom verksamheten - Ansvara för att det finns ett dokument Informationssäkerhetspolicy i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) - Ansvara för att det finns fungerande rutiner för styrning av behörigheter i det digitala journalsystemet och för spårning (inloggning) av användare - Tilldela behörigheter i det digitala journalsystemet - Ansvara för att utdelade behörigheter för åtkomst av patientuppgifter är ändamålsenliga och förenliga med hälso- och sjukvårdspersonalens och andra befattningshavares aktuella arbetsuppgifter - ansvara för att beställa SITHS-kort för säker inloggning i journalsystemet 3

- Ansvara för att hälso- och sjukvårdspersonalen och andra befattningshavare är informerade om de bestämmelser som gäller för hantering av patientuppgifter - Ansvara för att uppföljning av informationssystemens användning sker genom regelbunden kontroll av loggarna - Utreda misstanke om obehörig åtkomst Samverkan - Ansvara för att det finns rutiner kring samverkan och samarbete med andra myndigheter och internt Information - Svara på frågor från myndigheter, elever, vårdnadshavare och medier vad gäller verksamheten - Bedriva ett aktivt informationsarbete utåt och inåt Övrigt - Eventuellt ytterligare uppgifter som nämnden vill ge verksamhetschefen i uppdrag att utföra. Bakgrund Elevhälsans medicinska insatser regleras på ett i vissa avseenden avvikande sätt i förhållande till övrig elevhälsa. Den medicinska delen av elevhälsan utgör nämligen i juridisk bemärkelse och med hänsyn till ansvarsfrågor hälso- och sjukvård. Observera dock noga att endast den medicinska delen av elevhälsan lyder under hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 25 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Att en verksamhet är att hänföra till hälso- och sjukvård innebär att de författningar som styr hälso- och sjukvården, såsom hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, patientsäkerhetslagen (2010:659), patientdatalagen (2008:355), patientlagen (2014:821) med tillhörande förordningar samt Socialstyrelsens föreskrifter ska följas. Tillsynsmyndighet är Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Analys, förslag och motivering Nämndens motivering till beslut att anställa Birgitta Reenbom som verksamhetschef är att hon är legitimerad sjuksköterska med bred erfarenhet av hälso- och sjukvård och att hon har en vidareutbildning som skolsköterska. Tidigare har Birgitta arbetat som skolsköterska och verksamhetschef för medicinsk elevhälsa i en annan kommun. Birgitta arbetar idag som verksamhetschef för medicinska elevhälsan för skolsköterskor och skolläkare i Halmstad för grundskolan. Birgitta har god erfarenhet av och insikt i politiskt styrd organisation. 4

Birgitta tänker strategiskt och arbetar mot mål och fokuserar på resultat. Är positiv till förändringar och kommer ofta med idéer och nya angreppssätt. Har ett nytänkande som kan omsättas i praktiken och som leder till resultat. Planerar och prioriterar arbetet effektivt. Har goda vitsord vad gäller samarbete och relaterar till människor i sin omgivning på ett lyhört och smidigt sätt. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänsteman inom förvaltningen. Fackliga organisationer BUF:sam 2016-02-03 Lista över bilagor - Pauline Broholm Lindberg Tf. Förvaltningschef Tina Hovius Enhetschef 5

1(4) Tjänsteskrivelse 2016-02-02 Diarienummer: BU 2016/0128 Version: 2,0 Beslutsorgan: BUN Enhet: HR-avdelningen Alexandra Almén E-post: alexandra.almen@halmstad.se Telefon: 0703-00 24 44 Friskvårdsbidrag 2016 Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att under 2016 erbjuda friskvårdsbidrag på 800 kr för barn- och ungdomsförvaltningens tillsvidareanställda medarbetare och tidsbegränsat anställda med anställning en termin eller längre. 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ge HR-avdelningen i uppdrag att utforma anvisningar för hanteringen av friskvårdsbidrag enligt ovan. Sammanfattning Barn- och ungdomsnämnden har i budget 2016 avsatt en miljon kronor till hälsofrämjande insatser för personal. Ärendet har beretts av förvaltningens HRavdelning. Förvaltningen föreslår barn- och ungdomsnämnden att besluta att under 2016 erbjuda friskvårdsbidrag på 800 kr för barn- och ungdomsförvaltningens tillsvidareanställda medarbetare och tidsbegränsat anställda med anställning en termin eller längre. Förvaltningen förslår vidare nämnden att ge HR-avdelningen i uppdrag att utforma anvisningar för hanteringen av friskvårdsbidrag. Kontinuerlig fysisk aktivitet har positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Det har under lång tid funnits starka önskemål om att utöver hälsoinspiratörernas arbete återinföra friskvårdsbidrag för barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare. Ett friskvårdsbidrag bidrar också till att öka attraktiviteten hos barn- och ungdomsförvaltningen som arbetsgivare. 1

Ärendet Uppdrag I samband med att Barn- och ungdomsnämnden den 25 november 2015 tog beslut om budget för 2016 avsattes en miljon kronor för främjande insatser med syfte att införa friskvårdsbidrag för personal 2016. Bakgrund En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skattefri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och mindre värde. Halmstads kommun erbjöd fram till 1 januari 2010 samtliga tillsvidareanställda medarbetare och medarbetare med anställning tre månader eller längre ett friskvårdsbidrag motsvarande 80% av kostnaden för upprepad fysisk aktivitet (t ex träningskort) med ett tak på 1 500 kr. Ca en tredjedel av kommunens anställda utnyttjade bidraget. Sedan beslut togs om att avskaffa bidraget har respektive förvaltning arbetat med olika former av hälsofrämjande insatser. Några förvaltningar har infört friskvårdstimme motsvarande en timmes träning i veckan på betald arbetstid under arbetsdagen eller i direkt anslutning till arbetsdagens början eller slut. Andra har infört subventionering genom s k friskvårdscheckar etc. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar sedan flera år tillbaka med främjande insatser på verksamhetsområdena genom förvaltningens hälsoinspiratörer. Hälsoinspiratörerna stöttar cheferna i det lokala hälsofrämjande arbetet med olika satsningar utifrån uppsatta hälsomål. Det hälsofrämjande arbetet inom BUF syftar till att göra medarbetarna mer medvetna om faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet. Arbetet syftar även till att inspirera medarbetarna till ökad fysisk aktivitet och öka sammanhållningen. På förvaltningsnivå har hälsoinspiratörerna under 2015 arbetat med "Hälsa 2015" och "Buf Championship". Aktiviteterna har inbegripit såväl fysiska aktiviteter som inspirationsföreläsningar om välbefinnande för kropp och själ och varit uppskattat av många medarbetare. Analys, förslag och motivering Kontinuerlig fysisk aktivitet har positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Det har under lång tid funnits ett starkt önskemål om att utöver hälsoinspiratörernas arbete återinföra friskvårdsbidrag för Barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare. Önskemålet har kommit från chefer och medarbetare, från lokala och centrala fackliga representanter och i samband med genomförande och genomgång av resultat kopplat till medarbetarenkät. Frågan om vad förvaltningen erbjuder i form av friskvårdssatsningar kommer också löpande från sökande till vakanta tjänster inom skola och förskola. I dagsläget är efterfrågan för flera yrkesgrupper större än utbudet. En hälsofrämjande satsning i form 2

av friskvårdsbidrag blir också ett sätt att, tillsammans med andra faktorer, öka attraktiviteten för förvaltningen som arbetsgivare. De främjande insatser som redan görs genom bl a hälsoinspiratörerna är uppskattade av många medarbetare och tanken är att dessa ska fortgå. Alla medarbetare har dock inte möjlighet att närvara vid de aktiviteter som anordnas och en del vill hellre välja aktivitet själv. Bedömningen är att ett friskvårdsbidrag för förvaltningens medarbetare därmed kommer fungera som ett komplement till nuvarande hälsofrämjande insatser genom att medarbetaren själv får möjlighet att bestämma vilken sorts aktivitet hen önskar utföra och när hen önskar utföra den och att arbetsgivaren under 2016 subventionerar denna aktivitet med 800 kr mot uppvisande av kvitto/underlag. Konsekvenser Medarbetare på förvaltningens HR-avdelning och representanter från förvaltningens chefer har fungerat som bollplank till HR-chefen i beredningen av ärendet. När det gäller ekonomi har en uppskattning gjorts på en nyttjandegrad på 50%. Under förutsättning att hälften av förvaltningens medarbetare nyttjar bidraget 2016 håller lagd budget. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänstemän på förvaltningens HR-avdelning i samråd med representanter från förvaltningens chefer. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet har hanterats i förvaltningens centrala samverkansgrupp, BUF:sam, vid sammanträdet 2016-02-03. Lista över bilagor - 3

För Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg Tf Förvaltningschef Alexandra Almén HR-chef 4

1(3) Tjänsteskrivelse 2016-02-02 Diarienummer: BU 2015/0698 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN Enhet: HR-avdelningen Alexandra Almén E-post: alexandra.almen@halmstad.se Telefon: 0703-00 24 44 Yttrande reviderad lönepolicy Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna yttrande avseende reviderad lönepolicy och skicka ärendet vidare till kommunstyrelsen. Sammanfattning 1. HR-avdelningen på Stadskontoret fick i maj 2015 uppdraget av kommunstyrelsens personalutskott att återkomma med förslag på en reviderad policy om lön. Revideringen skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattats i planeringsdirektiv med budget 2015-2017. Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsrågor. Förslag till reviderad lönepolicy har beretts av en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp. Förslaget har diskuterats vid personalutskottets sammanträde i november och därefter skickats ut på remiss till nämnder, styrelser och fackliga organisationer. Förvaltningen föreslår Barn- och ungdomsnämnden att godkänna yttrande avseende reviderad lönepolicy och skicka ärendet vidare till kommunstyrelsen. 30 1

Ärendet Uppdrag Nuvarande lönepolicy beslutades av kommunfullmäktige 1999-01-28 och är därmed i stort behov av en revidering. Stadskontorets HR-avdelning fick därav i maj 2015 uppdraget av kommunstyrelsens personalutskott att återkomma med förslag på en reviderad policy om lön. Revideringen skulle anpassas utifrån gällande löneavtal samt ha sin utgångspunkt från de beslut som fattats i planeringsdirektiv med budget 2015-2017. Under de senaste åren har de centrala överenskomna lönekollektivavtalens grundläggande principerna stärks genom att dessa har varit oförändrade under en lång tid. De grundläggande principerna i avtalen bildar en central och viktig utgångspunkt i kommunens lönepolicy. Lönepolicy gäller samtliga nämnder och styrelser inom Halmstads kommun och bildar koncerngemensamt grundtänk och anger de allmänna och grundläggande förhållningsreglerna avseende koncernens gemensamma lönepolicy. Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor Bakgrund I rollen som arbetsgivarorganisation tecknar SKL löneavtal med centrala fackliga organisationer. Avtalen ger varje kommun och landsting stora möjligheter att bestämma lönen i sina respektive verksamheter och använda lönen som ett styrmedel för att nå de uppsatta verksamhetsmålen. Den lokala lönebildningen är ett viktigt inslag i det lokala självstyret. Som en viktig del i hela lönebildningsprocessen utgör lönepolicyn de allmänna förhållningsreglerna i samband med lönesättningen för nyanställningar men även lönen som styrmedel i Halmstads kommun. I samband med nyanställning måste en bedömning ske utifrån arbetsuppgifternas inbördes värden och genom en medveten tydlig struktur synliggöra denna värdering. Genom en tydlig och välkänd lönebildningsprocess används individuell lön som stimulansverktyg för att uppmuntra medarbetare att bidra till ökad måluppfyllelse och utveckling i verksamheten. Analys, förslag och motivering Genom arbetsgruppens förslag till revideringar av en ny lönepolicy så anpassas lönepolicy till de nuvarande centrala löneavtalens intentioner och de partsgemensamma grundläggande principerna för lönesättning. Förslaget anpassas även till kommunens mångåriga arbete och utveckling av lönepolitiken. En stor del i dessa förändringar är närmsta chefens ansvar i lönebildningen, vilket inte varit tydliggjort i nuvarande lönepolicy. Både förflyttningen i de centrala lönekollektivavtalen samt Halmstads kommuns utbildningsinsatser har varit en viktig del i denna förändring. Det är därmed angeläget att lönepolicyn tydliggör chefens ansvar för lönesättningen som styrmedel i verksamheten. Konsekvensen av revideringsförslaget är att lönepolicyn moderniseras utifrån löneavtalens intentioner. 31 2

Vidare är framför allt nuvarande bedömningsgrunder i policyn föråldrade och varken harmoniserade med de centrala kollektivavtalen eller med kommunens lönebildningsarbete. Ärendets beredning Inom kommunen Revideringsförslaget har handlagts av en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp utifrån information i kommunens centrala samverkansgrupp, Cesam. Arbetsgruppen har bestått av förhandlingschef Leif Johansson som varit sammankallande samt förvaltningschef, enhetschefer, rektorer och HR. Könsfördelningen i arbetsgruppen har varit lika. Barn- och ungdomsförvaltningen har i arbetsgruppen representerats av Ola Ekstrand, rektor vid Gullbrandstorpsskolan. Den fackliga referensgruppen har utsetts av de fackliga organisationerna och har bestått av representanter från Sveriges Skolledarförbund, Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund samt Vision. Ärendet har även presenterats i strategisk lönebildningsgrupp bestående av HR-ansvariga på respektive förvaltning. Fackliga organisationer Fackliga organisationer har liksom nämnder och styrelser fått ut reviderad lönepolicy på remiss. Ärendet kommer att samverkas i kommunens centrala samverkansgrupp, Cesam, innan beslut. Konsekvenser - Andra grupper - Lista över bilagor 1. Förslag till reviderad lönepolicy 2. Lönepolicy För Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg Tf förvaltningschef Alexandra Almén HR-chef 32 3

1(2) Yttrande 2016-02-03 Diarienummer: BU 2015/0698 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN HR-avdelningen Alexandra Almén E-post: alexandra.almen@halmstad.se Telefon: 0703-00 24 44 Yttrande - Förslag till reviderad lönepolicy (KS 2015/0369) Barn- och ungdomsnämnden har fått en begäran om yttrande angående förslag på reviderad lönepolicy från kommunstyrelsen. Kommunens nuvarande lönepolicy antogs av kommunfullmäktige 1999-01-28. HR-avdelningen på Stadskontoret fick i maj förra året i uppdrag att återkomma med förslag på en reviderad lönepolicy. Revideringen skulle anpassas utifrån gällande löneavtal och ta sin utgångspunkt i de beslut som fattas i planeringsdirektiv med budget 2015-2017. Syftet med revideringen av lönepolicyn är att vidmakthålla policyn som ett grundläggande styrdokument i kommunens övergripande lönebildningsfrågor. Genom arbetsgruppens förslag till revidering anpassas nuvarande lönepolicy till intentionerna i nuvarande centrala löneavtal och de partsgemensamma grundläggande principerna för lönesättning. Förslaget anpassas även till Halmstads kommuns fleråriga arbete med utveckling av lönepolitiken. En stor del i förändringen utgörs av närmaste chefs ansvar i lönebildningen, vilket inte tydliggjorts i nuvarande lönepolicy. Såväl förflyttningen i de centrala löneavtalen som kommunens utbildningsinsatser vad gäller lön och lönebildning har varit en betydande del i förändringen. Det är med anledning av detta mycket viktigt att lönepolicyn tydliggör chefens ansvar för lönesättningen som styrmedel i verksamheten. Konsekvensen av revideringen är en nödvändig modernisering och uppfräschning av lönepolicyn utifrån löneavtalens intentioner. Efter beslut är det av stor vikt att den reviderade lönepolicyn görs känd bland berörda grupper i kommunen så att samsyn vad gäller lönebildningsfrågor uppnås. Utifrån ovan föreslår Barn- och ungdomsnämnden kommunfullmäktige att anta förslag till reviderad lönepolicy. 33 1

För Barn- och ungdomsnämnden Xxxxx Ordförande Pauline Broholm Lindberg Tf förvaltningschef 2 34

Utgångspunkter för lönepolicy Syfte Halmstads kommuns lönepolicy ska bidra till att de mål som fastställs för verksamheterna uppnås genom en gemensam värderingsgrund för lönesättning. Vår lönepolitik ska stimulera till engagemang och goda arbetsresultat. Den ska även uppmuntra till att arbetet utförs effektivt och med hög kvalitet. Goda arbetsresultat ska löna sig. Lönebildningen ska bidra till en tryggad personalförsörjning på kort och lång sikt, med den kompetens som verksamheten behöver. Lönepolitiken ska vara sådan att Halmstads kommun kan vara konkurrens kraftig i förhållande till berörd arbetsmarknad. Lön som styrmedel Lönepolitiken är en av flera styr medel för att uppnå verksamhetens mål. En framgångsrik lönepolitik kännetecknas av att den motiverar medarbetarna till goda arbetsresultat som ska leda till lönekarriär och möjliggör för kommunen att rekrytera och behålla attraktiva medarbetare över tid. Lönepolitiken förutsätter att medarbetarna känner till bedömningsgrunderna för lönesättningen i verksamheten. Lönesättning sker vid nyanställning, och löneöversyner enligt kollektivavtal. Samma principer ska gälla oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lönesättning i samband med nyanställning I samband med nyanställning ska ny lön utgå från arbetets ansvars- och svårighetsgrad arbetets innehåll. utbildning och kompetens marknadsfaktorer 35

Principer för lönesättningen Lönesättningen är individuell och differentierad och bestäms utifrån måluppfyllelse och resultat i verksamheten är grundad på sakliga värderingar vad gäller befattningens krav och individens resultat, bestäms utifrån en sammanvägning av marknadens krav och relationerna mellan löneläget hos olika yrkesgrupper inom kommunen, ska regleras vid avtalsenliga löneöversynstillfällen, följs upp med analyser och jämförelser både inom kommunen och med berörd arbetsmarknaden i övrigt, ska ej utnyttjas till att orsaka en lönemässig konkurrens mellan kommunens olika verksamheter. Ansvarsfördelning Respektive chef ansvarar för de individuella bedömningarna av verksamhetens medarbetare beskrivning av de verksamhetsanpassade bedömningsgrunderna att lönesättningen sker i enlighet med kommunens samlade lönepolitik att inte använda lönen som ett konkurrensmedel inom kommunen. Förvaltningschef/VD ansvarar för att löneöversynen genomförs utifrån löneavtalets intentioner och utifrån den av politiken fastlagda mål och inriktningen. samordna och följa upp lönesättningen och lönestrukturen inom förvaltningen/ansvarsområdet. Stadskontoret ansvarar för att utarbeta strategi för förhandlingarna och löneöversynen, anvisningar och direktiv inför löneöversyn. inleda och avsluta respektive löneöversyn. samordna den årliga löneöversynen och följa upp lönesättningen inom kommunen. initiera insatser som utvecklar den samlade lönepolitiken. 36

LÖNE POLICY I HALMSTADS KOMMUN Utgångspunkter för lönepolicy Lönepolicyn har stor betydelse för de anställdas engagemang liksom för de kommunala verksamheternas möjlighet att nå erforderliga effektivitets- och produktivitetsförbättringar. Lön som styrinstrument Lön kan utgöra ett styrinstrument vad gäller att skaffa förutsättningar för att nå ökad motivation och resultat. En framgångsrik lönepolicy kännetecknas av att den stimulerar arbetstagarna till goda arbetsinsatser och möjliggör för kommunen att rekrytera och behålla goda medarbetare. Lönepolicyn och jämställdheten Målet för lönepolicyn ska dessutom vara att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor elimineras. Detta gäller självklart inom respektive yrkesgrupp men även i jämförelse mellan olika yrkesgrupper som värderas lika. Lönepolicyn och ekonomin Vid tillämpning av lönepolicyn måste hänsyn tas till rådande ekonomiska förutsättningar och utvecklingen på arbetsmarknaden. Enligt gällande kollektivavtal ska en jämförelse göras mellan den kommunala personalens löne- och anställningsvillkor och dylika villkor för personal anställda inom andra avtalsområden på orten/i regionen. Med ett begränsat ekonomiskt utrymme kan därför strävanden att utjämna osakliga löneskillnader inom kommunen sättas framför ambitionen att likställa löneläget med andra arbetsgivare. Det är inte heller självklart att andra mindre arbetsgivare på orten eller i regionen skall vara löneledande för kommunen. Bedömningsgrunder Lönen bör bestämmas utifrån: arbetets svårighetsgrad individens prestation individens sociala kompetens arbetsmarknadsfaktorer 37

Principer för lönesättningen Lönesättningen: Är individuell och differentierad och bestäms utifrån arbetsuppgifter och åstadkommen prestation. Är grundad på sakliga värderingar vad gäller befattningens krav och individens prestation. Bestäms utifrån en sammanvägning av marknadens krav och relationerna mellan löneläget hos olika yrkesgrupper inom kommunen. Förutsätter att medarbetarna känner till bedömningsgrunderna genom de medarbetarsamtal som ska genomföras enligt kommunens personalpolitik. Skall normalt regleras vid avtalsenliga löneöversynstillfällen. Vem beslutar? Kommunstyrelsen fastställer den övergripande lönepolicyn som gäller för alla anställda, samt ansvarar för dess uppföljning. Kommunstyrelsens förhandlingsdelegation ansvarar för tecknande av kollektivavtal. Stadskontoret svarar för information om lönepolicyn och stödet till lönesättande chefer. Förvaltningschefen ansvarar för värdering och lönesättning av de anställda i enlighet med lönepolicyn. Vid nyanställning beslutar förvaltningschefen om lönesättning efter samråd med stadskontoret. Vid löneöversyn kan kommunstyrelsens förhandlingsdelegation ge förvaltningschefen i uppdrag att förhandla. Kommunstyrelsens förhandlingsdelegation avslutar löneöversynsförhandlingar och tecknar kollektivavtal. Följs upp med analyser och jämförelser både inom kommunen och med arbetsmarknaden i övrigt. Ska ej utnyttjas till att orsaka en lönemässig konkurrens mellan kommunens olika verksamheter. Beslutad av kommunfullmäktige 1999-01-28 38

1(2) Tjänsteskrivelse 2016-01-26 Diarienummer: BU 2016/0003 Version:1,0 Beslutsorgan:BUN Enhet: Kvalitet-utveckling, ekonomiavdelningen Eva Demle E-post: eva.demle@halmstad.se Telefon: 035-138092 Verksamhetsberättelse 2015 Förslag till beslut Barn och ungdomsnämnden beslutar att godkänna: 1. Verksamhetsberättelse för Grundskola och barnomsorg 2015 2. Verksamhetsberättelse för Kulturskolan 2015 Sammanfattning En verksamhetsberättelse för nämndens verksamhet ska vara klar och beslutad senast 2016-03-01. Personalredovisningen och uppföljning av internkontrollplan ska också redovisas till stadskontoret och ingår i Verksamhetsberättelsen. Underlaget till verksamhetsberättelsen har handlagds av tjänstemän på Kvalitet- och utveckling, HR samt Ekonomiavdelningen. Barn och ungdomsnämnden beslutar att godkänna: 1. Verksamhetsberättelse för Grundskola och barnomsorg 2015 2. Verksamhetsberättelse för Kulturskolan 2015 1 39

Ärendet Uppdrag En verksamhetsberättelse för nämndernas verksamhetsområden ska vara klar och beslutad senast 2015-03-01. Verksamhetsberättelsen ska täcka in viktiga händelser ur nämndens perspektiv det gångna året. Nämndens verksamhetsplaner med mål, aktiviteter, mätetal och nyckeltal följs upp. Personalredovisningen ska redovisas till stadskontoret senast 2016-01-29 och ingår i verksamhetsberättelsen. I kommunens internkontrollreglemente framgår att nämnderna senast i samband med årsredovisningens upprättande ska rapportera resultatet av uppföljningen av internkontrollen till kommunstyrelsen. Nämndens uppföljningsrapport av internkontrollplan ska vara stadskontoret tillhanda senast 2015-02-15. Ett avsnitt i verksamhetsberättelsen omfattar den ekonomiska redovisningen för verksamheten. Bakgrund Bokslut 2015 med ekonomisk redovisning är redovisad till nämnden vid sammanträde 2016-01-27. Analys, förslag och motivering Ärendets beredning Inom kommunen Underlaget till verksamhetsberättelsen har handlagds av tjänstemän på Kvalitet- och utveckling, HR samt Ekonomiavdelningen. Fackliga organisationer Central samverkansgrupp har fått information 2016-02-03 Lista över bilagor 1. Verksamhetsberättelse Förskola/skola 2015 2. Verksamhetsberättelse Kulturskolan 2015 För Barn och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Förvaltningschef 2 40

Verksamhetsberättelse 2015 Förskola/skola Barn- och ungdomsnämnden Bokslut 2015 41

1 Inledning... 3 2 Viktiga händelser... 4 3 Målredovisning - utifrån kommunfullmäktiges mål... 8 3.1 Målområde: Barn och utbildning... 8 3.2 Målområde: Demokrati och dialog... 15 3.3 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa... 16 4 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål... 19 4.1 Nämndens/styrelsens mål... 19 5 Prioriteringar... 23 5.1 Utveckling av skolbibliotek... 23 5.2 Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare att kunna utveckla sig och sitt uppdrag... 24 5.3 Ett strategiskt jämställdhetsarbete... 24 5.4 Ökade livschanser för unga... 25 5.5 Ett Halmstad tillgängligt för alla... 26 5.6 Giftfri vardag för barn och ungdomar... 26 5.7 Bättre utemiljöer... 27 6 Personalredovisning... 28 7 Ekonomisk redovisning... 36 8 Uppföljning av 2015 års internkontrollplan... 48 8.1 Ekonomi... 48 8.2 HR... 49 8.3 Kvalitet och utveckling... 51 8.4 Planeringsavdelningen... 56 Bilaga Uppföljning av jämställdhetsplan 42

1 Inledning Om att vara på väg... Vi ser utmaningar kopplat till våra resultat som visar att det finns stora skillnader mellan skolor och mellan kön. Vi ser utmaningar när det gäller vårt ökade barn- och elevantal och att växa med kvalitet. Det handlar om lokaler, nyanlända barn- och elever och deras behov, att skapa attraktivitet för att vilja anställas men också för att vilja stanna i våra verksamheter, att verka för likvärdighet och skapa likvärdiga förutsättningar, att stödja helt nya verksamheter och helt nya arbetslag i deras uppdrag att hitta en samsyn kring uppdraget och en gemensam bild av vad man vill åstadkomma. Trots alla dessa utmaningar så känner vi att vi är på väg. Vi har de senaste åren riggat en organisation som ger oss kraft och kompetens att agera. Ex på det är att vår planeringsavdelning samt vårt resurscentrum som organiserats utifrån de frågor som numera dominerar vår vardag. Vi känner oro över en ökad ojämlikhet mellan våra skolor men genom vårt nuvarande sätt att göra övergripande analyser skaffar vi oss underlag som mynnar ut i olika insatser varav en del är riktade för att öka likvärdigheten. Vi upplever fortfarande att vi jobbar med för många saker samtidigt, att vi behöver bli tydligare med vad vi lägger fokus på och varför. Samarbetet med politiken kring mål och mätetal har utvecklats och kan bli ännu bättre så att vi sätter ljuset på det som verkligen gör skillnad för barns- och elevers utveckling och lärande. Det är viktigt att vår färdriktning blir känd och erkänd och att vi verkligen menar vår utvecklingsplan. Samarbetet mellan skolområdena kommer att bli en avgörande faktor för vår framgång liksom samarbetet med framförallt Uaf, Socialförvaltningen och Högskolan Halmstad kring våra kärnprocesser. Samarbetet med samhällsbyggnad, fastighet, byggnad och miljö- och hälsa blir fortsatt avgörande för vad vi åstadkommer kopplat till våra lokaler. I trygg förvissning om att vi är på väg, Pauline B Lindberg tf förvaltningschef 43

2 Viktiga händelser Lokaler och organisation Lokalbristen, både i förskola och grundskola har varit aktuell under året och tagit mycket tid i anspråk. Lokalbristen har inneburit att vi kontinuerligt behövt se över om vi kan förtäta befintliga grupper eller hitta andra lösningar. Platsbristen påverkar vår möjlighet att minska antalet barn i våra barngrupper samt möjligheten att ha optimala klasstorlekar. Därutöver har en stor del av våra verksamhetslokaler en bristande arbetsmiljö, vilket i sin tur innebär att både barn, elever och personal i vissa fall har fått fysiska besvär. Ett exempel på en lösning för att lösa platsbristen i förskolan kommer från Åleds förskola där man sedan höstterminen 2015 iscensatt en uteverksamhet för alla 5-åringar. Det är sammanlagt två avdelningar som varvar varannan vecka med att arbeta utomhus med att utforska naturen och på ett praktiskt vis närma sig ett naturvetenskapligt arbetssätt. De har fasta lokaler som bas för sin verksamhet och med motiverad personal som sökt till dessa avdelningar för att kunna arbeta med utepedagogik. Verksamheten är ny och det har naturligtvis funnits små problem att lösa i början men vi ser redan goda resultat och barnens lust och glädje med att utforska sin närmiljö har redan uppmärksammats i vår lokaltidning. Mottagande av många nyanlända barn och elever har varit ett kontinuerligt arbete på många enheter. På några skolor har vi startat förberedelseklasser, men på flera enheter har det handlat om att ta emot på det bästa sätt man kan i den befintliga verksamheten. En stor svårighet är att hitta lärare, med Svautbildning, men också att hitta språkvärdar (framför allt arabiska) till våra skolor för att vara en bro mellan skolan och hemmet. Under hösten har en organisation för ett mera likvärdigt mottagande tagit form under ledning av Enheten för modersmål och migration. Resurscentrum Kärnhuset startade med de tre enheterna lärande, modersmål och migration samt barn- och elevhälsa. Arbete pågår kontinuerligt med att anpassa insatserna från resurscentrum så att vi möter de behov som identifierats ute på de olika enheterna samt utifrån det huvudmannen identifierat i sitt kvalitetsarbete. En stor del av resurserna har under året styrts mot att arbeta med frågor kopplat till våra nyanlända elever, ex stöd i att starta förberedelseklasser, öka den interkulturella kompetensen i alla våra verksamheter, samt stödja skolorna i deras språkutvecklande arbete. Under året har bla en skolbibliotekssamordnare och en flerspråkighetsbibliotekarie rekryterats. Ett annat stort utvecklingsarbete som resurscentrum startat upp är arbetet med att kartlägga och motverka skolfrånvaro. Samarbete Samarbetet med högskolan i Halmstad har intensifierats och under hösten har forsking, utbildning och en skola på vetenskaplig grund varit utgångspunkten. Forskningscirklar har bedrivits och visat sig vara ett framgångsrikt sätt att arbeta med skol- och professionsutveckling. Det mest omfattande samarbetet mellan Högskolan Halmstad och BUF handlar om vårt arbete med övningsskolor och övningsförskolor. Övningsskoleprojektets syfte är att utveckla och höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen men också att stärka studenternas utveckling i sin framtida profession. Projektet för även med sig en kompetenshöjning och utveckling i skolorna och förskolorna. Vi hoppas att projektet ska leda till att flera av studenterna stannar kvar som anställda i våra verksamheter när de avslutat sin utbildning. Övningsskolorna och övningsförskolorna finns i samtliga skolområden. Erfarenheterna så här långt är positiva, både från studenter och vår verksamhet. 44

I samarbete med Högskolan Halmstad och UAF har vi startat en utbildning i Svenska som andraspråk för att möta bristen på lärare med den behörigheten. En styrmodell för samordnade insatser har utvecklats mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Arbetet initierades genom en gemensam workshop och har resulterat i en styrmodell. Denna samverkansmodell kommer att spela en mycket viktig roll i frågor som berör flera förvaltningar. Utvecklingsprocesser Vårt systematiska kvalitetsarbete har varit prioriterat under 2015. En nyutvecklad modell för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete har prövats. Den innebär bla att de övergripande analyserna görs mha en analysgrupp bestående av olika och kompletterande kompetenser, att resultaten följs upp i olika dialogforum samt att en utvecklingsplan skrivs fram. I år har modellen prövats med grundskolan. Kommande år ska den involvera förskola, fritids och grundsärskola. I analysarbetet har bland annat följande synliggjorts: Eleverna i åk 9 har våren 2015 ett lägre resultat vad gäller behörighete till gymnasiet än tidigare och vi ser en brist på likvärdighet mellan skolor och kön. Med utgångspunkt i vad vi fick syn på gjordes riktade satsningar mha den statligt finansierade lågstadiesatsningen. Andra statligt finansierade satsningar är matematiklyftet samt läslyftet. Matematiklyftet pågår tom 2016 vilket berör samtliga grundskolor men nu även några av våra förskoleklasser. Läslyftet kommer pågå under perioden 2015-2018. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande. En regional handledarutbildning startades på vårt initiativ när Läslyftet startade i augusti 2015. IKT och digitalisering har handlat om modellering och forskning och på nationell nivå ser vi fram emot skolverkets nationella IKT- strategi som arbetas fram på uppdrag av regeringen under våren 2016. Under året har upphandlingen av en ny skolportal genomförts. Under våren kommer piloter att utbildas för att sedan kunna utbilda på sin enhet. På samtliga skolor och förskolor genomförs LIKA (Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning) en självvärdering kring nuläge, behov och prioriteringar framåt. Varje rektor och förskolechef kommer arbeta fram en lokal digital plan där prioritering och behov synliggörs. Detta görs även för att skapa en större likvärdighet inom BUF. IMAILE har kommit till fas I och den innovativa upphandlingen har påbörjats. Den 30 november var sista dagen att svara på det första upphandlingssteget. Målet är att ta fram forskningsgrundade innovativa lösningar för att stödja personligt lärande och lärmiljöer (Personal Learning Environment). 12 företags bedömdes och sju företag/konsortium har tagits ut till första fasen. Ett arbete som leds av barn- och ungdomsförvaltningen. Alla rektorer med fritidshemsansvar har arbetat med målbilder för fritidshem i Halmstads kommun. Dessa är framtagna utifrån Skolverkets allmänna råd med fokus på lärande i fritidshemmet. En av målbilderna är att fritidshemmen ska erbjuda meningsfull och varierad undervisning som stimulerar elevernas utveckling och lärande. Under höstterminen-15 påbörjades rektors arbete med att förankra målbilderna med sin fritidshemspersonal och dessa målbilder ska också ligga till grund för fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete. Flera nätverk har skapats sedan tidigare i våra skolområden för att genom kollegiehandledning utveckla sin verksamhet. Från och med hösten-15 ska pedagogerna på sitt fritidshem med stöd av sin rektor få möjlighet att mer tydligt skapa ett fokus på lärande i sin fritidspedagogik. 45

Planeringsavdelningen Halmstad växer och barn- och ungdomsförvaltningen behöver en långsiktig planering. Därför har förvaltningen tagit fram ett förslag till ny skolorganisation för åren 2016-2030. Förslaget innebär bland annat nya skolor, men också att en del mindre skolor försvinner. Förskolan behöver utökas kraftigt och både skola och förskola behöver förbättringar i arbetsmiljön. Uppdraget från barn- och ungdomsnämnden är att anpassa och optimera skolorganisationen utifrån skollag, läroplaner, stadier och långsiktighet. Skollagens kärna; I all utbildning som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt står i centrum. Utgångspunkter i förslaget är befolkningsutveckling, kvalitet, kommunens vision samt nationella styrdokument. Förslaget är omfattande och påverkar nästan alla skolor i kommunen. Nämndbeslut kring skolorganisationen och en pågående översyn av för- och nackdelar med besluten och ett arbete med att ta del av de åsikter som kommit in via samrådsprocess innan beslut tas. Beslut kommer att tas vid olika tillfällen under en längre period. I avvaktan på långsiktig lösning/beslut kommer Andersbergsskolan, Furulundsskolan och Nyhemsskolan att få tillfälliga paviljonger från läsåret 2016/17. Det sker en kraftig ökning av barn/elever inom de centrala delarna av Halmstad. Ökning sker även i övriga kommundelar. Investeringar för fler förskoleplatser samt nya skollokaler kommer att behövas under perioden 2017-2019 och fortsättningsvis så långt prognosen sträcker sig - år 2035. Under 2015 har ett intensivt arbete genomförts för att få fram tillräckligt med tillfälliga förskoleplatser i paviljonger i tid. Det har inte fungerat bland annat på grund av utredningar av placeringar av förskolorna utifrån buller och partikelmätning. Barn- och ungdomsförvaltningen fick under slutet av året leta möjligheter i andra lokaler för att kunna erbjuda förskoleplatser. Under hösten tillsattes en grupp tjänstemän från olika förvaltningar för att arbeta fram förslag på placeringar av nya förskolor och skolor effektivt. HR-avdelningen Sedan höstterminen är det skärpta behörighetsregler och krav på legitimation för det yttersta ansvaret för undervisningen och för att sätta betyg. HR-avdelningen har under året slutfört arbetet med kompetensinventering avseende lärarbehörighet. Fyra tillsvidareanställda lärare studerar och förväntas bli legitimerade under 2016. Tre icke legitimerade lärare har i samband med läsårsstart omreglerats till resurspedagoger. Alltfler förskollärar- och lärarlegitimationer har efter interna informationsinsatser och påminnelser samt långa handläggningstider hos Skolverket inkommit till arbetsgivaren. En arbetsgrupp har arbetat för att möjliggöra registrering av lärarlegitimationer i Heromas kompetensmodul Pro Competence. En utvärdering av karriärtjänsterna gjordes under våren. Utvärderingen visar att en majoritet av förstelärarna och berörda rektorer är positiva till kollektivavtalet avseende arbetstid innebärande 40 timmars arbetsplatsförlagd tid och 5 timmars förtroendetid. Inga nya förstelärare har rekryterats under året. Nästa rekryterings-omgång är planerad till våren 2016. När det gäller rekrytering och kompetensförsörjning har förvaltningen, liksom många andra kommuner, under året upplevt stora svårigheter att rekrytera legitimerade förskollärare och lärare yngre år. Allra svårast har det varit att rekrytera förskollärare till förskolor i ytterområdena. En arbetsgrupp med HR-utvecklare, verksamhetsutvecklare förskola samt förskolechefsrepresentanter tillsattes i juni med uppdraget att arbeta fram en rekryteringsstrategi för att underlätta nuvarande och kommande behov av rekrytering till förskolan. Arbetet ska presenteras för ledningsgruppen i början av 2016. Förvaltningen har under lång tid haft ett ökande behov av timvikarier. Svårigheterna med att rekrytera förskollärare har medfört att många av våra timvikarier bokats upp på längre vikariat. En konsekvens att detta är att enheterna upplever en bristande kontinuitet i vikarieförsörjningen för verksamheterna. För att motverka detta samt att öka attraktiviteten att vikariera inom förskola startade bemanningsenheten 46

under 2015 ett projekt med en korttidspool med 16 månadsanställda medarbetare som är knutna till respektive verksamhetsområde och täcker upp vid korta vikariat. Projektet pågår tom juni 2016 och utvärderas under januari. För att öka attraktiviteten att vikariera inom förskola har ett arbete pågått under hösten där bemanningsenheten tillsammans med förskolechefer arbetat fram en arbetsplatsintroduktion för nya timvikarier med ett introduktionsmaterial som ska säkerställa att alla nya vikarier får samma information och en välkomnande start när de börjar vikariera på förvaltningens förskolor. Under året har avvecklingen av långtidspoolen som var en konsekvens av nämndens beslut om ökad andel förskollärare (2011-2013). Poolresursen matchas nu mot vakanser ute i skolområdena. Genom denna avveckling beräknar förvaltningen göra betydande besparingar. Under året har bemanningsenheten också väsentligt utvecklat metoderna i rekryteringsprocessen, digitaliserat alla personakter av timavlönade samt genomfört ett stort uppgraderingsprojekt som bättre stödjer arbetet med att bemanna och att rikta vikarierna mot specifika verksamhetsområden. Den 1 september infördes ett nytt HR-system; Heroma. Förvaltningen har under hösten stegvis implementerat självservice för sina medarbetare. Sedan 1 oktober självrapporterar medarbetare inom Kärnhuset, Kulturskolan och Komtek och den 1 november gick förvaltningens största skolområde, skolområde Norr, in i självrapportering. Implementeringen har inneburit ett gediget och tidskrävande förarbete och omfattande utbildningsinsatser för HR, chefer och inte minst schemastödjare ute på verksamhetsområdena. HR-avdelningen har under hösten gjort ett omfattande urvals- och intervjuarbete för att plocka fram kandidater till den förberedande chefsutbildningen Morgondagens ledare. Utbildningen genomförs i samarbete med övriga hallandskommuner och Region Halland. 19 medarbetare inom BUF sökte till utbildningen och samtliga har intervjuats. Fyra kandidater gick vidare till assessment och två av dessa är nu antagna till utbildningen som startar våren 2016 Under året har flera hälsofrämjande insatser genomförts. Projektet Hälsa 2015 som drivits av förvaltningens hälsoinspiratörer har möjliggjort för medarbetarna att under året prova på olika former av träning samt delta i inspirerande föreläsningar. BUF championship genomfördes under våren med final i form av en uppskattad mingelkväll på Laxön i maj. 47

3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Läsanvisningar Utfall för målen anges enligt följande: Målet har nåtts/kommer att nås Målet har inte nåtts/kommer inte att nås 3.1 Målområde: Barn och utbildning Mål 1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål). Vilka resultat förväntas? Under 2015 startade socialförvaltningen en Förebyggande enhet. För att utveckla samverkan mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen planerades och genomfördes en workshop med representanter från de olika förvaltningarna i april 2015. Resultatet av denna workshop är ett systematiskt sätt att arbeta med samverkan mellan de olika förvaltningarna, vilket bland annat har utmynnat i dokumentet Rutin för samverkan. Varför förväntas detta resultat? Med en god samverkan kan man bättre lösa komplexa problem, särskilt när ett barn har ett omfattande behov av stöd. Annars finns det risk att man arbetar parallellt och att ingen tar ansvar för helheten. Samverkan behöver användas när det fordras kompetens från flera yrkesgrupper samtidigt - inte när en part kan lösa frågan själv. Det ska finnas ett tydligt syfte med fokus på barnets behov, inte barnets problem. Problematiken som ska lösas måste läggas på rätt nivå, det vill säga den nivå där man har beslutsmandat Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Under hösten 2015 kommer arbetet kring samverkan att utvecklas genom den styrmodell som framtagits. Förslaget till Rutin för samverkan diskuterades vid en gemensam chef-dag för BUF, UAF och SO i oktober 2015.På träffen informerade styrgruppen om rutinen och framtaget material som ska spridas på APT på enheterna. Deltagarna gavs möjlighet att ha synpunkter som sedan beaktades innan fastställande av rutinen. Rutinen fastställdes därefter av de tre förvaltningscheferna för BUF, UAF och SO. Samverkansmodellen utgår från att den så kallade beredningsgruppen identifierar aktuella fokusområden där samverkan mellan förvaltningarna innebär stra vinster i effektiviett. Aktuella fokusområden är Nyanlända och Placerade barns skolgång. 48

Fokusområde Nyanlända Inom det anvisade fokusområdet har en grupp bestående av representanter med kunskap om vad kommunen gör inom området sammankallats. Avsikten var att ta fram ett behovsunderlag för att kunna skriva ett uppdrag till en kommande arbetsgrupp. Det framkomna behovet gav underlag till ett uppdrag där tre arbetsgrupper ska arbeta fram insatsförslag inom områdena mobilt team, föräldrastöd och utbildningsinsatser. Fokusområde Placerade barns skolgång En arbetsgrupp har fått i uppdrag att arbeta fram rutiner som syftar till att få en strukturerat arbetsmetod för att säkerställa att de placerade barnens skolgång fungerar. Arbetet är uppstartat. Kommande fokusområden är skolfrånvaro och drogmissbruk. Mätetal Målvärde Utfall 1.1 Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga, samordnade, sociala insatser finns och där tidiga, samordnade, sociala insatser initierats. (Tas fram av socialförvaltningen.) Aktiviteter Kommentar Tidiga och samordnade insatser Mål 2 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet (konkretiserat mål). Vilka resultat förväntas? Då efterfrågan av förskoleplatser är mycket stor samt att planerad utökning av förskoleplatser ej har genomförts riskerar målvärdet att överskridas på längre sikt. Varför förväntas detta resultat? Orsaken till att målvärdet är i farozonen är till största del att politiska beslut av förskoleutbyggnad ej har genomförts enligt gällande tidsplan. Enligt lag ska vårdnadshavare erbjudas förskoleplats efter en maximalt kötid på 4 månader. Då det i nuläget är mycket svårt att klara av detta nödgas befintliga barngrupper förtätas så att målvärdet riskerar att överskridas. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Personalförstärkningar måste ske i de fall där befintliga barngrupper förtätas. Detta för att ge möjligheter till att dela in gruppen i flera mindre grupper med pedagogansvar under dagen. Den eftersläpande utbyggnaden av förskoleplatser måste hämtas in snarast samt att framtida planerade utökningar måste genomföras under gällande tidsplan. Mätetal Målvärde Utfall 2.1 Antal barn/avdelning 17,5 2.2 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola 67% 59% 2.3 Andel nöjda vårdnadshavare 2.4 Antal gjorda barnkonsekvensanalyser 49

2.1 Antal barn/avdelning Utfallet är ett genomsnitt av 4 genomförda mätningar under 2015. 15 februari 17,6 barn/avdelning 15 april 18,0 barn/avdelning 15 september 16,9 barn/avdelning 15 december 17,3 barn/avdelning Utfallsresultatet redovisas som ett genomsnitt av de fyra genomförda mätningarna. 2.2 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola Utifrån skollagens krav på förskollärare och förskolans läroplans innehåll där förskollärare är ansvariga för den pedagogiska verksamheten har BUN tagit ett inriktningsbeslut om att två tredjedelar (67%) av förskolans personal ska vara legitimerade förskollärare. Andelen förskollärare uppgick per den sista augusti 2015 till 59%. Statistik per den 31 december har inte kunnat tas fram då rapportdelen i kommunens nya HR-system, Heroma, inte är implementerad. Det råder en nationell brist på förskollärare som även barn- och ungdomsförvaltningen känner av, särskilt i ytterområdena. Förvaltningen arbetar vidare med kort- och långsiktiga strategier för att säkra personalförsörjningen framåt gällande förskollärare. 2.3 Andel nöjda vårdnadshavare I planeringen för år 2015 ingick att genomföra en brukarundersökning under hösten 2015. Detta har inte genomförts med anledning av ett antal skäl som att bedömningen gjordes att en brukarundersökning som vänder sig till vårdnadshavarna med barn i förskolan sker lämpligen under våren 2016 då fler vårdnadshavare har en längre första förskoleperiod att utvärdera. Andra skäl var att organisationen införde en gemensam dataportal för fristående och kommunala förskolor, vilket tog resurser i anspråk 2.4 Antal gjorda barnkonsekvensanalyser Arbetet med att utforma och introducera gemensam barnkonsekvensanalysmall har dragit ut på tiden med anledning av resursbrist och arbetssituation. Projektledare tillsatt och arbetet har tagit ny fart och planeringen är att kunna införa gemensam barnkonsekvensanalysmall under våren 2016. Aktiviteter Barnplaceringar Barnkonsekvensanalyser görs Kommentar 50

Mål 3 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka (konkretiserat mål) Vilka resultat förväntas? Meritvärdet för eleverna i de kommunala grundskolorna har visat på en stadig ökning under de senaste åren och för läsåret 2014/2015 var detta 216,3. För läsåret 2013/2014 var meritvärdet 215,2. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg i åk 9. A = 20 poäng, B = 17,5 poäng, C = 15 poäng, D = 12,5 poäng, E = 10 poäng och F = 0 poäng. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. På åtta av de elva grundskolorna har meritvärdet ökat. Andel behöriga elever i åk 9 till gymnasiet på de elva kommunala grundskolorna har däremot minskat. Andel behöriga elever läsåret 2013/2014 var 92,2 % och har under läsåret 2014/2015 minskat till 87,3 %. På åtta av elva grundskolor har behörigheten minskat. På en skola är behörigheten 100 %. Detta analyseras både på enhets-, skolområdes- och förvaltningsnivå vilket sker genom det systematiska kvalitetsarbete (SKA) som genomförs på alla skolor inom barn- och ungdomsförvaltningen. Det framgår dock i statistik att dessa åk 9-elever har gjort framsteg sedan åk 8 eftersom elevernas meritvärden har ökat på tio av de elva skolorna mellan åk 8 och åk 9. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Under juni till september utformade rektorerna tillsammans med sin personal verksamhetsrapporter innehållande analys av resultat samt beskrivning av utvecklingsområden grundade på resultatanalysen. Dessa verksamhetsrapporter bildade underlag inför barn- och ungdomsförvaltningens analys av kunskaps- och värdegrundsresultat på skolor under hösten 2015. Syftet med analysarbetet är att stödja fortsatt utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Analysgruppen, bestående av Kvalitet och utveckling samt Resursenhet Lärande, har jämfört och tolkat skolors resultat gällande kunskaper och värdegrundsfrågor i förhållande till de verksamhetsrapporter rektorerna lämnat in. Utgångspunkter för analysen var följande Sjunkande resultat på skol/kommunnivå Skillnader i flickors och pojkars resultat på skol/kommunnivå Värdegrundsarbete Lust att lära skillnad årskurs Trygghet skillnad flickor/pojkar Analys språk- och kommunikation Flerspråkighet I den analysrapport som arbetet utmynnade i framkommer att resultaten inom BUF uppvisar stor variation både mellan skolor och mellan kön. I verksamhetsrapporterna uttrycker rektorernas flera olika förklaringar och orsaker till både bra och mindre bra resultat. Rektorerna pekar på framgångsfaktorer som till exempel Arbete med matematiklyftet Bedömning för lärande 51

Kollegialt lärande kring lästrategier och skrivundervisning Feedback och höga förväntningar på eleverna Arbete med förförståelse Arbete för att åstadkomma trygghet och studiero I de fall där resultaten är mindre bra kan en del av orsakerna enligt rektorerna vara Området inte bearbetats tillräckligt Skolor behöver analysera och förbättra sina arbetsmetoder Språkutvecklande arbetssätt behöver fortsätta och vidareutvecklas Andelen nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska språket Otydligheter i kunskapskraven Särskilda undervisningsgrupper och/eller förberedelseklasser Problematik kring hög frånvaro Under våren 2016 kommer BUF's ledningsgrupp att utforma en utvecklingsplan där utvecklingsområden identifieras och insatser planeras för att möta de utvecklingsbehov som finns på olika skolor. Mätetal Målvärde Utfall 3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet. 87,3% 3.2 Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner 5 2 3.3 Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga 3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt. 3.5 För Andersberg: andel flickor och pojkar med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen 2020 3.6 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 6. 74,8% 3.7 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 9. 79,1% 3.8 Meritvärde för flickor och pojkar i åk 9. 226 3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet. 52

3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt. Resultat Nationella prov vt 2015 Andel elever åk 3 som klarat all delprov Andel elever åk 6 som klarat all delprov Andel elever åk 9 som klarat alla delprov Aktiviteter Stärka måluppfyllelsen i ett 1-16-årsperspektiv Kommentar Mål 4 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål). Vilka resultat förväntas? Barn- och ungdomsförvaltningen ser en ökad användning och kompetens inom IKT (informations- och kommunikationsteknologi) under 2015. Utifrån mätetalet Datortäthet antal datorer/elevökar antalet digitala verktyg successivt, dock ser tillgången väldigt olika ut mellan och i olika verksamheter. Varför förväntas detta resultat? BUFs digitala målbild som är kopplad till åtagandet Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet fokuserar bland annat på att utveckla pedagogers kompetens och att ge möjligheter för rektorer 53

och förskolechefer att leda ett digitalt förändringsarbete. Under året har kompetensutveckling. Ledningsdagar med fokus på IKT för alla förskolechefer och rektorer genomförts och Datastudion och IKTinspiratörer har erbjudit kontinuerliga utbildningsinsatser. BUF har infört SKLs självskattningsverktyg, LIKA, ett hjälpmedel för förskolor och skolor att utvärdera sin digitala verksamhetsutveckling och för att kunna göra en lägesbedömning samt lägga upp en lämplig strategi för fortsatta insatser. Förskolorna och skolornas egna analyser har gett förutsättningar för skolledare och pedagoger att tillsammans identifiera vad som ger framgång och vilka områden som ska prioriteras för fortsatt utveckling. Under 2015 har detta arbete utgått ifrån de lokala förutsättningarna och drivits i processer. Resultat på skolenhetsnivå och huvudmannanivå kommer kontinuerligt att följas upp och analyseras i förhållande till både de nationella och de lokala målen. Flera projekt där nytänkande kring den digitala utvecklingen har initierats och fördjupats. Det handlar om utveckling av lärmiljöer, 3D-teknik, programmering och nya dokumentationsverktyg för förskolan. Effekterna som syns är att nya arbetssätt med digitala verktyg utvecklats och att satsningen genererar ny kunskap och kompetens om innovativa arbetssätt med digitala verktyg, som sprids och används för att förbättra undervisningen och lärande. Samtidigt behövs IKT problematiseras för att en kvalitativ kunskapsutveckling ska ske. Elevernas intresse för skolan och att lära minskar ju äldre eleverna blir, vilket bland annat ställer ökande krav på att hålla eleverna stimulerade över tid. Under året har BUF satsat på uppmuntra och skapa möjligheter för ett ökat kollegialt lärande dela kultur. Det är i interaktion med varandra vi kan forma och fördjupa de inlärningsmöjligheter som finns, oavsett om det sker via digitala läromedia eller en bok eller på annat sätt. Det kräver ledarskap, det kräver strategier. Och det kräver fokus på pedagogik och didaktik i förhållande till digitala verktyg. Genom att följa upp och utvärdera IKT-satsningar ökar kunskapen om de satsningar eller förändringar som genomförs. En förutsättning är att nuläget analyseras samt att tydliga mål definieras i samband med en aktivitet. Parallellt har Barn- och ungdomsförvaltningen deltagit i en rad nationella och internationella utvecklingsprojekt både på skolnivå och i större sammanhang. (CCA - SKL, NordNice Nordplus, Makerspace i skolan - Vinnova etc.) Samtidigt har satsningen för att stödja pedagoger och skolledare inom specialpedagogik och kompensatoriska hjälpmedel fortsatt. Integrationen mellan IKT och kärnverksamhet ger nya förutsättningar men ställer samtidigt nya krav. En verksamhet kan öka kvalitén i sina tjänster eller effektivisera utförandet av tjänster genom ett utvecklat IKT-stöd. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Följande åtgärder fortgår och vidmakthålls för att nå målet IKT i lärandet ska öka i det pedagogiska arbetet. Under 2016 kommer förvaltningen fortsätta att utarbeta planer för kompetensförsörjning och kompetensutveckling av medarbetare och ledningsfunktioner inom förskola och skola IKT i lärandet ska öka i det pedagogiska arbetet. Kunskapsbasen kring IKT och lärande behöver stärkas. I samverkan med Högskolan i Halmstad och lärarutbildningen har Barn- och ungdomsförvaltningen påbörjat ett forskningssamarbete inom utveckling av digitala lärverktyg och IT-baserad undervisning. Ett vetenskapligt förhållningssätt med reflektion och analys ska prägla lärares och skolledares arbete. Förvaltningen behöver bli bättre på att använda forskningsrön och verksamhetens egna framtagna rapporter och analyser. Ett ökat samarbete med till exempel högskolor och universitet kan utgöra en del i att förbättra utbildningen. Långsiktigt syftar satsningen på att samla, sprida forskning och beprövad erfarenhet och vad som leder till förbättring i olika sammanhang, i undervisning och lärande, i organisation och ledarskap. Under 2016 fortsätter även implementering av SKLs självskattningsverktyg LIKA inom förskolor och skolor. Detta ska på sikt resultera i lokala digitalaplaner, som kan vara till stöd och användning både i det praktiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet framåt. 54

Barn och ungdomsförvaltningen kommer också under året att samordna införandet av den nya skolplattformen tillsammans med UAF. Det innebär bland annat att ansvara för att planera och driva det operativa införandet för samtliga målgrupper. Mätetal Målvärde Utfall 4.1. Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via Datastudion/Skoldatateket) 1 277 4.2 Datortäthet - antal datorer/elev 3 165 4.3 Datortäthet - antal surfplattor/elev 6 036 4.1. Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via Datastudion/Skoldatateket) Utbildning har skett genom IKT-inspiratörer, Datastudion och Skoldatateket. Aktiviteter Kommentar Inventering av IKT-statusen inom barn- och ungdomsförvaltningen. Kompetenshöjande insatser. 3.2 Målområde: Demokrati och dialog Mål 5 Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål). Brukarundersökning I planeringen för år 2015 ingick att genomföra en brukarundersökning under hösten 2015. Detta har inte genomförts med anledning av ett antal skäl som att bedömningen gjordes att en brukarundersökning som vänder sig till vårdnadshavarna med barn i förskolan sker lämpligen under våren 2016 då fler vårdnadshavare har en längre första förskoleperiod att utvärdera. Andra skäl var att organisationen införde en gemensam dataportal för fristående och kommunala förskolor, vilket tog resurser i anspråk. Elevråd Under våren 2015 gjordes en inventering kring antalet fungerande elevråd i verksamheten. Se mätetal. Fungerande elevråd definieras som regelbundna möten med elevrepresentanter. Under hösten 2015 har en fördjupad undersökning genomförts. Denna visar på att elevrådsmöten föregås av klassrådsmöten där olika frågor diskuteras. Dessa frågor tas därefter till elevrådet som består av ordförande, sekreterare och representanter från de olika klasserna. På F-9skolor har man ibland två olika elevråd, ett för yngre och ett för äldre elever. Diskussionspunkterna är till allra största del kopplade till elevernas arbetsmiljö. Det kan exempelvis röra sig om duschar i omklädningsrum, städning, lås till dörrar, förändringar i matsalen. Många frågor handlar om raster och rastaktiviteter, vilka lekredskap som önskas och regler för lekar på raster. Flera elevråd tar upp frågor kring hur man ska vara mot varandra som kompis, arbetet med trygghetsteam och liknande. Skolmaten är också ett relativt ofta förekommande ämne vid elevrådsmöten. Även arbetet kring demokratifrågor som val till elevråd och andra råd förekommer. Mätetal Målvärde Utfall 5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande) 5.4 Antalet grundskolor som har ett fungerande elevråd. 30 55

5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande) Ny brukarundersökning genomförs under 2016. Aktiviteter Brukarundersökning kring nöjdhet bland vårdnadshavare i förskolan Användande av resultat från LUPP, Halmstadprojektet, SKL:s Mjuka värden Kommentar 3.3 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa Mål 6 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål). Under 2015 har BUF's skolsköterskor genomfört de årliga hälsosamtalen med elever i åk 4 och 8 med stöd av en webbhälsoenkät (joliv). Utifrån dessa enkäter kan ett nuläge identifieras kring de frågor som rör förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga.i webbhälsoenkäten 2014/2015 finns frågor som berör den psykiska hälsan. Exempel kan vara. Åk 4. Jag har de senaste tre månaderna känt mig ledsen och nedstämd. Där svarar 16%: ibland, ofta eller alltid. Jag har de senaste tre månaderna känt mig orolig och rädd. Där svarar 11,9%: ibland ofta eller allt Åk 8. Jag känner mig stressad över skolarbetet (betyder pressad, jäktad, inte hinna med). Där svarar 70,4%: ibland, ofta eller alltid. Jag har de senaste tre månaderna känt mig ledsen och nedstämd. Där svarar 26 %: ibland, ofta eller allt Skolan har en viktig roll för att främja elevers psykiska hälsa. Elevhälsan kan utifrån sina olika kompetenser tydliggöra vad en elev med psykisk ohälsa kan behöva när det gäller stöd och anpassningar av undervisningen. Det behövs ett nära samarbete mellan den pedagogiska personalen som dagligen möter elever och elevhälsan för att skapa förutsättningar för att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Det är viktigt att elever med psykisk ohälsa hittas så tidigt som möjligt för en bedömning av det tvärprofessionella teamet på skolan. Ett gott samarbete med vårdnadshavare är angeläget såväl som samarbete med andra samhällsfunktioner till exempel barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Under senare år har skolsköterskorna utvecklat det individuella hälsosamtalet till en arbetsform med stödjande och hälsofrämjande inriktning och med utgångspunkt i elevens egna frågor och svar i hälsoenkäten. Hälsosamtalet utgår från elevens egna behov och resurser. Svaren från webbenkäten tillsammans med hälsosamtalet med skolsköterskan kan leda till tidig upptäckt av psykisk ohälsa. Öppen mottagning/öppen dörr bidrar till att skapa relationer och kan ge elever med svårigheter och problem en möjlighet att själva ta kontakt och berätta om sådant som oroar. De återkommande hälsobesöken ger skolsköterskan en möjlighet att bygga en relation till varje elev. Det är viktigt att känna igen tecken på 56

psykisk ohälsa och elevers behov av stöd innan omfattande problem har hunnit utvecklas. Läsåret 2014/2015 är första året som alla skolsköterskor använder webbhälsoenkäterna så hälsodatan kan ge en nulägesorientering. Kommande läsår ges förutsättning att göra en jämförelse. Alla skolsköterskor hann inte erbjuda ett hälsobesök under föregående läsår så det saknas hela klasser från några skolor. Mätetal Målvärde Utfall 6.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsa- Elevhälsobokslut/Hälsosamtal 6.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär det senaste halvåret (LUPP) 6.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsa- Elevhälsobokslut/Hälsosamtal Under 2015 har digitala hälsoenkäter inför hälsosamtalen genomförts inom verksamheten. 6.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär de senaste halvåret (LUPP) Ny LUPP-undersökning har genomförts under hösten 2015. Aktiviteter Kommentar Elevhälsobokslut Värdegrundsarbete Halmstad-projektet, SKL:s Mjuka värden, LUPP Hälsosamtal Mål 7 Antal flickor och pojkar som blir utsatta för kränkande behandling ska minska. Vilket resultat förväntas? Halmstad kommun skall säkerställa en trygg och likvärdig förskola/ skola. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.i enlighet med styrdokument (barnkonventionen, skollag 6 kap och diskrimineringslagen) skall resultatet vara nolltollerans i skolan när det gäller kränkningar. I 2012 års Lupp mätning upplevde ca 15% av eleverna i åk 8 att de blivit utsatta för mobbning. Enligt SKL's enkät Elvernas syn på skolan HT 2015 uppger ca 6% av samtliga elever i åk 5 och åk 8 att de upplever otrygghet. Flickor i åk 8 är något mer otrygga i båda mätningarna. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Jämställdhetsutvecklare har inlett ett samarbete med kvalitet och utvecklingsavdelningen i syfte att systematisera förskolors och skolors plan mot diskriminering och kränkande behandling. Implementering av Diskrimineringsombudsmannens (DO's) webbverktyg på alla förskolor och skolor är ett led i detta arbete för en likvärdig skola. Jämställdhetsutvecklare informerar, tillhandahåller och fortbildar förskolor och skolor gällande dagsaktuell stödmaterial och planverktyg. Målsättningen är att kvalitetssäkra förskolors och skolors plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med gällande lagkrav och styrdokument. Mätverktyg och kvalitetsuppföljningar såsom Öppna Jämförelser och LUPP behöver synkroniseras med ett praktiskt och långsiktigt jämställdhetsarbete. När mätningar görs ska det även följas upp av konkreta insatser. De resultat avseende flickors och pojkars upplevda skolvardag, lärmiljö, trygghet, inflytande, delaktighet, hälsa/ohälsa, kränkningar bör analyseras och planeras ur en jämställdhetsperspektiv. Likvärdig skola förutsätter jämställdhet och jämlikhetsarbete för att främja god hälsa, lärande och utveckling. Rent konkret skulle olika enkätresultat samt arbetet kring 57

Plan mot diskriminering kunna samordnas och fungera som vägvisare i det övergripande utvecklingsarbetet för att minska ohälsa och kränkningar. Jämställdhetsutvecklare ser att en strategigrupp utifrån dessa målområden behöver initieras där jämställdhetsutvecklare finns med. Jämställdhetsarbete kräver systematik, strategier och långsiktighet som är nära sammankopplat med verksamhetsbehov och konkreta mål. För att uppnå önskade effekter som ökar måluppfyllelsen behöver värdegrundsarbetet sättas på en mer strategisk och prioriterad nivå. Arbetet på skolor och förskolor behöver utvecklas på ett mer fördjupat och systematiskt plan, där handledning och utbildning i jämställdhet och mångfaldsarbete finns återkommande i årshjulet och är ett uppdrag som sträcker sig över ett helt år på enskild förskola/skola. Detta är en utvecklingsmöjlighet som står för långsiktighet och hållbarhet men kräver samordning och prioritering i verksamhetsplaneringen. Mätetal Målvärde Utfall 7.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för diskriminering och/eller kränkande behandling. 7.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller kränkande behandling. 7.3 Antalet förskolor och skolor som har likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. 7.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för diskriminering och/eller kränkande behandling. Enkätundersökningen Elevernas syn på skolan har genomförts under hösten 2015. Se Bilaga 7.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller kränkande behandling. Resultat från LUPP presenteras i januari 2016. Aktiviteter Kommentar Värdegrundsarbete 58

4 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål 4.1 Nämndens/styrelsens mål Mål 8 Fritidshemmen erbjuder meningsfull och varierad undervisning för att skapa nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse. Vilka resultat förväntas? Under åren 2011-2015 har ett omfattande utvecklingsarbete inom fritidshemsverksamheten pågått. Detta har inneburit att kvaliteten i fritidshemmen har höjts samt att verksamheten numera även har stort fokus på lärandeuppdraget. Nya Allmänna råd för fritidshem har stärkt utvecklingsarbetet i denna riktning. Personalen på fritidshemmen är i högre grad medvetna om kunskapsuppdraget som finns i fritidshemmen. Det är lärare i fritidshem och fritidspedagoger som ansvarar för undervisningen i fritidshemmet och det är deras uppdrag att se till att arbetet bedrivs med utgångspunkt i läroplanen. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik bidra till elevernas måluppfyllelse i både fritidshemmet och skolan. Den forskning som många gånger har gjorts för att finna former för att optimera lärandet i skolan har visat sig stämma väl med hur man redan arbetar eller strävar mot att arbeta i fritidshemmen Varför förväntas detta resultat? Målbild för fritidshemmen har tagits fram med syfte att bidra till likvärdig kvalitet för fritidshemmen och en ökad måluppfyllelse för eleverna i Halmstads kommun. Denna implementeras under läsåret 2015/2016 med start i september 2015 då alla rektorer med ansvar för fritidshemsverksamheten diskuterade frågor kring implementering och vidare arbete med Kvalitet i fritidshem. Därefter har implementeringsarbetet fortsatt på skolor bland annat vid kompetensutvecklingsdagen under v44. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Arbetsgruppen för utveckling av kvalitet i fritidshemmen består av rektorer med ansvar för fritidshem, representant från kvalitet & utveckling samt verksamhetsutvecklingskonsult och leds av en skolområdeschef. Arbetsgruppens uppdrag är att leda och stödja utvecklingsarbetet och implementeringen av målbilderna i BUF's fritifdshem. Mätetal Målvärde Utfall 8.1 Uppföljningsmetod kommer att tas fram under 2015. Aktiviteter Kommentar Fortsatt utvecklingsarbete 59

Mål 9 Föräldrarollen ska stärkas. Vilka resultat förväntas? Under verksamhetsåret har en ny webbsida skapats och ett 30-tal föräldrar har via den anmält intresse för föräldrastöd i någon form. En central organisering har skapats där studiecirkelsledare och intresserade föräldrar administreras centralt. I samverkan mellan Barn-och ungdomsförvaltningen Socialförvaltningen har förtydligande runt uppdragen gjort det enklare för föräldrar att via Halmstad Direkt nå rätt med sina önskemål rörande föräldrastöd. Sex studiecirklar i Palla och familjeverkstán har hållits under året.. Föräldraverkstán i skolan har hållits på Esperdedsskolan och Valhallaskolan under vår och höst. Frösakulls skolan och Gullbrandstorpskolan har använt sig av Tematiska föräldramöten i samband med skolstarten i höstas med goda resultat. En utbildning i Tematiska föräldramöten är genomförd för personalen på Wallbergsskolan. Där har man jobbat med teman på sina föräldramöten under hösten. Den referensgrupp bestående av rektorer som är skapad under året har träffats vid två tillfällen för att utbyta erfarenheter och tillsammans se över behov och möjligheter i verksamheterna kopplat till föräldrastödet. I nära samverkan med Socialförvaltningen, främst förebyggande enheten, ses hela tiden behoven för föräldrar inom ramen för föräldrastödet över. Under året har ett tiotal föreläsningar för föräldrar kopplat till social medier har hållits. Varför förväntas detta resultat? Historiskt har studiecirklar hållits ute i verksamheterna. Studiecirklar har endast hållits där handledare haft möjlighet att i sin tjänst hålla kurs och där föräldrar uttalat intresse. Den nya organiseringen för ledarstrukturering och intresseanmälan ifrån föräldrar görs då verksamheterna haft allt färre ledare och intresserade föräldrar i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet. Svårigheter att nå ut till föräldrar med information och okunskap om möjligheterna att delta i studiecirklar tillsammans med bristande intresse är något vi ser påverkat resultatet. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Den centrala organiseringen har svarat upp på behoven ifrån föräldrar som velat gå kurs under året. Organisationen kring utbildade ledare behöver ses över för att framåt kunna möta behovet ifrån föräldragruppen. Ökad medvetenhet om möjligheterna att kunna ta del av studiecirkel i kommunens regi måste kunna svaras upp på med utbildade ledare och där finns en utmaning. Behovet av nya ledarutbildningar ses också över i samverkan med Socialförvaltningen. Utvecklingen av webbsidan fortsätter och arbetet att nå föräldrar via sociala medier, tryckta skrifter och på befintliga föräldramöten/träffar utvecklas. Hur man bäst når föräldrar via sociala medier funderas det på fortlöpande i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet, i det arbetet medverkar också kommunikatörerna på BUF och Socialförvaltningen. Mätetal Målvärde Utfall 9.1 Antal föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde. 170 Aktiviteter Kommentar Satsning på föräldrastödsutbildningar 60

Mål 10 Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla - kvinnor, män och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck - har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor. Se bilaga Uppföljning av jämställdhetsplan. Aktiviteter Arbetsförhållanden Föräldraskap Om trakasserier Rekrytering, utbildning och kompetensutveckling Kommentar Mål 11 Inom barn- och ungdomsförvaltningen ska chefer och medarbetare tillsammans skapa förutsättningar för att alla anställda ska må bra, trivas och känna trygghet, för att kunna utföra ett kvalitativt arbete. Rutiner för hantering av särskilda händelser Inom varje verksamhetsområde finns en fastställd krisorganisation till stöd om en särskild händelse uppstår. Alla medarbetare ska vara väl förtrogna med den fastställda krisorganisationen så att alla kan agera om något händer. Förvaltningens chefer genomför regelbundet krisövningar i respektive skolområde. Till det genomgår alla chefer en stabsmetodikutbildning via Stadskontoret. Tillgång till aktuellt material gällande särskilda händelser och krissituationer finns på förvaltningens intranätssida. Det är av största vikt att förvaltningen fortsätter arbeta aktivt med kontinuerliga uppdateringar av krisplaner samt genomgår praktiska övningar, för att vara väl förberedda om en särskild händelse inträffar. Praktisk och teoretisk brandskyddsutbildning Förvaltningens medarbetare genomgår vart 3:e till 4:e år en praktisk brandutbildning för att få kunskap i hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs skolområdesvis av räddningstjänsten. Genom att förvaltningen har flyttat ut genomförandet av utbildningarna så har det möjliggjort för personalgrupperna att genomgå utbildningen. Utöver den praktiska brandsskyddsutbildningen genomgår förvaltningens medarbetare även en digital teoretisk brandutbildning för att få kunskap i hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs även här skolområdesvis. Nya timvikarier genomgår den digitala brandutbildningen innan de börjar vikariera inom förvaltningen. Förvaltningen behöver förbättra uppföljnings- arbetet avseende utbildningsinsatserna. Till stöd i uppföljningsarbetet planeras den kommungemensamma modulen Heroma kompetens införas under år 2016-2017. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Förvaltningens hälsofrämjande arbete syftar till att göra medarbetarna mer medvetna om faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet. Arbetet syftar även till att inspirera medarbetarna till ökad fysisk aktivitet och att öka sammanhållningen i samband med arrangerade aktiviteter. På förvaltningsnivå har hälsoinspiratörerna under år 2015 arbetat med "Hälsa 2015" och "Buf Championship". Aktiviteterna har inbegripit såväl fysiska aktiviteter som inspirationsföreläsningar om välbefinnande för kropp och själ. På verksamhetsnivå har hälsoinspiratörerna stöttat cheferna i det lokala hälsofrämjande arbetet med olika satsningar utifrån uppsatta hälsomål. Upptill det hälsofrämjande arbetet har förvaltningen arbetat 61

förebyggande med introduktionsutbildningar för nyanställda inom förskolan gällande hygienarbete och lyftteknik. Förvaltningen har utbildat ergonomiinspiratörer med uppdraget att inspirera sina kollegor till ökad kunskap om gynnsam lyftteknik. De hälsofrämjande och förebyggande insatserna förväntas på sikt bidra till ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Nyanställda chefer och fackliga förtroendemän förväntas gå Stadskontorets utbildning inom ett år efter påbörjat uppdrag. Cheferna anmäls från och med år 2016 av HR, och informationen till fackliga förtroendemän lämnas av berörd chef då den fackliga förtroendemannen påbörjar uppdraget. Det är av största vikt att chefer och fackliga förtroendemän genomgår utbildningen för att få metoder och verktyg för hur arbetsgivaren och medarbetarna ska arbeta praktiskt med arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen. Aktiviteter Rutiner för hantering av särskilda händelser ska finnas på varje arbetsplats. Praktiska brandskyddsutbildningar. Teoretiska brandskyddsutbildningar via e-learning. Hälsofrämjande arbete. Alla nyanställda chefer och skyddsombud ska genomgå kurs i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Kommentar 62

5 Prioriteringar 5.1 Utveckling av skolbibliotek I juni 2012 fattade BUN beslut om att anta följande definition av Skolbiliotek inom Halmstads kommun: Skolbibliotek inom barn- och ungdomsförvaltningen är en funktion som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja flickors och pojkars lärande. Skolbiblioteken har en särskilt viktig roll för elever i behov av särskilt stöd och för elever med annat modersmål än svenska. Rektor: Utifrån Lgr 11 har rektor ett särskilt ansvar för skolans arbetsmiljö, som ska utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. skolbibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Tillgänglighet: Alla elever ska ha likvärdig tillgång till skolbibliotek i den egna verksamhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av och som stöd i den pedagogiska verksamheten. Skolbibliotekets uppdrag: Verksamheten fokuseras kring begreppen läsa-lära-mötas för att aktivt bidra i elevernas kunskapsutveckling. Grundläggande förutsättningar: Lokaler, medieutbud, datasystem, nätverk & fortbildning. I 2015 års budget har Barn och ungdomsnämnden skapat utrymme för anställning av en skolbibliotekssamordnare (100%). Tjänsten innebär en större likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet avseende skolbibliotek för alla BUFs elever. Långsiktigt ger satsningen också möjlighet till en högre måluppfyllelse bland eleverna. En bibliotekssamordning innebär ett utvecklingsstöd för barn- och ungdomsförvaltningens skolor och skolbibliotek och medför att flera av de idag identifierade utvecklingsområdena ytterligare lyfts fram och prioriteras i förbättringsprocesser. År 2015 har totalt har 3513 elever tillgång till skolbibliotekarie och skolbibliotek och utöver det har ytterligare 1318 elever tillgång till skolbibliotekarie på skolan. Detta innebär att 4831 elever (54%) har tillgång till skolbibliotekarie inom BUFs verksamheter. Avsatta medel i budget 2015 innebar också möjlighet till planering för uppbyggnaden av ett modersmålsbibliotek. I och med detta skapas förutsättningar för en likvärdig tillgänglighet till adekvata och aktuella medier för alla elever, oavsett modersmål. Då modersmålsbiblioteket tillgängliggör ett kontinuerligt biblioteksutbud har enskilda skolor och skolbibliotek i högre grad möjlighet att erbjuda medier som främjar läsande och stimulerar språkutveckling för flerspråkiga elever. Ett modersmålsbibliotek avser ta tillvara alla individers språk, kultur och lärande genom att tillgängliggöra medier, kontaktytor samt sammanhang där ett flerspråkigt och mångfaldsperspektiv är en tillgång för ett ökat läsande och lärande. Genom att tillhandahålla medier och alternativa verktyg som förstärker och utvecklar individens och gruppens språkliga och kulturella tillhörighet, möjligheter till lärande och dess deltagande i det demokratiska samhället skapas en ökad motivation och självkänsla hos individen och gruppen. En kartläggning av verksamheternas olika språk ligger till grund för ett relevant arbete och ett adekvat medieutbud ur ett mångfalds- och ett jämställdhetsperspektiv. Skolbiblioteket har en viktig funktion i skolans kompensatoriska uppdrag vad avser att stödja språk- och lässvaga grupper. Forskning visar att det ofta är områden med många språk- och lässvaga elever som har de sämsta skolbiblioteken. Utifrån ett likvärdighets-, tillgänglighets- och delaktighetsperspektiv utgör ett modersmålsbibliotek en viktig resurs för kunskaps- och språkutveckling hos elever med annat modersmål. 63

En modersmålsbibliotekarie har anställts inom BUF och tjänsten tillträds i januari 2016. Inledningsvis kommer en kartläggning med syfte att skapa överblick kring verksamheternas behov med utgångspunkt i antal flerspråkiga elever fördelat på de olika skolorna, stadierna samt kategoriserat efter språk genomföras. Detta för att skapa en kvalitativ verksamhet som fokuserar de aktuella behov som finns inom förvaltningen och som tar stöd i tidigare identifierade framgångsfaktorer. Det är vidare av stor vikt att ytterligare utveckla, stärka och bygga upp skolbiblioteksverksamheten för att leva upp till skollagens krav och intentioner. Forskning och vetenskap visar återkommande att ett utvecklat och välstrukturerad skolbiblioteksfunktion spelar en avgörande roll för barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling samt kunskapsutveckling. 5.2 Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare att kunna utveckla sig och sitt uppdrag Barnskötare som studerar till förskollärare Sedan 2012 har barn- och ungdomsnämnden avsatt medel för att stötta tillsvidareanställda barnskötare som väljer att studera till förskollärare. Satsningen är en strategisk kompetensförsörjningsåtgärd och ett led i barn- och ungdomsnämndens beslut att öka andelen förskollärare i organisationen. Under 2015 studerade 15 barnskötare till förskollärare. De som studerar kan ansöka om fyra inläsningsdagar. Utöver fyra inläsningsdagar går det att söka ersättning för all litteratur samt sammanlagt 4000 kr för resor och logi per år. HR-avdelningen har under 2015 informerat förskolechefer och lagt ut information på intranätet för att marknadsföra satsningen. VAL och utökad behörighet Efter genomförd kompetenskartläggning 2013 framkom det att ett 20-tal av förvaltningens tillsvidareanställda lärare saknade fullständig lärarbehörighet. Många lärare har sedan dess blivit klara med sin lärarutbildning. I dagsläget är det fyra lärare som studerar inom VAL för att få lärarbehörighet/lärarlegitimation. HR-avdelningen har under 2015 gett samma villkor som gäller för barnskötare som studerar till förskollärare till de lärare som studerar inom VAL. Vidare har HRavdelningen ersatt kostnader för de redan legitimerade lärare som ansökt om utökad behörighet. Förstelärare I september 2013 fattade barn- och ungdomsnämnden beslut om att inrätta karriärstjänster för lärare i barn- och ungdomsförvaltningen. Förvaltningens 25 första förstelärare påbörjade sina uppdrag i oktober 2013 och ytterligare 31 började i augusti 2014. En tredje rekryteringsomgång är i planeringsstadiet och förvaltningen har för avsikt att anställa ytterligare förstelärare från och med hösttermin 2016. För förstelärarna gäller 40 timmars arbetsförlagd arbetstid och fem timmar förtroendetid i enlighet med kollektivavtal med lärarorganisationerna. 5.3 Ett strategiskt jämställdhetsarbete Jämställdhetsutvecklarna har under 2015 arbetat med implementeringen av Plan mot diskriminering och kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannens webbverktyg på samtliga skolor och förskolor samt utbildningsinsatser kopplade till detta. Detta kommer att fortsätta under 2016. Inför 2016/17 är ambitionen att integrera jämställdhetsperspektivet i pedagogisk organisation/verksamhet, pedagogisk kompetens och pedagogisk miljö. För att förflytta jämställdheten på en mer strategisk och systematisk nivå görs behovsinventering med hjälp SKL:s uppföljnings/självskattningsverktyg MakEquality i skolor och förskolor. Utifrån detta kommer utbildningsinsatser kopplade till jämställdhet planeras in. 64

Under 2015 har HR-avdelningen i samverkan med chefsrepresentanter i HR referensgrupp arbetat fram en jämställdhetsplan för perioden 2016-2018. Syftet med jämställdhetsplanen är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhetsplanen beslutades i barn- och ungdomsnämnden 2015-11-25. En utvärdering av jämställdhetsplanen för 2013-2015 är genomförd under 2015 och finns bifogad under nämndens målredovisning nämndens/styrelsens verksamhetsmål 4.1.3. 5.4 Ökade livschanser för unga Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under 2015 har Barn- och ungdomsförvaltningen varit projektägare till fyra projekt inom ramen för Ökade livschanser. Projekten vars primära syfte är att motverka utanförskap bland unga och i förlängningen att öka ungas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden har fallit väl ut. Skolan mitt i byn och Stärka föräldrarollen Andersberg har fokus på att eleverna på Andersbergsskolan skall uppnå en högre måluppfyllselse. Projektet Skolan mitt i byn startade hösten 2014 och det är ännu för tidigt att följa upp resultaten. Interkulturellt föräldrastöd genomför sitt sista projektår under 2015 och har utarbetat en arbetsmodell som de upplever fungerar väl - Processinriktad värdegrundsdialog med barnen i centrum. Halmstadprojektet - psykisk hälsa bedrivs tillsammans med högskolan och 2015 är sista projektår. Utgångspunkten är att undersöka flickor och pojkars subjektiva uppfattning om vad psykisk hälsa är och hur den kan stärkas. Projekten spänner över flera nämnder, men i första hand barn- och ungdomsnämnden. Ett utökat utvecklings- och ledningsstöd till förskolorna och skolorna inom BUF som de olika projekten ger förväntas beakta de möjligheter som kommunen erbjuder och tillsammans med de olika verksamheterna har de etablerat långsiktiga former för utvecklingsinsatser som leder till lärande och kompetensutveckling. Det handlar om till exempel om integrationsstöd till föräldrar, möjligheter till aktiv fritid och främjande insatser i samverkan med barn och unga för att stimulera till psykisk hälsa. Varför förväntas detta resultat? Den gemensamma utgångspunkten för BUFs Ökade livschanser projekt 2015 är att programmen sak vara uthålliga, dvs. fortlever efter projektets slut och framöver drivas som del av den löpande verksamheten. Målsättningen har varit att långsiktiga förändringar åstadkoms på organisationsnivå, t.ex. i form av förbättrad organisation, ökade kunskaper och färdigheter hos personal, bättre rutiner samt i bestående miljöförändringar. En ytterligare förutsättning för uthållighet är lokal anpassning. För att uppnå detta krävs en hög grad av deltagarstyrning, dvs. att berörda aktörer formulerar egna handlingsplaner och att projekten sker i bred samverkan med alla berörda; barn, elever, pedagoger, förskolechefer/rektorer, föräldrar/vårdnadshavare, politiker, näringsliv och andra intressenter. detta är också något som man har försökt att beakta inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Flertalet av målen inom respektive projekt har nåtts inom angiven tidsram kopplat till projektplan, planeringsdirektiv och budget. Slutredovisning och implementering på driftsnivå pågår inom ramen för flera av dem. 65

5.5 Ett Halmstad tillgängligt för alla Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (Arbetsmiljöverket AFS 2001:1) inom Barn- och ungdomsförvaltningen genomförs skyddsronder på samtliga arbetsplatser inom förvaltningen två gånger per läsår. Vid dessa tillfällen kan det framkomma förslag till förbättringar eller påpekande kring brister i både inomhus- och utomhusmiljön. När detta omfattar elever med funktionsnedsättning är det BUF's strävan att ta bort eller minimera dessa problem/hinder. Detta är ett prioriterat område inom ramen för förvaltningens arbetsmiljöarbete. I vissa fall kan det röra sig om frågor gällande inredning i verksamhetslokaler, akustikförbättringar eller till exempel förändring och/eller ombyggnation av olika delar i den fysiska miljön. En funktionsnedsättning kan vara medfödd eller bero på något som hänt i livet, en olycka eller en sjukdom. Detta gör det emellanåt svårare för barn och elever att delta i en undervisning som inte tar tillräcklig hänsyn till elevers olikheter. Det är därför extra viktigt att rätt sorts hjälp ges tidigt och under hela utbildningen i förskolan och skolan. Arbetsmiljökonsulterna inom BUF samarbetar med Region Halland kring inkluderingsfrågor samt olika förbättringsarbeten kring elever med funktionshinder. Arbetsmiljökonsulterna samarbetar med Fastighetskontoret, Stadskontoret och Teknik- och fritidsförvaltningen inom Halmstads kommun kring trafikfrågor generellt, samt med olika anpassningar specifikt på de respektive förvaltningarna. Med Kärnhuset, vår egen resursenhet, samarbetar vi ofta med, då i frågor som rör anpassningar och rena förändringsarbeten på förskolor och i skolor och dess klassrum. När det gäller tillgänglighetsfrågor är det av stor vikt att alla barn och elever får rätt förutsättningar för att kunna ta sig till, vara och arbeta i sina olika skolmiljöer. Och att de får den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Detta för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 5.6 Giftfri vardag för barn och ungdomar Halmstads kommun har startat ett omfattande arbete kring Giftfri miljö. Syftet är att minska barns och ungdomars exponering av farliga ämnen i kommunens olika verksamheter, lokaler och utemiljöer. Exponering av hälsofarliga kemikalier på barn och unga sker i första hand genom textilier, leksaker, elektriska och elektroniska produkter samt byggnadsmaterial. Därutöver sker exponering genom livsmedel. Exponeringen sker genom diffusa källor. Påverkan sker sannolikt under lång tid och ofta i låga doser. Uppdraget ifrån kommunfullmäktige är att ta bort det som inte behövs, byta ut det som går och att arbeta med kunskapshöjning, långsiktiga utbyten, utsortering och medvetna inköp. Barn- och ungdomsnämnden antog vid mötet i december 2015 en handlingsplan De första stegen mot en Giftfri Vardag som förvaltningens olika verksamheter ska arbeta efter. BUF har som målsättning att skapa goda förutsättningar för ett aktivt arbete med upphandling/inköp, inventering/utsortering, personalutbildning samt framtagandet av nya och förbättrade rutiner och riktlinjer inom förvaltningen. Mål Minimera giftiga kemikalier/ämnen som barn och ungdomar kommer i kontakt med Minska användningen av bruksföremål med gifter i Minska utsläppen i miljön Öka medvetenheten om kemikalier i verksamheterna Stärka Halmstads kommuns miljöprofil Påverka leverantörer att arbeta aktivt med att se över sina produkter 66

Metoder Utbildningsprogram - kontinuerligt utbilda berörd personal Skapa regelbundna mötesforum för personal som arbetar med utsortering och inköp Skapa en tidsplan för att sortera bort material Ta bort onödiga saker/material Utöka städning samt förbättra upphandlingen för att bättre kunna tillmötesgå verksamhetens behov Utveckla upphandlingen: utökad kemikaliekompetens, större avtalstrohet Plan för att implementera Konkurrensverkets miljökrav vid upphandlingar och inköp o Baskrav o Spjutspetskrav Uppföljning Varje förskola, fritidshem och grundskola följer upp framstegen via verksamhetens egenkontroll Egenkontrollen följs upp årsvis i Barn- och ungdomsförvaltningens internkontroll genom stickprov i samband med skyddsronder 5.7 Bättre utemiljöer Barn- och ungdomsnämnden har inrättat en tjänst som miljöutvecklare för utveckling av utemiljöer. I Barn- och Ungdomsnämndens verksamhetsplan för 2015-2107 står det att under året (2015) ska en satsning för att utveckla pedagogiska och kreativa utemiljöer på förskolor och skolor inledas. Det står vidare att Barn- och ungdomsnämnden satsar 600 000 kr årligen från och med 2015 för inrättande av en tjänst för utveckling av utemiljöer och utomhuspedagogik, både vid nya och befintliga förskolor och skolor. Miljöutvecklaren ska planera och utforma kreativa lärmiljöer, både vid nya och befintliga förskolor och skolor. Målet är att gårdarna ska fungera och utvecklas som en naturlig del i den pedagogiska vardagen samt för lek och umgänge. Lärmiljön utomhus och inomhus ska växelverka och komplettera varandra. Naturskolans utepedagoger ansvarar fortsatt för inspiration, kompetensutveckling och handledning kring utomhuspedagogik i skolornas och förskolornas utemiljöer och omgivningar. Utifrån tjänstens uppdrag, och för bästa resultat, förväntas ett väl fungerande samarbete och en gemensam kunskapssyn mellan berörda förvaltningar. Andra viktiga delar i utvecklingen av utemiljöerna är att det förväntas en ökning av den biologiska mångfalden på gårdarna samt en ökad hänsyn till pojkars och flickors olika behov. Efter ett samrådsmöte med deltagare från berörda förvaltningar, våren 2015, togs en kompetensprofil fram för denna tjänst som hösten 2015 ledde till en utannonserad tjänst. Genomgång av ansökningar till tjänsten och intervjuer av sökande inleddes i okt/nov. Processen är pågående och tjänsten förväntas tillsättas snarast under början av 2016. Enhetschef Karolina Larsson och tf Förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg, med hjälp av Naturskolan, har under året arbetat för och arbetar alltjämt för att sprida information till berörda förvaltningar om vikten av att förbereda för samråd och samverkan inför tjänstens uppdrag och uppstart. 67

6 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Årsarbetare tillsvidare Visstid December 2014 andel visstid (%) December 2015 andel visstid (%) Totalt 2 349 2 230 262 10 10 Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat med 4 medarbetare jämfört med 2014. Visstidsanställningarna har ökat med 3 medarbetare, vilket ger samma procentsats gällande de visstidsanställda jämfört med 2014. Sedan 1 december 2013 krävs legitimation för att kunna erhålla tillsvidareanställning som lärare eller förskollärare. Detta medför därför en tidsbegränsad anställning för flera av förvaltningens medarbetare. Ansökan om legitimation görs av medarbetaren hos Skolverket. Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt December 2014 andel kvinnor (%) December 2015 andel kvinnor (%) Skolområde Centrum ledning 20 9 29 73 69 Verksamhetsområde Furulund 103 19 122 84 84 Verksamhetsområde Kärleken 90 13 103 88 87 Verksamhetsområde Nissan 161 36 197 84 82 Verksamhetsområde Nygård 216 37 253 86 85 Skolområde Centrum övriga 28 7 35 77 80 Skolområde Centrum totalt 618 121 739 84 84 Skolområde Norr ledning 20 11 31 69 65 Verksamhetsområde Frösakull/Gullbrandstorp 87 11 98 84 89 Verksamhetsområde Norrort* 171 26 197 87 Verksamhetsområde Oskarström 189 29 218 90 87 Verksamhetsområde Söndrum 186 37 223 83 83 Skolområde Norr totalt 653 114 767 85 Skolområde Söder ledning 11 11 22 41 50 Verksamhetsområde Andersberg 80 7 87 91 92 Verksamhetsområde Fyllinge 102 18 120 85 85 68

Verksamhetsområde Snöstorp Verksamhetsområde Trönninge Verksamhetsområde Vallås Kvinnor Män Totalt December 2014 andel kvinnor (%) December 2015 andel kvinnor (%) 104 13 117 90 89 82 16 98 84 84 113 19 132 86 86 Skolområde Söder totalt 492 84 576 86 85 Förvaltningsgemensam pool Kärnhuset Barn och elevhälsa Kärnhuset Modersmål och migration 59 2 61 97 97 19 5 24 79 20 11 31 65 Kärnhuset Lärande 18 7 25 72 Kulturskolan 28 19 47 69 60 KomTek 5 1 6 80 83 HR-avdelningen 18 0 18 94 100 Kvalité- och utvecklingsavdelningen 4 4 8 50 50 Ekonomiavdelningen 16 2 18 84 89 Planeringsavdelningen 20 2 22 92 91 Buf fackliga representanter 3 3 6 50 Förvaltningschef 0 1 1 0 Totalt 1 973 376 2 349 84 84 *Norrort-sammanslagning av Getinge/Kvibille och Haverdal/Harplinge/Steninge verksamhetsområde Könsfördelningen mellan tillsvidareanställda medarbetare är oförändrad och förvaltningen hade per den sista december 2015 84 % tillsvidareanställda kvinnor. Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt December 2014 andel kvinnor (%) December 2015 andel kvinnor (%) Totalt 199 63 262 73 76 Vid utgången av 2015 hade förvaltningen 262 visstidsanställda medarbetare, jämfört med 259 visstidsanställa medarbetare vid utgången av 2014. Med visstidsanställning menas här månadsanställda vikarier, allmän visstidsanställning samt tidsbegränsad anställning enligt skollagen. Bland de visstidsanställda medarbetarna har andelen kvinnliga medarbetare ökat från 73 till 76 % jämfört med år 2014. Timavlönad personal 2014 2015 Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare Totalt 260 395 132 281 622 142 69

Förvaltningens behov av timavlönad personal är fortsatt stort. Jämfört med motsvarande period 2014 har behovet ökat med 21 227 timmar, vilket motsvarar en ökning med 10 årsarbetare. Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) 2014 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 94 97 94 94 98 95 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal har från den 31 december 2014 till den 31 december 2015 ökat marginellt från 94% till 95%. För de kvinnliga medarbetarna är procentsatsen fortfarande 94%. Hos de manliga medarbetarna är det en liten ökning gällande sysselsättningsgraden från 97% till 98%. En förklaring till att manliga medarbetare har en högre procentuell sysselsättningsgrad jämfört med kvinnliga medarbetare, kan vara att fler män arbetar inom skolan där behovet av heltidstjänster är större. Åldersfördelning - tillsvidareanställda Enhet -25 26-35 36-45 46-55 55-60 61 62 63 64 65 65 + Totalt 35 391 626 713 354 64 59 48 34 7 18 57% av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare var under 2015 mellan 36 och 55 år. Det största antalet medarbetare, 713 personer, var mellan 46 och 55 år. 18 medarbetare har under 2015 aktivt valt att kvarstå i tjänst efter fyllda 65 år, vilket är en ökning från föregående år då 4 medarbetare fyllda 65 år hade valt att kvarstå i tjänst. Medelålder - tillsvidareanställda Enhet 2014 2015 Totalt 47 47 Medelåldern inom förvaltningen låg under december 2015 på 47 år, vilket är densamma jämfört med december 2014. Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön 2014 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 56 36 92 59 35 94 Vid utgången av år 2015 hade förvaltningen 94 tillsvidareanställda chefer, jämfört med 92 chefer år 2014. 63% av förvaltningens chefer är kvinnor. Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön 2014 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 6 2 8 4 0 4 Vid utgången av år 2015 hade förvaltningen 4 visstidsanställda chefer till följd av ordinarie chefs ledigheter samt till följd av pågående rekrytering av vakanta tjänster. 70

Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda Yrkesfördelning 2015 2016 2017 2018 2019 Summa Andel Arbete i skola, förskola och barnomsorg* 27 32 48 56 49 212 10 Handläggare/administratör 5 4 3 3 9 24 26 Kultur- och fritidsarbete** 3 1 0 4 1 9 17 Ledningsarbete*** 1 1 4 1 6 13 14 Logoped 1 0 0 0 0 1 11 Kurator 0 1 1 1 0 3 14 Vård- och omsorgsarbete**** 0 0 0 1 1 2 5 Totalt 37 39 56 66 66 264 11 I dagsläget går det endast att få fram statistik i Heroma i sammanslagna yrkesgrupper. * Lärare, speciallärare, specialpedagog, fritidspedagog, hemspråkstränare, lärarassistent, elevassistent, studie- och yrkesvägledare, förskollärare, barnskötare, dagbarnvårdare och vaktmästare. ** Lärare Kulturskolan, bibliotekarie, kultursekreterare, fritidsledare. *** Förvaltningschef, skolområdeschef, rektor, förskolechef, chef inom administrationen. **** Skolläkare, skolsköterska, psykolog. Bland de större yrkesgrupperna "Arbete i skola, förskola och barnomsorg" förväntas 10% eller 212 medarbetare gå i pension mellan år 2015 och 2019. Hos de mindre övriga yrkesgrupperna är det framförallt inom gruppen handläggare/administratör som större pensionsavgångar är att vänta. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron Totalt i % 1.Total sjukfrånvarotid i % av ordinarie arbetstid 4,94 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar) 53,00 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 5,50 4. Summa sjukfrånvarotid för män 2,37 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 1,95 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år 4,29 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 6,32 Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron har redovisats på kommunnivå sedan 2003, men kan nu även redovisas på förvaltningsnivå. Det finns därför inte jämförande statistik på förvaltningsnivå från tidigare år. I uppgifterna ingår alla anställda, vilket även omfattar timavlönad personal. Den totala sjukfrånvarotiden i förvaltningen var vid utgången av år 2015 4,94% av ordinarie arbetstid. Högst sjukfrånvaro återfinns i åldersgruppen 50 år eller äldre med 6,32% sjukfrånvaro. Lägst sjukfrånvaro återfinns i åldersgruppen 29 år eller yngre med 1,95% sjukfrånvaro. Sjukfrånvarotiden för män var vid utgången av år 2015 2,37% av ordinarie arbetstid och för kvinnor 5,50% av ordinarie arbetstid. 53% av all sjukfrånvaro var under år 2015 sjukfrånvaro överstigande 60 dagar. Antal sjukdagar per tillsvidareanställd 2014 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 17,24 7,59 15,71 19,00 9,19 17,44 Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd har ökat från 15,71 dagar per sista december 2014 till 17,44 dagar per sista december 2015. 71

Sjukfrånvarointervall - tillsvidareanställd personal Antal dagar 0-1 2-14 15-90 91-180 181-9999 Totalt 2015 års sjukstatistik är framtagen från två system; Agresso för perioden januari-augusti och från Heroma för perioden september-december. I Agresso fanns inte möjlighet att få fram sjukfrånvarointervall enligt ovan, varför den inte kan redovisas i personalredovisning 2015. Antal sjukdagar per yrkesgrupp tillsvidareanställd personal Yrkesgrupp 2013 2014 2015 Arbete i skola, förskola och barnomsorg* x x 16,48 Handläggare/administratör x 10,88 Kultur- och fritidsarbete** 4,2 Ledningsarbete*** 5,94 Kurator 18,61 Vård- och omsorgsarbete**** I dagsläget går det endast att få fram statistik i Heroma i sammanslagna yrkesgrupper. * Lärare, speciallärare, specialpedagog, fritidspedagog, hemspråkstränare, lärarassistent, elevassistent, studie- och yrkesvägledare, förskollärare, barnskötare, dagbarnvårdare och vaktmästare. ** Lärare Kulturskolan, bibliotekarie, kultursekreterare, fritidsledare. *** Förvaltningschef, skolområdeschef, rektor, förskolechef, chef inom administrationen. **** Skolläkare, skolsköterska, psykolog. Yrkesgrupper med färre än 10 medarbetare redovisas inte. Hos de större sammanslagna yrkesgrupperna låg sjukdagarna för år 2015 på 16,48 dagar. Bland de mindre yrkesgrupperna hade gruppen kurator flest sjukdagar med 18,61 dagar. Medarbetarskap och ledarskap Barn- och ungdomsförvaltningen har ett aktivt värdegrundsarbete som har sin grund i kommunikation, samverkan, utveckling och hälsa. Förvaltningen strävar efter att utveckla en samverkanskultur där medarbetare ses som medskapare i utvecklingen av verksamheten. Samverkansavtalet är ett exempel på detta. En uppföljning genomförd av Lärarförbundet under 2015 har dessvärre visat på brister vad gäller strukturen i det lokala samverkansarbetet ute på verksamhetsområdena, bl a vad gäller avsaknad av beslutsärenden och brister i protokollsföring. Förvaltningen kommer i samverkan med lärarorganisationerna planera för insatser för att avhjälpa dessa brister, i första hand genom samtal och utbildningsinsatser för förvaltningens chefer. Satsningen på Utvecklande Ledarskap pågår i förvaltningen. Per den 31 december 2015 har cirka 50% av förvaltningens chefer slutfört eller påbörjat utbildningen. Även medarbetare utan personalansvar som arbetar nära ledarskapet alternativt ansvarar för utvecklingsprocesser har fått möjlighet att genomgå utbildningen. Utöver UL genomgår flera rektorer som anställts på senare tid det statliga rektorsprogrammet. 6,42 72

Kompetensförsörjning Halmstads kommuns definition av kompetens är att ha "kunskap, vilja och förmåga att hantera de situationer som uppdraget kräver". Genom olika former av kompetensutveckling skapas förutsättningar för detta. Kompetensutvecklingen kan handla om utbildningar och kurser men i lika hög grad om gränsöverskridande samarbete och erfarenhetsutbyte kollegor emellan. Kommunens modell för strategisk kompetensförsörjning är framtagen som ett stöd för förvaltningarna i arbetet med att rekrytera och utveckla rätt kompetens. Implementeringen av modellen har påbörjats genom en nulägesanalys. Insatser som pågår är bland annat möjligheten för förvaltningens tillsvidareanställda barnskötare att studera till förskollärare, med syftet är att öka andelen förskollärare i organisationen utifrån taget bunbeslut om 67% förskollärare. I dagsläget är det 15 barnskötare som studerar till förskollärare med ett årligt stöd på fyra inläsningsdagar, ersättning för all litteratur samt 4000 kr till resor och logi. Samma villkor som ovan gäller för de tillsvidareanställda lärare som studerar inom VAL för att erhålla lärarexamen. I dagsläget är det fyra lärare som studerar inom VAL. Under första halvåret av 2015 deltog 23 pedagoger inom ramen för Skolverkets satsning Lärarlyftet II. Satsningen riktar sig till pedagoger i grundskolan/grundsärskolan som saknar ämnesbehörighet i ämnen som de undervisar i som önskar komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet, samt till pedagoger som önskar speciallärarutbildningen som leder till speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. I september 2013 fattade Barn- och ungdomsnämnden beslut om att inrätta karriärstjänster för lärare i Barn- och ungdomsförvaltningen. Förvaltningens 25 första förstelärare påbörjade sina uppdrag i oktober 2013 och ytterligare 31 började i augusti 2014. En rekryteringsprocess är under uppstart och förvaltningen har för avsikt att anställa ytterligare 25 förstelärare under vårterminen 2016. Under hösten genomfördes urvalet till Morgondagens ledare. En lärare och en förskollärare blev i hård konkurrens glädjande nog uttagna till utbildningen som startar i början av 2016. Mångfalds- och jämställhetssatsningar Under 2015 har HR-avdelningen i samverkan med chefsrepresentanter i HR referensgrupp arbetat fram en jämställdhetsplan som gäller för perioden år 2016-2018. Syftet med jämställdhetsplanen är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Hälsofrämjande och förebyggande insatser Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet fortskrider på både förvaltnings- och verksamhetsområdesnivå. Inom ordinarie budget Förvaltningen har under år 2015 arbetat förebyggande och främjande med introduktionsutbildningar för nyanställda inom förskolan gällande hygienarbete och lyftteknik. Till det har förvaltningen utbildat ergonomiinspiratörer som ska inspirera sina kollegor till ökad kunskap om gynnsam lyftteknik inom förskolan. Medarbetare med sömnproblem har haft möjlighet att genomgå en sömnskola. För att undvika långtidssjukskrivning har förebyggande insatser gjorts genom insatt resursförstärkning på arbetsplatsen. Medarbetare i behov har haft möjlighet till stödsamtal via psykologer Halmstads kommun har avtal med, och coaching till medarbetare och chefer har vid behov kunnat erbjudas. Det har skett en fortsatt utbildning och fortbildning av hälsoinspiratörerna som stöttar cheferna i det hälsofrämjande arbetet. Till det har förvaltningen avsatt medel som möjliggjort insatt resursförstärkning på arbetsplatser där medarbetare nyligen återgått i arbete efter en långtidssjukskrivning. Arbetsgivarens förhoppning är att ovan nämnda insatser på sikt ska bidra till minskad sjukfrånvaro i förvaltningen. 73

Med centrala medel På förvaltningsnivå har hälsoinspiratörerna under 2015 arbetat med "Hälsa 2015" och "Buf Championship". Aktiviteterna har inbegripit såväl fysiska aktiviteter som inspirationsföreläsningar om välbefinnande för kropp och själ. På verksamhetsnivå har hälsoinspiratörerna stöttat cheferna i det lokala hälsofrämjande arbetet med olika satsningar utifrån uppsatta hälsomål. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att göra medarbetarna mer medvetna om faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet. Arbetet syftar även till att inspirera medarbetarna till ökad fysisk aktivitet och öka sammanhållningen. Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet Förvaltningen nyttjar Previas kompetens inom flera områden, bland annat till stöd med ergonomiinspiratörsutbildning, utbildning av hälsoinspiratörer, fortbildningsdagar för hälsoinspiratörerna, stödsamtal, hälsosamtal, balansprofiler, arbetslagsutveckling, sömnskola mm. Arbetsskador Under året har 48 arbetsskador rapporterats från de olika verksamhetsområdena. 45 stycken av arbetsskadorna berodde på olycksfall där 19 av skadorna hade uppstått genom att medarbetare hade blivit skadad av annan person, 10 stycken genom att medarbetaren föll, 8 genom att medarbetaren slog eller stötte emot något, 2 stycken på grund av fysisk överbelastning, 2 stycken av hanterat föremål, 1 styck av fallande föremål och 3 på grund av psykisk överbelastning. Förutom olycksfallen var 3 stycken arbetsskador färdolyckor. Det har skett en mindre ökning av antalet rapporterade arbetsskador jämfört med tidigare år. Men som tidigare år konstateras att det förmodligen finns ett mörkertal kring detta. Här har förvaltningen och de olika verksamhetsområdena ett förbättringsarbete att göra. Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Inom Barn- och ungdomsförvaltningen sker årligen en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom de olika verksamheterna. Uppföljningen visar att förvaltningens chefer har god kännedom om gällande samverkansavtal, lagar och avtal samt var man kan söka uppdaterat material kring detta. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs bl.a. skyddsronder på samtliga arbetsplatser två gånger per läsår. Vid dessa tillfällen kan det framkomma förslag till förbättringar eller påpekande kring brister i både inomhus- och utomhusmiljön. På detta sätt får cheferna en bra överblick över sina verksamheter. Uppföljning visar även på förbättringsområden. Nya chefer och skyddsombud i förvaltningen måste i ett tidigt skede få möjlighet att genomgå kommunens arbetsmiljöutbildning. Uppföljningen visar även att nya skyddsombud behövs rekryteras utifrån att förvaltningens verksamheter expanderar kraftigt. 74

Sammanfattande analys Barn- och ungdomsförvaltningens personalredovisning 2015 visar att antalet tillsvidareanställda ökat med 4 medarbetare till 2 349 sedan 2014. Ökningen vad gäller visstidsanställda är också 4 medarbetare, totalt 262 st. Könsfördelningen i gruppen tillsvidareanställda är oförändrad; 84% kvinnor och 16% män. Bland förvaltningens 94 chefer är könsfördelningen jämnare; 63% kvinnor och 37% män. När det gäller gruppen visstidsanställda har andelen kvinnor ökat från 73% till 76%. Förvaltningen har svårt att rekrytera manliga medarbetare då andelen män som väljer att utbilda sig för att arbeta med barn och elever inom de lägre skolåren är låg. Under åren 2015-2019 går 10% av förvaltningens anställda i pension. I första hand är det personal inom förskolan och skolans yngre år som lämnar oss. Rekryteringsbehovet vad gäller dessa yrkesgrupper är och bedöms vara fortsatt stort. Förvaltningen måste därmed både kort- och långsiktigt arbeta med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal. En arbetsgrupp med representanter från HRavdelningen, kvalitet- och utvecklingsavdelningen och förskolechefer från samtliga tre skolområden har under hösten arbetat med strategisk rekrytering avseende förskolan och kommer i februari redovisa sitt arbete för förvaltningens ledningsgrupp. En välfungerande VFU-organisationen, goda förutsättningar i arbetet (bl a genom planeringstid), konkurrenskraftiga löner och anställningsvillkor är några exempel på områden förvaltningen behöver jobba med och utveckla för att framåt kunna konkurrera om kompetent personal till förskola och skola. Under året har förvaltningen haft ett fortsatt stort behov av timavlönad personal. Timavlönade motsvarande 142 årsarbetare (jfr 132 2014) har under året anlitats för att täcka upp vid bl a korttidsfrånvaro i form av sjukdom och vård av sjukt barn hos befintlig personal. Timavlönad personal har också nyttjats vid behov av förstärkning samt i avvaktan på rekrytering till vakanta tjänster. Bristen på förskollärare är en faktor som under året påverkat uttaget av timavlönad personal. En projekt avseende korttidspool har genomförts under året med lyckat resultat. HR-avdelningens förslag till ledningsgruppen är att göra korttidspoolen permanent för att på så sätt öka kontinuiteten vad gäller vikarier i barngrupperna och minska behovet av timavlönad personal. Sjukfrånvaron i förvaltningen har ökat från 15,71 dagar per anställd och år till 17,44 dagar. Även inom övriga förvaltningar, i kommunen och samhället i stort ökar sjukfrånvaron vilket är oroväckande. Inom BUF återfinns ökningen i första hand bland de större yrkesgrupperna (barnskötare, förskollärare och lärare)*. Stora barngrupper, lite planeringstid, fler barn med särskilda behov och högre krav är faktorer som troligen påverkar sjuktalen. Förvaltningens årliga kartläggning av sjukfrånvaro Hälsoresan visar också att allvarliga diagnoser ökar och att många sjukskrivna även har en tuff livssituation totalt sett. Förvaltningen har under året genomfört flera hälsofrämjande och förebyggande insatser som t ex projektet Hälsa 2015 och BUF Championship. Arbetsgivarens förhoppning är att dessa och andra insatser på sikt ska bidra till minskad sjukfrånvaro i förvaltningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att de stora utmaningarna framåt utgörs av rekrytering till förskola och skola, och att minska sjuktalen hos förvaltningens medarbetare. 75

7 Ekonomisk redovisning Ekonomi verksamhetsår 2015 Nettokostnaden för grundskola och barnomsorg uppgick till 1 625 388 kkr vilket är en ökning med 91 706 kkr jämfört med 2014. Den högre nettokostnaden förklaras till stor del av volymökningar i förskola, grundskola och fritidshem, fler elever i fristående skola samt löneökningar. Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram är 746 kkr. Verksamhetens driftredovisning Intäkterna Intäkterna ökade med 16 001 kkr. Ökningen beror främst på högre statsbidragsintäkter från Migrationsverket och UAF som hanterar bidrag för etableringsreformen. Dessutom bidrar fler barn i verksamheten till ökade barnomsorgsintäkter. Högre bidragskostnader för fristående verksamhet innebär högre intäkter för momsersättning. Avvikelsen mot budget är + 31 533 kkr vilket beror på statsbidrag från Migrationsverket, statbidrag från Skolverket, beviljade projektmedel, lönebidrag och interna mellanhavande som inte är budgeterade fullt ut. Lönekostnader Lönekostnaderna ökade med 42 771 kkr. Avtalsmässiga löneökningar och fler årsarbetare med anledning av fler barn och elever i verksamheten är den främsta förklaringen till ökningen. Ett lägre PO-pålägg ger dock en lägre kostnad jämfört med förra året. Avvikelsen mot budget är -25 275 kkr vilket hänger samman med den stora volymökningen utöver budget. Antalet elever i kommunal verksamhet har varit 194 fler än budgeterat och antalet årsarbetare har varit 37 fler än budgeterat. Budgeten baserades på kommunens prognos som var för lågt beräknad vilket förvaltningen uppmärksammade tidigt 2015. En del av de ökade lönekostnaderna har finansierats med statsbidrag. Lokalkostnader Lokalkostnaderna ökade med 9 742 kkr. Ökningen beror på att nya förskolor startade under året och högre hyror och städkostnader. Avvikelsen mot budget är + 2 894 kkr vilket beror på att flera förskolelokaler har startat eller kommer att starta senare än planerat. Övriga kostnader Övriga kostnader ökade med 54 260 kkr. Den största orsaken till ökningen är att förvaltningen från 2015 köper måltider av servicekontoret istället för att ha tillagningen i egen regi. Det ökade antalet barn och elever inom kommunal verksamhet har även medfört högre kostnader för undervisningsmaterial och IKT. De fristående bidragen har ökat med 13 780 kkr på grund av fler barn och elever och ett högre bidrag per barn o elev. Skolskjutskostnaderna har dock minskat med 2 011 kkr på grund av effektiviseringar och förbättrad planering. Avvikelsen mot budget -8 658 kkr hänger samman med ökat antal barn och elever vilket har lett till högre kostnader för undervisningsmaterial, förbrukningsinventarier och IT-utrustning i verksamheterna. Ökade kostnader för hälsoskyddstillsyn och köpta portioner för pedagogiskt personal är andra orsaker till avvikelsen mot budget. 76

Driftsredovisning (kkr) Verksamhetens intäkter Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Budgetavvikelse 2015 Differens 2015-2014 172 021 156 489 188 022 31 533 16 001 Därav Sålda portioner 3 016 2 640 3 067 427 50 Därav Föräldraavgifter 59 958 62 180 62 494 314 2 537 Därav Interkommunala ersättningar 2 981 2 900 3 969 1 069 988 Därav Statsbidrag 50 563 40 269 65 520 25 251 14 956 Därav EU-bidrag 475 400 1 479 1 079 1 004 Därav Momsersättning 11 443 12 478 12 376-102 932 Lönekostnader -1 039 653-1 057 150-1 082 424-25 275-42 771 Därav Lön Förskola -358 586-375 503-366 986 8 517-8 399 Därav Lön Pedagogisk omsorg -3 145-1 573-2 427-855 717 Därav Lön Fritidshem -77 013-87 054-85 064 1 990-8 050 Därav Lön Förskoleklass -22 607-23 495-23 108 386-501 Därav Lön Skola -387 701-406 269-412 809-6 540-25 108 Lokalkostnader -225 861-238 499-235 602 2 897-9 742 Därav Centrala Hyreskostnader -185 581-195 906-192 216 3 690-6 635 Därav Centrala Städkostnader -37 884-40 517-40 632-115 -2 749 Kapitalkostnader -9 262-10 446-10 197 249-935 Därav avskrivningar -7 616-8 849-8 600 249-984 Därav internränta -1 646-1 597-1 597 0 49 Övriga kostnader -430 927-476 529-485 187-8 658-54 260 Därav Bidrag till fristående verksamhet Därav Köp av verksamhet utanför kommunen -186 665-205 677-200 444 5 233-13 779-7 741-8 300-8 847-547 -1 106 Därav Inköp av livsmedel -17 414-2 349-5 642-3 293 11 772 Därav Köpta portioner -54 913-110 635-106 460 4 175-51 547 Därav Undervisningsmaterial -15 280-15 919-16 053-134 -773 Därav IT kostnader -41 900-38 418-41 690-3 272 210 Därav Skolskjutsar -34 615-34 600-32 589 2 011 2 025 Verksamhetens kostnader -1 705 703-1 782 623-1 813 260-30 636-107 556 Årets resultat/nettokostnad -1 533 682-1 626 134-1 625 388 746-91 706 77

Ekonomin för verksamheten ( kkr) Budget 2015 Avvikelse bokslut Skolområdena 1 089 123 9 843 Skolområde Centrum 357 027 1 610 Skolområde Norr 418 521 6 937 Skolområde Söder 313 575 1 296 Fristående 204 078 4 949 Fristående förskola/pedagogisk omsorg 102 738 2 529 Fristående skola inkl fritidshem 101 340 2 419 Kärnhuset 41 235 2 063 Resursenheter 22 363 817 Särskolan 26 060 684 Förvaltningsövergripande objekt 201 974-18 516 Fastigheter 236 423 3 397 Skolskjutsar 34 600 2 011 It-kostnader 18 524 415 Telekostnader 3 700 548 Miljö o hälsoskydd 725-421 Personalvård 4 041-451 Barnomsorgsavgifter -62 095 224 Interkommunala mellanhavanden 5 400 522 Buffert -15 901-28 209 Fackliga kostnader 6 089 478 Förskolelyftet 300 225 Matematiklyftet + Mattestationen 717 324 Omställningskostnader 500-112 Vårdnadsbidrag 1 570-17 Kapitalkostnader 10 446 249 Barn- och ungdomsnämnden 1 732 83 Administration 34 306 536 KomTek 5 264 288 Summa vht 641 1 626 134 746 78

Skolområde Centrum Kommentarer kring ekonomiskt utfall Kärnresurs: Årets resultatavvikelse är +1 610 kkr, vilket motsvarar 0,5 % mot budgetram. Flera utav skolområde Centrums skolor har en negativ avvikelse, totalt ca -3 400 kkr. Det beror på att skolorna inte kunde realisera de planerade personalneddragningar som krävdes för att hålla budget. De planerade neddragningarna gjordes som en anpassning till negativa resultat 2014 samt underfinansierad verksamhet på grund av att ramökningen inte täckte reell kostnadsökning 2015. Flertalet förskolor inom skolområde Centrum har ett positivt resultat, totalt ca 2 800 kkr, vilket beror på högre intäkter än förväntat, lägre måltidskostnader samt överskott på personalkostnaderna. Familjedaghemmens resultat är -828 kkr, vilket beror på negativt resultat från 2014 samt för få barn i verksamheten för att få en ekonomi i balans. Sedan halvårsskiftet 2015 finns det ingen familjedagshemsverksamhet i skolområde Centrum och underskottet har reglerats i förskolornas budget 2016. Intäkterna avviker positivt mot budget, främst beroende på erhållna stadsbidrag, till exempel etableringsreformen, elevhälsa och VFU-ersättning. Skolområde Centrum har dessutom centralt oanvända reserver och överskott på vikariepoolens overheadkostnader, totalt ca 3 100 kkr. Förutsatt att 2015 års resultat balanseras kommer det centrala överskottet att fördelas ut för att förbättra skolornas ekonomi under 2016. Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Antal barn på förskolan per personal 5,6 5,6 5,6 Antal barn på familjedaghem per 4,3 4,3 2,8 personal Antal barn i fritidshem per personal 20,7 20,0 19,6 Antal elever per lärare f- klass 21,0 21,2 20,8 Antal elever per lärare år 1-9 11,9 12,6 11,8 Kommentarer verksamhetsmått I förskolan är personaltätheten oförändrad då anpassning av bemanning gjorts till ett något lägre barnantal. I familjedaghemmen är personaltätheten bättre på grund av färre barn men bibehållen personal under våren (ingen verksamhet under hösten). Inom fritidsverksamheten har skolområde Centrum satsat på att öka bemanningen och personaltätheten är därför förbättrad. För skola åk F-9 är personaltätheten sämre i budget jämfört med 2014 då neddragningar planerades på grund av det ekonomiska läget (underskott från 2014 och minskad budget). Bättre personaltäthet i bokslut 2015 än budget beror på att utökningar gjorts för att få en fungerande verksamhet, vilket lett till ökat underskott för de flesta av skolorna i skolområdet. 79

Skolområde Norr Kommentarer kring ekonomiskt utfall Kärnresurs: Skolområde Norr visar en budgetavvikelse på +6 937,3 kkr., vilket motsvarar en avvikelse på 1,7 % mot budget. Skolområdet hade med sig ett överskott på +4 682,0 kkr från 2014. Skolområdet har haft fler barn och elever i sin verksamhet, vilket motsvarat en ökad budget med +7 303,2 kkr. Ökningen består av fler elever i skola (+37), fritidshem (+52) samt fler barn i förskola (+26) och högre nivåer. Skolområdets avvikelse förklaras bland annat av att bemanningen inte ligger i nivå med ökningen av antalet barn och elever inom vissa områden. Svårigheter att rekrytera bland annat förskolelärare, lärare och fritidspedagoger har medfört lägre kostnader främst i ytterområden som Oskarström. Flera tjänster annonseras om igen. I kombination med att skolområdet har problem att få långtidsvikarier och timvikarier pga. hög efterfrågan har detta medfört ett oönskat överskott. Med anledning av ovanstående är även antalet anställda i pool färre jämfört med 2014. Detta har bidragit till ytterligare svårigheter att tillsätta enheters personalbehov. Även OH-kostnaden för pool blev därmed lägre än budget, +519,0 kkr. Även sjukskrivningar har genererat överskott, tydligast på förskolor och inom områden med höga vistelsetider. Skolområdet fick i december (ej känd) intäkt från skolverket för ökad elevhälsa +520 kkr. Svårighet att budgetera antalet köpta portioner i samband med övergången till Måltidsservice har gjort att några verksamhetsområden har haft en för hög budget mot utfall. Måltidskostnaderna är 880 kkr lägre än budget. Skavbökeskolan (F-6) visar underskott med -666 kkr. 2014 års underskott skrevs av i skolområdets resultatbalansering. Underskotten beror på att minskat elevunderlag inte genererar budget för den personalstyrkan som behövs i syfte att bedriva undervisning och att garantera elevernas rättssäkerhet. En del av underskottet på Skavbökeskolan beror på kostnader för resurspersoner till elever med särskilda behov. Skolan har inga elever i åk F-1 och endast 24 elever totalt på skolan i åk 2-6. Hösten 2015 finns ingen fritidsverksamhet i Skavböke, eleverna bussas till Esperedsskolan. Skolan avvecklas from läsåret 2016/17. Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Antal barn på förskolan per personal 5,6 5,6 5,5 Antal barn på familjedaghem per 4,8 6,0 6,0 personal Antal barn i fritidshem per personal 20,4 20,2 20,9 Antal elever per lärare f- klass 22,1 22,7 22,9 Antal elever per lärare år 1-9 12,9 13,2 12,8 80

Kommentarer verksamhetsmått: Personaltätheten för förskola är något förbättrad på grund av högre nivåer samt överskott på måltidskostnader. Personaltätheten på skola är bättre än budget vilket beror på att skolorna har svårt att anpassa sin bemanning efter budget och därmed omfördelas resurser från skolbarnomsorgen för att klara en budget i balans. Detta speglas i en försämrad personaltäthet för skolbarnomsorgen. Verksamhetsmåtten bygger på planerad bemanning under året vilket gör att beskriven personalbrist inte syns i personaltätheten. En annan förklaring till att verksamhetsmåtten är relativt oförändrade är skolområdets överskott från 2014. Skolområde Söder Kommentarer kring ekonomiskt utfall Kärnresurs: Skolområde Söder redovisar en budgetavvikelse på +1 296 kkr, vilket motsvarar 0,4 % av budgetramen. I budgetramen ingår ett överskott på +1 962 kkr som resultatbalanserades från 2014. Under året har antalet poolanställda minskat vilket bidragit till att OH-kostnaderna blivit lägre än budget, + 600 kkr. Vfu-ersättning och andra erhållna bidrag som ej förbrukats under året bidrar också till skolområdets avvikelse. Totalt sett redovisar skolverksamheten underskott i förhållande till budget. Anledningen är bland annat att behovet av stödresurser är större än vad budgeten tillåter. En bidragande orsak för några skolor är även att antalet elever i klasserna är för få för att verksamheten ska kunna bära sig med tilldelad budget. Överskott finns på förskole- och fritidshemsverksamheten som haft fler barn än beräknat och utökning av bemanningen har därför inte skett i samma takt. Eftersom skolorna har svårt att bedriva sin verksamhet med tilldelad budget har något verksamhetsområde, för att klara budget i balans, fått omfördela medel från förskole- och fritidshemsverksamheten. Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Antal barn på förskolan per personal 5,5 5,5 5,5 Antal barn på familjedaghem per 6,1 6,0 6,0 personal Antal barn i fritidshem per personal 19,9 19,6 19,5 Antal elever per lärare f- klass 19,2 18,9 18,9 Antal elever per lärare år 1-9 11,8 12,6 12,1 Kommentarer verksamhetsmått: Personaltätheten på förskolan är oförändrad jämfört med både bokslut 2014 och budget 2015. Personaltätheten på skola är bättre än budget, vilket beror på att skolorna har svårt att anpassa sin bemanning efter budget. En viss anpassning har dock skett eftersom personaltätheten är lägre i bokslut 2015 än bokslut 2014. 81

Fristående verksamhet Fristående skolor har haft färre elever än budgeterat men har ökat i antal jämfört med 2014. Det är främst Internationella Engelska skolan som står för ökningen Antalet barn på fristående förskolorna har varit 18 färre än budget vilket även det lett till ett överskott. Totalt avviker budgeten för bidrag till fristående med+ 4 949 kkr. Kärnhuset Kommentarer kring ekonomiskt utfall Årets ekonomiska utfall är positivt och avviker i förhållande till budget med +2 062,9 kkr. Överskottet beror främst på: Etableringsreformen-ökade intäkter för nyanlända barn/elever. Under året har behov av förstärkt bemanning inom modersmål och förberedelseklasser uppkommit beroende på den ökande tillströmningen av nyanlända flyktingbarn. Även intäkter i form av statliga medel har ökat i samband med flyktingmottagandet och Kärnhuset har därför delvis finansierat de personalkostnader som uppstått i nya förberedelseklasser för nyanlända barn ute i skolområdena. Kärnhuset överskred budgeten för tilläggsbelopp med -2 406,4 kkr. Budgetmedel delades ut under året till skolområdena för ett stigande behov av personal till barn i behov av stöd. Kärnhuset visar ett överskott möt lönebudget för psykologer samt stödresurser/specialpedagoger pga svårigheter med att tillsätta personal inom dessa yrkesgrupper. Kärnhuset, Förberedelseklass Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Antal elever 69 45 49 Kommentarer verksamhetsmått Förberedelseklass i Kärnhusets regi har något fler barn än budgeterat men färre än 2014. Elevantalet i förberedelseklasserna ute i skolområdena har dock ökat mycket beroende på ökat antal nyanlända barn och ungdomar från Syrien samt ensamkommande barn under 16 år. Under hela 2015 anlände nya barn till Vallås, Frösakull, Slottsjord/Brunnsåker, Östergård, Nyhem, Linehed, Andersberg och Oskarström där det skapats egna former av förberedelseklasser i närhet till barnens boenden. Resursenheter Årets ekonomiska utfall är positivt och avviker i förhållande till budget med +817 kkr. Alla enheter förutom Snäckan visade positiva resultat. Snäckans negativa resultat beror på högre faktiskt barnantal än budgeterat vilket under året har inneburit högre lönekostnader samt driftskostnader (livsmedel, läromedel etc.). Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Antal barn på förskolan per personal - resurs 3,8 3,8 3,7 Antal barn i fritidshem per personal - resurs 4,5 3,7 4,7 Antal elever per lärare F-9 - resurs 2,4 2,9 2,7 82

Kommentarer verksamhetsmått: Förskola, resurs; verksamhetsmåtten för bokslut 2015 är oförändrade jämfört med bokslut 2014 och budget 2015 och något lägre i bokslut 2015 pga. färre barn. Fritids, resurs; verksamhetsmåtten för bokslut 2015 är högre jämfört med bokslut 2014 och budget 2015, pga. fler barn. Skola, resurs; verksamhetsmåtten för bokslut 2015 är högre jämfört med bokslut 2014 pga. fler elever och lägre än budget 2015 pga. färre elever än vad som är budgeterat Särskola Årets resultatavvikelse är +684 kkr. Avvikelsen beror främst på att lönekostnaden varit lägre än budgeterat. På särskola gemensamt har vakans på ledning under ett par månader samt något lägre kostnad för bl a övrig personal genererat ett överskott. På särskoleverksamheterna har det totalt blivit ett överskott på lön främst pga vakanser, omorganiseringar och något lägre bemanning än budget. Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Antal grundsärskoleelever per lärare 1,28 1,26 1,24 Personaltätheten är något bättre i bokslut 2015 än både budget 2015 och bokslut 2014 men då bemanningsplanerna ej varit uppdaterade i tillräcklig omfattning under våren är personaltätheten i realiteten troligtvis lägre i bokslut 2015 än 2014. Antalet elever är något färre än budgeterat, både i skola och på fritids. Förvaltningsövergripande objekt Årets avvikelse är -18 516 kkr jämfört med budget. Den främsta orsaken till underskottet är att antalet barn och elever har varit betydligt fler än budgeterat. Bufferten som hanterar barn- och elevpeng har en avvikelse med 28 209 kkr. Motsvarande belopp har fördelats till skolområdenas budget under året Ökningen inom kommunal verksamhet jämfört med budget är på förskolan + 38 barn, på fritids + 157 barn och i skolan + 184 elever. Fastighetskostnaderna avviker dock positiv med +3 397 kkr vilket beror på att flera förskolor inte öppnat som planerat. Skolskjutsarna avviker med + 2 011 kkr en effekt av bättre planering. Andra poster som avviker positiv är interkommunala ersättningar, fackliga kostnader, gemensamma it kostnader, telefoni, och barnomsorgsintäkter. Adminstration Administrationen som omfattar HR, Ekonomi, Planering och Kvalitet- och utvecklingsavdelning redovisar ett överskott på 536 kkr. Främsta orsaken till överskottet är vakanser, sjukskrivningar och annan frånvaro. Komtek Komtek redovisar ett överskott på +288 kkr. Avvikelsen beror på att verksamhet som planerades under december försenades. Aktiviteterna kommer istället att genomföras i början på 2016. Det handlar bland annat om utveckling av hela 3D-tekniken på KomTek samt programmering och då gäller det utrustning, utbildning och utökning av timanställda. Även satsningen på en ny verksamhet på Vallås där starten tyvärr fick flyttas fram påverkar avvikelsen. 83

Verksamhetsmått och nyckeltal för barnomsorg, grund- och särskola Antal barn/elever Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Differens 2015-2014 Förskola 1-5 år kommunal Pedagogisk omsorg kommunal Fritidshem kommunal Förskoleklass kommunal Skola år 1-9 kommunal Förskola 1-5 år fristående Pedagogisk omsorg fristående Fritidshem fristående Förskoleklass fristående Skola år 1-9 fristående 4 238 4 386 4 424 186 38,5 35 28-10 3 467 3 473 3 630 164 969 991 1 001 31 7 850 7 956 8 140 290 737 756 738 1 27 38 33 6 264 274 270 6 65 69 66 1 1 070 1 154 1 124 54 0 Särskolan år 1-9 57 55 54-3 Särskolan fritidshem 19 22 19 0 Samtliga mått baseras på genomsnittet av 4 mättillfällen under året. Kommentarer antal barn/elever Antalet barn i åldern 1-5 år har ökat med 183 mellan åren, men i förhållande till budget är avvikelsen endast 8 barn fler. Grundskoleverksamheten inklusive f-klass har ökat antalet elever med 377 jämfört med föregående år, varav ökningen inom fristående verksamhet är 55 elever. Ökningen inom fristående grundskola finns på Internationella Engelska skolan som har utökat antalet elever höstterminerna 2014 och 2015. Att antalet elever på fristående skolor är färre än budget beror på att alla skolor inte haft det antal elever som de planerat för under året. En annan orsak är att elever som inte är folkbokförda i Halmstad är placerade på de fristående skolorna. Den kraftiga ökningen av antalet elever inom kommunal verksamhet, jämfört med föregående år beror på ökat antal nyanlända samt att antalet elever som börjar f-klass är fler än de som lämnar åk 9. Antalet elever i kommunal verksamhet har varit 194 fler än budgeterat. Budgeten baserades på kommunens prognos som var för lågt beräknad vilket förvaltningen uppmärksammade tidigt 2015. Antal barn i fritidshem har ökat med 170 varav 6 inom den fristående verksamheten. Det beror på ett ökat antal elever i yngre åren. 84

Antal årsarbetare* kommunal verksamhet Personal i förskola 1-5 år Stödresurser i förskola 1-5 år Övrig personal i förskola 1-5 år Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Differens 2015-2014 759 792 796 37 13 13 15 2 54 10 9-45 Dagbarnvårdare 8 7 6-2 Personal i fritidshem 174 178 186 12 Personal i elevgrupp år F Personal i elevgrupp år 1-9 46 47 48 1 683 677 710 27 Stödresurser i år F-9 62 69 77 16 Personal i särskolan år 1-9 inkl fritidshem 47 47 47 0 Skolledning 75 77 78 3 Ledning 5 6 6 1 Administration 67 67 67 0 Övrig personal 144 136 129-15 Totalt antal årsarbetare *Årsarbetare= antal heltidsanställda exkl tjänstlediga inkl vikarier. 2 137 2 125 2 174 37 Kommentarer antal årsarbetare Antalet årsarbetare har ökat med 37 jämfört med 2014. Orsaken till fler antal anställda är ökat antalet barn och elever inom förskola, fritidshem och grundskola. Antalet stödresurser i skolan har ökat under 2015, både jämfört med budget och bokslut 2014. Orsaken är att verksamheterna ser ett ökat antal elever i behov av stöd vilket har lett till att budgeten för tilläggsbelopp har en negativ avvikelse. Det har även bidragit till att grundskolorna har underskott mot budget. Att antalet övrig personal har minskat mellan åren beror på att måltidspersonal övergått till Servicekontoret from 2015. Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Antal barn på förskolan per personal 5,5 5,5 5,5 Antal barn pedagogisk omsorg per personal 5,1 5,3 5,1 Antal barn i fritidshem per personal 19,7 19,5 19,3 Antal elever per lärare f- klass 20,9 21,1 21,0 Antal elever per lärare år 1-9 11,5 12,0 11,5 85

Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Antal grundsärskoleelever per lärare Antal barn på förskolan per personal - resursenheter Antal barn i fritidshem per personal, resursenheter Antal elever per lärare F-5 resursenheter 1,3 1,3 1,2 3,8 3,8 3,7 4,5 3,7 4,7 2,4 2,9 2,7 Kommentarer verksamhetsmått Personaltätheten inom förskola och pedagogisk verksamhet är oförändrad mellan åren. Personaltätheten på grundskola är förbättrad jämfört med budget, vilket beror på att budgeterade neddragningar inte kunnat genomföras och bidragit till att skolverksamheten totalt sett redovisar underskott. Dessutom har ökade statsbidragsintäkter utöver budget kunnat användas till fler lärare. En del av förvaltningsgemensamma budgetposter tex personalvårdsmedel, fördelas ut under året och bidrar till en ökning av antalet lärare i verksamheten. Investeringsredovisning 2015-12-31 kkr Ombudgetering från 2014 Budget 2015 Budget 2015 inkl ombudgetering 2014 Avvikelse bokslut Årligt anslag inventarier -472 4 500 4 028 661 Inventarier till nya förskolor -450 3 675 3 225 1 652 Inventarier förskolor dåliga lokaler 756 756 700 Söndrumsskolan 538 538 269 Åledsskolan 1 480 1 480 964 Inventarier om- /nybyggda skolor -400 570 170 170 Kulturskolans inventarier 1 300 301-13 Total 1 453 9 045 10 498 4 403 Årligt anslag inventarier Det årliga anslaget för inventarier används till möbler, arbetsmiljöåtgärder och reinvesteringar. Inventarieanslaget för 2015 var 4 028 kkr inkl. ombudgetering från 2014 och det är ett överskott på 661 kkr till år 2016. Överskottet beror dels på att de centrala investeringarna inte har gjorts i den takt som förväntades för 2015. Skolområde Norr och Söder redovisar överskott då investeringar/inköp kommer göras under vt 2016 och skolområde Centrum ett underskott där inventariemedel för 2016 redan tagits i bruk 2015 för kunna göra större inköpsvolymer och därmed få "bättre pris" på inventarier. Inom skolområde Centrum har investeringar gjorts till förskolor, skolor och fritidshem med nya stolar, bord och förvaring. I skolområde Norr har investeringar gjorts inom förskolor, skolor och fritidshem på stolar, bord, förvaring och soffor. På förskolorna och skolorna inom Söder finns inköp av nya möbler till både förskolor, skolor och fritidshem. 86

Inventarier till nya förskolor och förskolor dåliga lokaler Inventarieanslag till nya förskolor redovisar ett överskott på 1 652 kkr. Anslaget 2015 var 175 kkr per ny avdelning. Det budgeterades för 6 nya avdelningar (1 050 kkr), inventarier retroaktivt 2014-2015 till 11 avd (1 925 kkr), Örjansskolans Annex 4 avd (700 kkr) och från 2014 ombudgeterades -450 kkr. Under 2015 startades Källviks förskola och Frennarps förskola byggdes ut. Överskottet beror på att flera nya avdelningar inte har startats upp i den takt som planerades och behövdes. Inventarier till förskolor i dåliga lokaler redovisar ett överskott jämfört med budget på 700 kkr och den positiva avvikelsen består av att ersättningslokal för Skeppets förskola, Harplinges förskola, ej har kommit till start under 2014. Söndrumsskolan Inventarieanslaget för nya Söndrumsskolan som startade höstterminen 2013 återstår det 269 kkr av inventarieanslaget. Åledsskolan Inventarieanslaget för Åledskolan som startade höstterminen 2014 återstår det 964 kkr av inventarieanslaget. Inventarier om-/nybyggda skolor Inventarieanslaget till om-/nybyggda skolor redovisar ett överskott på 170 kkr som avser ombyggnation av Frennarps byskola vilket inte har genomförts 2015. Kulturskolan Inventarieanslaget har använts till musikinstrument och möbler. 87

8 Uppföljning av 2015 års internkontrollplan 8.1 Ekonomi Syfte och deltagare saknas vid representation Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Representation Avvikelse inkl. ev. orsak: Alla representationsfakturor/first Card kvitton i stickprovsunderlaget (två månader har kontrollerats april och september 2015). I genomsnitt saknar 11% av dessa uppgift om syfte och/eller deltagare. Tre kontrollområden hade ingen avvikelse alls, de resterande tre hade en avvikelse på 18%. Orsak är ofta tidsbrist, slarv eller okunskap. Jämförelse: 2014 saknade 25 % av underlagen uppgift om syfte och deltagare. En klar förbättring av rutinen jmf med 2014. Ja Anvisningar för drift av skolcaféer följs inte Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Caféverksamhet Av 9 skolcaféer finns avvikelser hos 5 st. Avvikelserna beror på att insättningar inte gjorts regelbundet under hösten, ett café har brister i rutinen att föra kassabok och ett café har hög bruttoförlust trots regelbundna insättningar. Generellt en förbättring jämfört med 2014 av rutinen. Ja Skolan får inte ersättning för personalluncher Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Matkuponger En ny kontrollmetod har införts under 2015 där kontrollen ligger i att läsa av om intäkter kommer in för sålda måltider i rimlig relation till köpta kuponger/portioner. Då måltiderna subventioneras av förvaltningen och moms på 12 % dras av i samband med löneavdraget är en rimlig differens på 25% godtagbar vid avläsningen. Avvikelse inkl orsak: vid 5 av 34 skolor är differensen större än 25% och en djupare analys har gjorts. (innebär att vid 85% av skolorna fungerar rutinen för måltider till personalen bra) Orsakerna vi kan se till avvikelserna är att det saknas organisation för försäljningen av måltider/kuponger på skolan, personalen fyller i en lista för avdrag på lönen samlat i slutet av månaden istället för löpande (lätt att det glöms bort) Ja 88

Inköp görs ej enligt ramavtal Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Avtalstrohet Avvikelse inkl. möjlig orsak: Inköp görs ibland hos leverantörer vi inte har avtal med. I stickprovet var det bl a inköp från Clas Ohlson, Planeraförlaget, Fritz blommor, Jula, Grens livs, Halmstad färghus och Biltema. I stickprovsunderlaget (alla bokförda inköp maj 2014) gjordes 8% av månadens inköp hos leverantörer där vi ej har avtal. För vissa av dessa inköp finns inte heller avtalsleverantörer som alternativ. Med hänsyn till det har inköp gjorts för 5,5% hos leverantörer utan avtal under perioden. Orsak kan vara att inköparen ej har kontrollerat med vilka leverantörer kommunen har avtal, inköparen menar att det är billigare hos vissa leverantörer. Ibland har rektor/förskolechef bett vederbörande att handla på ett visst ställe och därmed givit sitt godkännande. Jämförelse 2014 gjordes 5,4% av inköpen utanför avtal där avtal finns, vilket är en försämring. Ja 8.2 HR/medarbetare Tillsvidareanställda lärare och förskollärare saknar legitimation Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Förskollärar- och lärarlegitimation Tillsvidareanställda lärare och förskollärare saknar legitimation Vid internkontroll 2014 hade 59% av lärarna och 55% av förskollärarna inom förvaltningen inkommit med legitimation. Många legitimationer har inkommit under året som gått vilket innebär att procentsatserna ökat avsevärt. Med anledning av att kommunen nyligen bytt HR-system kan inga exakta procentsatser redovisas i dagsläget. Arbete med konverteringar av redan registrerade legitimationer från Agresso till Heromas kompetensmodul Pro Competence pågår för tillfället. Nej 89

Anmälan av delegationsbeslut avseende tjänster görs inte korrekt och inkommer för sent till BUN Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Anmälan av delgetionsbeslut avseende tjänster Anmälan av delegationsbeslut Kontroll har gjorts av huruvida tillsvidareanställningar samt visstidsanställningar som överstiger sex månader redovisats via delegationsbeslut till nämnden. Verksamheter som har kontrollerats är skolor och förskolor inom Getinge (del av Norrorts verksamhetsområde) under perioden januari t o m september 2015. Vid en stickprovskontroll visar det sig att av 28 anställningsavtal har 25 anmälts på delegation. Vid en jämförelse med 2014 då samtliga delegationsbeslut var anmälda i tid visar det sig att det blivit en liten försämring.. Åtgärd: Återkoppling till berörd HR-assistent om att några delegationsbeslut saknas. Ytterligare en medarbetare inom HR-avdelningen kommer under januari 2016 läras upp vad gäller hantering av delegationsbeslut så att processen inte blir för sårbar vid frånvaro. Under hösten 2015 har HR-avdelningen arbetat för att nå en likvärdig hantering av delegationsbeslut över skolområdena. Detta arbete kommer fortsättas under 2016. Ja Rutin för rehabilitering vid långtidsfrånvaro följs inte Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Rutin för rehabilitering vid långtidsfrånvaro Rutin för rehabilitering vid långtidsfrånvaro följs inte Kontrollen består av att stickprov görs av att rutin gällande rehabilitering följs vid långtidsfrånvaro längre än 14 dagar. Ett verksamhetsområde inom skolområde söder har kontrollerats. Hos tre långtidssjukskrivna per siste september fanns det två öppnade rehabiliteringsutredningar. Vid en långtidssjukskrivning har chef fört dokumentation separat. Kravet enligt lag att upprätta rehabiliteringsutredningar är borttagna. Enligt Halmstads kommuns rehabpolicy ska en rehabiliteringsutredning öppnas vid frånvaro som överstiger 14 dagar. Bedömningen är att det område som kontrollerats följt kommunens rehabpolicy. Vid en jämförelse med 2014 är resultatet en liten förbättring. Nej 90

Felaktiga anställningsavtal ingås Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Ingångna anställningsavtal 8.3 Kvalitet och utveckling Brister i det systematiska kvalitetsarbetet Felaktiga anställningsavtal ingås Verksamhet som har kontrollerats är skolor samt förskolor inom Getinge (del av Norrorts verksamhetsområde). Kontrollen består av att granska om anställningsavtalen är arbetsrättsligt korrekta. Under perioden januari t o m september är 42 anställningsavtal upprättade och samtliga bedöms som arbetsrättsligt korrekta. De har i enlighet med LAS 6c upprättats och lämnats till medarbetaren inom en månad efter att anställningen påbörjats. 28 stycken är undertecknade av chef med delegation att anställa och medarbetare samt inskickade till HR-avdelningen. 14 stycken har av berörd chef inte skickats tillbaka till HR-avdelningen och därför inte kunnat kontrolleras. Vid en jämförelse med 2014 visar det sig att anställningsavtalen är arbetsrättsligt korrekta men att rutinen att skicka in undertecknade anställningsavtal inte fungerar fullt ut bland förvaltningens chefer. Åtgärd: Återkoppling till berörda anställande chefer och berörd HR-assistent. Påminnelse om chefens ansvar att se till att original av anställningsavtalet skickas till HRavdelningen för att förvaras i personalakten. Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Systematiskt kvalitetsarbete (Skollagen 2010:800, 4 kap 36 ) Kommentar: Under 2015 har en modell för systematiskt kvalitetsarbete inom BUF presenterats och verkställts. Enligt denna har rektorer och skolområdeschefer utformat verksamhetsrapporter där verksamhetens resultat beskrivits och analyserats. En analysgrupp bestående av verksamhetsutvecklare har därefter analyserat resultaten på förvaltningsnivå. Detta har presenterats i en Analysrapport. Nej Nej 91

Rätten att utöva insyn i friskolor nyttjas ej Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Utöva insyn i friskolor (Skollagen 2010:800 10 kap 41 ) Budget I samband med budgetarbetet under hösten anordnar barn- och ungdomsförvaltningen möten med företrädare för de fristående grundskolorna för information och dialog kring kommande budgetarbete. Elevströmmar Barn- och ungdomsförvaltning utför årlig översyn av elevstatistik för samtliga skolor i Halmstads kommun varje 15 januari och 15 september. Detta sker för att förvaltningen ska ha möjlighet att följa hur elevströmmar rör sig mellan skolor. Den 15 april varje år görs prognos över utveckling av elevantalet på samtliga skolor. Vid behov och vid nyetablering av fristående grundskolor görs uppföljningar och undersökningar kring elevernas upptagningsområden Kösystem Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun har ett förslag till gemensamt kösystem för kommunens och de fristående skolorna tagits fram. Syftet är att samla information om köer till samtliga grundskolor i kommunen inklusive de fristående. Genom detta kommer kommunen bland annat att kunna få tidigare information om framtida elevströmmar. Verksamhetsbesök Barn- och ungdomsförvaltningen utformar riktlinjer kring hur verksamhetsbesök på fristående skolor ska genomföras framöver. Dessa riktlinjer ska omfatta tidplan samt modell för besöken. Skyldighet att erbjuda undervisning i Svenska som andraspråk brister Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Svenska som andraspråk (Skolförordning SFS 2011:185 kap 5, 14-15 ) 1/ 1256 elever undervisas i SvA, alla nyanlända är ej inräknade 2/ Finns ingen aktuell statistik på behörighet men den bild vi har är att samtliga lärare är behöriga. Skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning brister Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Modersmålsundervisning (Skolförordning SFS 2011:185 kap 5, 7-13 ) Vi kan inte erbjuda modersmålsundervisning i följande språk pga. svårigheter att rekrytering av lärare eller färre sökande än 5 elever i kommunen. Tyska Urdu Portugisiska Tjeckiska Italienska Nej Nej Ja 92

Skyldighet att upprätta åtgärdsprogram brister Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Åtgärdsprogram (Skollagen 2010:800 3 kap 9 ) Den 1 juli 2014 infördes ett nytt begrepp i skollagen - Stöd i form av extra anpassningar. 3 kap 5 a "Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8." Dessutom ändrades bestämmelserna kring åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram ska endast utarbetas om elev är i behov av särskilt stöd. 3 kap 9 "Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn." Samtidigt utkom nya Allmänna råd kring Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Detta innebär att barn- och ungdomsförvaltningens riktlinjer kring åtgärdsprogram har reviderats enligt nya lagtexter. Vid uppföljning av åtgärdsprogram 2015 framkommer att skolor arbetar enligt den nya rutinen. Se Bilaga. Denna innebär bland annat att extra anpassningar beskrivs i Unikum och åtgärdsprogram endast utformas för elever i behov av särskilt stöd. Blanketten är numera förenklad enligt intentioner att minska lärares administrativa dokumentationsarbete. I blanketten ska lärare beskriva elevens behov och vilka åtgärder skolan ska vidta för att tillgodose detta. Även utvärderingsblanketten har förenklats enligt Skolverkets modell. Vid stickprovskontroll av åtgärdsprogram konstateras att både elevens behov och åtgärder skrivs fram enligt Rutin för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Nej 93

Brister i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Likabehandlingsplan Gemensam mall från Diskrimineringsombudsmannen har börjat användas för att säkerställa kvalitet och likvärdighet. Jämställdhetsutvecklarna och Datastudion har varit ett stöd i införandet av planerna. Ovan nämnda mall samt aktuellt stödmaterial har numera en sida på intranätet. Se: http://intranet.halmstad.se/verksamhet/forvaltningar/ba rnochungdomsforvaltningen/grundskola/trygghetstudiero ochlikabehandling.4.5699bcb513ef9bed8463218.html Nej Brister i att integrera jämställdhetsperspektivet i verksamheten Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Tema jämställdhet (Dnr BU 2007/0426) Pga personalbrist har jämställdhetsutvecklare prioriterat arbetet med Planer mot diskriminering och kränkande behandling under 2015. Risk- och konsekvensanalyser genomsyrar ej beslutsunderlag/tjänsteskrivelser Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Risk-, konsekvens- och säkerhetsanalyser inom BUF:s verksamheter.(bu 2013/0257) Rutin för ärendehantering har reviderats och kompletterats med Barnkonsekvensanalys. I rutinen finns även instruktioner enligt följande: Konsekvensbeskrivning i tjänsteskrivelser ska genomsyra beslutsunderlagen. Viktiga ingångsvärden att beakta är vilka konsekvenser redovisade förslag och ställningstaganden kan få utifrån principen om allas lika värde- exempelvis jämställdhet, mångfald, minoriteter, utsatta grupper. Även hållbarhetsbegreppet socialt, miljömässigt och ekonomiskt- ska genomsyra konsekvensbeskrivningarna. Skollags- och arbetsmiljölagsperspektiv ska också belysas. Tjänsteman ska även redovisa sitt ställningstagande om huruvida det i ärendet är relevant att genomföra en barnkonsekvensanalys eller ej. Ställningstagandet ska motiveras. Om bedömning görs att det är relevant med en sådan analys ska frågor kopplade till Barnkonventionen beaktas, Beskrivning av ekonomiska konsekvenser skall skilja på olika typer av kostnader (investering och drift). Ekonomiska beräkningar skall granskas och godkännas av ekonom Kontroll kommer att utföras under 2016 Ja Nej 94

Rutin för utflykter och resor följs ej Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Utflykter och resor för alla förskolor/grundskolor/grundsärsk olor/fritidshem inom BUF(Arbetsmiljölagen 3 kap 2-4 )(BU 2005/0442) Vid enkätundersökning under hösten 2015 framkommer att 100 % av de förskolechefer och rektorer som svarat känner till Rutin för utflykter och resor. Rutinen har mailats ut till cheferna och det finns även en speciell sida på intranätet som handlar om rutinen. Där finns dels all information kring utflykter och resor och dels det anmälningsformulär verksamheten ska använda för ett registrera vilka barn/elever som inte är med på utflykten. http://intranet.halmstad.se/verksamhet/forvaltningar/ba rnochungdomsforvaltningen/grundskola/inforutflykterm edbarnochelever.4.24e058341414f0768577fae.html Ingen av cheferna som svarat på enkäten tar ut några avgifter för utflykter och resor Nolltolerans kring avgifter i förskola och skola följs ej Kontrollmoment Senaste kommentar Avvikelse Nolltolerans gällande frukt vid samlingar i skolan. (Skollagen 10 kap 10 ) Vid enkätundersökning under hösten 2015 kring nolltolerans gällande frukt vid samlingar i skolan svarar 74 % av de chefer som besvarat enkäten att nolltolerans råder. De avvikelser som anges beror exempelvis på: "En del elever tar på eget initiativ (eller föräldrar) med sig frukt/macka som de äter på rasten. Det finns även lärare som låter eleven ta sitt mellanmål under lektion." "De elever som har frukt, smörgås odyl med sig får äta den i huvudsak i samband med rast. De yngsta eleverna äter ibland i klassrummet och de som inte har med sig bjuder skolan på frukt" "Frukt är inget som vi ber eleverna ha med, men många föräldrar sänder med och för att se till att frukten faktiskt blir uppäten så samordnar vi i vissa grupper fruktstund och ser till att alla barn får frukt genom att vi står för den i de fall inte frukt finns med." "Personligen tycker jag att det är synd att vi inte kan få låta barnen äta sin frukt inne innan rasten. Som det är nu hinner de inte äta för de vill leka när rasten börjar. De behöver det extra energitillskottet så väl när de går på lågstadiet." Nej Ja 95

8.4 Planeringsavdelningen Skyldighet att erbjuda plats i förskoleverksamhet följs ej Kontrollmoment Kommentar Avvikelse Erbjudande om plats i förskoleverksamhet (Skolagen 2010:800, 8 kap 14 ) Alla har erbjudits plats inom den lagstadgade kötiden på maximalt 4 månader. Jämförelse med år 2014: samma resultat. Skyldighet att erbjuda plats i allmän förskola följs ej Kontrollmoment Kommentar Avvikelse Erbjudande om plats i allmän förskola (Skollagen 2010:800 8 kap 4 ) Samtliga barn har from höstterminen det år de fyller 3 år erbjudits allmän förskola Jämförelse med år 2014: samma resultat. Riktlinjer för erbjudande om fritidshem för barn mellan 10-12 år följs ej Kontrollmoment Kommentar Avvikelse Nej Nej Fritidshem för barn mellan 10-12 år (Skollagen 2010:800 14 kap 7-8 ) Samtliga barn i ålder 10-12 år har erbjudits fritidshem i den mån de så har önskat. Jämförelse med år 2014: samma resultat. Nej Flickor och pojkar fullgör ej sin skolplikt Kontrollmoment Kommentar Avvikelse Antal flickor och pojkar som ej fullgör sin skolplikt. 19 elever varav 8 flickor och 11 pojkar befinner sig utomlands. En minskning jämfört med år 2014 då 35 elever befann sig utomlands. Antal flickor och pojkar som blir behöriga till gymnasieprogram. Flickor och pojkar skall fullgöra skolplikten (Skollagen 2010:800 7 kap samt 3 kap) 345 st (87%) flickor samt 387 st (88%) pojkar är behöriga till gymnasieprogram. Motsvarande procentsiffror för 2014 var 94% flickor och 90% pojkar. Antal flickor och pojkar som är inskrivna i grundsärskolan. Totalt 15 flickor och 36 pojkar är inskrivna i grundsärskolan. År 2014 var 21 st flickor och 48 st pojkar inskrivna. Antal flickor och pojkar som går i särskild undervisningsgrupp. Totalt 66 flickor och 227 pojkar är inskrivna. År 2014 var 98 flickor och 231 pojkar inskrivna. Ja 96

Åtgärder vidtas inte efter skyddsrond Kontrollmoment Kommentar Avvikelse Stickprovskontroll har skett på sex enheter; 3 skolor och 3 förskolor inom BUF. Kontrollen visar att flera brister ej åtgärdats inom rimlig tid eller överenskommen period. Totalt fanns 27 brister varav 11 st är inom barn- och ungdomsförvaltningens ansvar och resterande 16 st inom fastighetskontorets ansvar. År 2014 fanns 44 brister som ej åtgärdats. Under året har arbetsmiljöverket haft en inspektion och lämnade kritik på samarbetet mellan barn- och ungdomsförvaltningens och fastighetsförvaltningens kommunikation. Rektorer saknade uppgiften om vilka åtgärder som planerats och när åtgärderna skall ske. Likaså om vad som gjorts och när uppföljning sker. Åtgärder som vidtagits eller kommer att ske: skyddsrondsprotokoll gällande fastighetsunderhåll/åtgärder läggs under gemensam mapp i kommunens serveryta ansvaret ska tydliggöras för att åtgärda brister vid genomgång av skyddsrondsprotokoll skyddsrondsprotokollet ska innehålla en riskbedömning. Åtgärder efter genomförda skyddsronder. vid genomgång av skyddsrondsprotokoll ska planerade åtgärder vara tydliga, likaså vad som inte planeras och när/hur uppföljning ska ske alla anmälningar om önskade åtgärder (även från skyddsrondsprotokoll) registreras i fastighetskontorets felanmälningssystem DEDU. Samtidigt läggs också mejladresser till vilka som skall ha löpande återkoppling (exempelvis arbetsmiljökonsulter på BUF) fastighetskontoret loggar löpande åtgärder i DEDU ett utvecklingsarbete startas för att ta fram rapporter över felanmälningar samt loggning fastighetskontoret anslår OVK-resultat på alla enheter fastighetskontoret beskriver OVK-rutinen och lägger informationen på intranätet. ventilationssammanställningar ska finnas för alla grundskolor att förvaltningarnas kommunikatörer tar fram en information till rektorerna om punkterna ovan Barn- och ungdomsförvaltningen har anställt ytterligare en arbetsmiljökonsult för att avlasta rektorer och förskolechefer. Fastighetskontoret har under hösten genomfört en omorganisation där en viktig del är förtydligande av kundkontakter. Ja 97

Felaktig utbetalning av vårdnadsbidrag Kontrollmoment Kommentar Avvikelse Vårdnadsbidrag Drygt 490 utbetalningar har skett av vårdnadsbidraget under 2015. Fem familjer har på felaktiga grunder fått vårdnadsbidrag. Orsaken till felen är att: tre familjer samtidigt haft aktivitetsstöd en familj samtidigt tagit ut föräldrapenning en familj samtidigt haft förskoleplats Familjerna har återbetalat felaktigt erhållna vårdnadsbidrag. Under år 2014 blev 10 familjer återbetalningsskyldiga. Handläggarna av förskoleplaceringar påminner numera familjer om att säga upp sitt vårdnadsbidrag när de erhåller förskoleplats. Stickprov har skett om familjerna erhåller arbetslöshetsersättning. Ingen avvikelse. Tidigare undersökningar visar samma resultat. Viktigt att kontakten finns mellan handläggare av vårdnadsbidrag samt av förskoleplacering. Möjligheten att ansöka om vårdnadsbidrag upphör i januari 2016 men beviljade ansökningar gäller tom januari 2017. Ja Barn och elever är ej placerade i den fristående verksamheten och/eller felaktig vistelsetid Kontrollmoment Kommentar Avvikelse Fristående verksamhet 83 st familjer har slumpmässigt valts ut för att kontrollerats. Svarsfrekvensen var ca 70 procent. Av inkomna svar (58 st) var barnen placerade på angiven förskola enligt vad som anmälts av fristående förskola. Det fanns 15 st avvikelser av schematider. Fem stycken avvikelser visade att familjen lämnat in schema med längre vistelsetider jämfört med vad förskolan rapporterat. Tio avvikelser gällde omvänt. Orsaken till avvikelsen bedöms vara att vårdnadshavarna har svårare bedöma den genomsnittliga faktiska vistelsetider på verksamheten med tre bidragsnivåer. Den fristående förskolan har ofta liksom kommunal förskola endast två nivåer av taxan. Ja Barn och ungdomar saknar kunskap om hur man skyddar sig mot brand och olyckor Kontrollmoment Kommentar Avvikelse Barn och ungdomars kunskap om hur man skyddar sig mot brand och olyckor. Räddningstjänsten har utbildat 2483 st elever i årskurs F, två och fem. Alla elever i årskurs 8 erbjuds brandutbildning på kulturhuset nolltrefem. Nej 98

Elevskyddsombud genomgår inte centralt anordnad arbetsmiljöutbildning Kontrollmoment Kommentar Avvikelse Elevskyddsombud i årskurs 7-9. Under 2015 anordnades elevskyddsombudsutbildning för 14 elever från 6 olika högstadieskolor. Året innan utbildades 15 elever från 6 st skolor. Nej 99

BILAGA Uppföljning av jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplanen för 2013-2015 antogs av barn- och ungdomsnämnden i februari 2013. Planen omfattar områdena arbetsförhållanden, föräldraskap, trakasserier samt rekrytering, utbildning och kompetensutveckling. Uppföljning av arbetsförhållanden görs i samband med personalredovisning och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen består av stickprovskontroller som är genomförda av HR-utvecklare på HRavdelningen. Frågor kopplade till föräldraskap är besvarade av ett tiotal medarbetare som varit helt föräldralediga mer än en månad under perioden 2013-2015. Frågor kopplade till trakasserier och en förvaltningsgemensam samtalsguide som är framtagen är ställda till ett urval av chefer. När det gäller rekrytering, utbildning och kompetensutveckling är stickprovskontroll genomförd genom att kravspecifikationer och annonser granskats. Föräldraskap Gällande frågorna kopplade till föräldraskap visar stickprovskontollen att medarbetare inom barn- och ungdomsförvaltningen upplever att de är delaktiga vid schemaläggningen på deras arbetsplats samt att de kan påverka sina arbetstider. Övervägande nämner de tillfrågade att de fått möjligheten att lämna önskemål och på så sätt kunnat påverka. Någon upplever att de inte fick möjligheten att lämna önskemål under partiell föräldraledighet och hade därmed inte möjlighet att påverka. När det gäller mötestider upplever överlag de tillfrågade att möten förläggs på ej för tidiga respektive för sena tider så att de kan delta. Någon enstaka upplever att möten förläggs sent men har förståelse för att verksamheten styr. På frågan om man under sin föräldraledighet fick information om arbetsplatsen samt möjligheten att delta i sociala aktiviteter är svaret överlag att medarbetare har fått information samt möjlighet att delta. Trakasserier En förvaltningsgemensam samtalsguide är framtagen med syfte att underlätta vid samtal om jämställdhet och trakasserier på arbetsplatser. Stickprovskontrollen visar att samtalsguiden överlag är känd hos förvaltningens chefer. Någon enstaka av de tillfrågade cheferna visste inte om att samtalsguiden finns. Flertalet av de chefer som känner till guiden har inte använt sig av den vid samtal med medarbetare. Några av dem upplever att den skulle kunna vara ett bra stödmaterial. De flesta chefer som har använt sig av samtalsguiden känner att den har varit användbar vid samtal. Någon enstaka chef upplevde att guiden inte var till något stöd. Rekrytering Gällande uppföljning av rekrytering visar det sig att förvaltningen inte ökat andelen tillsvidareanställda män. Procentsatsen ligger fortfarande på 84% kvinnor och 16% män efter en jämförelse med föregående period. En anledning till att det är svårt att rekrytera det underrepresenterade könet är att det är få män med rätt utbildning som söker de utannonserade arbetena, vilket gör det svårt att rekrytera fler män till verksamheten. Stickprovskontrollen av kravspecifikationer och tillhörande annonser visar att förvaltningens utannonserade annonser är könsneutrala och överlag sakliga. Av tio genomgånga annonser kan en annons bedömas sakna formella krav såsom utbildning. 100

Lön När det gäller förskollärargruppen visar statistiken ingen skillnad på medianlön mellan män och kvinnor. Medianlönens differens mellan män respektive kvinnor som är anställda som barnskötare visar en skillnad till nackdel för männen. Gällande gruppen lärare tidigare år finns en differens till nackdel för männen, samma gäller för lärare senare år. En faktor som kan ha betydelse av att mäns löner överlag ligger lägre är att få män är anställda inom ovanstående grupperna. En grupp som sticker ut och där antalet anställda män och kvinnor är på samma nivå är gruppen rektorer. Differensen mellan män och kvinnors lön är till nackdel för kvinnliga rektorer. Även inom förskolechefsgruppen där andelen kvinnor är 80% är differensen till nackdel för kvinnorna. Arbetsgivaren kommer i samband med löneöversyn 2016 analysera detta närmare samt liksom tidigare se till att jämställdshetsperspektivet beaktas vid lönesättning. Sammanfattning Uppföljningen av jämställdhetsplan 2013-2015 pekar på behovet av att marknadsföra framtagen samtalsguide kopplad till jämställdhet och trakasserier. Flera chefer bedömer att samtalsguiden kan vara till stöd vid samtal om jämställdhet och trakasserier. Möjligheten att förena arbete och föräldraskap bedöms fungera inom förvaltningen. Med syfte att bevara finns behov av att fortsatta uppmärksamma och underlätta för män och kvinnor att förena arbete och föräldraskap. Detsamma gäller arbetet med att marknadsföra samtliga tjänster inom barn- och ungdomsförvaltningen genom könsneutrala och sakliga annonser. Åtgärd kopplad till löneskillnader mellan män och kvinnor är att HR i samband med löneöversyn informerar om vikten av att som lönesättande chef ha jämställdhetsperspektivet framför sig när man sätter lön. 101

Verksamhetsberättelse 2015 Kulturskolan Bokslut 2015 Verksamhetsberättelse 2015 1 Kulturskolan Halmstads kommun 102