Livet är ett ting. Anna-Malin Karlsson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet

Relevanta dokument
Grammatik som resurs

Ideationella grammatiska metaforer i nationella prov

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som metod inom nordistiken

Kriminologiska på lärplattformen

Det här är ju också ett begrepp som bara dök upp

Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska. Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Skrivträning som fördjupar lärandet. Susanne Pelger, Naturvetenskap Sara Santesson, Retorik Lunds universitet

Gymnasieelevers användning av verb i skriftspråk Anna Gottlieb

Språk. Språkets natur. Kreativt

Skolans språk är ingens modersmål. Nils Fredriksson Utbildning

Vetenskapligt skrivande i skolan

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Förberedd för högre studier? Gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament

Grammatiska metaforer i elevtexter

Vetenskapligt språk i svenska som andraspråk på gymnasiet

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C

KANDIDATUPPSATS. "Uppkomsten av avfall ska förebyggas" En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor

Neutralt eller inte? Språkliga analyser av Finanspolitiska rådets sammanfattningar och pressmeddelanden

Språkliga svårigheter i NO-läromedel

finlandssvenska och svenska kemiklassrum

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Genrepedagogik. Workshop 21 april Lotta Olvegård.

Läsbarhet i läromedel

Sofie Johansson Kokkinakis

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

VAD HÄNDER I SKOLANS HISTORIEBÖCKER? En undersökning om innehåll och språkliga strukturer i lärobokstexter i historia

Vetenskapligt skrivande med svenska som andraspråk

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

Språkrevitalisering och ortografi

NpMa2b Muntlig del vt 2012

Modersmål och litteratur i åk Sammandrag av utvärderingsresultaten

Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD

Semantik och pragmatik

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Examensarbete. för kandidatexamen Vem gör vad i historieläroboken?

Anpassad stilvariation eller skilda samtalsstilar?

CSL-dagen Susanne Duek

Datorlingvistisk grammatik

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Terminsplanering för årskurs 7-9:

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Kursplanering i Svenska B

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA

Intern rapport. Språk i ämnet. Ulrika Magnusson Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Workshop Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

Text och textanvändning i kemiklassrum

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Svensk författningssamling

Sammanfattning på lättläst svenska

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Bedömning av muntlig produktion och interaktion utbildning i svenska för invandrare

Välkommen till information om examensarbete i AU3 Hösten 2013

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap

Våldtagen utan gärningsman

Kursplan A. Svenska kursenheten

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

EXAMENSARBETE. Lärobokstext i historia. En jämförande studie av två olika texttyper. Åsa Bjuhr

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

REFERENSHANTERING. Svenska Jonathan Thorsell

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Svåra läroböcker? Läsbarhet i gymnasieläroböcker i naturkunskap och samhällskunskap. Malin Ekman. Ämneslärarprogrammet VT 2018

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Broskolans röda tråd i Svenska

Medvetenhetens intåg...

Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

Kursplanen i svenska som andraspråk

NS2023 Språkkonsultprogrammet, Kurs 2, 30 hp

Syfte. Positivt om negativa tal. Hur möjliggör du för eleverna att förstå. Innehåll. Fler begrepp. Begrepp 3 5 = 3 (-5) = -3 (-3) -

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Transkript:

Livet är ett ting Anna-Malin Karlsson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet

Vad har vi språk till? Till att sätta ord på betydelser som redan finns. Samma innehåll kan uttryckas på olika sätt: enkelt, komplicerat, personligt eller formellt. Jfr uttryck som språkdräkt. Till att skapa och forma betydelser, som ett redskap för att tänka och förstå världen och oss själva. Olika uttryckssätt ger olika innehåll.

Vad har vi språk till? Till att sätta ord på betydelser som redan finns. Samma innehåll kan uttryckas på olika sätt: enkelt, komplicerat, personligt eller formellt. Jfr uttryck som språkdräkt. Till att skapa och forma betydelser, som ett redskap för att tänka och förstå världen och oss själva. Olika uttryckssätt ger olika innehåll.

En socialsemiotisk språksyn Språket ser ut som det gör på grund av de funktioner det fyller för människan. Språkutveckling och annan utveckling (social, kognitiv) är sammanflätade. Grammatiken är en resurs som ger och verktyg att skapa (alltmer komplicerade) betydelser. Vetenskap kräver ett annat språk än vardagsspråket.

Grammatiken beskriver alltså individens (språk)utveckling människosläktets (språk)utveckling utveckling från talspråk till skriftspråk förändring och utveckling i text. Michael A. K. Halliday

Vardagsspråk Forskaren undersökte graven noggrannt. Då upptäckte hon en massa ben, som ingen hade hittat tidigare. Benen var mycket gamla. Därför tror man nu att graven är äldre än man tidigare antagit. (sju satser) Vetenskapligt språk Upptäckten av tidigare förbisedda kvarlevor, till följd av ökad undersökningsnoggrannhet, möjliggör en avsevärd tidigareläggning av gravens datering i relation till tidigare antaganden. (en sats)

Vardagsspråk Forskaren undersökte graven noggrannt. Då upptäckte hon en massa ben, som ingen hade uppmärksammat tidigare. Benen var mycket gamla. Därför tror man nu att graven är äldre än man tidigare antagit. (sju satser) Vetenskapligt språk Upptäckten av tidigare ouppmärksammade kvarlevor, möjliggjord av ökad undersökningsnoggrannhet, möjliggör en avsevärd tidigareläggning av gravens datering i relation till tidigare antaganden. (en sats)

Grammatiska metaforer processbetydelse undersöka ting-grammatik undersökning kvalitetsbetydelse noggrann ting-grammatik noggrannhet

Nominalisering = förtingligande av betydelse leva > liv livet är ett ting

Efter Andersen 2003

Hela satsers innehåll packas in i ord och fraser. Satserna blir färre och längre. Verben blir mer abstrakta (relationella i stället för materiella). Aktörer försvinner.

Grammatisk metafor + passiva verb (1) En bestämd mängd rumstempererat vatten mättes upp i en mätcylinder. (2) Det uppmätta vattnet hälldes sedan i en termos. (3) Vattnets temperatur mättes noggrant. (4a) 0,10 mol natriumhydroxid/kaliumnitrat vägdes upp. (4b) Massan bestämdes med tre värdesiffror. (5) Det uppvägda ämnet löstes sedan i vattnet i termosen under försiktig omrörning. (6a) Temperaturen avlästes när den nått maximi- eller minimivärde. (6b) Värdet antecknades. (7) när temperaturmätningen var klar hälldes lösningen i en flaska. [Från Lim Falk 2008]

Vad kan man göra med detta? Spara plats. Fokusera på resultatet av och relationen mellan processer. Packa in information som är självklar. Tona ner det personliga perspektivet. Välja vad som ska vara utgångspunkt och vad som är det nya och viktiga. Skapa termer.

Vad säger forskningen? Skriftspråket är mer nominalt än talspråket (Talresp. Skrivsyntax, 1970-talet) Gymnasistuppsatser med hög nominalkvot får högre betyg (Hultman & Westman 1977) Pojkar (med höga betyg) nominaliserar mer än flickor (Hultman & Westman 1977) Nominala texter är (allmänt sett) svårare att förstå än verbala (tidiga läsbarhetsundersökningar, ex. Björnsson 1968)

Nominaliseringar är viktigare i kunskapsbyggande skoltexter än i personliga (Magnusson 2011) Läroböcker i skolämnet naturvetenskap är mer nominala än i skolämnet norska (Siljan 2011) Nominalisering fyller olika funktioner i ämnen som historia och naturvetenskap (Coffin, Martin m.fl.) Abstraktionen är lägst i läroböcker i svenska, högst i naturvetenskap, med samhällsvetenskap där emellan (Edling 2006) Nominalisering är vanligare i engelsk populärvetenskap än i norsk och svensk (Nordrum 2007)

Substantivsjuka? Utgår från ett (visst) klarspråksideal. Fokus på offentligt språk. Ser på språk som form. Ser endast det negativa. Antyder att nominalitet är en sjukdom som kan botas (genom att man använder verb istället). Förutsätter irrationella avsikter, jfr uttrycket skrytfenor.

Språk som resurs Möjliggör tänkande och utveckling i specialiserade verksamhetsfält. Väljs och formas av språkanvändare av goda skäl. Påverkar den betydelse som skapas. Gains and losses (Kress 2005) Gäller både val av språk på alla nivåer: svenska engelska, grammatisk form, ord eller bild etc.