Den femte myten och den första sanningen om bostadsplaneringen

Relevanta dokument
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

Fyra myter om bostadsplaneringen

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Bostadsmarknadsenkäten Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Resvanor i Stockholms län 2015

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Resvanor i Stockholms län 2015

Bostadsbyggnadsplaner

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

FÖRSLAG 2017:84 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Valkretsindelning för perioden

Företagsamheten Stockholms län

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Bostadsbyggnadsplaner

Underlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012

Sammanfattande slutsatser

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Befolkningen i Stockholms län 2016

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019

Befolkningen i Stockholms län 2014

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Handikapp och habilitering

Kvalitetsmätning i skolan

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Befolkningsprognoser Stockholms län /2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna

Befolkningen i Stockholms län 2015

Utredningen om kommunal planering för bostäder

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Mortaliteten i Stockholms län :

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2018

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Valkretsindelning för landstingsval för perioden

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Remiss, Valkretsindelning för landstingsval perioden (LS ) KS/2017:276

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Kvalitetsmätning i skolan

Befolkningen i Stockholms län 2017

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Influensasäsongen

Befolkningen i Stockholms län 2018

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018

Uppföljning av bostadsbyggandet

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Stockholmsenkäten 2018

Befolkningsprognos /50

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2018

Hur kunde det bli så här?

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Servicemätning 2017-års ärenden Stockholm Business Alliance, SBA

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Befolkningsprognos /50

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

Ansvarsfördelning och finansiering av Slussen i Stockholm. Mälarkonferensen 23 augusti 2012 Ingemar Skogö

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Hemmaladdning är bäst!

Socialtjänst och socialförsäkringar

Transkript:

Den femte myten och den första sanningen om bostadsplaneringen En regions attraktionskraft kan definieras som dess förmåga att locka till sig människor och företag. Genom företagen skapas en arbetsmarknad som ger förutsättningar för att människor ska vilja bosätta sig i regionen, men likaså etablerar sig företag där människor väljer att bo. Detta behöver mötas med en fungerande bostadsmarknad med god tillgång på olika sorters bostäder. 2016:8 2016-04-29 Alla inblandade är överens om att bostadsbyggandet behöver öka markant för att nå en fungerande bostadsmarknad. Förslag och påståenden framförs i debatten och fingrar pekas åt olika håll, vanligtvis är det kommunerna och staten i form av Länsstyrelsen som utmålas som den stora boven, men också att olika intresse sätter käppar i hjulet. Mindre vanligt är att dessa påståenden baseras på verkliga fakta utan grunder sig på påståenden som när de upprepas tillräckligt ofta upptas som sanningar. De fyra första myterna 1 1. erna underlåter att planerna för bostäder. 2. Alla detaljplaner överklagas. 3. Överklagandeprocessen kan förkortas med upp till 4 månader. 4. Alla planer stoppas av Länsstyrelsen eller domstolarna. Myt 5: Olika intresse stoppar bostadsbyggandet Under 2014 avgjordes överklaganden i 76 olika detaljplaner, varav 62 planer avsåg nybyggnation av bostäder. En genomgång av vem eller vilka som de facto överklagar detaljplaner ger en intressant bild över hur det i verkligheten förhåller sig. 1 Myt 1-4 finns i nyhetsbrevet Nutid & Framtid 2016:4 1

Av tabell1 framgår att i 65 av 76 överklagade planer överklagades av privatpersoner vilket också är den klart dominerande kategorin. På betydande avstånd men i betydligt fler fall än övriga kategorier kommer bostadsrättsar som förekommer i 20 olika detaljplaner medan exempelvis hyresgästen endast förekommer i 3 planer. Naturskyddsen har överklagat 6 planer, huvudsakligen med mer övergripande invändningar i större utbyggnadsprojekt. Övriga lokala består bland annat av lokala med miljöfrågor som viktiga inslag i organisationens verksamhet. Överklagande kan även komma från företag som anser sig direkt berörda genom att den antagna planen upplevs inskränka menligt på företagets verksamhet. Som framgår av totalsumman så är det flera kategorier som överklagar samma detaljplan eftersom summan av de olika kategorierna blir 112. Av de sammantaget 76 överklagade detaljplanerna är det 46 planer som överklagats av endast en kategori. Tabell 1: Antalet planer som överklagades 2014 fördelat på olika kategorier Privat Bostads rättsför ening Hyresgäst Naturskydds Övriga Företag Antal planer överklagade varav med nya bostäder Botkyrka 2 2 3 3 Danderyd 1 1 2 2 Ekerö 2 2 1 1 3 1 Haninge 2 2 2 Huddinge 3 1 4 4 Järfälla 3 3 3 Lidingö 1 1 1 Nacka 4 1 4 2 Norrtälje 4 4 4 Salem 1 1 1 1 Sigtuna 1 1 2 2 Sollentuna 1 1 2 3 2 Solna 1 1 2 1 Stockholm 25 8 2 5 2 6 26 21 Sundbyberg 1 1 Södertälje 1 1 1 Tyresö 3 1 1 3 2 Täby 3 1 3 3 Upplands-Bro 1 1 1 1 Vallentuna 1 1 1 Vaxholm 1 1 1 1 Värmdö 1 1 2 1 Österåker 3 1 1 3 3 Totalsumma 65 20 3 8 6 2 8 76 62 Nykvarn, Nynäshamn och Upplands Väsby hade inga överklagade planer under 2014. För att helt förstå överklagandeprocessen och inte minst tidsåtgången behöver man kunskap om hur många som sammantaget överklagar detaljplanerna. Som framgår av tabell 2 så inkom sammanlagt 814 enskilda överklaganden fördelat på de 76 detaljplanerna, vilket motsvarar nästan 11 överklagandeärenden per detaljplan. Eftersom varje enskilt överklagande måste gås igenom är detta en mycket tidskrävande process. 2

Tabell 2. Antalet enskilda överklaganden uppdelat på kategorier Privat Bostadsrätts Hyresgästen Naturskydds Övriga Företag Totalt Botkyrka 4 2 6 Danderyd 1 1 2 Ekerö 8 3 1 2 14 Haninge 4 4 Huddinge 24 1 25 Järfälla 7 7 Lidingö 2 2 Nacka 11 1 12 Norrtälje 11 11 Salem 13 2 15 Sigtuna 2 1 3 Sollentuna 4 1 2 7 Solna 1 1 2 Stockholm 482 12 2 15 2 9 522 Sundbyberg 29 29 Södertälje 2 2 Tyresö 75 2 1 78 Täby 9 1 10 Upplands- Bro 11 3 14 Vallentuna 1 1 Vaxholm 35 2 37 Värmdö 1 1 2 Österåker 7 1 1 9 Totalsumma 743 29 3 19 6 2 12 814 Av tabell 2 framgår vidare att privatpersoner svarar för drygt 91 procent av överklagandeärendena. I själva verket skulle hela systemet rulla smidigare om bostadsrätts- och hyresgästar samlade de boende i ett gemensamt överklagande utan att för den skull överklaga fler planer. Tabell 3. De 10 mest överklagade detaljplanerna Detaljplan Privat Bostadsrätts Hyresgästen Naturskydd s Företag Södermalm 9:10 Stockholm 172 1 1 1 kv. Linjalen Stockholm 147 1 1 Njupkärrsvägen Tyresö 42 2 Skutvikshagen Vaxholm 35 2 Nyfors Tyresö 32 1 Duvboskolan Sundbyberg 29 Dalen 9 Stockholm 21 2 Ulvsunda 1:1 Stockholm 19 1 Filosofen 2-9 Stockholm 18 2 Grycksbovägen Stockholm 16 3 3

Av de 10 mest överklagade planerna svarar privatpersoner för knappt 97 procent av antalet överklagande. De 10 största planerna svarar för 67 procent av det totala antalet överklaganden av samtliga 76 planer som överklagats. Inte överraskande domineras 10 i topp av Stockholm med tanke på befolkningsstorleken. Mer överraskande att Tyresö har 2 planer på denna lista. Detaljplanen för Nyfors är inne på andra omgången i Mark- och miljödomstolen. Slutsats: Intressena har en mycket begränsad påverkan på överklagandeprocessen Sanning: Förtätning är den mest vanliga orsaken till överklagande Varför överklagas en detaljplan? En uppdelning i motiv för överklagande är en grannlaga uppgift då ökad trafik kan upplevas ge sämre miljö på samma sätt som höga hus som kan antas ge mindre ljus och så vidare. Tabell 4. Motiv för överklagande Trafik Miljö Hushöjd Nationalstads parken/riksintresse Naturvärden Övrigt Formfel Inskränkningar Botkyrka 1 1 1 1 1 Danderyd 1 1 1 Ekerö 2 1 1 1 Haninge 2 Huddinge 1 1 2 1 1 1 Järfälla 2 1 1 1 1 Lidingö 1 1 Nacka 1 1 1 2 Norrtälje 1 1 1 2 Salem 1 1 Sigtuna 1 1 1 1 Sollentuna 2 1 Solna 1 Stockholm 12 7 8 5 5 2 4 3 Sundbyberg 1 1 Södertälje 1 Tyresö 1 1 1 2 Täby 1 1 2 Upplands-Bro 1 1 1 Vallentuna 1 Vaxholm 1 1 Värmdö 1 1 Österåker 1 2 1 1 Totalsumma 21 13 21 6 15 13 18 22 Miljö: Buller, nedskräpning, utsikt som specifikt inte kategoriserats som hushöjd. Mindre grönområde. Naturvärden: Avser upplevda ingrep i större grönområden Inskränkningar: Specifikt angivna försämringar som insyn, ökade kostnader, sämre möjlighet att nyttja den egna fastigheten/bostaden Hushöjd: 1 eller 2 våningar över befintlig bebyggelse, ej så kallade skyskrapor. Skyskrapor ingår i kategorin riksintresse. 4

Klassificeringen har skett utifrån vad den överklagande mer specifikt angett som skäl för överklagandet. Med detta som utgångspunkt kan man konstatera att den i särklass vanligaste orsaken är upplevelsen att närmiljön kommer att försämras, antingen i form av ökad trafik eller sämre närmiljö eller en kombination av dessa. Förhållandevis många överklaganden handlar om kritik mot kommunens hantering av samrådsprocessen utöver det självklara att den klagande inte fått rätt i sak. Det kan bland annat handla om att kommunen lägger ut samrådsförslag i samband med storledigheter som anses medföra att många missar samrådet. Det kan också handla om att ansvarig tjänsteman är ledig under betydande tid av samrådsprocessen men den vanligaste invändningen är att kommunen inte kommunicerar med förslagsställarna om varför olika förslag förkastas. Det är självfallet inte möjligt att inom ramen för denna studie värdera formfrågorna i sin helhet men det förefaller dock finnas en förbättringspotential för flera kommuner i dialogen med kommuninvånarna vilket i slutändan möjligen skulle leda till några färre överklaganden. Av de 76 överklagade detaljplanerna har 2 återförvisats till kommunen på grund av formfel. Slutsats: Det är den upplevda försämringen i närmiljön som är den helt dominerande orsaken till överklagande av detaljplaner Kontakt Vill du veta mer kan du kontakta: Kjell Haglund, chefsanalytiker Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtavdelningen Tfn 010-223 13 46 Om Nutid & framtid Nutid & framtid är en serie nyhetsbrev från Länsstyrelsens. Syftet med serien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Stockholms län. På www.lansstyrelsen.se/stockholm kan du anmäla dig för prenumeration och ladda ner samtliga nyhetsbrev. 5