Sid 1 (26) avseende kurser inom Ämneslärarprogrammet inriktning åk 7-9, 270 hp, avancerad nivå Innehållsförteckning 1. Utgångspunkter 1.1 Kurser som ingår i förfrågansunderlaget 2. USE s grundsyn 3. USE s bedömning samt utfall av hearingar 4. Kravspecifikation 4.1 Innehåll 4.2 Ekonomi 4.3 Uppföljning 4.4 Förbehåll 5. Övriga anvisningar 5.1 Pedagogisk vision 5.2 Anvisningar till kursplaneutkast 5.2.1 Kompetensuppföljning 6. Programstruktur i tabellform 6.1 Strukturbild 6.2 Strukturöversikt i tabellform 7. Mall till inlämnade förslag 7.1 Undertecknande
Sid 2 (26) Eventuella frågor avseende innehållet i förfrågningsunderlaget kan ställas i första hand till utbildningsledare Conny Saxin, conny.saxin@adm.umu.se eller kanslichef Eva Lindgren, eva.lindgren@adm.umu.se. Förslag skall inlämnas i ett samlat malldokument för respektive förfrågan inkluderande kursplaner senast 2010-10-28 dels via e-post till rose-marie.soderstrom@adm.umu.se och dels, ett av samtliga medverkande undertecknat exemplar, via internpost till Rose-Marie Söderström, USEs kansli, Förvaltningshuset, plan 5. 1. Utgångspunkter avser kurser inom Ämneslärarexamen inriktning Åk 7-9 termin 2 (T2) t o m termin 9 (T9) för perioden 2012-01-01 t o m 2015-12-31. Specifikation av kurser och innehåll avseende denna förfrågan framgår av programstruktur p. 6 (sid 19 f) och i översikter under p. 6.1 och 6.2 nedan. Kurserna Utbildningsvetenskaplig kärna II och III samt VFU II och III och examensarbetet skall vara huvudämnesanknutna och beställs tillsammans med huvudämnet. VFU är till sin huvuddel skolförlagd. Under VFU III kan cirka tre till fem dagar planeras att vara högskoleförlagda. 7,5 hp av valfri del/moment av kurs skall ges på engelska. Till stöd för studenternas lärande införs i samband med de nya lärarutbildningarna en systematisk kompetensuppföljning. För en utbildning är det av stor vikt att utbildningens mål är tydliga, kända och väl integrerade samt att examinationen säkerställer dess uppnående. Kompetensuppföljningens grund är Högskoleförordningens examensbeskrivning och kursplanernas förväntade studieresultat. I denna förfrågan förutsätts att förväntade studieresultat för inlämnade kursförslag omsätts till mål avseende specifika lärarkompetenser vilka kan läggas tillgrund för kompetensuppföljningen enligt 5.2.1 nedan.
Sid 3 (26) Inlämnat förslag ska innefatta ökande förekomst (i relevant mån) av internationell litteratur och internationella perspektiv. Kurser på termin T2 T3, T5 respektive T8 T9 är huvudämnesanknutna. Termin T1 T2 T3 T4 T5 T6 kurser x x x x x Avancerad nivå T7 x T8 x x T9 x x
Sid 4 (26) 1.1. Kurser som ingår i förfrågansunderlaget Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 10 högskolepoäng Bedömning för lärande, 14 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng - avancerad nivå Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 6 högskolepoäng Att undervisa, 6 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 22,5 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner I, 15 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner II, 7,5 högskolepoäng avancerad nivå Huvudämnen, 90 högskolepoäng (inkl examensarbete 30 högskolepoäng) Samhällskunskap Religionskunskap Historia Engelska Spanska Svenska Idrott och hälsa Matematik Hem och konsumentkunskap Musik
Sid 5 (26) Bild Slöjd trä och metall Slöjd textil Andra och tredjeämnen (30 högskolepoäng + 15 högskolepoäng) Svenska Religionskunskap Geografi Historia Engelska Spanska Tyska Franska Svenska som andraspråk Samiska (Modersmål) Matematik Slöjd trä och metall Slöjd textil Bild 2. USE:s grundsyn Kurser ska vara inriktade på att kvalificera den studerande för undervisning i den inriktning som avses och den övriga verksamhet som är förbunden med det läraruppdrag som utbildningen avser. Med inriktning avses såväl verksamhetsinriktning som ämnesinriktning. Kursförslagens struktur ska stödja progression och kontinuitet liksom studentens utveckling av sådana ledarskapsförmågor som krävs för lärarrollen.
Sid 6 (26) Kursförslag ska innehålla internationella perspektiv och i övrigt vara så planerade att överblick, kritiskt förhållningssätt och självständig aktions- och bedömningsförmåga utvecklas (jfr lärandemål för generell examen på avancerad nivå samt aktuell yrkesexamen) Förväntningar på elever inverkar i hög grad på deras studieresultat. Analogt bör inlämnade förslag beakta behovet av tydliga förväntningar på dem som studerar inom lärarutbildningen genom att ställa höga krav, hålla ett högt studietempo, ge mycket eget ansvar och kontrollera det genom examination. Kursförslag bör syfta till att de studerande utvecklar kompetenser för att dels kunna kontinuerligt ta del av ny kunskap inom området, dels arbeta med systematisk utvärdering och kvalitetsutveckling av undervisningen. Kursförslag skall beakta att forskningsmiljöer av såväl ämnes- som utbildningsvetenskaplig karaktär aktivt nyttiggörs i USEs utbildningar IKT som teknik, innehåll, social och lärande arena skall beaktas och kommenteras i kursförslag Synpunkter som framkommit under hearingar december 2009 februari 2010 Återkoppling skall alltid ske vid bedömning av den lärarstuderandes prestationer Under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU II och III skall universitetsläraren besöka studenten och genomföra trepartssamtal mellan universitetslärare, student, handledare. Utvärderingar av kurser skall följas upp. Ämnesinnehållet skall vara relevant i förhållande till förskolans, grundskolans och gymnasieskolans ämnesbeskrivningar och kursplaner. Kursförslagen skall tydligt visa på den specifika yrkeskompetens som kursen avser utveckla relaterat till
Sid 7 (26) examensordningens krav. Kursförslag skall integrera ämne och ämnesdidaktik. Övriga underlag av relevans för kursförslag: 1. Lärarexamen, SFS nr: 1993:100 2. Länk till läroplan, http://www.skolverket.se/sb/d/46 3. Länk till avsedd kursplan för grundskolan och gymnasieskolan, http://www.skolverket.se/sb/d/165 4. Länk till Skolverkets startsida rubriken Reformer i skolan, http://www.skolverket.se/?d=none&button1=v%e4lj 3. USE:s bedömning samt utfall av hearingar Under denna beställningsprocess har ytterligare information inhämtats bland annat genom s.k. hearings som genomförts under perioden december 2009 t o m februari 2010 där många och viktiga synpunkter framförts. Hearingsförfarandet organiseras så att kategorierna studenter, avnämare, forskare och lärarutbildare inbjuds till möten där utrymme ges att framföra vad man anser vara mest väsentligt att beakta i samband med beställningar av aktuella kurser. Av de synpunkter som framfördes under dessa hearingar har Utbildningskommittén vid USE valt att inlämnade förslag särskilt skall beakta respektive beakta nedanstående punkter. Ämneslärare inriktning åk 7-9 Samhällskunskap: Det är viktigt att särskilt beakta
Sid 8 (26) - att färdighetstränande moment förstärks för att utveckla förmågan att ta upp brännande ämnen inom värdegrunden och att lösa konflikter under debatter. - Att det didaktiska innehållet förstärks i kurserna genom ex.vis reflektion kring undervisningsform för inlärningen. Det är viktigt att beakta - att för att stimulera elever till att lära mer och uppleva undervisningen mer demokratisk bör de lärarstuderande arbeta mer med lärarledd samtalsbaserad undervisning. - att fördjupa de källkritiska inslagen i ämnesinnehållet. Historia: Det är viktigt att särskilt beakta - vikten av inslag av historiebruksforskning i utbildningen. Religionsvetenskap: Det är viktigt att särskilt beakta - att öka den innehållsliga balansen mellan religionerna relaterat till skolans kurs- och ämnesplaner. Det är viktigt att beakta - att fördjupa kunskapen om etikens roll i dagens skola.
Sid 9 (26) Moderna språk: Det är viktigt att särskilt beakta - att de studerande i kurserna utvecklar och fördjupar sitt kritiska tänkande. Det är viktigt att beakta - att förstärka IT-inslagen för att förstärka språkundervisningen och verklig kontakt med målspråkslandet. - att realiadelen i kurserna bör svara mot skolans undervisning genom att innehålla en interkulturell prägel utan att för den skull helt överge länderkunskap. Svenska som andraspråk: Det är viktigt att beakta - att använda mer språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. - att de studerande utvecklar perspektiv från det mångkulturella klassrummet för att förstå sig själva i ett större sammanhang. Hem- och konsumentkunskap: Det är viktigt att särskilt beakta - att de studerande utvecklar kunskaperna om det heterogena klassrummet med betoning på matkulturer.
Sid 10 (26) - att de studerande får fördjupad kunskap om olika specialkoster och dess vikt ur säkerhetsaspekt (ex allergier och allergiska reaktioner, ätstörningar etc). - att ämnesdidaktiken i kurserna förstärks. Det är viktigt att beakta - att de studerande erhåller fördjupad kunskap om hela kedjan från råvara till färdig och tillagad produkt. Idrott: Det är viktigt att särskilt beakta - vikten av att utbildningen har inslag som problematiserar A) föreningslogik och ämnets uppdrag i skolan och samhället samt B) relationen idrott och hälsa. - att historisk och aktuell kunskap om uppdraget förstärks. - att arbeta med att problematisera undervisning i heterogena grupper och bearbeta frågor kring elever som inte är intresserade av idrott. - att grundlig feedback alltid skall ges på bedömning av de studerandes prestationer. - att utveckla de studerandes förmåga att arbeta målstyrt och inte uppgifts- eller aktivitetsstyrt. Det är viktigt att beakta - att förstärka inslag av rörelsekompetens. - att utveckla bedömningskompetensen då särskilda krav ställs inom Idrottsämnet.
Sid 11 (26) - att balansera inslag av bollspel mot andra typer av aktiviteter. 4. Kravspecifikation 4.1 Innehåll Lärarutbildning är hela universitetets angelägenhet. Lärarutbildning vid UmU ska vila på vetenskaplig och, i förekommande fall, konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. För en högkvalitativ lärarutbildning krävs därför kvalificerad kompetens inom såväl forskning som aktuell praktisk yrkeserfarenhet. Inom alla UmUs lärarutbildningar ska sålunda följande kompetensgrupper vara verksamma: - Forskarutbildade lärare: Utgångspunkten är att samtliga lärare på avancerad nivå, undantaget undervisning utförd av adjungerade adjunkter (motsvarande) och undervisning direkt relaterad till VFU, och minst 60 procent på grundnivå är forskarutbildade - Lärare med omfattande erfarenhet av undervisning i skola och lärarutbildning (för undervisning på grundnivå) - Lärare med adekvat lärarkompetens inom den utbildningsvetenskapliga kärnan - Lärare som är verksamma inom för utbildningen relevant område som t.ex. förskola och gymnasieskola. Adjungering av adjunkter och kombinationsanställningar bör kunna ske till stöd för såväl VFU som högskoleförlagda delar av utbildningarna. Utgångspunkten är därför att den undervisande enhet som ansvarar för en viss kurs behöver hämta kompetenser också från andra enheter vid universitetet. Det är sålunda ett starkt önskemål att delar av undervisningen genomförs i institutionsövergripande lärarlag och att experter från olika delar av UmU deltar i undervisningen, liksom i förekommande fall experter från andra verksamheter. Det är av mervärde om förslagsställaren visar på - en högre andel medverkande docenter och professorer och/ eller
Sid 12 (26) - en högre andel medverkande experter från andra institutioner än förslagsställarnas (exv. en enskild person från ett helt annat område men som besitter en särskilt hög och synnerligen väsentlig kompetens) och/eller en högre andel adjungerande lärare från fältet - och/eller nyttjande av kombinationsanställningar. Följande tillägg avser ämnena bild och musik - att extern expertis knyts till ämnena i en omfattning av minst 25 % av undervisningstiden 4.2 Ekonomi Kurser ersätt enligt årligen fastställda prislappar per utbildningsområde och per helårsstuderande och -prestationer. VFU ersätts generellt enligt utbildningsområde undervisning. Beslut om antagning till program och till valbara kurser är beroende av studerandeantal och avgörs i samråd mellan USE och kursansvarig institution. 4.3 Uppföljning USE kommer att följa upp beställda kurser. Medverkande institutioner förväntas att aktivt bidra. Första uppföljningstillfället planeras till en tidpunkt efter första genomförandet för respektive kurs. Om kurs vid uppföljning befinns i väsentlig mening avvika negativt från beställd kurs kommer styrelsen för USE att fatta beslut om reduktion av kostnadsersättning. 4.4 Förbehåll Om nationella beslut fattas med sådan innebörd att beställda kurser inte kan genomföras äger USE rätt att säga upp beställningen i fråga.
Sid 13 (26) 5. Övriga anvisningar 5.1 Förklarande text - Pedagogisk vision En framgångsrik undervisning kan antas bygga på en väl utvecklad vision eller idé om hur designen på kursen, innehållet och metoderna sammantaget stödjer den studerandes utveckling hän mot de uppsatta målen. Därför önskar vi att förslagsställaren inramar det/de inlämnade kursförslagen med en förklarande text, om man så vill i form av en pedagogisk vision. Som sådan fyller texten en väsentlig funktion också för USEs bedömning och uppföljning. Den ska kommentera följande frågeställningar (nedan) och förslagsställaren uppmanas att i övrigt och mot bakgrund av i förfrågan meddelade synpunkter kommentera väsentliga överväganden. hur USEs grundsyn och resultat från hearings beaktats i förslaget hur kursinnehåll och förväntade studieresultat förhåller sig till examensbeskrivningen hur valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förväntade studieresultat samt hur valda examinationsformer förväntas stödja progression hur undervisningen generellt forskningsanknyts och specifikt i professionshänseende hur utbildningsvetenskapligt innehåll integreras i kursen och/eller relationen mellan ämnesteori och ämnesdidaktik hur den/de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda delarna av föreslagen kurs är relaterade till varandra (i förekommande fall i VFU III) samt för kurser med VFU skall förväntningar på student och lokal lärarutbildare beskrivas Av betydelse är också att följande information meddelas till stöd för bedömning av inlämnat förslag:
Sid 14 (26) hur forskningsmiljöer av skilda slag planeras att nyttjas i utbildningarna hur program- och kursspecifika krav kommer till uttryck, exempelvis sådana genomgående perspektiv som den nationella examensordningen stipulerar hur de undervisande lärarna ges tillgång till forsknings- och kompetensutvecklingstid samt hur den planeras att nyttjas i relation till undervisningsområdet hur kursen planeras att bli utvärderad samt hur utvärderingsresultat avses (a) offentliggöras, (b) bearbetats och (c) leda till åtgärder. Lärarutbildningens mångvetenskapliga karaktär innebär att undervisning i normalfallet ska genomföras i lärarlag som samlar personal från flera institutioner. Hur detta sker ska anges i inkomna förslag. 5.2 Anvisningar till kursplaneutkast Kursplaneförslaget skall ha kurskod som börjar med siffran 6. Mall bifogas. Under följande rubriker i kursplaneförslaget anges: Förväntade studieresultat Ingående kriterier grupperas i enlighet med examensordningens rubricering: - Kunskap och förståelse -Färdighet och förmåga -Värderingsförmåga och förhållningssätt
Sid 15 (26) Examination För samtliga kurser anges: Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. För vfu- kurser I de fall där handledare och examinator bedömer att en student under pågående VFU uppvisar sådan grov oskicklighet, sådana samarbetssvårigheter eller andra olämpliga beteenden att det medför en påtaglig risk att studenten kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt skall examinator efter att ha informerat studenten underkänna studenten innan kursen avslutas. Studenten avbryter då sin praktik och får betyget underkänd på kursen. I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen skall ange vilka kunskaper och färdigheter som studenten behöver tillgodogöra sig för att få återuppta praktiken, samt en tidpunkt vid vilken kontroll av sådant tillgodogörande skall ske. En student har då praktik avbrutits rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt får dock antalet kontrolltillfällen under en hel utbildning inte uppgå till mer än högst fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Tillgodoräknande För samtliga kurser anges: Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/sa
Sid 16 (26) 5.2.1 Kompetensuppföljning Till stöd för studenternas lärande införs i samband med de nya lärarutbildningarna en systematisk kompetensuppföljning där individuell studieplanering i ValWeb samt E-portfolio utgör viktiga delar. För en utbildning är det av stor vikt att utbildningens mål är tydliga, kända och väl integrerade samt att examinationen säkerställer dess uppnående. Konceptet betecknas Kompetensuppföljning och de ingående komponenterna är: Beskrivningar av de kompetenser de studerande ska utveckla. Utgångspunkten är Högskolelag, examensbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner. Kompetenserna indelas i generella och specifika lärarkompetenser. Individuell studieplanering (Det befintliga planeringsinstrumentet ValWeb utvecklas till ett kompetensstrukturerat instrument för de studerandes pedagogiska planering) E-portfolio i syfte att ge den studerande utvecklade möjligheter att levandehålla de genomgångna studierna till såväl den röda trådens allmänna stärkande som reflekterandet över den egna kompetensutvecklingen. Uppföljning till stöd för reflektion över det egna lärandet i form av metareflektion utifrån lärandeteorier (exv. i form av fallstudier) samt examination. Syftet med det kompetensuppföljande arbetssättet är att stödja studentens utveckling och arbetssättet förväntas medföra väsentliga mervärden av vilka de främsta är: Att det på detta sätt skapas ett tydligt och följbart sammanhang för såväl studerande som undervisande lärare. Genom själva arbetssättet blir studenten inte bara uppmärksammad på programmålen i sig utan på dem som den enskilde studentens kompetensmål. Att arbetssättet medför att det med större säkerhet än i dag kan säkerställas att den studerande uppnått de krav som gäller för erhållande av examen. Att arbetssättet innebär att de studerande också blir bekanta med det arbetssätt som råder inom stora delar av skolan då varje enskild student ska ha en individuell utvecklingsplan (IUP).
Sid 17 (26) Att studenten ges förbättrade möjligheter att själva beskriva och presentera sin kompetens vilket antas underlätta deras insteg i yrkeslivet. Följande tabell med angivande av specifika lärarkompetenser som kursen avser att utveckla skall infogas under Övrigt i inlämnat kursplaneförslag. Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen Under din studietid ska du ha utvecklat; Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens inom; Kunskap och förståelse Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Färdighet och förmåga Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Värderingsförmåga och förhållningssätt Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag
Sid 18 (26) 6. Programstruktur i tabellform Ämneslärare Inriktning åk 7-9 Område Termin Kurs Hp Innehåll Avancerad nivå Huvudämne T2 vt Samhällskunskap Religionskunskap Historia Engelska Spanska Svenska Idrott och hälsa Matematik Hem och konsumentkunskap Musik Bild Slöjd trä och metall Slöjd textil 30 Huvudämne forts. T3 ht Samhällskunskap Religionskunskap Historia Engelska Spanska Svenska Idrott och hälsa Matematik Hem och 30
Sid 19 (26) konsumentkunskap Musik Bild Slöjd trä och metall Slöjd textil VFU II T4 vt Att undervisa 6 Huvudämnesanslutet VFU i studerade ämnesområden UK II Kunskap, undervisning och lärande II mot 7-9 10 - Vetenskapsgrenar - Tvärvetenskap mångvetenskap - Kunskapsutveckling och ämneskonstruktioner inom akademi och skola - Undervisning på basis av vetenskap, konst och erfarenhet - Vetenskapligt skrivande - Utbildningshistoria - Utbildningens organisation och villkor - Specialpedagogiska analyser och metoder (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I och anknyts distinkt till respektive inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet. Under kursen genomförs inslag kring röst- och talvård) Bedömning för lärande 14 - Bedömning, t.ex. av elevers lärande, behov, välbefinnande, problem, kamratrelationer, livssituation - Bedömningsunderlag, bedömningsmodeller och provkonstruktion - Omdömen, betygsättning - Utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring - Nationella och internationella studier om undervisning och elevers resultat - Kompetensuppföljning (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I II
Sid 20 (26) och anknyts distinkt till respektive inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet.) Andraämne T5 ht Svenska Religionskunskap Geografi Historia Spanska Tyska Franska Svenska Svenska som andraspråk Samiska (Modersmål) Bild Slöjd tm/tx Matematik Tredjeämne T6 vt Svenska Religionskunskap Geografi Historia Spanska Tyska Franska Svenska Svenska som andraspråk Samiska (Modersmål) Bild Slöjd tm/tx Matematik Fördjupning T7 ht Svenska Religionskunskap 30 30 15
Sid 21 (26) andraämne Fördjupning tredjeämne Geografi Historia Spanska Tyska Franska Svenska Svenska som andraspråk Samiska (Modersmål) Bild Slöjd tm/tx Matematik Svenska Religionskunskap Geografi Historia Spanska Tyska Franska Svenska Svenska som andraspråk Samiska (Modersmål) Bild Slöjd tm/tx Matematik 15 VFU III T8 vt VFU Läraryrkets dimensioner 22,5 x Examensarbete Examensarbete inom huvuädmne I 7,5 x T9 ht Examensarbete inom 22,5 x
Sid 22 (26) huvudämne II UK III Profession och vetenskap 7,5 Skoljuridik Utvärdering och utvecklingsarbete/skolutveckling Mitt lärarskap Kompetensuppföljning, utvärdering av portfolio samt skapande av presentationsportfolio. x (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I II och ska syfta till att gjuta samman utbildningens alla delar. Kursen är knuten till huvudämnen.)
Sid 23 (26) 6.1 Strukturbild Åk 7-9, 270 hp Huvudämnesanknutet * UK I, 28,5 hp T1 ht VFU 1,5 hp UK I forts. T2 vt T3 ht Huvudämne inkl ämnesdid 60 hp (+examensarbete 30 hp) VFU II, 6 hp * T4 vt UK II, 24 hp * T5 ht Andra ämne inkl ämnesdid 30 hp T6 vt Tredje Andra ämne inkl ämnesdid 30 60 hp T7 ht Andra ämne inkl ämnesdid 31-45 hp Tredje ämne inkl ämnesdid 31-45 hp T8 vt VFU III, 22,5 hp *
Sid 24 (26) 6.1 Strukturöversikt i tabellform
Sid 25 (26) 7 Inlämnat förslag
Sid 26 (26) Inlämnade förslag ska innehålla samtliga delar som efterfrågas i förfrågningsunderlaget. Bifogade förslagsmall, bilaga 1, skall användas. 7.1 Undertecknande Inlämnat förslag ska vara undertecknat av prefekt. Om inlämnat förslag innefattar åtaganden från flera institutioner ska prefekter från medverkande institutioner ha undertecknat förslaget.