Förfrågan avseende kurser inom Förskollärarprogrammet, 210 hp, grundnivå.

Transkript

1 Sid 1 (22) avseende kurser inom, grundnivå. Innehållsförteckning 1. Utgångspunkter 1.1 Kurser som ingår i förfrågansunderlaget 2. USE s grundsyn 3. USE s bedömning samt utfall av hearingar 4. Kravspecifikation 4.1 Innehåll 4.2 Ekonomi 4.3 Uppföljning 4.4 Förbehåll 5. Övriga anvisningar 5.1 Pedagogisk vision 5.2 Anvisningar till kursplaneutkast Kompetensuppföljning 6. Programstruktur i tabellform 6.1 Strukturbild 6.2 Strukturöversikt i tabellform 7. Mall till inlämnade förslag 7.1 Undertecknande

2 Sid 2 (22) Eventuella frågor avseende innehållet i förfrågningsunderlaget kan ställas i första hand till utbildningsledare Conny Saxin, conny.saxin@adm.umu.se eller kanslichef Eva Lindgren, eva.lindgren@adm.umu.se. Förslag skall inlämnas i ett samlat malldokument för respektive förfrågan inkluderande kursplaner senast dels via e-post till rose-marie.soderstrom@adm.umu.se och dels, ett av samtliga medverkande undertecknat exemplar, via internpost till Rose-Marie Söderström, USEs kansli, Förvaltningshuset, plan Utgångspunkter avser kurser inom Förskollärarprogrammet från och med termin 2 (T2) t o m termin 7 (T7) för perioden t o m Specifikation av förfrågansunderlagets ingående kurser framgår av förteckning nedan 1.1 och kurser och innehållsrubricering framgår i detalj av programstruktur p. 6 (sid 15 f) och strukturöversikter i p. 6.1 och 6.2. Kurserna Utbildningsvetenskaplig kärna II och III samt VFU II och III och examensarbetet skall vara huvudämnesanknutna och beställs tillsammans med huvudämnet. OBS! att kursen Bedömning för lärande i UK II är uppdelad på två delkurser t4 + t6 varför innehållet i rspektive delkurs får anpassas på bästa sätt. Innehållet på T2 och T3 kan hållas samman i en kurs och momentindelas och här finns möjlighet att vikta ingående moment. VFU är till sin huvuddel skolförlagd. Under VFU III kan cirka tre till fem dagar planeras att vara högskoleförlagda. 7,5 hp av valfri del/moment av kurs skall ges på engelska.

3 Sid 3 (22) Inlämnat förslag ska innefatta ökande förekomst (i relevant mån) av internationell litteratur och internationella perspektiv. Till stöd för studenternas lärande införs i samband med de nya lärarutbildningarna en systematisk kompetensuppföljning. För en utbildning är det av stor vikt att utbildningens mål är tydliga, kända och väl integrerade samt att examinationen säkerställer dess uppnående. Kompetensuppföljningens grund är Högskoleförordningens examensbeskrivning och kursplanernas förväntade studieresultat. I denna förfrågan förutsätts att förväntade studieresultat för inlämnade kursförslag omsätts till mål avseende specifika lärarkompetenser vilka kan läggas tillgrund för kompetensuppföljningen enligt nedan. Kurser under termin 7 skall utvecklas på avancerad nivå. T1 T2 T3 T4 T5 T6 x x x x x Avancerad nivå T7 x x

4 Sid 4 (22) 1.1. Kurser som ingår i förfrågansunderlaget Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 10 högskolepoäng Bedömning för lärande I:I, 10 högskolepoäng Bedömning för lärande I:II, 4 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng - avancerad nivå Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 10 högskolepoäng Att undervisa, 10 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 18,5 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner I, 11 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner II, 7,5 högskolepoäng avancerad nivå Examensarbete, 15 högskolepoäng- avancerad nivå Övriga ämnen Lärande, lek och utveckling i förskolan I, 60 högskolepoäng Lärande lek och utveckling i förskolan II, 30 högskolepoäng Lärande lek och utveckling i förskolan III, 15 högskolepoäng

5 Sid 5 (22) 2. USE:s grundsyn Kurser ska vara inriktade på att kvalificera den studerande för undervisning i den inriktning som avses och den övriga verksamhet som är förbunden med det läraruppdrag som utbildningen avser. Med inriktning avses såväl verksamhetsinriktning som ämnesinriktning. Kursförslagens struktur ska stödja progression och kontinuitet liksom studentens utveckling av sådana ledarskapsförmågor som krävs för lärarrollen. Kursförslag ska innehålla internationella perspektiv och i övrigt vara så planerade att överblick, kritiskt förhållningssätt och självständig aktions- och bedömningsförmåga utvecklas (jfr lärandemål för generell examen på avancerad nivå samt aktuell yrkesexamen) Förväntningar på elever inverkar i hög grad på deras studieresultat. Analogt bör inlämnade förslag beakta behovet av tydliga förväntningar på dem som studerar inom lärarutbildningen genom att ställa höga krav, hålla ett högt studietempo, ge mycket eget ansvar och kontrollera det genom examination. Kursförslag bör syfta till att de studerande utvecklar kompetenser för att dels kunna kontinuerligt ta del av ny kunskap inom området, dels arbeta med systematisk utvärdering och kvalitetsutveckling av undervisningen. Kursförslag skall beakta att forskningsmiljöer av såväl ämnes- som utbildningsvetenskaplig karaktär aktivt nyttiggörs i USEs utbildningar IKT som teknik, innehåll, social och lärande arena skall beaktas och kommenteras i kursförslag Synpunkter som framkommit under hearingar december 2009 februari 2010 Återkoppling skall alltid ske vid bedömning av den lärarstuderandes prestationer Under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU II och III skall universitetsläraren besöka studenten och

6 Sid 6 (22) genomföra trepartssamtal mellan universitetslärare, student, handledare. Utvärderingar av kurser skall följas upp. Ämnesinnehållet skall vara relevant i förhållande till förskolans, grundskolans och gymnasieskolans ämnesbeskrivningar och kursplaner. Kursförslagen skall tydligt visa på den specifika yrkeskompetens som kursen avser utveckla relaterat till examensordningen krav. Kursförslag skall integrera ämne och ämnesdidaktik. Övriga underlag av relevans för kursförslag: 1. Lärarexamen, SFS nr: 1993: Länk till läroplan, 3. Länk till avsedd kursplan för grundskolan och gymnasieskolan, 4. Länk till Skolverkets startsida rubriken Reformer i skolan, 3. USE:s bedömning samt utfall av hearingar Under denna beställningsprocess har ytterligare information inhämtats bland annat genom s.k. hearings som genomförts under perioden december 2009 t o m februari 2010 där många och viktiga synpunkter framförts. Hearingsförfarandet organiseras så att kategorierna studenter, avnämare, forskare och lärarutbildare inbjuds till möten där utrymme ges att framföra vad man anser vara mest väsentligt att beakta i samband med beställningar av aktuella kurser. Av de synpunkter som framfördes under dessa hearingar har Utbildningskommittén vid USE valt att inlämnade förslag särskilt skall beakta respektive beakta nedanstående punkter.

7 Sid 7 (22) Inriktning Förskollärare Det är viktigt att särskilt beakta att de studerande till förskollärare - erhåller och tillägnar sig kunskaper om lek, förutsättningar för lek och lekens betydelse för barns lärande. - under den inledande verksamhetsförlagda delen av utbildningen tidigt får inblick i professionen genom interagerande med barnen och inkännande av förskolemiljön i övrigt. - fördjupar skolningen i vetenskapligt skrivande. Det är viktigt att beakta att de studerande till förskollärare - utvecklar förmåga att se vardagligheter som pedagogiska tillfällen för lärande. - utvecklar sin kunskap om och tillämpning av utomhuspedagogik. - erhåller fördjupade kunskaper om svenska som andraspråk. - får arbeta mer med tematiska undervisningsmetoder. - problematiserar relationen informellt-formellt lärande. - utvecklar och ägnar mer tid till övningar för att stärka berättarförmågan.

8 Sid 8 (22) 4 Kravspecifikation 4.1 Innehåll Lärarutbildning är hela universitetets angelägenhet. Lärarutbildning vid UmU ska vila på vetenskaplig och, i förekommande fall, konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. För en högkvalitativ lärarutbildning krävs därför kvalificerad kompetens inom såväl forskning som aktuell praktisk yrkeserfarenhet. Inom alla UmUs lärarutbildningar ska sålunda följande kompetensgrupper vara verksamma: - Forskarutbildade lärare: Utgångspunkten är att samtliga lärare på avancerad nivå, undantaget undervisning utförd av adjungerade adjunkter (motsvarande) och undervisning direkt relaterad till VFU, och minst 60 procent på grundnivå är forskarutbildade - Lärare med omfattande erfarenhet av undervisning i skola och lärarutbildning (för undervisning på grundnivå) - Lärare med adekvat lärarkompetens inom den utbildningsvetenskapliga kärnan - Lärare som är verksamma inom för utbildningen relevant område som t.ex. förskola och gymnasieskola. Adjungering av adjunkter och kombinationsanställningar bör kunna ske till stöd för såväl VFU som högskoleförlagda delar av utbildningarna. Utgångspunkten är därför att den undervisande enhet som ansvarar för en viss kurs behöver hämta kompetenser också från andra enheter vid universitetet. Det är sålunda ett starkt önskemål att delar av undervisningen genomförs i institutionsövergripande lärarlag och att experter från olika delar av UmU deltar i undervisningen, liksom i förekommande fall experter från andra verksamheter. Det är av mervärde om förslagsställaren visar på - en högre andel medverkande docenter och professorer och/ eller

9 Sid 9 (22) - en högre andel medverkande experter från andra institutioner än förslagsställarnas (exv. en enskild person från ett helt annat område men som besitter en särskilt hög och synnerligen väsentlig kompetens) och/eller en högre andel adjungerande lärare från fältet - och/eller nyttjande av kombinationsanställningar. 4.2 Ekonomi Kurser ersätt enligt årligen fastställda prislappar per utbildningsområde och per helårsstuderande och -prestationer. VFU ersätts generellt enligt utbildningsområde undervisning. Beslut om antagning till program och till valbara kurser är beroende av studerandeantal och avgörs i samråd mellan USE och kursansvarig institution. 4.3 Uppföljning USE kommer att följa upp beställda kurser. Medverkande institutioner förväntas att aktivt bidra. Första uppföljningstillfället planeras till en tidpunkt efter första genomförandet för respektive kurs. Om kurs vid uppföljning befinns i väsentlig mening avvika negativt från beställd kurs kommer styrelsen för USE att fatta beslut om reduktion av kostnadsersättning. 4.4 Förbehåll Om nationella beslut fattas med sådan innebörd att beställda kurser inte kan genomföras äger USE rätt att säga upp beställningen i fråga. 5. Övriga anvisningar 5.1 Förklarande text - Pedagogisk vision

10 Sid 10 (22) En framgångsrik undervisning kan antas bygga på en väl utvecklad vision eller idé om hur designen på kursen, innehållet och metoderna sammantaget stödjer den studerandes utveckling hän mot de uppsatta målen. Därför önskar vi att förslagsställaren inramar det/de inlämnade kursförslagen med en förklarande text, om man så vill i form av en pedagogisk vision. Som sådan fyller texten en väsentlig funktion också för USEs bedömning och uppföljning. Den ska kommentera följande frågeställningar (nedan) och förslagsställaren uppmanas att i övrigt och mot bakgrund av i förfrågan meddelade synpunkter kommentera väsentliga överväganden. hur USEs grundsyn och resultat från hearings beaktats i förslaget hur kursinnehåll och förväntade studieresultat förhåller sig till examensbeskrivningen hur valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förväntade studieresultat samt hur valda examinationsformer förväntas stödja progression hur undervisningen generellt forskningsanknyts och specifikt i professionshänseende hur utbildningsvetenskapligt innehåll integreras i kursen och/eller relationen mellan ämnesteori och ämnesdidaktik hur den/de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda delarna av föreslagen kurs är relaterade till varandra (i förekommande fall i VFU III) samt för kurser med VFU skall förväntningar på student och lokal lärarutbildare beskrivas Av betydelse är också att följande information meddelas till stöd för bedömning av inlämnat förslag: hur forskningsmiljöer av skilda slag planeras att nyttjas i utbildningarna hur program- och kursspecifika krav kommer till uttryck, exempelvis sådana genomgående perspektiv som den nationella examensordningen stipulerar

11 Sid 11 (22) hur de undervisande lärarna ges tillgång till forsknings- och kompetensutvecklingstid samt hur den planeras att nyttjas i relation till undervisningsområdet hur kursen planeras att bli utvärderad samt hur utvärderingsresultat avses (a) offentliggöras, (b) bearbetats och (c) leda till åtgärder. Lärarutbildningens mångvetenskapliga karaktär innebär att undervisning i normalfallet ska genomföras i lärarlag som samlar personal från flera institutioner. Hur detta sker ska anges i inkomna förslag. 5.2 Anvisningar till kursplaneutkast Kursplaneförslaget skall ha kurskod som börjar med siffran 6. Mall bifogas. Under följande rubriker i kursplaneförslaget anges: Förväntade studieresultat Ingående kriterier grupperas i enlighet med examensordningens rubricering: - Kunskap och förståelse -Färdighet och förmåga -Värderingsförmåga och förhållningssätt Examination För samtliga kurser anges: Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.

12 Sid 12 (22) I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. För vfu- kurser I de fall där handledare och examinator bedömer att en student under pågående VFU uppvisar sådan grov oskicklighet, sådana samarbetssvårigheter eller andra olämpliga beteenden att det medför en påtaglig risk att studenten kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt skall examinator efter att ha informerat studenten underkänna studenten innan kursen avslutas. Studenten avbryter då sin praktik och får betyget underkänd på kursen. I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen skall ange vilka kunskaper och färdigheter som studenten behöver tillgodogöra sig för att få återuppta praktiken, samt en tidpunkt vid vilken kontroll av sådant tillgodogörande skall ske. En student har då praktik avbrutits rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt får dock antalet kontrolltillfällen under en hel utbildning inte uppgå till mer än högst fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Tillgodoräknande För samtliga kurser anges: Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande Kompetensuppföljning Till stöd för studenternas lärande införs i samband med de nya lärarutbildningarna en systematisk kompetensuppföljning där individuell studieplanering i ValWeb samt E-portfolio utgör viktiga delar. För en utbildning är det av stor vikt att utbildningens mål är tydliga, kända och väl integrerade samt att examinationen säkerställer dess uppnående. Konceptet betecknas Kompetensuppföljning och de ingående komponenterna är:

13 Sid 13 (22) Beskrivningar av de kompetenser de studerande ska utveckla. Utgångspunkten är Högskolelag, examensbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner. Kompetenserna indelas i generella och specifika lärarkompetenser. Individuell studieplanering (Det befintliga planeringsinstrumentet ValWeb utvecklas till ett kompetensstrukturerat instrument för de studerandes pedagogiska planering) E-portfolio i syfte att ge den studerande utvecklade möjligheter att levandehålla de genomgångna studierna till såväl den röda trådens allmänna stärkande som reflekterandet över den egna kompetensutvecklingen. Uppföljning till stöd för reflektion över det egna lärandet i form av metareflektion utifrån lärandeteorier (exv. i form av fallstudier) samt examination. Syftet med det kompetensuppföljande arbetssättet är att stödja studentens utveckling och arbetssättet förväntas medföra väsentliga mervärden av vilka de främsta är: Att det på detta sätt skapas ett tydligt och följbart sammanhang för såväl studerande som undervisande lärare. Genom själva arbetssättet blir studenten inte bara uppmärksammad på programmålen i sig utan på dem som den enskilde studentens kompetensmål. Att arbetssättet medför att det med större säkerhet än i dag kan säkerställas att den studerande uppnått de krav som gäller för erhållande av examen. Att arbetssättet innebär att de studerande också blir bekanta med det arbetssätt som råder inom stora delar av skolan då varje enskild student ska ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Att studenten ges förbättrade möjligheter att själva beskriva och presentera sin kompetens vilket antas underlätta deras insteg i yrkeslivet.

14 Sid 14 (22) Följande tabell med angivande av specifika lärarkompetenser som kursen avser att utveckla skall infogas under Övrigt i inlämnat kursplaneförslag. Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen Under din studietid ska du ha utvecklat; Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens inom; Kunskap och förståelse Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Färdighet och förmåga Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Värderingsförmåga och förhållningssätt Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag

15 Sid 15 (22) 6. Programstruktur i tabellform Inriktning Förskolan Område Termin Kurs Hp Innehåll Avancerad nivå Huvudämne T 2 vt Lärande, lek och utveckling i förskolan I 60 Barns lärande och omsorg - Barns behov - Barns utveckling i olika åldrar - Barns socialisering - Att se hela barnet Förskolans uppdrag och arbetssätt - Förskolans olika uppdrag - Samverkan mellan hem och förskola - Samverkan mellan förskola, skola och fritidshem - Barn i grupp - Pedagogisk dokumentation för t ex utvecklingssamtal T3 ht Matematik för förskolan - Barns taluppfattning och matematiklärande - Metoder för matematiklärande i förskolan Kommunikation i förskolans verksamhet - Barns språk, uttryckssätt och kommunikation - Kommunikation i tal och skrift, verbal och ickeverbal kommunikation - Kommunikation i en mångkulturell förskola

16 Sid 16 (22) Område Termin Kurs Hp Innehåll Avancerad nivå - Kommunikation med föräldrar, kollegor, myndighetspersoner etc - Pedagogisk användning av IKT - Dokumentation och uppföljning - Språkutveckling i förskolans verksamhet - Kommunikation - Språkstimulerande lärandemiljöer: första - och andraspråksutveckling; pedagogiska strategier och lärandestrategier - Barns talutveckling - Barnlitteratur: barnlitteraturens genrer, t.ex. bilderboken; boksamtalet; det vidgade textbegreppet; berättande och identitet; värdegrundsaspekter på barnlitteratur: genus, kön,etnicitet - Högläsning och berättande: boksamtal, textsamtal, lyssnande, dramatisering, bildspråk; rim och ramsor - Barns tidiga läs- och skrivutveckling: teorier, metoder och emergent literacy - IKT: pedagogisk användning - Dokumentation och uppföljning - Skapande och lek i förskolan I:I

17 Sid 17 (22) Område Termin Kurs Hp Innehåll Avancerad nivå - Musik, dans och rörelse - Bild och slöjd - Lek i olika former (t.ex. fri lek och lek som pedagogiskt verktyg) Uk II T4 vt Kunskap, undervisning och lärande II mot förskolan 10 - Vetenskapsgrenar - Tvärvetenskap mångvetenskap - Kunskapsutveckling och ämneskonstruktioner inom akademi och skola - Undervisning på basis av vetenskap, konst och erfarenhet - Vetenskapligt skrivande - Utbildningshistoria - Utbildningens organisation och villkor - Specialpedagogiska analyser och metoder (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I och anknyts distinkt till respektive inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet. Under kursen genomförs inslag kring röst- och talvård) Bedömning för lärande I:I OBS! Kursen kopplas till Bedömning för lärande I:II (t6) 10 - Bedömning, t.ex. av barns lärande, behov, välbefinnande, problem, kamratrelationer, livssituation - Bedömningsunderlag, bedömningsmodeller och provkonstruktion - Omdömen, betygsättning (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I II och anknyts distinkt till respektive inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet.) VFU II Att undervisa 10 Huvudämnesanslutet VFU i studerade ämnesområden

18 Sid 18 (22) Område Termin Kurs Hp Innehåll Avancerad nivå Huvudämne T5 ht Lärande lek och utveckling i förskolan II 30 Barnet och samhället - Att förklara samhälleliga begrepp, samband och processer för barn i förskolan - Att observera och diskutera samtida och närliggande händelser och fenomen tillsammans med barn i förskolan - Närsamhället som pedagogisk arena Naturorientering och teknik i förskolan - Att förklara naturvetenskapliga begrepp, samband och processer för barn i förskolan - Att observera och diskutera vardagliga naturvetenskapliga och tekniska fenomen tillsammans med barn i förskolan - Naturen i närmiljö som pedagogisk arena Huvudämne T6 vt Lärande lek och utveckling i förskolan III 15 Skapande och lek i förskolan I:II Estetiska lärprocessernas teoretiska grund Barns estetiska verksamhet i historisk och kulturell belysning Skapande och lek med hjälp av IT Musik, dans och rörelse Bild och slöjd Lek i olika former UK II Bedömning för lärande 4 - Utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring - Nationella och internationella studier om undervisning och

19 Sid 19 (22) Område Termin Kurs Hp Innehåll Avancerad nivå I:II OBS! Kursen kopplas till Bedömning för lärande I:I barns resultat - Kompetensuppföljning (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I II och anknyts distinkt till respektive inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet.) VFU III Läraryrkets dimensioner I 11 Huvudämnesanslutet VFU i studerade ämnesområden VFU III T7 ht Läraryrkets dimensioner II 7,5 Huvudämnesanslutet VFU i studerade ämnesområden x Examensarbete Examensarbete inom huvudämne 15 x UK III Profession och vetenskap 7,5 Skoljuridik Utvärdering och utvecklingsarbete/skolutveckling Mitt lärarskap Kompetensuppföljning, utvärdering av portfolio samt skapande av presentationsportfolio x

20 Sid 20 (22) 6.1 Strukturbild Förskolan, 210 hp T2-T7 Huvudämnesanknutet UK I, 28,5 hp T1 ht VFU 1,5 hp UK I forts. T2 vt Huvudämne inkl ämnesdid 60 hp (+ examensarbete 15 hp) T3 ht VFU II, 10 hp T4 vt UK II, 20 hp T5 ht Huvudämne inkl ämnesdid 45 hp T6 vt UK II, 4 hp VFU III:I, 11hp VFU III:II, 7,5 hp T7 ht Examensarbete inom huvudämnen 15 hp UK III, 7,5 hp

21 Sid 21 (22) 6.1 Strukturöversikt i tabellform

22 Sid 22 (22) 7 Inlämnat förslag Inlämnade förslag ska innehålla samtliga delar som efterfrågas i förfrågningsunderlaget. Bifogade förslagsmall, bilaga 1, skall användas. 7.1 Undertecknande Inlämnat förslag ska vara undertecknat av prefekt. Om inlämnat förslag innefattar åtaganden från flera institutioner ska prefekter från medverkande institutioner ha undertecknat förslaget.