Umeå universitet Umeå School of Education. Ansökan examenstillstånd Bilagor Sid 1 (256) Bilagor innehåll

Transkript

1 Sid 1 innehåll innehåll... 1 förklaring Arbets- och delegationsordning för Förfrågansdokument Beskrivning av lärarkompetens och s kravspecifikationer USEs kravspecifikation Lärartabeller nuvarande bemanning och kända rekryteringar Antal anställningar inom respektive inriktning Antal anställningar inom respektive inriktning i procent Lärarresurs inom respektive inriktning (heltidsekvivalenter) Kompetensutveckling inom respektive inriktning Beskrivningar av forskningskompetens/utbildningsmiljö/ nätverk mm Utbildningsvetenskaplig kärna Estetiska ämnen Idrott och hälsa Hem- och konsumentkunskap Matematik och naturvetenskap Samhällsorienterande ämnen Språk Utbildningsplaner Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Yrkeslärarexamen Strukturmodeller Förskolan Grundlärare fritidshem Grundlärare F Grundlärare Ämneslärare Ämneslärare gymnasiet Yrkeslärare Om ämnesdidaktik Samverkan med kommuner Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Avtal för den verksamhetsförlagda utbildningen Kvalitetsutveckling för VFU Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Samverkansavtal om RUC

2 Sid Arbetsordning för RUC Prioriterade utvecklingsområden för RUC Lär och forskningscentrum Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Preliminära kursplaner och s kravspecifikationer...256

3 Sid 3 förklaring Bilaga 1: Arbets- och delegationsordning för Dokumentet beskriver USEs uppdrag, styrning och beställningsprocess. Bilaga 2: Förfrågansdokument Dokumentet är ett exempel på ett s.k. förfrågansdokument som innefattar USEs kravspecifikation för utbildningen till ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Bilaga 3 med underbilagor: Beskrivning av lärarkompetens och Umeå School of Educations kravspecifikationer Tabellerna inkluderar samtliga utbildningar och bifogas tillsammans med kommentarer och den kravspecifikation ställer på lärarkompetens. Bilaga 4 med underbilagor: Beskrivningar av forskningskompetens/utbildningsmiljö/ nätverk mm Här presenteras utbildningarnas miljö, forskning, nätverk och samarbete. Texterna är organiserade utifrån ämnesdidaktiska forskningsmiljöer och innehåller kortfattade beskrivningar av såväl ämnesdidaktiska miljöer som ämnesmiljöer. Förskolans och fritidshemmets utbildningsmiljöer beskrivs under punkt 4 respektive 5 i huvuddokumentet. Bilaga 5 med underbilagor: Utbildningsplaner Samtliga utbildningsplaner är fastställda av rektor för Umeå universitet (21-6-8). Bilaga 6 med underbilagor: Strukturmodeller Strukturerna beskriver visuellt utbildningarnas uppläggning och översiktliga innehåll. Bilaga 7: Om ämnesdidaktik Bilagan fördjupar resonemangen om ämnesdidaktik. Bilaga 8 med underbilagor: Samverkan med kommuner Avtal som är relevanta för samverkan presenteras: VFU, RUC och Lär och forskningscentrum. Bilaga 9: Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Mallen fylls i av lokal lärarutbildare och student som underlag för bedömning av VFU. Bilaga 1: Preliminära kursplaner och s kravspecifikationer Samtliga kursplaner är preliminära och innehåller titel, omfattning, nivå, huvudsakligt innehåll i punktform, kortfattade beskrivningar av utbildningens uppläggning och examination samt ett urval av huvudsaklig litteratur. Under hösten 21 kommer kursplanerna att färdigställas inom ramen för s beställningsarbete. Som ett komplement till kursplanerna bifogas därför den kravspecifikation av innehållet i utbildningarna som Umeå School of Education har beslutat om för respektive utbildning. Kursplanerna bifogas endast elektroniskt.

4 Sid 4 1. Arbets- och delegationsordning för Dokumentet beskriver USEs uppdrag, styrning och beställningsprocess. Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Organisation 2.1 Allmänt 2.2 Styrelsen 2.3 Rektor för USE 2.4 Forskningskommittén 2.5 Utbildningskommittén 2.6 Övriga råd och grupper 2.7 Kansliresurser : 1. Delegationsordning för Umeå School of Education Ekonomi och avtal Utbildning Organisation och förvaltning Personal Övrigt 2. Beställarfunktionen mål, riktlinjer, process och kriterier Sammanfattande beskrivning Allmänna riktlinjer för planering och fördelning av utbildningsuppdrag Beställningsprocessen Kriterier

5 Sid 5 1. Inledning Universitetsstyrelsen beslutade i samband med sitt vägledande inriktningsbeslut den 2 februari 28 om de grundläggande principerna för arbetet med att utveckla Umeå School of Education (USE). Av detta beslut framgår bl.a. att USE ska vara en fakultetsövergripande organisation som har som ett av sina främsta mål att utveckla och kvalitetssäkra universitetets lärarutbildningar och verka för att lärarutbildning ska vara hela universitetets angelägenhet att en ekonomisk och organisatorisk självständighet ska ges gentemot de enheter som utför de faktiska utbildningsmomenten, vilket syftar till att säkerställa att utbildningens kvalitet sätts i främsta rummet att en förstärkning och centralisering av forskningsresursen till USE ger möjlighet att bygga upp ett fakultetsövergripande kvalitetsbaserat resursfördelningssystem som krävs för att utveckla vetenskaplig excellens inom utbildningsvetenskap, pedagogik och forskning kopplat till lärarutbildningarna Det är synnerligen angeläget att dessa av universitetsstyrelsen formulerade principer full ut genomsyrar allt kommande arbete inom ramen för USE. Universitetsstyrelsen beslöt vidare den 11 juni 28 att USE inom utbildningsområdet ska ansvara för följande examina/utbildningar: Lärarexamen, inklusive yrkeslärarutbildning Speciallärarexamen Specialpedagogexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Generella examina som knyter an till dessa yrkesexamina Skolledarutbildning Fristående kurser som bedöms relevanta som fort- och vidareutbildning. 2. Organisation 2.1 Allmänt USE:s organisation består av en styrelse som ska uppfylla högskolelagens och högskoleförordningens krav på ett så kallat särskilt organ för lärarutbildningen. Direkt under styrelsen finns två kommittéer: en utbildningskommitté och en forskningskommitté som utses av USE:s styrelse. Det dagliga arbetet vid USE leds av en föreståndare med titeln rektor. Till verksamhetens administrativa stöd finns ett kansli som leds av en kanslichef. I den mest övergripande skepnaden kan relationen mellan organisationens huvudaktörer beskrivas på följande sätt: styrelsens huvudsakliga funktion är att besluta, kommittéernas att bedöma och rektors att med stöd av kansliet bereda och verkställa.

6 Sid Styrelsen Uppgifter Styrelse ska ha det samlade ansvaret för forskning och utbildning inom sitt ansvarsområde. I universitetsstyrelsens beslut om organisatoriska frågor m.m. daterat den 11 juni 28 beskrivs detta på följande sätt. För forskning och utbildning på forskarnivå ska styrelsen fastställa kriterier för fördelning av resurser för forskning utifrån riktlinjer från universitetsstyrelse och rektor för universitetet, fördela resurser för forskning till institutioner, forskare och forskargrupper, initiera och utveckla forskning med för verksamhetsområdet relevant inriktning, utveckla, följa upp och utvärdera forskning samt ansvara för en forskarskola som samlar studenter på forskarnivå inom det utbildningsvetenskapliga området För utbildning på grundläggande och avancerad nivå ska styrelsen ha det övergripande ansvaret för utbildningens uppläggning och organisation, besluta om utbildningsplaner och riktlinjer för kursplaner, fastställa uppdrag med tillhörande resurser till de institutioner, eller motsvarande, som ska genomföra utbildningsuppdrag för styrelsen, utveckla, följa upp och utvärdera utbildningen samt säkerställa att kvaliteten är tillräckligt hög, ansvara för att utveckla samverkan med det omgivande samhället och särskilt USE:s avnämare samt genomföra omvärldsanalyser Sammansättning Styrelsen ska bestå av tretton (13) ledamöter med följande sammansättning Sju (7) lärare vid Umeå universitet (utses genom val i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 7a högskoleförordningen) Tre (3) företrädare för externa intressen (utses av universitetsstyrelsen) Tre (3) företrädare för studenterna (utses enligt den ordning som föreskrivs i 16 förordningen (1993:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor) En av de externa ledamöterna utses av universitetsstyrelsen till styrelsens ordförande. USE:s styrelse kan inom sig välja att utse vice ordförande. USE:s rektor är adjungerad till styrelsen med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. Styrelsens beslutskompetens De ärenden som styrelsen avgör anges i bilaga 1 (Delegationsordning för Umeå School of Education). Där delegerar universitetets rektor till två nivåer: USE:s styrelse respektive USE:s rektor. Där framgår även vilka ärenden som är, respektive inte är, möjliga att vidaredelegera.

7 Sid 7 Styrelsens arbetsformer Styrelsen ska sammanträda minst fyra gånger per kalenderår. Styrelsens ordförande och USE:s rektor ansvarar tillsammans för att upprätta dagordning inför sammanträdena. USE:s rektor är huvudföredragande i styrelsen. Sammanträdena protokollförs och protokollen delges via USE:s webbplats. Universitetets rektor fattar på USE:s styrelses förslag beslut om eventuell nedsättning för styrelsens lärarrepresentanter. Samverkan Rektor för USE ansvarar för att en regelbunden och protokollförd samverkan sker med arbetstagarorganisationerna. Vid USE ska finnas en särskild samverkansgrupp. 2.3 Rektor för USE Uppgifter Till rektors arbetsuppgifter hör att fatta beslut avseende verksamheten i enlighet med delegation inåt och utåt företräda verksamheten genomföra relevant områdes- och omvärldsanalys bedriva strategisk planering leda uppföljnings- och utvecklingsarbete verka internationellt, nationellt och lokalt för utveckling av verksamheten och dess förutsättningar leda och utveckla (lokal och regional) samverkan med avnämare kommunicera inåt och utåt om verksamheten delta i det offentliga samtalet om ansvarsområdet Rektors beslutskompetens De ärenden som rektor för USE avgör anges i bilaga 1 (Delegationsordning för Umeå School of Education). Där delegerar universitetets rektor till två nivåer: USE:s styrelse respektive USE:s rektor. Där framgår även vilka ärenden som är, respektive inte är, möjliga att vidaredelegera. Rektors beslutsmöten Rektor för USE fattar beslut efter föredragning vid regelbundna beslutsmöten. Vid rektors beslutsmöten har studentrepresentanter och föredragande tjänstemän närvarorätt. Besluten protokollförs och delges via USE:s webbplats. En regelbunden samverkan ska ske med arbetstagarorganisationerna. 2.4 Forskningskommittén Uppgifter Forskningskommittén ansvarar för strategiska satsningar med avsikt att stärka den utbildningsvetenskapliga forskningen vid Umeå universitet. Kommitténs övergripande

8 Sid 8 uppgift är att utveckla forskningen inom det utbildningsvetenskapliga fältet genom att på kvalitetskriterier föreslå fördelning av resurser och forskningstid. Majoriteten av alla medel ska fördelas baserat på individuella ansökningar efter utvärdering. Prioritering görs utifrån vetenskaplig kvalitet och utbildningsvetenskaplig relevans. Vid den vetenskapliga utvärderingen ska intern och extern vetenskaplig expertis utnyttjas och gängse jävsregler tillämpas. Forskningskommittén ska ansvara för en forskarskola som ska täcka det utbildningsvetenskapliga området samt initiera utvärderingar av gjorda insatser. Sammansättning Forskningskommittén ska bestå av Rektor för USE Fem (5) lärare/forskare verksamma inom det utbildningsvetenskapliga området, varav tre (3) från annat lärosäte (minst tre av de fem ledamöterna ska vara professorskompetenta) Två (2) studenter, företrädesvis på forskarnivå Lärarna/forskarna utses för en treårsperiod. En av de professorskompetenta ledamöterna ska utses till kommitténs ordförande. Vid behov kan kommittén inom sig utse vice ordförande. Kanslistöd Forskningskommittén ska erbjudas administrativt stöd av USE:s kansli. 2.5 Utbildningskommittén Uppgifter Utbildningskommitténs uppdrag är att på styrelsens uppdrag verka för utveckling, planering, koordinering och uppföljning av lärarutbildningen. Ur ett universitetsövergripande perspektiv är en av utbildningskommitténs allra viktigaste uppgifter att utarbeta de beställningar av kurser som universitetets samtliga institutioner ska ha möjlighet att lämna in skriftliga anbud på. Till grund för dessa beställningar ska finnas tydliga, transparenta och i förväg kända kriterier. På motsvarande sätt ska det vara känt i förväg på vilket sätt kriterierna bedöms. Närmare riktlinjer för dessa beställningar finns i bilaga 2. Utbildningskommittén ska även följa upp och utvärdera gjorda beställningar. Sammansättning Utbildningskommittén ska bestå av Rektor för USE Två (2) lärare/forskare verksamma inom USE:s område Två (2) lärare/forskare verksamma vid annat lärosäte Två (2) externa ledamöter (som representerar avnämarintresset) Två (2) studenter

9 Sid 9 Lärarna/forskarna utses för en treårsperiod. Till ordförande utses en lärare/forskare som är professorskompetent. Vid behov kan kommittén inom sig utse vice ordförande. Vid behov kan även kommittén knyta till sig sakkunnig expertis utöver den kompetens som kommittén själv besitter. Kanslistöd Utbildningskommittén ska erbjudas administrativt stöd av USE:s kansli. 2.6 Övriga råd och grupper Förutom de ovan beskrivna kommittéerna står det USE:s styrelse fritt att inrätta övriga råd och grupper tillfälliga eller permanenta som kan behövas. Det är styrelsen som fattar beslut om inrättande av och direktiv till sådana råd och grupper 2.7 Kansliresurser USE ska till sitt stöd ha ett kansli som leds av en kanslichef. Inom detta kansli ska förutom sedvanliga beredningsuppgifter även ligga programvägledning, VFU-administration, Skogen i skolan och Regionalt utvecklingscentrum. Kansliet ska i övrigt stödja USE och dess styrelse.

10 Sid 1 Bilaga 1 Delegationsordning för 1. Ekonomi och avtal Samtliga ärenden som rektor avgör eller som avgörs på delegation av rektor ska följa de av universitetsstyrelsen fastställda ekonomistyrreglerna 1.1 Rektors (UmU) delegation till styrelsen för USE Allmänt Inom anvisade ramar besluta om medelstilldelning till institutioner rörande utbildning, forskning och samverkan inom ansvarsområdet efter samråd med den berörda fakultetsnämnden. Fastställa verksamhetsplan och verksamhetsberättelse för USE Fastställa ersättning till institutioner för uppdrag samt besluta om avsättning ur prislappar/oh för särskilda insatser Fastställa bokslut för USE Besluta om åtgärder vid över- eller underskott för USE Inrätta stipendier inom ramen för gällande bestämmelser (får ej delegeras längre än till rektor) Avge budgetunderlag till universitetsstyrelsen Fastställa hel- och halvårsbokslut för verksamheten inom styrelsens ansvarsområde Teckna avtal och kontrakt som är av principiellt slag Får ej vidaredelegeras X X X X X 1.2 Rektors (UmU) delegation till rektor för USE Externfinansierad verksamhet Bidragsfinansierad verksamhet Teckna avtal inom USE om bidrag från externa finansiärer (ej EU-medel) utan begränsning av beloppets storlek Får ej vidaredelegeras Uppdragsfinansierad verksamhet Teckna avtal inom USE om uppdragsverksamhet understigande 1,2 mnkr (får ej delegeras vidare längre än till kanslichef)

11 Sid 11 Bidrag från EU Rektor (UmU) eller universitetsdirektören tecknar kontrakt/avtal om EUfinansierad verksamhet. Rektor för USE undertecknar i enlighet med anvisningar i kontrakt/avtal (får ej delegeras vidare längre än till prefekt/föreståndare). Beslut om ekonomiska transaktioner Utbetalnings-/bokföringsorder Teckna utbetalnings-/bokföringsorder inom USE gemensamt Upphandling/inköp Direktupphandla varor upp till två basbelopp och tjänster upp till tre basbelopp Genomföra förenklad upphandling av varor eller tjänster under tröskelvärdet Avropa inom ramen för budget från centralt eller lokalt ramavtal under tröskelvärdet Omkostnadsavgift rörande uppdragsforskning/forskningsbidrag och uppdragsutbildning Utdelning av donationsmedel 1.3 Styrelsen för USE:s delegation till rektor för USE Allmänt Fastställa halvårsbokslut för verksamheten inom styrelsens ansvarsområde (Styrelsen ) Får ej vidaredelegeras X 2. Utbildning Samtliga ärenden som rektor avgör eller som avgörs på delegation av rektor ska följa de för utbildningsområdet fastställda delprocesserna 2.1 Rektors (UmU) delegation till styrelsen för USE Antagning, anstånd och studieuppehåll Besluta om särskild behörighet för program som leder till generell examen Besluta om vilka behörigheter som skall gälla för utbildningar som leder till generella examina Besluta att antagen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå får fortsätta med studier efter studieuppehåll Medge tillstånd till parallelläsning Får ej vidaredelegeras X X

12 Sid 12 Examina och tillgodoräknande Besluta om tillgodoräknande före (i samband med antagning) och under studierna Inrättande av utbildning fastställande av styrdokument Fastställa och revidera utbildningsplan för utbildningsprogram Fastställa kursutbud avseende fristående kurser som är relevanta som fort- och vidareutbildning för skolans personal. X Platsantal och platsfördelning Fastställa antal platser på program Ange hur många platser på en kurs som finansieras vid USE Besluta om antalet studenter som antas på program Inom högskoleförordningens minimigränser besluta om den exakta fördelningen av platser mellan betygs- och provgruppen vid urval till program som vänder sig till nybörjare Besluta om vakanser på program ska återbesättas och hur många platser som ska fyllas samt antagning till senare del av program. Läsår och terminsindelning Besluta om undantag från fastställd läsårsindelning då utbildningen kräver en annan förläggning av läsåret/terminen, dock högst fem dagar X 2.2 Rektors (UmU) delegation till rektor för USE Examina och tillgodoräknande Avge yttrande i överklagandeärenden som rör tillgodoräknande av kurs inom grundnivå och avancerad nivå Utbytesavtal Teckna övergripande utbytesavtal för ansvarsområdet efter samråd med i verksamheten ingående institutioner Får ej vidaredelegeras X X Studieuppehåll och studieortsbyte Beslut om studieuppehåll Beslut om byte av utbildningsprogram/studieort 3. Personal

13 Sid 13 Samtliga ärenden som rektor avgör eller som avgörs på delegation av rektor ska följa den av universitetsstyrelsen fastställda anställningsordningen för lärare samt de för personalområdet fastställda delprocesserna. Med prefekt i delegationsordningen likställs i förekommande fall föreståndare vid centrumbildning. Med prefekt i delprocessbeskrivningar likställs i förekommande fall dekanus, rektor för USE, universitetsdirektör, förvaltningschef, överbibliotekarie, samt i förekommande fall föreståndare vid centrumbildning. 3.1 Rektors (UmU) delegation till rektor för USE Anställning Besluta om utlysning av befattningar Besluta om anställning av kanslichef Besluta om övriga anställningar vid kansliet Besluta om arbetsmarknadspolitisk anställning vid kansliet Besluta att avbryta en rekrytering Uppdrag Utse jämställdhetshandläggare vid kansliet Bestämmelse Kommentar Får ej vidaredelegeras AO RF, LOA, AF, LAS, rektorsbeslut RF, LOA, AF, LAS, rektorsbeslut LOA, AF, LAS, förordning 2:63 AF Se Lokal anställningsordning för lärare vid Umeå universitet, delprocess rekrytering och delprocess arbetsmarknadspolitiska anställningar Efter samråd med universitetsdirektören X Lön och övriga anställningsvillkor Besluta om lön för kanslichef RALS, ALFA Efter samråd med universitetsdirektören Besluta om lön för övrig personal RALS, ALFA vid kansliet X Ledigheter Besluta om rättighetsledigheter vid kansliet ALFA, Tjänstledighetsför- Se delprocess ledigheter

14 Sid 14 Besluta om skälighetsledigheter under sex (6) månader vid kansliet Föreslå beslut om skälighetsledigheter över sex (6) månader Omställning (se även Anställnings upphörande) Besluta om risk för övertalighet med anledning av verksamhetsförändring vid kansliet Besluta om ändrade arbetsuppgifter med oförändrat anställningsavtal vid kansliet ordningen, m.fl. ALFA, Tjänstledighet s- förordningen, m.fl. ALFA, Tjänstledighetsförordningen, m.fl. Rektorsbeslut, MBL, LAS, TA MBL, LAS Se delprocess omställning och omplacering X Anställnings upphörande (varsel, uppsägning) Besluta om skiljande från provanställning vid eller före prövotidens utgång Besluta om besked och varsel med anledning av att tidsbegränsad anställning enligt LAS upphör Informera om att en anställning som tidsbegränsats med stöd av AF upphör Arbetsmiljö Fullgöra de arbetsmiljöuppgifter som framgår av arbetsmiljölagstiftningen, det lokala arbetsmiljöavtalet och andra föreskrifter inom miljöområdet. Beslut om övertalighet föreligger vid kansliet Förkortningar LAS, LOA LAS TA Se delprocess tidsbegränsad anställning upphör, omställning Gäller de anställningar rektor inte beslutar om X AF Anställningsförordningen (1994:373) ALFA Allmänt löne- och förmånsavtal ATL Arbetstidslag (1982:673)

15 Sid 15 AO Umeå universitets anställningsordning FL Förvaltningslagen (1986:223) FML Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen Förordning 2:63 Förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga HF Högskoleförordningen (1993:1) HL Högskolelag (1992:1434) LAS Lagen (1982:8) om anställningsskydd LFA Lag (1994:261) om fullmaktsanställning LOA Lagen (1994:26) om offentlig anställning MBL Lagen (1976:58) om medbestämmande i arbetslivet RALS Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet mellan Arbetsgivarverket och OFR/S respektive SACO-S respektive SEKO RF Regeringsformen (1975:152) SemL Semesterlag (1977:48) VF Verksförordningen (1995:1322) 4. Övrigt 4.1 Rektors (UmU) delegation till styrelsen för Avge yttranden över viktigare remisser, utredningar och förfrågningar Anta olika typer av policydokument rörande verksamheten inom ansvarsområdet Besluta i övriga frågor som är av principiell betydelse eller större vikt samt i de ärenden som rektor för USE underställer styrelsen för prövning och beslut

16 Sid 16 Bilaga 2 Beställarfunktionen vid USE mål, riktlinjer, process och kriterier Sammanfattande beskrivning Beställarfunktionen är USE:s enskilt viktigaste verktyg för att säkerställa att de utbildningar för vilka USE ansvarar tillförs den allra bästa kompetensen som Umeå universitet kan erbjuda. De kriterier som ligger till grund för beställningarna ska vara relevanta, realistiska, kvalitetsdrivande och uppföljningsbara och processen ska präglas av transparens och förutsägbarhet. Allmänna riktlinjer för planering och fördelning av utbildningsuppdrag beredning och beslut ska präglas av information, transparens och förutsägbarhet beställningar ska genomföras kontinuerligt och med kontraktstider på huvudsakligen 3-5 år för att ge rimliga planeringsförutsättningar för uppdragstagaren i utvecklad form förutsätts systemet beställa i storleksordningen 1/4-1/3 av utbildningsuppdragen vart tredje till fjärde år beställningar ska avse kurser, inte hela program beställningar ska riktas till Umeå universitet i dess helhet så att potentiella uppdragstagare själva kan identifiera sig. Det ska också finnas möjlighet för USE:s styrelse att i enskilda fall där inkomna förslag bedöms bristfälliga eller där nödvändig kompetens saknas vid universitetet kunna vända sig till andra lärosäten med anbudsförfrågningar beställningar ska initieras i en kommunikativ form så att det område för vilken utbildning ska beställas blir belyst, exempelvis via dialogmöten den planerade beställningsprocessen ska aviseras i samband med att en ny beställningsomgång initieras beställningsbeslut ska åtföljas av en konsekvensanalys vad avser hur beslutet antas påverka kvaliteten på den utbildning som beslutet omfattar Till beställarmodellen hör ett strikt uppföljningsansvar vilket dock inte i dess helhet beskrivs i detta dokument. Att en systematisk, successiv och djupgående uppföljning genomförs är dock ett oavvisligt krav liksom att USE utvecklar sanktioner att tillämpa i de fall erhållna utbildningsuppdrag inte genomförs på det sätt som överenskommits. Beställningsprocessen En beställningsprocess tar sin utgångspunkt i ett behov. Behoven kan identifieras dels från beställarnivån, dels från utförarnivån. Beslut om att inleda en beställningsprocess fattas i normalfallet av rektor för USE i enlighet med direktiv och principer vilka styrelsen för USE fastställt. De olika stegen i processen är i normalfallet följande:

17 Sid Fastställa och revidera USE:s beställarplan Bör beskriva den övergripande beställarcykeln och omfatta en period om tre till åtta år. 2. Avisera tidsplan för en specifik beställningsprocess Detta arbete ska koordineras med den av universitetets rektor beslutade handläggningsordningen för att inrätta, revidera, bjuda ut, ställa in och avveckla utbildningar. 3. Genomföra en eller flera inledande hearings till stöd för processen En hearing kan syfta till att belysa centrala aspekter av det berörda utbildningsområdet, trender och utvecklingslinjer i den för området relevanta forskningen, fältspecifika problem identifierade av avnämare, studenter, lärarutbildare etc. 4. Bereda den specifika beställningen Ett dokument fastställs vilket utgör själva annonseringen av att USE inbjuder institutioner vid UmU att lämna förslag på utbildningar inom det specificerade området. Av detta dokument ska framgå: vilket område som berörs och de styrdokument som gäller för området (t.ex. examensbeskrivningen, fastställt riksdagsbeslut om utbildningens struktur etc.). områdets relation till utbildningsprogrammets helhet om området utvärderats av HSV bör utvärderingens resultat relateras samt resultat av USE egna uppföljningar och studenternas utvärderingar uppdragets omfattning och längd uttryckt i förväntat antal HST/HPR (baserat på de senaste åren etc.), antal HP etc. vilka prislappar/ersättningar som gäller inom området hur den beställda utbildningen avses bli utvärderad av USE tidsplanen för arbetet med beställningen vilket ansvar som åvilar uppdragstagaren de kriterier USE avser använda för sitt beslutsfattande (uttrycks i en kravspecifikation) 5. Den fastställda beställningen skickas ut Därefter förväntas institutioner inleda arbetet med att bereda sina förslag. Förslagens struktur styrs av beställningens specifikation. Därtill ska förslaget innehålla beskrivande delar rörande: kursinnehåll och förväntade studieresultat i relation till examensbeskrivningen hur valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förväntade studieresultat samt hur valda examinationsformer förväntas stödja progression hur utbildningsvetenskapligt innehåll integreras i kursen hur aktuell skolverksamhet knyts till utbildningen och hur professionsbearbetning inom kursen genomförs på ett tillfredsställande sätt exempelvis genom undervisning av lärare (helst disputerade) med relevant professionskompetens, genom väl utvecklat VFUkoncept och/eller genom fältmedverkan

18 Sid 18 hur den högskoleförlagda delen av beställningen och den verksamhetsförlagda delen är relaterade till varandra i förekommande fall hur program- och kursspecifika krav kommer till uttryck, exempelvis sådana genomgående perspektiv som den nationella examensordningen stipulerar hur kursen planeras och utvärderas och hur utvärderingsresultat avses (a) offentliggöras, (b) bearbetats och (c) leda till åtgärder 6. Inbjudan till dialogmöte 1 Under förslagstiden inbjuds intressenter till dialogmöte för att utreda om eventuella oklarheter föreligger etc. 7. Inkomna förslag bereds Inkomna förslag sammanställs och bereds av USE:s kansli. Beredningen innefattar en preliminär bedömning av hur väl det inkomna förslaget svarar mot den kravspecifikation som uttrycktes i annonseringen. 8. Förslagen bedöms av utbildningskommittén Beredningsförslaget inklusive de inkomna förslagen tas upp till behandling i utbildningskommittén. Kommittén kan fatta beredningsbeslut av främst två typer i detta läge. Antingen avfattas en beslutsrekommendation till USE:s styrelse eller så återförs ärendet till kansliet för fortsatt beredning. En sådan kan också innehålla en uppmaning om att återföra förslagen till förslagsställaren för komplettering. 9. Utbildningskommittén yttrar sig till USE:s styrelse När kommittén har fått en sådan beredning av ärendet att den anser sig kunna avfatta en beslutsrekommendation till USE:s styrelse görs detta varpå ärendet övergår till styrelsens för beslut. 1. Beslut om beställningen fattas Beslut fattas om beställningen och ärendet återförs till kansliet vilket svarar för implementeringen. 11. Information till berörda fakulteter Särskild information ges till berörda fakulteter om det fattade beslutet. 12. Inbjudan till dialogmöte 2 Samtliga förslagsställare kallas till ett dialogmöte varvid motiveringar till besluts klargörs och förslagsställarna ges möjlighet att lämna synpunkter på/utvärdera processen 13. Uppföljning Uppföljning ska ske av gjorda beställningar. Dessa uppföljningar ska i möjligaste mån koordineras med universitetets uppföljningsarbete. Kriterier

19 Sid 19 Kriterier för beställning av utbildning ska vara kvalitetsdrivande och uppföljningsbara samt relevanta och realistiska. Vidare ska kriterierna driva utvecklingen av de berörda utbildningsområdena i linje med nationell och lokal policy samt svara mot och underlätta kommande externa utvärderingar. Kravspecifikation Kriterierna uttrycks i en specifikation av de krav som USE anser att berörd utbildning måste uppfylla. Kraven specificeras med följande begrepp och nyckeltal, kravnivåerna fastställs utifrån vilket område som beställningen avser. riktlinjer för undervisningstid per student/studentgrupp andel undervisningstid som ges av disputerade lärare förekomst av expertmedverkan ökande förekomst (i relevant mån) av internationell litteratur och internationella perspektiv Tillkommande för uppföljning tillförd lärarkapacitet (antal HST/heltidsekvivalenter lärare) handledarkompetens (antal examinerade uppsatser eller examensarbeten/heltidsekvivalent disputerad lärare, Högskoleverkets tal) prestationsgrad de undervisandes tillgång till och nyttjande av forsknings- och kompetensutvecklingstid inom område av relevans andel undervisningstid som ges av lärare med relevant professionskompetens som redovisas under punkt 5. Därutöver kan USE tillämpa ytterligare kriterier utifrån identifierade behov och vunnen erfarenhet.

20 Sid 2 2. Förfrågansdokument Dokumentet är ett exempel på ett s.k. förfrågansdokument som innefattar USEs kravspecifikation för utbildningen till ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Förfrågan avseende kurser inom Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan, 3-33 hp, avancerad nivå Innehållsförteckning 1. Utgångspunkter 1.1 Kurser som ingår i förfrågansunderlaget 2. USE s grundsyn 3. USE s bedömning samt utfall av hearingar 4. Kravspecifikation 4.1 Innehåll 4.2 Ekonomi 4.3 Uppföljning 4.4 Förbehåll 5. Övriga anvisningar 5.1 Pedagogisk vision 5.2 Anvisningar till kursplaneutkast Kompetensuppföljning 6. Programstruktur i tabellform 6.1 Strukturbild 3 hp 6.2 Strukturbild 33 hp 6.3 Strukturöversikt i tabellform 3 hp 6.4 Strukturöversikt i tabellform 33 hp 7. Mall till inlämnade förslag 7.1 Undertecknande Eventuella frågor avseende innehållet i förfrågningsunderlaget kan ställas i första hand till utbildningsledare Conny Saxin, conny.saxin@adm.umu.se eller kanslichef Eva Lindgren, eva.lindgren@adm.umu.se. Förslag skall inlämnas i ett samlat malldokument för respektive förfrågan inkluderande kursplaner senast dels via e-post till rose-marie.soderstrom@adm.umu.se och dels, ett av samtliga medverkande undertecknat exemplar, via internpost till Rose-Marie Söderström, USEs kansli, Förvaltningshuset, plan Utgångspunkter Förfrågan avser kurser inom Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan 3 hp termin 2 (T2) t o m termin 1 (T1) och 33 hp termin 2 (T2) t o m termin 11 (T11) för perioden t o m avseende 3 hp och för perioden t o m avseende 33 hp.

21 Sid 21 Specifikation av kurser och innehåll avseende denna förfrågan framgår av programstruktur p. 6 (sid 18 f) och i översikter under p 6.1,6.2,6.3 och 6.4 nedan. Kurser inom UK II III och kurserna VFU II-III ingår i beställningen av huvudämnen. Examensarbetet skall kunna väljas relaterat till något av ingående ämnen (12 hp + 9 hp) eller inom ramen för 12 hp inom svenska, musik och samhällskunskap. 7,5 hp av valfri del/moment av kurs skall ges på engelska. Till stöd för studenternas lärande införs i samband med de nya lärarutbildningarna en systematisk kompetensuppföljning. För en utbildning är det av stor vikt att utbildningens mål är tydliga, kända och väl integrerade samt att examinationen säkerställer dess uppnående. Kompetensuppföljningens grund är Högskoleförordningens examensbeskrivning och kursplanernas förväntade studieresultat. I denna förfrågan förutsätts att förväntade studieresultat för inlämnade kursförslag omsätts till mål avseende specifika lärarkompetenser vilka kan läggas tillgrund för kompetensuppföljningen enligt nedan. Inlämnat förslag ska innefatta ökande förekomst (i relevant mån) av internationell litteratur och internationella perspektiv. VFU är till sin huvuddel skolförlagd. Under VFU III kan cirka tre till fem dagar planeras att vara högskoleförlagda. Kurser under terminerna 9 och 1 (3 hp) respektive 1 och 11 (33 hp) skall utvecklas på avancerad nivå. Inlämnade förslag på denna förfrågan skall följa anvisad mall (p. 7) Termin Förfrågan Kurser Avancerad nivå Termin Förfrågan Kurser Avancerad nivå T1 T2 X T1 T2 X T3 X T3 X T4 X T4 X T5 X T5 X T6 X T6 X T7 X T8 X T9 X x T1 X x T7 X T8 X T9 X T1 X X T11 X X 1.1. Kurser som ingår i förfrågansunderlaget Gymnasieskolan 3 hp Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 1 högskolepoäng

22 Sid 22 Bedömning för lärande, 14 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng-avancerad nivå Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 6 högskolepoäng Att undervisa, 6 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 22,5 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner I, 15 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner II, 7,5 högskolepoäng avancerad nivå Examensarbete, 3 högskolepoäng- avancerad nivå Huvudämnen, 12 hp Samhällskunskap religionskunskap Historia Engelska Spanska Svenska Idrott och hälsa Bild Musik Matematik Andraämnen, 9 hp Engelska Tyska Franska Spanska Svenska som andraspråk Historia Religionskunskap Geografi Idrott och hälsa Samiska (Modersmål) Bild Matematik Gymnasieskolan 33 hp Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 1 högskolepoäng Bedömning för lärande, 14 högskolepoäng

23 Sid 23 Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng-avancerad nivå Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 6 högskolepoäng Att undervisa, 6 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 22,5 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner I, 15 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner II, 7,5 högskolepoäng avancerad nivå Examensarbete, 3 högskolepoäng- avancerad nivå Huvudämnen och andraämnen, 12 hp Musik Samhällskunskap Svenska 2. USE s grundsyn Kurser ska vara inriktade på att kvalificera den studerande för undervisning i den inriktning som avses och den övriga verksamhet som är förbunden med det läraruppdrag som utbildningen avser. Med inriktning avses såväl verksamhetsinriktning som ämnesinriktning. Kursförslagens struktur ska stödja progression och kontinuitet liksom studentens utveckling av sådana ledarskapsförmågor som krävs för lärarrollen. Kursförslag ska innehålla internationella perspektiv och i övrigt vara så planerade att överblick, kritiskt förhållningssätt och självständig aktions- och bedömningsförmåga utvecklas (jfr lärandemål för generell examen på avancerad nivå samt aktuell yrkesexamen) Förväntningar på elever inverkar i hög grad på deras studieresultat. Analogt bör inlämnade förslag beakta behovet av tydliga förväntningar på dem som studerar inom lärarutbildningen genom att ställa höga krav, hålla ett högt studietempo, ge mycket eget ansvar och kontrollera det genom examination. Kursförslag bör syfta till att de studerande utvecklar kompetenser för att dels kunna kontinuerligt ta del av ny kunskap inom området, dels arbeta med systematisk utvärdering och kvalitetsutveckling av undervisningen. Kursförslag skall beakta att forskningsmiljöer av såväl ämnes- som utbildningsvetenskaplig karaktär aktivt nyttiggörs i USEs utbildningar IKT som teknik, innehåll, social och lärande arena skall beaktas och kommenteras i kursförslag Synpunkter som framkommit under hearingar december 29 februari 21

24 Sid 24 Återkoppling skall alltid ske vid bedömning av den lärarstuderandes prestationer Under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU II och III skall universitetsläraren besöka studenten och genomföra trepartssamtal mellan universitetslärare, student, handledare. Utvärderingar av kurser skall följas upp. Ämnesinnehållet skall vara relevant i förhållande till grundskolans och gymnasieskolans ämnesbeskrivningar och kursplaner. Kursförslagen skall tydligt visa på den specifika yrkeskompetens som kursen avser utveckla relaterat till examensordningens krav. Kursförslag skall integrera ämne och ämnesdidaktik. Övriga underlag av relevans för kursförslag: 1. Lärarexamen, SFS nr: 1993:1 2. Länk till läroplan, 3. Länk till avsedd kursplan för grundskolan och gymnasieskolan, 4. Länk till Skolverkets startsida rubriken Reformer i skolan, 3. USE s bedömning samt utfall av hearingar Under denna beställningsprocess har ytterligare information inhämtats bland annat genom s.k. hearings som genomförts under perioden december 29 t o m februari 21 där många och viktiga synpunkter framförts. Hearingsförfarandet organiseras så att kategorierna studenter, avnämare, forskare och lärarutbildare inbjuds till möten där utrymme ges att framföra vad man anser vara mest väsentligt att beakta i samband med beställningar av aktuella kurser. Av de synpunkter som framfördes under dessa hearingar har Utbildningskommittén vid USE valt att inlämnade förslag särskilt skall beakta respektive beakta nedanstående punkter. Ämneslärare inriktning gymnasieskolan, 3 33 hp Samhällskunskap: Det är viktigt att särskilt beakta - att färdighetstränande moment förstärks för att utveckla förmågan att ta upp brännande ämnen inom värdegrunden och att lösa konflikter under debatter.

25 Sid 25 - Att det didaktiska innehållet förstärks i kurserna genom ex.vis reflektion kring undervisningsform för inlärningen. Det är viktigt att beakta - att för att stimulera elever till att lära mer och uppleva undervisningen mer demokratisk bör de lärarstuderande arbeta mer med lärarledd samtalsbaserad undervisning. - att fördjupa de källkritiska inslagen i ämnesinnehållet. Historia: Det är viktigt att särskilt beakta - vikten av inslag av historiebruksforskning i utbildningen. Religionsvetenskap: Det är viktigt att särskilt beakta - att öka den innehållsliga balansen mellan religionerna relaterat till skolans kursoch ämnesplaner. Det är viktigt att beakta - att fördjupa kunskapen om etikens roll i dagens skola. Moderna språk: Det är viktigt att särskilt beakta - att de studerande i kurserna utvecklar och fördjupar sitt kritiska tänkande. Det är viktigt att beakta - att förstärka IT-inslagen för att förstärka språkundervisningen och verklig kontakt med målspråkslandet. - att realiadelen i kurserna bör svara mot skolans undervisning genom att innehålla en interkulturell prägel utan att för den skull helt överge länderkunskap. Svenska som andraspråk: Det är viktigt att beakta - att använda mer språkutvecklande arbetssätt i undervisningen.

26 Sid 26 - att de studerande utvecklar perspektiv från det mångkulturella klassrummet för att förstå sig själva i ett större sammanhang. Idrott och hälsa: Det är viktigt att särskilt beakta - vikten av att utbildningen har inslag som problematiserar A) föreningslogik och ämnets uppdrag i skolan och samhället samt B) relationen Idrott och hälsa och hälsa. - att historisk och aktuell kunskap om uppdraget förstärks. - att arbeta med att problematisera undervisning i heterogena grupper och bearbeta frågor kring elever som inte är intresserade av Idrott och hälsa. - att grundlig feedback alltid skall ges på bedömning av de studerandes prestationer. - att utveckla de studerandes förmåga att arbeta målstyrt och inte uppgifts- eller aktivitetsstyrt. Det är viktigt att beakta - att förstärka inslag av rörelsekompetens. - att utveckla bedömningskompetensen då särskilda krav ställs inom Idrott och hälsasämnet. - att balansera inslag av bollspel mot andra typer av aktiviteter. 4. Kravspecifikation 4.1 Innehåll Lärarutbildning är hela universitetets angelägenhet. Lärarutbildning vid UmU ska vila på vetenskaplig och, i förekommande fall, konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. För en högkvalitativ lärarutbildning krävs därför kvalificerad kompetens inom såväl forskning som aktuell praktisk yrkeserfarenhet. Inom alla UmUs lärarutbildningar ska sålunda följande kompetensgrupper vara verksamma: - Forskarutbildade lärare: Utgångspunkten är att samtliga lärare på avancerad nivå, undantaget undervisning utförd av adjungerade adjunkter (motsvarande) och undervisning direkt relaterad till VFU, och minst 6 procent på grundnivå är forskarutbildade - Lärare med omfattande erfarenhet av undervisning i skola och lärarutbildning (för undervisning på grundnivå) - Lärare med adekvat lärarkompetens inom den utbildningsvetenskapliga kärnan

27 Sid 27 - Lärare som är verksamma inom för utbildningen relevant område som t.ex. förskola och gymnasieskola. Adjungering av adjunkter och kombinationsanställningar bör kunna ske till stöd för såväl VFU som högskoleförlagda delar av utbildningarna. Utgångspunkten är därför att den undervisande enhet som ansvarar för en viss kurs behöver hämta kompetenser också från andra enheter vid universitetet. Det är sålunda ett starkt önskemål att delar av undervisningen genomförs i institutionsövergripande lärarlag och att experter från olika delar av UmU deltar i undervisningen, liksom i förekommande fall experter från andra verksamheter. Det är av mervärde om förslagsställaren visar på - en högre andel medverkande docenter och professorer och/ eller - en högre andel medverkande experter från andra institutioner än förslagsställarnas (exv. en enskild person från ett helt annat område men som besitter en särskilt hög och synnerligen väsentlig kompetens) och/eller en högre andel adjungerande lärare från fältet - och/eller nyttjande av kombinationsanställningar. Följande tillägg avser ämnena bild och musik - att extern expertis knyts till ämnena i en omfattning av minst 25 % av undervisningstiden 4.2 Ekonomi Kurser ersätt enligt årligen fastställda prislappar per utbildningsområde och per helårsstuderande och -prestationer. VFU ersätts generellt enligt utbildningsområde undervisning. Beslut om antagning till program och till valbara kurser är beroende av studerandeantal och avgörs i samråd mellan USE och kursansvarig institution. 4.3 Uppföljning USE kommer att följa upp beställda kurser. Medverkande institutioner förväntas att aktivt bidra. Första uppföljningstillfället planeras till en tidpunkt efter första genomförandet för respektive kurs. Om kurs vid uppföljning befinns i väsentlig mening avvika negativt från beställd kurs kommer styrelsen för USE att fatta beslut om reduktion av kostnadsersättning. 4.4 Förbehåll Om nationella beslut fattas med sådan innebörd att beställda kurser inte kan genomföras äger USE rätt att säga upp beställningen i fråga. 5. Övriga anvisningar 5.1 Förklarande text - Pedagogisk vision

28 Sid 28 En framgångsrik undervisning kan antas bygga på en väl utvecklad vision eller idé om hur designen på kursen, innehållet och metoderna sammantaget stödjer den studerandes utveckling hän mot de uppsatta målen. Därför önskar vi att förslagsställaren inramar det/de inlämnade kursförslagen med en förklarande text, om man så vill i form av en pedagogisk vision. Som sådan fyller texten en väsentlig funktion också för USEs bedömning och uppföljning. Den ska kommentera följande frågeställningar (nedan) och förslagsställaren uppmanas att i övrigt och mot bakgrund av i förfrågan meddelade synpunkter kommentera väsentliga överväganden. hur USEs grundsyn och resultat från hearings beaktats i förslaget hur kursinnehåll och förväntade studieresultat förhåller sig till examensbeskrivningen hur valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förväntade studieresultat samt hur valda examinationsformer förväntas stödja progression hur undervisningen generellt forskningsanknyts och specifikt i professionshänseende hur utbildningsvetenskapligt innehåll integreras i kursen och/eller relationen mellan ämnesteori och ämnesdidaktik hur den/de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda delarna av föreslagen kurs är relaterade till varandra (i förekommande fall i VFU III) samt för kurser med VFU skall förväntningar på student och lokal lärarutbildare beskrivas Av betydelse är också att följande information meddelas till stöd för bedömning av inlämnat förslag: hur forskningsmiljöer av skilda slag planeras att nyttjas i utbildningarna hur program- och kursspecifika krav kommer till uttryck, exempelvis sådana genomgående perspektiv som den nationella examensordningen stipulerar hur de undervisande lärarna ges tillgång till forsknings- och kompetensutvecklingstid samt hur den planeras att nyttjas i relation till undervisningsområdet hur kursen planeras att bli utvärderad samt hur utvärderingsresultat avses (a) offentliggöras, (b) bearbetats och (c) leda till åtgärder. Lärarutbildningens mångvetenskapliga karaktär innebär att undervisning i normalfallet ska genomföras i lärarlag som samlar personal från flera institutioner. Hur detta sker ska anges i inkomna förslag.

29 Sid Anvisningar till kursplaneutkast Kursplaneförslaget skall ha kurskod som börjar med siffran 6. Mall bifogas. Under följande rubriker i kursplaneförslaget anges: Förväntade studieresultat Ingående kriterier grupperas i enlighet med examensordningens rubricering: - Kunskap och förståelse -Färdighet och förmåga -Värderingsförmåga och förhållningssätt Examination För samtliga kurser anges: Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. För vfu- kurser I de fall där handledare och examinator bedömer att en student under pågående VFU uppvisar sådan grov oskicklighet, sådana samarbetssvårigheter eller andra olämpliga beteenden att det medför en påtaglig risk att studenten kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt skall examinator efter att ha informerat studenten underkänna studenten innan kursen avslutas. Studenten avbryter då sin praktik och får betyget underkänd på kursen. I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen skall ange vilka kunskaper och färdigheter som studenten behöver tillgodogöra sig för att få återuppta praktiken, samt en tidpunkt vid vilken kontroll av sådant tillgodogörande skall ske. En student har då praktik avbrutits rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt får dock antalet kontrolltillfällen under en hel utbildning inte uppgå till mer än högst fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Tillgodoräknande

30 Sid 3 För samtliga kurser anges: Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande Kompetensuppföljning Till stöd för studenternas lärande införs i samband med de nya lärarutbildningarna en systematisk kompetens-uppföljning där individuell studieplanering i ValWeb samt E-portfolio utgör viktiga delar. För en utbildning är det av stor vikt att utbildningens mål är tydliga, kända och väl integrerade samt att examinationen säkerställer dess uppnående. Konceptet betecknas Kompetensuppföljning och de ingående komponenterna är: Beskrivningar av de kompetenser de studerande ska utveckla. Utgångspunkten är Högskolelag, examensbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner. Kompetenserna indelas i generella och specifika lärarkompetenser. Individuell studieplanering (Det befintliga planeringsinstrumentet ValWeb utvecklas till ett kompetensstrukturerat instrument för de studerandes pedagogiska planering) E-portfolio i syfte att ge den studerande utvecklade möjligheter att levandehålla de genomgångna studierna till såväl den röda trådens allmänna stärkande som reflekterandet över den egna kompetensutvecklingen. Uppföljning till stöd för reflektion över det egna lärandet i form av metareflektion utifrån lärandeteorier (exv. i form av fallstudier) samt examination. Syftet med det kompetensuppföljande arbetssättet är att stödja studentens utveckling och arbetssättet förväntas medföra väsentliga mervärden av vilka de främsta är: Att det på detta sätt skapas ett tydligt och följbart sammanhang för såväl studerande som undervisande lärare. Genom själva arbetssättet blir studenten inte bara uppmärksammad på programmålen i sig utan på dem som den enskilde studentens kompetensmål. Att arbetssättet medför att det med större säkerhet än i dag kan säkerställas att den studerande uppnått de krav som gäller för erhållande av examen. Att arbetssättet innebär att de studerande också blir bekanta med det arbetssätt som råder inom stora delar av skolan då varje enskild student ska ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Att studenten ges förbättrade möjligheter att själva beskriva och presentera sin kompetens vilket antas underlätta deras insteg i yrkeslivet.

31 Sid 31 Följande tabell med angivande av specifika lärarkompetenser som kursen avser att utveckla skall infogas under Övrigt i inlämnat kursplaneförslag. Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen Under din studietid ska du ha utvecklat; Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens inom; Kunskap och förståelse Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Färdighet och förmåga Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Värderingsförmåga och förhållningssätt Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag 6. Programstruktur i tabellform, 3 hp (OBS: Att huvudämnet måste vara utvecklat till 12 hp) Område Termin Kurs Hp Innehåll Avancerad nivå Huvudämne (Här i exemplet måste examensarbet et tillföras huvudämnet, T2 vt Samhällskunskap Religionskunskap Historia Engelska Spanska Svenska Idrott och hälsa 3 9 hp + Bild examensarbet Musik e inom Matematik huvudämnet, 3 hp) Huvudämne Iforts. T3 ht Samhällskunskap Religionskunskap Historia Engelska Spanska Svenska Idrott och hälsa Bild Musik Matematik 3

32 Sid 32 Huvudämne I forts. T4 vt Samhällskunskap Religionskunskap Historia Engelska Spanska Svenska Idrott och hälsa Bild Musik Matematik 3 VFU II T5 ht Att undervisa 6 Huvudämnesanslutet VFU i studerade ämnesområden Uk II Kunskap, undervisning och lärande II 1 Vetenskapsgrenar - Tvärvetenskap mångvetenskap Kunskapsutveckli ng och ämneskonstruktio ner inom akademi och skola Undervisning på basis av vetenskap, konst och erfarenhet Vetenskapligt skrivande Utbildningshistor ia Utbildningens organisation och villkor Specialpedagogis ka analyser och metoder (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I och anknyts distinkt till respektive inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet. Under kursen genomförs inslag kring röst- och talvård) Bedömning för lärande 14 Bedömning, t.ex. av elevers lärande, behov, välbefinnande, problem, kamratrelationer,

33 Sid 33 livssituation Bedömningsunde rlag, bedömningsmode ller och provkonstruktion Omdömen, betygsättning Utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring Nationella och internationella studier om undervisning och elevers resultat Kompetensuppföl jning (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I II och anknyts distinkt till respektive inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet.) Andraämne T6 vt Engelska Tyska Franska Spanska Svenska som andraspråk Historia Religionskunskap Geografi Samiska (Modersmål) Bild Matematik Andraämne forts. T7 ht Engelska Tyska Franska Spanska Svenska som andraspråk Historia Religionskunskap Religion Geografi 3 3

34 Sid 34 Andraämne forts. T8 vt Samiska (Modersmål) Bild Matematik Engelska Tyska Franska Spanska Svenska som andraspråk Historia Religion Geografi Idrott och hälsa (Modersmål) Bild Matematik VFU III T9 ht VFU Läraryrkets dimensioner Examensarbet e UK III T1 vt Examensarbete inom valfritt ämne I Examensarbete inom valfritt ämne II Profession och vetenskap 3 22, 5 7,5 x 22, 5 7,5 Skoljuridik Utvärdering och utvecklingsarbete /skolutveckling Mitt lärarskap Kompetensuppföljn ing, utvärdering av portfolio samt skapande av presentationsportf olio. x x x

35 Sid 35 Programstruktur i tabellform, 33 hp Område Huvudämne (Här ingår examensarbete t i något av ämnena) Termi n T2 vt Kurs Samhällskunskap Svenska Musik H p 3 Innehåll Avancerad nivå Huvudämne forts. T3 ht Samhällskunskap Svenska Musik 3 Huvudämne forts. T4 vt Samhällskunskap Svenska Musik 3 VFU II T5 ht Att undervisa 6 Huvudämnesanslutet VFU i studerade ämnesområden Uk II Kunskap, undervisning och lärande II 1 Vetenskapsgrenar - Tvärvetenskap mångvetenskap Kunskapsutveckling och ämneskonstruktioner inom akademi och skola Undervisning på basis av vetenskap, konst och erfarenhet Vetenskapligs skrivande Utbildningshistoria Utbildningens organisation och villkor Specialpedagogiska analyser och metoder (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I och anknyts distinkt till respektive inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet. Under kursen genomförs inslag kring röst- och talvård)

36 Sid 36 Bedömning för lärande 14 Bedömning, t.ex. av elevers lärande, behov, välbefinnande, problem, kamratrelationer, livssituation Bedömningsunderlag, bedömningsmodeller och provkonstruktion Omdömen, betygsättning Utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring Nationella och internationella studier om undervisning och elevers resultat (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I II och anknyts distinkt till respektive inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet.) Andraämne T6 vt Samhällskunskap Svenska Musik 3 Andraämne. forts. T7 ht Samhällskunskap Svenska Musik 3 Andraämne T8 vt Samhällskunskap Svenska Musik 3 Andraämne. forts. T9 ht Samhällskunskap Svenska Musik 3 VFU III T1 vt VFU Läraryrkets dimensioner Examensarbet e Examensarbete inom något av 22,5 7, 5 x x

37 Sid 37 ämnena I T11 ht Examensarbete inom något av ämnena II 22,5 x UK III Profession och vetenskap 7, 5 Skoljuridik Utvärdering och utvecklingsarbete/skolut veckling Utvärdering av portfolio x

38 Sid Strukturbild, 3 hp UK I, 28,5 hp T1 ht VFU 1,5 hp UK I forts. T2 vt T3 ht Huvudämne inkl ämnesdid., 9 hp T4 vt VFU II, 6 hp* T5 ht UK II, 24 hp* T6 vt T7 ht Andra ämne inkl ämnesdid., 9 hp T8 vt T9 ht VFU III, 22,5 hp * T1 vt Examensarbete 3 hp inom något av ämnena UK III, 7,5 hp *

39 Sid Strukturbild 33 hp (OBS! att examensarbetet i exemplet är kopplat till huvudämnet, 12 hp) U K I, 2 8, 5 h p T 1 h t V F U 1, 5 h p U K I f o r t s. T 2 v t T 3 h t H u v u d ä m n e i n k l ämnesdid., 9 hp ( + examensarbete 3 h p ) T 4 v t V F U I I, 6 h p * T 5 h t U K I I, 2 4 h p * T 6 v t T 7 h t A n d r a ä m n e i n k l ämnesdid., 12 hp T 8 v t T 9 h t T 1 v t V F U I I I, 2 2, 5 h p * T 1 1 h t E x a m e n s a r b e t e i n o m h u v u d ä m n e 3 h p / a l t 2 x 1 5 h p * U K I I I, 7, 5 h p *

40 Sid Strukturöversikt i tabellform, 3 hp.

41 Sid Strukturöversikt i tabellform, 33 hp.

42 Sid 42 7 Inlämnat förslag Inlämnade förslag ska innehålla samtliga delar som efterfrågas i förfrågningsunderlaget. Bifogade förslagsmall, bilaga 1, skall användas. 7.1 Undertecknande Inlämnat förslag ska vara undertecknat av prefekt. Om inlämnat förslag innefattar åtaganden från flera institutioner ska prefekter från medverkande institutioner ha undertecknat förslaget.

43 Sid 43 Specifikation av kurser, programstruktur 3 hp, som ingår i förslaget Kryssa för de kurser som ingår i förslaget Termin Kurs nr Område Kursbenämning, högskolepoäng (hp), nivå T2 vt 1 Huvudämne Samhällskunskap I, 3 hp Religionskunskap I, 3 hp Historia I, 3 hp Engelska I, 3 hp Spanska I, 3 hp Svenska I, 3 hp X = ingår i förslag Idrott och hälsa I, 3 hp Bild I, 3 hp Musik I, 3 hp Matematik I, 3 hp T3 ht 2 Huvudämne forts. Samhällskunskap II, 3 hp Religionskunskap II, 3 hp Historia II, 3 hp Engelska II, 3 hp Spanska II, 3 hp Svenska II, 3 hp Idrott och hälsa II, 3 hp Bild II, 3 hp Musik II, 3 hp Matematik II, 3 hp T4 vt 3 Huvudämne forts. Samhällskunskap III, 3 hp Religionskunskap III, 3 hp Historia III, 3 hp Engelska III, 3 hp Spanska III, 3 hp Svenska III, 3 hp Idrott och hälsa III, 3 hp Bild III, 3 hp Musik III, 3 hp Matematik III, 3 hp T5 ht 4 VFU II Att undervisa, 6 hp T5 ht 5 Uk II Kunskap, undervisning och lärande II, 1 hp T5 ht 6 Uk II Bedömning för lärande, 14 hp

44 Sid 44 T6 vt 7 Andraämne Svenska som andraspråk I, 3 hp Engelska I, 3 hp Spanska I, 3 hp Tyska I, 3 hp Franska I, 3 hp Samiska I, 3 hp (Modersmål) Historia I, 3 hp Geografi I, 3 hp Religion I, 3 hp Bild I, 3 hp Matematik I, 3 hp 8 Andraämne Svenska som andraspråk II, 3 hp T7 ht forts. Engelska II, 3 hp Spanska II, 3 hp Tyska II, 3 hp Franska II, 3 hp Samiska II, 3 hp (Modersmål) Geografi II, 3 hp Religion II, 3 hp Bild II, 3 hp Matematik II, 3 hp T8 vt 9 Andraämne Svenska som andraspråk III, 3 hp forts. Engelska III, 3 hp Spanska III, 3 hp Tyska III, 3 hp Franska III, 3 hp Samiska III, 3 hp (Modersmål) Historia III, 3 hp Geografi III, 3 hp Religion III, 3 hp Bild III, 3 hp Matematik III, 3 hp T9 ht 1 VFU III Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp avancerad nivå T9 ht 11 Ex.arb. inom huvudämne T1 vt 12 Ex.arb. inom huvudämne Examensarbete, kurs I, 7,5 hp avancerad nivå Examensarbete, kurs II, 22,5 hp avancerad nivå T1 vt 13 Uk III Profession och vetenskap, 7,5 hp - avancerad nivå

45 Sid 45 Specifikation av kurser, programstruktur 33 hp, som ingår i förslaget Kryssa för de kurser som ingår i förslaget Termin Kurs nr Område Kursbenämning, högskolepoäng (hp), nivå X = ingår i förslag T2 vt 1 Huvudämne Samhällskunskap I, 3 hp Svenska I, 3 hp Musik I, 3 hp T3 ht 2 Huvudämne forts. Samhällskunskap II, 3 hp Svenska II, 3 hp Musik II, 3 hp T4 vt 3 Huvudämne forts. Samhällskunskap III, 3 hp Svenska III, 3 hp Musik III, 3 hp T5 ht 4 VFU II Att undervisa, 6 hp T5 ht 5 Uk II Kunskap, undervisning och lärande II, 1 hp T5 ht 6 Uk II Bedömning för lärande, 14 hp T6 vt 7 Andraämne Samhällskunskap I, 3 hp Svenska I, 3 hp Musik I, 3 hp T7 ht 8 Andraämne Samhällskunskap II, 3 hp forts. Svenska II, 3 hp Musik II, 3 hp T8 vt 9 Andraämne Samhällskunskap III, 3 hp forts. Svenska III, 3 hp Musik III, 3 hp T9 ht 9 Andraämne Samhällskunskap IV, 3 hp forts. Svenska IV, 3 hp Musik IV, 3 hp T1 vt 1 VFU III Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp avancerad nivå T1 vt 11 Ex.arb. inom något Examensarbete, kurs I, 7,5 hp avancerad nivå av ämnena T11 ht 12 Ex.arb. inom något Examensarbete, kurs II, 22,5 hp avancerad nivå av ämnena T11 ht 13 Uk III Profession och vetenskap, 7,5 hp - avancerad nivå

46 Sid 46 Utgångspunkter och förslag för utveckling av kurser 1. Kravspecifikation (enligt Förfrågan avsnitt 4.1.) Beskrivning av hur förslaget svarar mot förfrågans krav avseende lärarkompetens. 2. Förklarande text Pedagogisk vision (enligt Förfrågan avsnitt 5.1.) 3. Kursplaneförslag (enligt Förfrågan avsnitt 5.) Kursplaneförslag lämnas enligt nedan. Lämnas förslag för flera huvudområden skall en mall för varje huvudområde användas.

47 Sid 47 Huvudämne XXX, 3 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 3 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination Tillgodoräknande

48 Sid 48 Övriga föreskrifter Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen Under din studietid ska du ha utvecklat; Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens inom; Kunskap och förståelse Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Färdighet och förmåga Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Värderingsförmåga och förhållningssätt Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Kurslitteratur

49 Sid 49 Huvudämne XXX II forts., 3 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 3 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

50 Sid 5 Tillgodoräknande Övriga föreskrifter Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen Under din studietid ska du ha utvecklat; Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens inom; Kunskap och förståelse Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Färdighet och förmåga Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Värderingsförmåga och förhållningssätt Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Kurslitteratur

51 Sid 51 Huvudämne XXX III forts., 3 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 3 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

53 Sid 53 Att undervisa, 6 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 3 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

55 Sid 55 Kunskap undervisning och lärande II, 1 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 1 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning

56 Sid 56 Examination Tillgodoräknande Övriga föreskrifter Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen Under din studietid ska du ha utvecklat; Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens inom; Kunskap och förståelse Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Färdighet och förmåga Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Värderingsförmåga och förhållningssätt Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Kurslitteratur

57 Sid 57 Bedömning för lärande, 14 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 14 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

59 Sid 59 Andraämne XXX I, 3 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 3 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

61 Sid 61 Andraämne XXX II, 3 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 3 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

63 Sid 63 Andraämne XXX III, 3 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 3 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

65 Sid 65 Andraämne XXX IV, 3 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 3 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

67 Sid 67 Läraryrkets dimensioner, 22,5 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 22,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Avancerad nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination Tillgodoräknande

68 Sid 68 Övriga föreskrifter Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen Under din studietid ska du ha utvecklat; Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens inom; Kunskap och förståelse Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Färdighet och förmåga Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Värderingsförmåga och förhållningssätt Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag Kurslitteratur

69 Sid 69 Examensarbete kurs I, 7,5 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Avancerad nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

71 Sid 71 Examensarbete kurs II, 22,5 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 22,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Avancerad nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

73 Sid 73 Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Nivå: Avancerad nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Betygsgrader: Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet 3-33 hp Fastställande Kursen är inrättad av och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 211-xx-xx. Innehåll Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav Undervisningens uppläggning Examination

75 Sid 75 Underskrift av samtliga berörda prefekter: Datum

76 Sid Beskrivning av lärarkompetens och s kravspecifikationer 3.1 USEs kravspecifikation Lärarutbildning är hela universitetets angelägenhet. Lärarutbildning vid UmU ska vila på vetenskaplig och, i förekommande fall, konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. För en högkvalitativ lärarutbildning krävs därför kvalificerad kompetens inom såväl forskning som aktuell praktisk yrkeserfarenhet. Inom alla UmUs lärarutbildningar ska sålunda följande kompetensgrupper vara verksamma: Forskarutbildade lärare: Utgångspunkten är att samtliga lärare på avancerad nivå, undantaget undervisning utförd av adjungerade adjunkter (motsvarande) och undervisning direkt relaterad till VFU, och minst 6 procent på grundnivå är forskarutbildade - Lärare med omfattande erfarenhet av undervisning i skola och lärarutbildning (för undervisning på grundnivå) Lärare med adekvat lärarkompetens inom den utbildningsvetenskapliga kärnan - Lärare som är verksamma inom för utbildningen relevant område som t.ex. förskola och gymnasieskola. Adjungering av adjunkter och kombinationsanställningar bör kunna ske till stöd för såväl VFU som högskoleförlagda delar av utbildningarna. Utgångspunkten är därför att den undervisande enhet som ansvarar för en viss kurs behöver hämta kompetenser också från andra enheter vid universitetet. Det är sålunda ett starkt önskemål att delar av undervisningen genomförs i institutionsövergripande lärarlag och att experter från olika delar av UmU deltar i undervisningen, liksom i förekommande fall experter från andra verksamheter. Det är av mervärde om förslagsställaren visar på en högre andel medverkande docenter och professorer och/ eller en högre andel medverkande experter från andra institutioner än förslagsställarnas (exv. en enskild person från ett helt annat område men som besitter en särskilt hög och synnerligen väsentlig kompetens) och/eller en högre andel adjungerande lärare från fältet och/eller nyttjande av kombinationsanställningar De ovan nämnda krav om 6 procent disputerade som USE ställer vid beställningen kommer att uppnås genom 1) omfördelning av undervisningstid mellan adjunkter och disputerade, 2) nyrekryteringar, 3) inlemmande av nya miljöer i lärarutbildningen samt 4) därutöver i högre grad nyttjande av individer med spetskompetens.

77 Sid Lärartabeller nuvarande bemanning och kända rekryteringar Underlaget till tabellerna bygger, i enlighet med instruktioner från Högskoleverket, på de lärare som undervisar på lärarutbildningsprogrammet 21 samt kända rekryteringar. Underlaget har sedan översatts till de nya utbildningarnas inriktningar. Där samläsning sker idag har lärarna räknats i båda grupperna. Detta gäller främst F-3/4-6 och ämneslärarutbildningens båda inriktningar. Det totala antalet undervisande per anställningsform stämmer därför inte. Dock ger tabellerna en bild av den lärarkompetens som finns vid Umeå universitet Antal anställningar inom respektive inriktning Inriktning Professor Lektor Bitr. lektor Forskarassistent Adjunkt Doktorand Annan Totalt Förskola Fritidshem F Åk Åk Gymnasiet Yrkeslärare Antal anställningar inom respektive inriktning i procent Inriktning Disputerade % Doktorander % Adjunkter % Förskola Fritidshem F-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Gymnasiet Yrkeslärare Totalt (medel)

78 Sid Lärarresurs inom respektive inriktning (heltidsekvivalenter) Inriktning Prof Lektor Bitr. lektor Foass Adjunkt Doktorand Annan Totalt Andel disp % Förskola,1 1,7,3, 6,1,9, 9, 23% Fritidshem,1 1,4,1, 6,2 1,, 8,8 18% F-3,1 2,8,1, 6,8,9, 1,7 28% Åk 4-6,1 2,5,1, 8,8 1,, 12,5 22% Åk 7-9,6 14,7 1,,3 2,4 3,2 1,4 41,6 4% Gymnasiet 1,5 15,5 1,3,5 18,4 3,4 1, % Yrkeslärare, 1,4,,,2,, 1,8 86% Totalt (medel),4 5,7,4,1 9,4 1,5,4 18, 38% Kompetensutveckling inom respektive inriktning Inriktning Pro Lektor Bitr. lektor Foass Adjunkt Doktorand Annan Totalt Förskola 1,8 8,5,7, 4,8 4,8,7 21,2 Fritidshem 1,3 7,2,1,8 5,3 5,6 2,2 F-3 1,3 9,,1 1,7 4,4 5,6 22, Åk 4-6 1,6 9,8,1 1,7 5,9 7,2 26,3 Åk 7-9 4,2 29,5 3,7 4,8 9,2 18,8 4, 74,1 Gymnasiet 8,8 3,7 5,1 7, 8, 23,6 4, 87,2 Yrkeslärare 1,1 5,4, 1,7,5,8, 9,5

79 Institution Anställning (professor, lektor, adjunkt, m.fl.) Akademisk titel (professor, docent, doktor, annan) Yrkesexamen Anställningsform (tillsvidare, visstid) Ämne/ämnesområde Anställningens omfattning vid lärosätet (%) Tid i förskollärar-utbildningen (%) Tid i grundlärarutbildningen, inrikt. fritidshem (%) Tid i grundlärarutbildningen, inrikt. F-3 (%) Tid i grundlärarutbildningen, inrikt. 4-6 (%) Tid i ämneslärarutbildningen, inrikt. 7-9 (%) Tid i ämneslärarutbildningen, inrikt. gymn. (% Tid i yrkeslärar-utbildningen (%) Tid för forskning och kompetensutveckling (%) Personens namn. Ange även huvudarbetsgivare om inte lärosätet. Umeå universitet Sid Lärarresurs totalt Fysiologisk botanik Professor Professor Tillsvidare Biologi 1, 12, 5 45, Selstam, Eva Fysiologisk botanik Professor Professor Tillsvidare Biologi 1, 1, 5, Sellstedt, Anita Fysiologisk botanik Professor Professor Tillsvidare Biologi 1, 12, 5 8, Klecskowski, Leszek Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Doktorand Annan Lärarexamen Tillsvidare Idrott och hälsa 5, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Idrott och hälsa 1, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Idrott och hälsa 1, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Idrott och hälsa 1, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik 1, 2, 2, Lektor Doktor Tillsvidare Pedagogik 1, 2, 2, 2, Lektor Docent Pedagogik Tillsvidare Pedagogik 5, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik 1, 1, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 46, 56, 78, 7, 46, 56, 78, 7, 1, 1, 1, 1, 2,5 2,5 25, 2, 2, 2, 1, 2, 1, 2, Hallberg, Solveig Hellgren, Helena Lundberg, Johan Mikaels, Jonas Norberg, Katarina Wolming, Simon Berge, Britt-Marie Diehl, Monika Hedman, Anders

80 Sid 8 Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen Lektor Doktor Tillsvidare Pedagogik 1, 2, 3, 3, 3, 6, 6, 3, 2, Lektor Doktor Tillsvidare Pedagogik 1, 15, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik 1, 14, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik 1, 6, 6, 6, 6, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik 1, 11, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Specialpedagogik 1, 12, Bitr. lektor Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik 1, 1, Lektor Docent Tillsvidare Pedagogik 1, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik 1, 3,5 7, 7, 7, 2, Lektor Doktor Tillsvidare Pedagogik 1, 2, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogik 1, 5, 5, 5, 5, 1, Adjunkt Annan Pedagogik Tillsvidare Pedagogik 1, 3,5 7, 7, 7, 1, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Idrott och hälsa 1, Adjunkt Annan Tillsvidare Idrott och hälsa 1, Lektor Doktor Tillsvidare Pedagogik 1, Lektor Doktor Tillsvidare Idrott och hälsa 1, 2, 2, 2, 2, 4, 4, 2, Lektor Doktor Tillsvidare Pedagogik 1, 2, 2, 2, 2, 4, 4, 2, Adjunkt Annan Yrkeslärarexamen Idrottslärarexamen Idrottslärarexamen Idrottslärarexamen Tillsvidare Idrott och hälsa 1, 14, 11, 12, 1, 14, 11, 12, 1, 14, 11, 12, 1, 12, 22, 24, 2, 78, 2, 18, 1, 12, 22, 24, 2, 23, 78, 2, 18, 1, 46, 1, 15, 1, 1, 1, 25, 1, 1, 2, 2, Hult, Agneta Liljeström, Monica Löfqvist, Åsa Näsström, Gunilla Stålnacke, Ingrid Söderberg, Karin Wilhelmsson, Anna- Britta Johansson, Sigurd Kristoffersson, Margaretha Gu, Limin Råde, Anders Holmgren, Robert Lindgren, Carina Sjöberg, David Wickman, Kim Eliasson, Inger Löfgren, Kent Ferry, Magnus

81 Sid 81 Pedagogiska institutionen Adjunkt Annan Idrottslärarexamen Tillsvidare Idrott och hälsa 1, 1, 1, 2, Åström, Peter Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Lektor Doktor Tillsvidare Samhällskunskap 1, 7, 5, 2, Lektor Doktor Tillsvidare Samhällskunskap 1, Lektor Doktor Tillsvidare Samhällskunskap 1, Forskarassistent Forskarassistent Doktor Visstid Samhällskunskap 1, 5, 5, 75, Doktor Visstid Samhällskunskap 1, 5, 5, 75, Adjunkt Tillsvidare AUO 1, 7, 7, 2, Bitr. lektor Doktor Visstid Samhällskunskap 1, 1, 17, 3, 1, 15, 3, 75, 75, 6, Eklund Wimelius, Malin Eklund, Niklas Roos, Katarina Rönnberg, Linda Feltenius, David Hallin, Bo NN Nationalekonomi Lektor Doktor Tillsvidare Nationalekonomi 1, 11, 3 2, Backlund, Kenneth Nationalekonomi Lektor Docent Lärarexamen Tillsvidare Nationalekonomi 1, 15, 15, 2, Löfström, Åsa Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Professor Professor Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 55, Professor Professor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 55, Professor Professor Visstid 15, 1, Lektor Docent Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 1, Lektor Docent Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 5, 5, 9, 2, 2, Lundahl, Lisbeth Frånberg, Gun- Marie Arnessen, Annelise Lemar, Signild Olofsson, Jonas

82 Sid 82 Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Lektor Docent Tillsvidare Utvärdering 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 5, Bitr. lektor Doktor Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 15, 6, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 5, 2, 5, 6, Lektor Doktor Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 1, 2, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 1, 2, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 3, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Lektor Doktor Tillsvidare Doktor Lärarexamen Visstid Förskollärarexamen Psykologexamen Beteendevetenskapliga mätningar Beteendevetenskapliga mätningar Forskarassistent Beteendevetenskapliga mätningar 1, 1, 2, 2, 1, 2, 2, 2, 75, 1, 2, 2, 2, 2, 5, 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 75, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 5, 5, 5, 5, 5, 5, 2, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 5, 5, 5, Doktorand Annan Förskollärarexamen Visstid Pedagogiskt arbete 1, 1, 8, Lektor Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 1, 1, 1, 1, 2, Hanberger, Anders Ekström, Kenneth Lundström, Ulf Östlund, Berit Wännman Toresson, Gunnel Dunkels, Elza Nyström, Peter Andersson, Ewa Wikström, Christina Åberg, Svante Erixon Arreman, Inger Engdal, Karin Lundström, Agneta

83 Sid 83 Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 5, 1, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 5, 1, Adjunkt Adjunkt Lektor Annan Annan Annan Doktor Förskollärarexamen Förskollärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 8, 1, Tillsvidare Pedagogiskt arbete 6, 8, 1, Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 5, 5, 2, Visstid Lärarexamen, Speciallärarexamen Forskarassistent Beteendevetenskapliga mätningar 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 2, 2, 2, 2, 2, 9, Lektor Docent Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 1, 1, 7, Annan Doktor Visstid Pedagogiskt arbete 1, 2, 7, Lektor Doktor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 5, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 1, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 1, Adjunkt Annan Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 1, Adjunkt Annan Studie- och yrkesvägledarexamen Förskollärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 3, 1, Selmersdotter, Lena Stenmark, Gun Gruffman Cruse, Ewa Morén, Elisabeth Kuoppa, Svea-Maria Eklöf, Hanna Paulsson, Fredrik Lidström, Lena Bergqvist, Tomas Österlund, Dag Segerbrant, Pär Lindvall, Krister Norgren, Anna-Lena

84 Sid 84 Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Tillämpad utbildningsvetenska p Doktorand Annan Lärarexamen Visstid Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 8, Doktorand Annan Lärarexamen Visstid Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 8, Doktorand Annan Lärarexamen Visstid Pedagogiskt arbete 1, 2, 2, 2, 2, 8, Doktorand Annan Lärarexamen Visstid Pedagogiskt arbete 1, Adjunkt Annan Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 2, 5, 8, 1, Granberg, Carina Mårell Olsson, Eva Bergström, Peter Andersson, Birgit Nilsson, Annika fysik fysik fysik fysik fysik fysik fysik fysik fysik Professor Professor Tillsvidare Fysik 1, 9, 85, Professor Professor Tillsvidare Fysik 1, Lektor Doktor Ämneslärare Tillsvidare Fysik 1, Lektor Docent Tillsvidare Fysik 1, Doktorand Annan Visstid Fysik 1, 5, 8, Doktorand Annan Visstid Fysik 1, 4, 8, Doktorand Annan Visstid Fysik 1, Doktorand Annan Visstid Fysik 1, 8, 8, Doktorand Annan Visstid Fysik 1, 4, 8, 17, 58, 17, 15, 2, 32, 68, 8, Brodin, Gert Larsson, Jonas Pettersson, Sune Wågberg, Thomas Hagman, Henning Larsen, Christian Nitze, Florian Vågberg, Daniel Zamanian, Jens Estetiska institutionen Estetiska institutionen Adjunkt Bildlärarexamen Tillsvidare Bild 1, 5, Adjunkt Lärarexamen, Speciallärarexamen Teckningslärarexamen 15, 55, 55, 1, Almeros, Ingemar Tillsvidare Bild 1, 2, 5, 8, 1, Andersson, Jan-

85 Sid 85 Sören, 75% prefekt Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska Adjunkt Adjunkt Lektor Docent Slöjdlärarexamen Bild- och slöjdlärarexamen Slöjdlärarexamen Visstid Textilslöjd 5, Tillsvidare Textilslöjd 6, Tillsvidare Textilslöjd 2, 2, Adjunkt Lärarexamen Visstid Trä-/metallslöjd 1, 7, Doktorand Visstid Musik 1, Professor Professor Lärarexamen Tillsvidare Pedagogiskt arbete 1, 5, 75, Adjunkt Konstnär Tillsvidare Bild 67, 4, 6, Adjunkt Tillsvidare Textilslöjd 1, 5, 5, Adjunkt Konstnär Tillsvidare Bild 5, Adjunkt Musikdirex Tillsvidare Musik 1, 5, Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Lektor Doktor Docent Ämneslärarexamen Slöjdlärarexamen Ämneslärarexamen Grundskollärarexamen Grundskollärarexamen Slöjdlärarexamen Teckningslärarexamen Tillsvidare Musik 1, 5, Tillsvidare Dans 1, 2, Visstid Textilslöjd 1, 5, Tillsvidare Textilslöjd 75, 5, 7, Tillsvidare Bild 1, Lektor Doktor Tillsvidare Textilslöjd 1, 4, 17, 4, 2, 21, 3, 1, 5, 45, 48, 2, 36, 44, 38, 6, 26, 45, 48, 2, 44, 44, 38, 6, 5, 6, 1, 8, 7, 1, 5, 1, 1, 4, 2, Adjunkt Slöjdlärar- Tillsvidare Trä-/metallslöjd 1, 1, 65, 65, 1, 2, 1, 45, 43, 65, 45, 43, 65, 1, 8, 5, 2, Andersson, Annika Berggren, Charlotta Borg, Kajsa Flood, Martin Edberg, Lorentz Erixon, Per-Olof Holmgren, Mats Jeansson, Åsa Kristensen, Anna Larsson, Örjan Lestander, Stigbjörn Lindqvist,Anna, 5% studierektor Lindwall, Anna Lundström, Karin Marner, Anders NN, ersätter pensionsavgång/vik arie Rehn, Karl-Gunnar

86 Sid 86 institutionen examen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska Adjunkt Bildlärarexamen Tillsvidare Media 1, Adjunkt Adjunkt Lektor Adjunkt Doktorand Adjunkt Doktorand Doktor Tillsvidare Trä-/metallslöjd 1, 7, Tillsvidare Trä-/metallslöjd 1, 7, Tillsvidare Musik 1, 5, Tillsvidare Bild 1, Visstid Trä-/metallslöjd 1, Doktor Bildlärarexamen Tillsvidare Bild 1, Tillsvidare Textilslöjd 1, Lektor Doktor Bildlärarexamen Tillsvidare Bild 1, Adjunkt Lektor Doktorand Doktor Tillsvidare Textilslöjd 1, 5, 7, 8, 8, Visstid Textilslöjd 8, 8, 7, Tillsvidare Trä-/metallslöjd 5, Visstid Trä-/metallslöjd 5, Doktorand Bildlärarexamen Visstid Bild 1, Lektor Doktor Slöjdlärarexamen Slöjdlärarexamen Ämneslärarexamen Teckningslärarexamen Slöjdlärarexamen Forskarassistent Slöjdlärarexamen Slöjdlärarexamen Slöjdlärarexamen Slöjdlärarexamen Slöjdlärarexamen Ämneslärarexamen Tillsvidare Musik 1, 5, Adjunkt Lärarexamen Visstid Bild 5, 8, Adjunkt Konstnär Tillsvidare Bild 5, 5, 5, 28, 28, 5, 2, 2, 1, 75, 48, 48, 38, 5, 2, 84, 43, 54, 32, 1, 2, 38, 3, 75, 48, 48, 38, 1, 13, 46, 43, 36, 32, 1, 2, 38, 3, 1, 1, 1, 5, 1, 8, 87, 1, 5, 8, 1, 4, 8, 5, 5, Sackerud, Ulf Wink, Magnus Sandgren, Torbjörn Scheid, Manfred Sigurdson, Thomas Sigurdson, Erik, 2% undervisning Skåreus, Eva Wallin, Karin Westerlund, Stina, 2% undervisning Örtegren, Hans Ågren, Karin Mäkelä, Esko, disputerar v-11 Mäkelä, Esko, 2% undervisning Wikberg, Stina, 2% undervisning Strandberg, Tommy Jonsson, Anna Söderström, Eva

87 Sid 87 institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Estetiska institutionen Lektor Doktor Slöjdlärarexamen Tillsvidare Textilslöjd 1, Doktorand Lärarexamen Visstid Pedagogiskt arbete 1, 8, Annan Lärarexamen Visstid Instrumentalmusik/ konstnär Bitr. lektor Annan Konstnär Visstid Musik 5, Bitr. lektor Annan Konstnär Visstid Bild 5, 6, 64, 6, 2, 2, 66, 6, 2, 2, 2, 3, 3, Landström, Inger Hansson, Kristina Avser 2 timlärare i instrumentalmusik samt 1 timlärare/konstnär inom bild Utlysning? Utlysning? ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) ekologi, miljö och geovetenskap Professor Professor Tillsvidare Biologi 75, Professor Professor Biologi 1, 2,7 93, Lektor Doktor Biologi 1, 4,9 79,5 Lektor Docent Tillsvidare Biologi 1, 5,5 2, Lektor Docent Visstid Biologi 2, 2,1 Lektor Docent Tillsvidare Biologi 5, 9,5 1, 21, 15, Giles, Barbara Ingvarsson, Pär Bokma, Folmer Carlsson-Granér, Ulla Elveland, Jan Nilsson, Anders

88 Sid 88 (EMG) ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Lektor Doktor Tillsvidare Biologi 1, 21, 6 2, Söderström, Olle ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Annan Doktor Visstid Biologi 15, 3,1 Pettersson, Viktoria ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Doktorand Annan Visstid Biologi 1,,7 Monroe, Melanie ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Doktorand Annan Visstid Biologi 1, 4,7 Lindh, Lovisa ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Doktorand Annan Visstid Biologi 1, 3,4 Tegström, Carolina ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Doktorand Annan Visstid Biologi 1,,7 Horstkotte, Tim språkstudier Lektor Doktor Visstid Svenska 1, 34, 4 34, 4 6, Andersson- Malmgren, Daniel språkstudier Adjunkt Annan Cert Ed (UK) Tillsvidare Engelska 1, 24, 24, 56, 56, 2, Armitstead-Åström, Dorothy språkstudier Adjunkt Annan Gymnasielärarexamen Engelska 66, 12, 12, 2, Baker, John språkstudier Doktorand Annan Visstid Engelska 75, 16, 16, Barrett, Jim språkstudier Adjunkt Annan Gymnasielärarexamen Visstid Franska 35, 3, 3, 2, Bedard, Janique

89 Sid 89 språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier Lektor Adjunkt Lektor Docent Annan Docent Gymnasielärarexamen Lågstadielärarexamen, talpedagog Ämneslärarexamen Tillsvidare Engelska 1, 6,4 6,4 2, Tillsvidare Svenska 1, 16, 8, Lektor Doktor Tillsvidare Spanska 1, Lektor Doktor Tillsvidare Spanska 1, Lektor Doktor 48, 8, 2, Tillsvidare Svenska 1, 1, Tillsvidare Svenska 1, Lektor Doktor Tillsvidare Engelska 1, Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Lågstadielärarexamen Tillsvidare Svenska 1, 4, 4, Adjunkt Annan Tillsvidare Svenska 65, Lektor Annan Tillsvidare Engelska 1, Lektor Doktor Tillsvidare Svenska 1, 2, 2, Lektor Adjunkt Lektor Doktor Annan Doktor Tillsvidare Svenska 1, 8, 8, Tillsvidare Spanska 1, Visstid Tyska 4, Lektor Doktor Tillsvidare Svenska 1,,8,8 2, Adjunkt Doktor M Ed (USA) Tillsvidare Engelska 1, 4, 4, 2, Lektor Doktor Tillsvidare Engelska 1, 4, 4, 2, 36, 4, 36, 24, 17, 6 19, 2 19, 2 14, 4 27, 2 32, 12, 28, 8 31, 17, 6 19, 2 19, 2 14, 4 27, 2 32, 12, 28, 8 31, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, Deutschmann, Mats Eckeskog, Helena Edlund, Ann-Catrine Esquivel, Maria Gamboa, José Granberg, Nils Gregersdotter, Katarina Gustavsson, Inga- Lill Gustavsson, Solveig Hübinette, Lars Hästbacka, Elisabeth Jonsson, Carin Jonsson, Catrine Jendis Mareike Kantola, Leila Leavenworth, Van Ämneslärarexamen Lågstadielärarexamen Gymnasielärarexamen Gymnasielärarexamen Lindgren- Leavenworth, Maria

90 Sid 9 språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier Adjunkt Ämneslärarexamen Mellanstadielärarexamen Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Forskarassistent Adjunkt Professor Lektor Annan Doktor Annan Professor Doktor Tillsvidare Svenska 1, 4, 4, Tillsvidare Svenska 1, Tillsvidare Spanska 75, Tillsvidare Tyska 1, Tillsvidare Franska 1, Lektor Doktor Tillsvidare Engelska 1, 5,6 5,6 2, Lektor Doktor Teol.kand. Tillsvidare Svenska 1, 4,8 4,8 9,6 9,6 2, Professor Professor Tillsvidare Svenska 1, Adjunkt Annan M Ed (USA) Tillsvidare Engelska 1, 6,4 6,4 2, Lektor Doktor Tillsvidare Engelska 1, Professor Professor Tillsvidare 1, 1, Lektor Doktor Tillsvidare Franska 1, Lektor Doktor Tillsvidare Svenska 1, 9,6 9,6 2, Professor Doktor Lärarexamen tidigare år Adjunkt Annan Tillsvidare Tyska 1, Tillsvidare Svenska 1, 3,5 3,5 7, 7, 7, Lektor Doktor Tillsvidare Spanska 1, 4, 4, 2, Adjunkt Bitr. lektor Bitr. lektor Annan Doktor Doktor Ämneslärarexamen Gymnasielärarexamen Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Gymnasielärarexamen Tillsvidare Tyska 1, Tillsvidare Svenska 1, 2,4 2,4 8, 28, 28, 16, 15, 6 15, 12, 32, 8 15, 12, 27, 2 22, 4 25, 6 16, 15, 6 15, 12, 32, 8 15, 12, 27, 2 22, 4 25, 6 2, 8, 2, 2, 2, 5, 2, 2, 2, 2, Lundberg, Gun Lundgren, Berit Löfstrand, Per Malmqvist, Anita Nilsson-Sharp, Barbro Nordlander, Johan Persson, Anders Ringby, Per Sandström, Karyn Steinvall, Anders Sullivan, Kirk Svensson, Mia Sörlin, Marie Taube, Karin Thorén, Anna Urrutia, Alejandro Valfridsson, Ingela Waldmann, Christian Tillsvidare Engelska 1, 4, 4, 8, Johansson-Falk,

91 Sid 91 Marlene språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier språkstudier Bitr. lektor Lektor Doktor Doktor Lärarexamen senare år Ämneslärarexamen Tillsvidare Engelska 1, 4, 4, 8, Tillsvidare Specialpedagogik 1, 2, Professor Professor Tillsvidare Språkdidaktik 1, 75, Bitr. lektor Doktor Visstid Svenska som andraspråk 1, 6, Professor Professor Tillsvidare Läs- och skriv 1, 75, Lektor Doktor Tillsvidare Svenska som andraspråk 1, 5, Bitr. lektor Doktor Visstid Svenska 1, 6, Bitr. lektor Doktor Visstid Läs- och skriv 1, 6, Bitr. lektor Doktor Visstid Litteraturdidaktik 1, 8, Bitr. lektor Doktor Visstid Litteraturdidaktik 1, 6, Professor Professor Tillsvidare Språkdidaktik 1, 5, Lindgren, Eva Mellenius, Ingmarie NN NN NN NN NN NN NN NN Sullivan, Kirk Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Lektor Doktor Tillsvidare Kulturgeografi 1, 4, 6, Doktorand Annan Visstid Kulturgeografi 2, 3, 8, Doktorand Annan Visstid Kulturgeografi 1, 5, 8, Doktorand Annan Visstid Kulturgeografi 1, 2,5 8, Doktorand Annan Visstid Kulturgeografi 1, 13, 8, Pettersson, Örjan Schrödl,Daniel, Universität Würzburg Eriksson, Rikard Östbring, Lisa Knobblock, Erika

92 Sid 92 Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Bitr. lektor Doktor Visstid Kulturgeografi 1, 1, 8, Doktor Visstid Kulturgeografi 1,,5 8, Doktorand Annan Visstid Kulturgeografi 1, Doktorand Annan Visstid Kulturgeografi 1, 2,5 8, Doktorand Annan Visstid Kulturgeografi 1, 5, 8, Doktor Visstid Kulturgeografi 1, 3, 6, Lektor Docent Tillsvidare Kulturgeografi 1, 3, 5, Bitr. lektor 1, 1, 3, 8, 6, Lundholm, Emma Karlsson, Svante Hjälm, Anna Ouma, Anne Olsson, Olof Larsson, Lars Stjernström, Olle Biträdande lektor matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik Lektor Doktor Tillsvidare Matematik 1, Lektor Doktor Visstid Matematik 85, Lektor Doktor Tillsvidare Matematik 1, Annan Doktor Tillsvidare Matematik 1, Doktorand Annan Lärarexamen Visstid Matematik 1, 9, 9, 9, 9, 8, Lektor Doktor Visstid Matematik 8, 4, 4, 2, Adjunkt Annan Forskarassistent Forskarassistent Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Tillsvidare Matematik 1, 16, 2,5 2, 2, 16, 26, 25, 14, 28, 16, 26, 25, 14, 28, 2, 2, 7, 2, Rudälv, Catarina Kemppe, Berit Bylund, Per Bergqvist, Ewa Palmgren, Björn Öhman, Lars-Daniel Johansson, Olof

93 Sid 93 matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik matematik och matematisk statistik Doktorand Annan Visstid Matematik 1, Lektor Lektor Doktor Visstid Matematik 1, 4, 4, 8, Docent Doktor Forskarassistent Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Tillsvidare Matematik 1, Tillsvidare Matematik 5, Doktorand Annan Lärarexamen Visstid Matematik 1, 3, 3, 4, 4, 8, Annan Doktor Tillsvidare Matematisk statistik 1, 9, 9, 5, Doktorand Annan Visstid Matematisk statistik 1, 4, 4, 8, Lektor Doktor Tillsvidare Matematik 1, Lektor Doktor Tillsvidare Matematik 1, Lektor Doktor Tillsvidare Matematik 1, 16, 13, 13, 1, 1, 1, 16, 13, 13, 1, 1, 1, 8, 2, 1, 5, 5, 2, Andrén, Lina Andrén, Daniel Wingren, Peter Stocke, Britt-Marie Dyrvold, Anneli Arnqvist, Per Schelin, Lina XX XX XX naturvetenskapern as och matematikens didaktik Professor Professor Ämneslärarexamen Tillsvidare Matematik 1, 5, 5, 1, Lithner, Johan naturvetenskapern as och Lektor Docent Ämneslärarexamen Tillsvidare Biologi, kemi, naturkunskap 1, 5, 5, 1, Ekborg, Margareta

94 Sid 94 matematikens didaktik naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Docent Ämneslärarexamen, amerikansk examen Tillsvidare Matematik 1, 1, 1, 1, Sundström, Manya naturvetenskapern as och matematikens didaktik Doktor Forskarassistent Ämneslärarexamen Visstid Matematik, fysik 1, 8, Österholm, Magnus naturvetenskapern as och matematikens didaktik Annan Doktor Ämneslärarexamen Visstid Fysik, biologi, naturkunskap 1, 2, 2, 8, Due, Karin naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Kemi, biologi 1, 2, 2, 9, Berg, Anders naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Kemi, fysik, matematik 1, 2, 2, 8, Kjellsson Lind, Annika naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Biologi, kemi, matematik 1, 1, 1, 2, 2, 1, 1, 4, Ottander, Christina naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Docent Ämneslärarexamen Tillsvidare Matematik, fysik 1, 1, 1, 2, 2, 6, Palm, Torulf naturvetenskapern as och Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Matematik, kemi, biologi 1, 2, 2, 8, Silfver, Eva

95 Sid 95 matematikens didaktik naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Doktor Mellanstadielärarexamen Tillsvidare Matematik, specialpedagogik 1, 1, 1, 1, 1, 8, Sjöberg, Gunnar naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Biologi, kemi, matematik 1, 2, 2, 4, 4, 2, 2, 4, Näs, Helena naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Doktor Mellanstadielärarexamen Tillsvidare Matematik, specialpedagogik 1, 2, 2, 4, 2, 2, 4, Kling Sackerud, Lili- Ann naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Kemi, biologi 1, 2, 2, 8, Winberg, Mikael naturvetenskapern as och matematikens didaktik Lektor Docent Ämneslärarexamen, rysk examen Tillsvidare Fysik, matematik 1, 2, 2, 2, 2, 5, Popov, Oleg naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Lågstadielärarexamen Tillsvidare Matematik, naturvetenskap 1, 1, 2, 4, 2, 1, 2, Wolf-Watz, Margaretha naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Grundskollärare xamen åk 1-7 Tillsvidare Matematik, naturvetenskap 1, 4, 4, 4, 4, 2, 1, Engh, Rolf naturvetenskapern as och Adjunkt Annan Lågstadielärarexamen Tillsvidare Matematik 1, 2, 4, 4, 4, 2, 1, Rådeström, Annalisa

96 Sid 96 matematikens didaktik naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Biologi, kemi 1, 4, 4, 2, 4, 1, Sturesson, Erik naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Biologi, kemi, fysik, geografi 1, 4, 4, 4, 4, 2, 1, 1, Zackrisson, Ingegerd naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Biologi, kemi, matematik, geografi 1, 2, 2, 4, 1, Persson, Anna-Karin naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Matematik, fysik, kemi 1, 4, 4, 4, 4, 1, Ödmark, Krister naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Mellanstadielärarexamen Tillsvidare Utomhuspedagogik, naturvetenskap 1, 2, 4, 4, 4, 1, Henningson, Lars naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Gymnasielärarexamen Tillsvidare Kemi, biologi 1, 2, 2, 8, Broman, Karolina naturvetenskapern as och matematikens didaktik Doktorand Annan Grundskollärare xamen åk 1-7 Visstid Utomhuspedagogik, naturvetenskap 1, 2, 2, 2, 2, 8, Manni, Annika naturvetenskapern as och Doktorand Doktor Gymnasielärarexamen Visstid Kemi, biologi, matematik 1, 2, 2, 8, Sullivan Hellgren, Jenny

97 Sid 97 matematikens didaktik naturvetenskapern as och matematikens didaktik Doktorand Annan Grundskollärare xamen åk 1-7 Visstid Matematik, specialpedagogik 1, 2, 2, 2, 2, 8, Larsson, Anette naturvetenskapern as och matematikens didaktik Doktorand Annan Grundskollärare xamen åk 1-7 Visstid Matematik, specialpedagogik 1, 2, 2, 2, 2, 8, Andersson, Catarina naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Visstid Fysik, matematik 1, 2, 5, 5, 1, Brändström, Erik naturvetenskapern as och matematikens didaktik Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Visstid Biologi, kemi 2, 2, 2, 2, 1, Samberg, Helge Enheten för undervisning och lärande Professor Professor Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p/ etik, värdegrundsfrågor 75, 35, Sporre, Karin Enheten för undervisning och lärande Professor Professor Förskollärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / pedagogik 1, 5, 25, 25, 35, Holmlund, Kerstin Enheten för undervisning och lärande Lektor Doktor Klasslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / pedagogiskt arbete, FFL 8, 1,2 1,2 1,2 1,2,6,6 2, Leffler, Eva Enheten för undervisning och lärande Lektor Doktor Studie- och yrkesvägledarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / pedagogik, didaktik 1, Mannberg, Jan Enheten för undervisning och lärande Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / pedagogiskt arbete, värdegrundsfrågor 1, 3, 3, 3, 3, 2, 2, 2, Wester, Maria

98 Sid 98 Enheten för undervisning och lärande Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / pedagogiskt arbete, didaktik 1, 7, 7, 45, Vinterek, Monika Enheten för undervisning och lärande Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / pedagogiskt arbete, FFL, didaktik 1, 11,2 11, 2 19, 2 27, 4 39, 39, 2, Mahieu, Ron Enheten för undervisning och lärande Lektor Docent Småskollärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / pedagogik 1, 25, 25, 2, NN Enheten för undervisning och lärande Lektor Annan Psykologexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / FFL, drama, konflikthantering 1, 2, Falk-Lundqvist, Åsa Enheten för undervisning och lärande Doktorand Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / didaktik, drama 1, 8, 8, 8, 8, 12, 12, Bek, Anders Enheten för undervisning och lärande Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / didaktik, IT 1, 26, 26, 26, 26, 23, 23, 2, Nyström, Carl-Arne Enheten för undervisning och lärande Adjunkt Annan Klasslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / didaktik 1, 27, 27, 27, 3, 15, 15, 2, Lindström, Gunnar Enheten för undervisning och lärande Adjunkt Annan Klasslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / didaktik 1, 35,2 35, 2 45, 2 45, 2 14, 14, 2, Pennlert, Lars-Åke Enheten för undervisning och lärande Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / didaktik, värdegrundsfrågor 1, 5,2 5,2 5,2 5,2 9, 9, 2, Spolander, Lennart Enheten för undervisning och lärande Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / didaktik, värdegrundsfrågor 1, 12, 12, 12, 12, 35, 35, 2, Markgren, Mikael Enheten för undervisning och lärande Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / didaktik, värdegrundsfrågor 1, 28, 28, 2, Almerud, Mårten Enheten för undervisning och lärande Adjunkt Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / didaktik, värdegrundsfrågor, FFL 1, 5, 2, Hallberg, Per- Gunnar

99 Sid 99 Enheten för undervisning och lärande Doktorand Annan Ämneslärarexamen Tillsvidare Utbildningsvetenska p / didaktik 1, 8, 8, Lindmark, Torbjörn Enheten för undervisning och lärande Doktorand Annan Grundskollärarexamen Visstid Utbildningsvetenska p / pedagogiskt arbete/ didaktik 1, 3, 3,9 3,9 3,9 3,6 3,6 Tegström, Anna Enheten för undervisning och lärande Doktorand Annan Gymnasielärarexamen Visstid Utbildningsvetenska p / betyg och bedömning 1, 3, 3, Isling, Per Enheten för undervisning och lärande Doktorand Annan Grundskollärarexamen Visstid Utbildningsvetenska p / pedagogiskt arbete / värdegrundsfrågor 1, 2, 2, 2, 2, 1, 1, Kärnebro, Katarina kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap Lektor Docent Nutritionist Tillsvidare Kostvetenskap 5, 2, 1, Lektor Doktor Biolog Tillsvidare Kostvetenskap 1, 12, 2, Lektor Doktor Molekylärbiolog Tillsvidare Kostvetenskap 1, 1, 2, Lektor Lektor Doktor Doktor Dietist + nutritionist Dietist + hushållslärare Tillsvidare Kostvetenskap 1, 1, 7, Tillsvidare Kostvetenskap 4, 8, 8, Lektor Doktor Dietist Tillsvidare Kostvetenskap 1, 3, 25, Lektor Doktor Vetenskapsfilosof Visstid Kostvetenskap 25, 6, 5, Lektor Doktor Hushållslärare Visstid Kostvetenskap 1, 3, 6, Doktorand Lärare i hemoch konsumentkuns kap Tillsvidare Kostvetenskap 1, 14, 8, Nygren, Charlotte Tieva, Åsa Sjödin, Anna Olsson, Cecilia Öhlund, Inger Hagfors, Linda Ingthorsson, Rögnvaldur Lektor i HK (ny från Årsskiftet 21/11) Lindblom, Cecilia

100 Sid 1 kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap kostvetenskap Doktorand Dietist Tillsvidare Kostvetenskap 1, 13, 8, Doktorand Dietist Visstid Kostvetenskap 1, 1, 8, Doktorand Dietist Visstid Kostvetenskap 1, 2, 8, Adjunkt Hushållslärare Tillsvidare Kostvetenskap 1, 3, 3, 3, 38, 1, Adjunkt Hushållslärare Tillsvidare Kostvetenskap 1, 41, 1, Adjunkt Hushållslärare Tillsvidare Kostvetenskap 1, 1, 1, Adjunkt Dietist Tillsvidare Kostvetenskap 1, 6, 1, Adjunkt Tillsvidare Kostvetenskap 1, 16, 1, Adjunkt Dietist Tillsvidare Kostvetenskap 1, 6, 1, Adjunkt Nutritionist Visstid Kostvetenskap 1, 1, 1, 1, 9, 15, Stoltz-Sjöström, Elisabeth Rydén, Petra Kautto, Ethel Klingede-Wallin, Helen Landfors, Hedda Kvarnbrink, Eva- Britt Brodin, Josefin Ahlgren, Roger Sehlstedt, EwaCarin Hurtigh, Johan idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier Professor Professor Tillsvidare Historia 1, 2,5 2,5 8, Lektor Docent Tillsvidare Historia 1, 4, 4, 4, 4, Lektor Docent Tillsvidare Historia 1, Lektor Annan Docent Docent Gymnasielärarexamen Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Tillsvidare Historia 1, 6, 6, 8, Visstid Historia 1, 6, 6, 8, 3, 2, 3, 2, 2, 2, Ericsson, Tom Liliequist, Jonas Berggren, Lena Hårdstedt, Martin Grönberg, Per-Olof

101 Sid 11 idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier Annan Docent Tillsvidare Historia 1, 6, 6, 5, Lektor Doktor Visstid Historia 1, Annan Doktor Tillsvidare Historia 85, Lektor Doktorand Lektor Lektor Doktor Annan Doktor Doktor Visstid Historiedidaktik 75, Visstid Historia 1, 2,5 2,5 97,5 Tillsvidare Religion 5, 2,8 2,8 2,8 2,8 Tillsvidare Religion 1, Professor Professor Tillsvidare Religion 1, 2,5 2,5 8, Lektor Doktor Tillsvidare Religion 1, Doktorand Annan Visstid Religion 1, 6, 6, 95, Doktorand Annan Visstid Religion 1, 6, 6, 95, Lektor Doktor Tillsvidare Religion 1, 6, 6, 2, Doktorand Annan Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen Gymnasielärarexamen Gymnasielärarexamen Visstid Religion 3, 5, 2, 25, 37, 5 5, 2, 3, 5, 2, 25, 37, 5 5, 2, 3, 2, 65, 15, 1, 2, 5, 7, Lundberg, Anna Stridsman, Jacob Lindström, Peter Hansson, Johan (disp 24/5-21) Hammar, AnnaSara Gullin, Britta Zipernovszki, Hanna Straarup, Jörgen Sundström, Olle Skarström, Kamilla Lundmark, Mikael Wahlberg, Mats Raddock, Elisabeth (dokt vid Berkeley)

102 Sid 12 idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier idé och samhällsstudier Lektor Doktor Tillsvidare Religion 1, 6, 6, 5, Doktorand Annan Visstid Religion 5, 6, 6, 95, Doktorand Annan Visstid Religion 1, 6, 6, 95, Lektor Doktor Ämneslärarexamen Tillsvidare Historia 1, 12, 5 12, 5 75, Gelfgren, Stefan Björkman, Nina (Åbo akademi) Annersten, Linda Ludvigsson, David (fr.o.m )

103 Sid Beskrivningar av forskningskompetens/utbildningsmiljö/ nätverk mm Här presenteras utbildningarnas miljö, forskning, nätverk och samarbete. Texterna är organiserade utifrån ämnesdidaktiska forskningsmiljöer och innehåller kortfattade beskrivningar av såväl ämnesdidaktiska miljöer som ämnesmiljöer. Förskolans och fritidshemmets utbildningsmiljöer beskrivs under avsnitt 4 respektive 5 i huvuddokumentet.

104 Sid Utbildningsvetenskaplig kärna Beskrivning av didaktisk miljö Det finns vid UmU en lång tradition av nära undervisningssamarbete mellan fakulteter och institutioner i lärarutbildningskurser som behandlar de kunskapsområden som Utbildningsvetenskaplig kärna (UK) kommer att omfatta. Genom detta finns redan befintliga strukturer som underlättar samarbetet, som bland annat kontinuerliga studierektorsmöten och lärarlagsmöten, Samarbete över institutions-, universitets- och nationsgränser kommer också att prägla den didaktiska miljön inom ramen för UK. UK är tvärvetenskaplig i sin karaktär. Det innebär att forskningskompetenser och forskningsmiljöer finns över hela universitetet, men med särskild koncentration kring Pedagogiska institutionen och TUV. Den senare av dessa två institutioner inhyser (tillsammans med Enheten för undervisning och lärande, estetiska studier och Naturvetenskapernas och matematikens didaktik) forskningsämnet pedagogiskt arbete som etablerades vid Umeå universitet 21 samtidigt som universitetet blev värdhögskola för den Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete (NaPa). NaPa blev startskottet för en mer praxisorienterad skolforskning vid UmU och antagningen av doktorander till pedagogiskt arbete har fortsatt även utanför forskarskolans ramar. Vid en kartläggning som gjordes 29 identifierades närmare 5 pågående eller nyligen avslutade forskningsprojekt vid hela Umeå universitetet, varav merparten är relevanta för undervisningsinnehållet i UK. Många av dessa forskningsansatser bedrivs i nära samarbete mellan forskare inom UmU men även med andra svenska och utländska universitet. Vid de institutioner som har sin huvudsakliga undervisning mot det utbildningsvetenskapliga området pågår också flera större och mindre utvecklingsarbeten där såväl forskare som adjunkter ingår. För att vidga, stärka och binda samman utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet inrättades år 21 Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU). Umeå School of Education delfinansierar forskarskolans tretton doktorander som är placerade vid tre fakulteter (Hum, Sam, TekNat) och inte mindre än tio olika institutioner: TUV, Kostvetenskap, Socialt arbete, Idé- och samhällsstudier, Estetiska, Psykologi, Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Matematik och matematisk statistik, Språkstudier och Pedagogik. En av dessa doktorander finansieras också till hälften av Piteå kommun. Forskarskolans tydliga internationella profil tar sig bl.a. uttryck i årliga utlandsinternat, internationella föreläsare samt både nationellt och internationellt samarbete där nya media utgör en förutsättning för kommunikation. Stommen i det primära internationella kontaktnätet utgörs av redaktionsgruppen för Education Inquiry, UmU:s tidskrift för utbildningsvetenskap. Förutom att ge kurser, internat, m.m. till FU:s egna doktorander, är syftet med forskarskolan att den ska bli det nav som binder UmU:s utbildningsvetenskapliga forskning samman. Öppna föreläsningar, möjlighet till deltagande i forskningsinternat, öppna seminarieserier m.m. erbjuds till alla som är involverade i, eller intresserade av, det omfattande forskningsområdet. FU fungerar därmed sammanhållande för den utbildningsvetenskapliga forskningsmiljön.

105 Sid 15 USE bedriver ett målmedvetet internationaliseringsarbete och det finns ett tjugotal väl etablerade och livaktiga avtal med såväl europeiska som utomeuropeiska universitet. Av de forskare som arbetar inom det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet ingår den stora majoriteten i olika former av internationella nätverk och många har också gjort kortare och längre utlandsvistelser inom ramen för sin forskning. Student- och lärarutbyten uppmuntras. Dessutom finns ett gott samarbete med det omgivande samhället. VFU-organisationen och institutioner har stärkt kontakterna mellan skola och universitet genom utbildning av lokala lärarutbildare, gemensamma seminarier med studenter, lokala lärarutbildare och universitetslärare samt andra aktiviteter. Genom ett aktivt och drivande regionalt utvecklingscentrum (RUC), som är knutet till, finns ett väl fungerande samarbete mellan UmU:s forskare/lärare och med skolor ute på fältet. RUC arbetar utifrån närliggande kommuners/skolors/institutioners behov av verksamhets- och kompetensutveckling. Till detta hör exempelvis samordning av Lärarlyftet och förskollärarlyftet. Centrat arbetar även med ledarskapsutveckling och stimulans till forskning inom skolområdet. Tre lär- och forskningscentra ( Jämställdhet, Mångfald samt Matematik och Naturvetenskap ) utgör en viktig länk mellan skola och lärarutbildning. Till vart och ett av dessa tre områden har Umeå kommun rekryterat och finansierat en doktorand inom pedagogiskt arbete. Med fokus på skolforskning och forskningsspridning utgör dessa centra ett stöd för kontakter mellan forskare, skolor, skolledare och lärare en viktig kontaktyta för alla som undervisar inom Utbildningsvetenskaplig kärna. Umeå universitet kan därmed visa upp god undervisnings- och forskningskompetens för UK inom samtliga de kunskapsområden som föreskrivs i examensbeskrivningen. Beställningsprocessen, där upphandlar kurser, utgör garanten för att denna kompetens nyttjas på bästa sätt till de olika kurserna. Beskrivning av kunskapsområden. Nedanstående sammanställning utgår ifrån forskningsområden, forskargrupper och nätverk med anknytning till de kunskapsområden i examensbeskrivningen som ska behandlas i UK. Eftersom forskningen i många fall är omfattande kan en sammanställning som denna endast ge exempel på den forskning som bedrivs. Skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna De kurser inom UK som behandlar olika aspekter av skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna är framför allt Demokrati, individ och samhälle (UK 1), Kunskap, undervisning och lärande II (UK 2) samt Profession och vetenskap (UK 3). Kunskapsområdet skolväsendets historia har en stark förankring vid Idé- och samhällstudier som också är det starkaste fästet för USE:s forskningsområde Utbildningshistoria med historiedidaktik (UmH). Forskargruppen beforskar ett spektra av utbildningshistoriska teman och har också goda kopplingar till andra motsvarande forskningsmiljöer, nationellt och internationellt. Området leds av Daniel Lindmark, professor i historia med inriktning mot

106 Sid 16 lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, och omfattar totalt 23 forskare och doktorander. Forskningen är såväl externt finansierad via Vetenskapsrådet som universitetsinternt finansierad genom en särskild satsning. Fem doktorander som är specifikt verksamma inom historiedidaktisk forskning är knutna till idé- och samhällsstudier. Utöver detta finns vid samma institution en professor med inriktning mot historiedidaktik samt fem disputerade lärare som har erfarenhet av att undervisa i historiedidaktik och i några fall också bedriver forskning inom området. Till detta ska nämnas ett nyligen tillsatt forskningslektorat i Historia med utbildningsvetenskap. De övriga forskarna inom området återfinns på flera olika institutioner vid UmU. Genom en det gemensamma UmHseminariet kan de forskare som ingår mötas och diskutera sina respektive forskningsintressen. Figur 1. Utbildningshistoria med historiedidaktik 2. U T B I L D N I N G S H I S T O R I A 1. H I S T O R I E D I D A K T I K 2.1 ÄMNES- 2.2 FOSTRAN 2.3 MÅNG- 1.3 Samtidsaspekt (undervisning) 1.1 Historisk aspekt (historiekultur) DIDAKTIK (ÖVRIGA ÄMNEN) KULTUR Historieintresse Historiebruk Dans Mobbning Urfolk Undervisningsstrategi er Historielärarutbildnin g Digitala källor Mångkultur 1.2 Historieböcker Historieboksrevision Historieförmedli ng Historiereception History Wars Musik Religionskunska p Samhällskunska p Svenska (läsning och skrivning) Kamratfostra n Kroppsfostra n Fostran på institution Fredsfostran Nationella minoritete r Religiösa minoritete r Källa: Nominering av Utbildningshistoria med historiedidaktik som ett utvecklingsområde vid [dokument] Forskningsområdet UmH har ett välutvecklat samarbete med forskningsmiljöerna i Malmö/Lund och Karlstad genom projekten Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhälle samt det hittills största forskningsprojektet med historiedidaktisk

107 Sid 17 inriktning i Sverige (finansierat av VR/UVK och lett av professor Daniel Lindmark). Lindmark deltar vidare i den lic-forskarskola i historia och samhällskunskap med didaktisk inriktning inom Lärarlyftet som administreras från Karlstads universitet. Dessutom deltar Umeåforskarna mycket aktivt i det nationella historiedidaktiska nätverk som samordnas från Karlstads universitet. Fem av miljöns doktorander har också deltagit i forskarutbildningskurser som getts via den nationella forskarskolan i utbildningshistoria som samordnas från Uppsala universitet. Under de närmaste åren kommer flera utländska forskare att vistas i miljön: Antonis Liakos (Aten) och Stuart Foster (University of London) kommer under 21 och Sam Wineburg (Stanford) kommer som gästprofessor under våren 211. Internationellt samarbete finns med Georg Eckert-institutet för internationell läroboksforskning (Braunschweig) där flera av miljöns forskare vistats eller planerar att vistas. Forskare har också de senaste åren vistats längre perioder vid Univ. of Wisconsin (Madison), Atens universitet, Univ. of Birmingham (UK) samt Univ. of Newcastle (Australien). Det sistnämnda har också utbytesavtal med Umeå School of Education. Utöver detta kan nämnas att forskare inom området Utbildningshistoria med historiedidaktik flitigt deltar i internationella konferenser: perioden 23 och framåt har närmare 1 papers presenterats på konferenser varav majoriteten på engelska. Utöver den forskning som inkluderas inom det prioriterade forskningsområdet Utbildningshistoria med historiedidaktik finns andra forskningsansatser som är av relevans för det utbildningshistoriska fältet. Här finns t.ex. fyra avhandlingar som anlägger ett längre tidsperspektiv på utbildning: en om musikundervisning (Estetiska), en om kön i skolpolitiska texter (Naturvetenskapernas och Matematikens didaktik), en om studie- och yrkesorientering i yrkesinformerande texter (Enheten för undervisning och lärande), och en licentiatavhandling om förskollärarkårens professionaliseringssträvanden (TUV). En forskare vid TUV disputerade 25 på en avhandling om skolans studie- och yrkesvägledning i ett historiskt perspektiv. Ytterligare tre forskare vid samma institution har publicerat sig inom området svensk lärarutbildning och utbildningspolitiska området. Vid Pedagogik bedrivs även projektet Läraren i samhällsomvandlingen Forskning kring utbildningens organisation och villkor vid UmU fokuserar främst på områdena ledarskap, styrning och utbildningsplanering. Kunskaper i ledarskap är centralt för alla lärargrupper. Därför värnar UmU om studenters möjligheter att utveckla sin personliga förmåga att leda och lägger vikt vid att undervisande lärare besitter verksamhetskompetens för att i sitt möte och undervisning med studenterna också kunna visa på olika modeller för ledarskap. Kontinuitet för studenter och lärare i organisation av utbildningen eftersträvas för att främja och synliggöra progression avseende utveckling av studenters ledarkompetenser. UmU:s forskning kring ledarskap finns främst koncentrerad vid Centrum för skolledarutveckling (vid Statsvetenskap), där fem forskare, varav en professor, publicerat sig inom området. Till centrat räknar sig även två doktorander, varav en är knuten till pedagogik. I forskningsprojektet Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor?, slutfört 27, ingick fyra seniora forskare samt sex doktorander. Forskning kring juridiska aspekter av skola och utbildning går att finna vid juridiska institutionen där åtminstone två seniora forskare och två doktorander intresserat sig för området. Forskningen vid juridik (som nyligen inlett ett samarbete Centrum för skolledarutveckling), handlar främst om elevers/ studenters rätt och juridiska aspekter av skolorganisationen som sådan.

108 Sid 18 Utbildningens historia, styrning och utvärdering (USHU) är en forskningsprofil vid pedagogik som är relevant för det undervisningsmoment som behandlar skolans organisation och förutsättningar. Profilområdet sägs syfta till att utveckla kunskap om utbildningspolicy i förhållande till utbildningspraxis och vice versa och att det mer explicit handlar om att bilda förståelse för utbildnings- och undervisningsprocessers förutsättningar, genomförande och resultat i historisk tid och nutid.1 Av de pågående forskningsinsatserna kan t ex nämnas forskning om exempelvis entreprenörskap i lärande och om föräldrainflytande. Forskningsprogrammet Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd (UKV), som är ett av USEs utvecklingsområden och som leds från TUV, består av 19 forskare (varav 12 från TUV): 12 seniora (varav tre professorer) och 7 forskarstuderande. Projekten Gymnasiet som marknad och Den statliga skolinspektionen har en tydlig fokus på utbildningens styrning och villkor, och sådana aspekter ingår även i flertalet övriga ingående projekt. I projektet Skola utan timplan (21-25), ingick sex seniora forskare, varav tre professorer (TUV, pedagogik och språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet), en docent (Enheten för undervisning och lärande) och en FD (Socialt arbete). Projektet belyste förutsättningar, processer och effekter av en förändrad tidsstyrning och tidsfördelning inom grundskolan och behandlade frågor om likvärdighet, mål- och resultatstyrning, fostran av den självstyrande eleven och läraren samt möjligheter och gränser för rationell utbildningsplanering. Även en avhandling från 28 om perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling (TUV), en avhandling om förskollärares villkor idag från 27 (TUV), samt en avhandling från 22 om individualisering i undervisningen (Enheten för undervisning och lärande) kan räknas till detta område. Forskning om entreprenörskap i skola och undervisning sker också vid Forskningscentrum Företagsamt Lärande där flera lärare och forskare arbetar. Verksamhetens innehåll består bland annat av forskning, kompetensutveckling och utvärdering. Centret är idag placerat vid Enheten för undervisning och lärande. Ett flertal publikationer finns, bland annat tre avhandlingar om entreprenörskap i skolan och utbildningssektorn. Forskning kring skoljuridik går främst att finna vid juridiska institutionen där åtminstone två seniora forskare och två doktorander intresserat sig för området. Forskningen vid juridik (som nyligen inlett ett samarbete Centrum för skolledarutveckling), handlar om elevers/ studenters rätt och juridiska aspekter av skolorganisationen som sådan. Även vid andra institutioner bedrivs viss forskning av relevans för detta område. Här kan t ex en avhandling från Enheten från undervisning och lärande som handlar uppförandenormer i skolan och som bland annat aktualiserar den gråzonen mellan det olagliga och det accepterade i lärares och elevers beteende Forskning kring demokrati och värdegrundsaspekter av relevans för utbildningsvetenskaplig forskning bedrivs av många forskare och doktorander vid UmU och denna sammanställning kan bara visa på exempel. Till demokrati- och värdegrundsforskning räknas forskning om demokrati, etik, genus och mångfald. Mångfaldsbegreppet inkluderar klass, etnicitet, kön, sexuell läggning och funktionshinder. Beskrivningen nedan utgår från den forskning inom detta område som är av utbildningsvetenskaplig relevans. 1 Nominering, styrning, juni 28

109 Sid 19 Generella demokratiaspekter, med fokus på elevdemokrati, behandlas t ex i forskningsprojektet Ett aktivt medborgarskap. Om demokratifostran i gymnasieskolan som leds av en forskare vid Borås och som bedrivs vid TUV och av en professor och en doktorand. Även ett pågående avhandlingsarbete vid sociologi som fokuserar sociala och samhälleliga/demokratiska aspekterna av skolans mål kan nämnas i detta sammanhang. Det finns två institutionsövergripande forskningsmiljöer som forskar inom fältet värdegrund i skola och utbildning. Den ena gruppen beforskar området Värdefrågor i utbildningspraktiker demokrati, genus, etik och mångfald. Den närmar sig värdegrundfrågorna generellt och har sin starkaste förankring på Enheten för undervisning och lärande med två docenter och tre doktorander. Här finns även fyra seniora forskare från TUV, Idé- och samhällsstudier, Pedagogik samt Naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Det andra gruppen beforskar området Värdegrund i skola och lärarutbildning; För demokrati, jämställdhet, mångfald och livslångt lärande Mot mobbning, rasism och andra kränkande handlingar i skola och samhälle, och tar sin utgångspunkt i värdegrundfrågor med koppling till IT-aspekter. Detta område har sin främsta hemvist vid TUV och omfattar en docent, två FD och tre doktorander (en från TUV, en från Enheten för undervisning och lärande, och en från Umeå centrum för genusforskarstudier). Även området Pedagogiska processer i ett socialt rättviseperspektiv, som tidigare räknats som en av fem forskningsprofiler vid pedagogik, utgår ifrån teman och frågeställningar inom värdegrundsområdet inom både formell och s.k. informell utbildning. Såväl genus- som mångfaldsfrågor står i fokus bland de tio seniora forskare (varav en professor), tre doktorander och en adjunkt som räknar sig till området. Forskare från denna forskningsprofil inom pedagogik samt en forskare från psykologi nominerade också i juni 28 forskningsområdet Gender & Education som utvecklingsområde inom. Forskningsområdet har en huvudsaklig fokus på social rättvisa i pedagogiska processer och till forskargruppen räknas tre seniora forskare (varav två docenter), fyra nydisputerade universitetslärare och nio doktorander. Vid TUV har en licentiand disputerat på en avhandling om lärare och konflikthantering ur ett könsperspektiv. Till värdegrundsmiljön vid Enheten för undervisning och lärande är för närvarande fyra doktorandprojekt knutna med inriktning mot demokrati och genus; maskulinitet, genus och lärares förhållningssätt; hållbar utveckling; och lärares arbete med värdegrundsfrågor (de två senare doktoranderna vid andra institutioner). Utifrån demokratifrågornas särskilda status i samhällskunskapsdidaktik kan även ytterligare en doktorand ses samman med miljön. En docent som forskar kring mobbningsproblematik, en professors pågående forskning om värdegrundsfrågor, mångfald och etik, samt ett tidigare avhandlingsarbete om klassrumsnormer tillhör det som också försiggår inom området. Miljön har alltså inriktning mot demokrati, genus, mångfald, och etik, där internationalisering är en integrerad del och frågor om mänskliga rättigheter också aktualiseras. Umeå centrum för genusstudier (UCGS) kan presentera utbildningsvetenskaplig forskning med särskilt fokus på genus. Elva nyligen avslutade eller pågående avhandlingsarbeten inom området, kan visa på dess styrka. Utbildningsvetenskaplig forskning med genusaspekter har

110 Sid 11 också bedrivits/bedrivs vid flera olika institutioner av forskare som inte inkluderats i de ovan beskrivna forskningsmiljöerna/-områdena. Till de genusrelaterade aspekterna av värdegrunden, kan även räknas avhandlingen Hålla ordning, men inte överordning. Köns- och maktperspektiv på uppförandenormer i svenska klassrumskulturer från Enheten för undervisning och lärande, ett pågående avhandlingsarbete vid estetiska behandlar dans i skolan utifrån ett genusperspektiv samt forskningsansatsen Gender differences in mathematical word problem solving från UFM bara för att ge några exempel. Den värdegrundsrelaterade forskning som också anknyter till fostransområdet går främst att finna vid Pedagogik, Ide- och samhällsstudier, TUV samt Enheten för undervisning och lärande. Där kan nämnas t ex nämnas forskningsområdet Utbildningshistoria med historiedidaktik (UmH), där fostransuppdraget beforskas utifrån ett historiskt perspektiv av en professor, tre docenter och två doktorander. Mångfaldsaspekten av värdegrunden inkluderar etnicitet, klass, kön, funktionshinder och sexuell läggning och finns närvarande i mycket av den utbildningsvetenskapliga forskning som bedrivs vid UmU.. Mångfaldstematikens klass-/socialgruppsaspekt framträder i forskningsprofilen Pedagogiska processer i ett socialt rättviseperspektiv och inom forskningsområdet Gender & Education (båda pedagogik) där genus- och klassaspekter/-perspektiv i flera fall följs åt. Även det stora projektet Individen, vägarna, valen. Karriärval och vägledning i socialt, mångkulturellt och vägledningsperspektiv, som främst inkluderar forskare från TUV, har en tydlig mångfaldstematik. Etnicitet är den aspekt som står i förgrunden i det historiedidaktiska projektet Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället, som leds av Karlstad i samarbete med Malmö och Umeå (en forskare) och som också är av allmändidaktiskt intresse. Projektet genomförs i samarbete med skolor i respektive kommun och bygger på s.k. forskningscirklar där både lärare och forskare ingår. En internationell referensgrupp står till gruppens förfogande. Forskning kring funktionshinder koncentreras vid centrum för handikappvetenskap, som t ex det pågående forskningsprojektet Normalitet och avvikelse om skolans insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Denna forskning bedrivs i samarbete mellan institutionerna Socialt arbete i Umeå och Göteborg samt med Klinisk vetenskap och pediatrik i Umeå. Åtminstone sex av de forskare som knyts till centrat har publicerat artiklar av relevans för utbildningsvetenskaplig forskning. Dessa forskare återfinns vid TUV, Socialt arbete, Epidemiologi och Sociologi. Utanför denna centrumbildning kan också t.ex. nämnas ett pågående avhandlingsarbete vid juridik om utvecklingsstördas rätt, samt projektet Funktionshinder, idrott och genus (Pedagogik). Det finns en viss forskning som berör mångfald ur perspektivet sexuell läggning och när det gäller de skolrelaterade aspekter av detta perspektiv kan nämnas en avhandling från Etnologiska institutionen (nu Idé- och samhällsstudier): Den självklara heteronormativiteten Skolan som plats för köns- och sexualitetskonstruktion (26). Läroplansteori och didaktik

111 Sid 111 Kunskapsområdena läroplansteori och didaktik ingår främst i kurserna Kunskap, undervisning och lärande I (UK1) och i Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (UK2). För många forskare inom det utbildningsvetenskapliga området utgör dessa kunskapsområden en generell kompetens och själva fundamentet för den forskning som de bedriver. Läroplansteori är viktig både som specifik utgångspunkt och som referenspunkt i mycket i den utbildningsvetenskapliga forskning som bedrivs vid UmU. Flera forskare vid institutioner som TUV, Pedagogik och Naturvetenskapernas och matematikens didaktik bedriver forskning med direkt utgångspunkt i läroplansteori. Som exempel på ett sådant forskningsprojekt kan exempelvis nämnas projektet Skola utan timplan, genomfört 21-25, som behandlar timplanen som styrdokument Även de forskare som utgår från andra teoribildningar väljer ofta att aktivt förhålla sig till läroplansteorin, vilket kräver särskild inläsning och kunskap inom området.. Forskning av allmän relevans för kunskapsområdet didaktik bedrivs vid flera institutioner med särskild koncentration kring de institutioner som har forskningsämnet pedagogiskt arbete samt vid Pedagogik. Dessutom bedrivs ämnesdidaktisk forskning inom samtliga områden för vilka UmU ansöker om examensrätter. Vetenskapsteori och forskningsmetodik Kunskaps- och vetenskapsteoretisk forskning ingår i kurserna Kunskap under visning och lärande I+II (UK 1+2) och pågår i första hand vid idé- och samhällsstudier (filosofi). En professor, en docent och fyra FD har forskningskompetens i/intresse av forskning med utbildningsvetenskaplig relevans. Av doktoranderna bedriver en forskning inom området praktisk filosofi och en inom området teoretisk filosofi forskning av utbildningsvetenskaplig relevans. Etik i utbildning samt språk och kognition är starka forskningsinriktningar. Projekt av relevans för lärarutbildningen kan vara ett pågående avhandlingsarbete om föreställningar kring kön och kunskap, samt forskningsansatsen The experience of thinking and understanding: A philosophical and neuroscientific investigtion into nonsensory consciousness (en lektor vid filosofi). Denna typ av forskning pågår även vid Pedagogik och Enheten för undervisning och lärande. Det finns forskningssamarbeten mellan forskare från samtliga dessa institutioner. Forskningsmetod är oftast snarast ett redskap för forskning än ett forskningsobjekt i sig. Detta kan heller inte anses vara ett specifikt forskningsområde ens i ett nationellt sammanhang. Själva kompetensen finns där det bedrivs forskning, och den specialiseras utifrån disciplin och forskningsområde. I avseende på Utbildningsvetenskaplig kärna finns kompetensen främst vid TUV och Pedagogiska institutionen, men i en vidare bemärkelse vid alla andra institutioner och enheter som bedriver annan forskning av relevans lärarutbildning. Två forskare från Enheten för undervisning och lärande har också framställt en antologin Se skolan Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete som innehåller en provkarta av forskningsmetoder inom området. När det gäller statistisk metod som specifik kompetens inom utbildningsvetenskaplig forskning kan TUV och Naturvetenskapernas och matematikens didaktik erbjuda god kompetens. Kunskap om generell statistisk kompetens finns vid Statistik, Matematik och Matematisk statistik. Mellan samtliga dessa institutioner pågår flera forskningssamarbeten, t ex genom UMSER ( och UFM (

112 Sid 112 Utveckling, lärande och specialpedagogik Lärarstudenter vid UmU kommer att möta kunskapsområdena utveckling, lärande och specialpedagogik när de läser kurserna Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (UK 1) och Kunskap, undervisning och lärande I+II (UK 1+2). Beträffande forskningsansatser kring barns och ungas utveckling kan nämnas en del av den forskning som bedrivs vid barn- och ungdomspsykiatrin som behandlar barnneuropsykiatriska handikapp som DAMP/ADHD samt små barns utveckling och relationer till sina föräldrar. Även vid pediatrik finns vissa forskningsansatser inom detta område. En doktorsavhandling behandlar för tidigt födda barns fysiska, mentala och intellektuella utveckling vid årsåldern genom att undersöka studieresultat, inlärningsförmåga och språkförmåga.2 Samma forskare har även sampublicerat sig inom detta område med en professor och en docent från pediatrik samt en professor från barn- och ungdomspsykiatri. Vid TUV bedrivs forskning av mer allmän relevans för området. Vid TUV, Pedagogik, Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Enheten för undervisning och lärande, Psykologi och Estetiska pågår flera forskningsprojekt som behandlar lärande i relation till ett specifikt lärandeobjekt. Själva spridningen och omfattningen av denna forskning gör den problematisk att sammanfatta, men den kan exemplifieras. Tydligt kopplat till detta innehåll är också USE:s utvecklingsområde School progress and cognitive development, som ligger under institutionen för psykologi och som beforskar olika aspekter av arbetsminnesfunktioner över livsspannet. Fem pågående forskningsprojekt inom detta område.3 Till forskargruppen hör två professorer, fyra docenter, två FD och två doktorander. Forskargruppen har idag även ett nära samarbete med UFM genom Learning by imitative and creative reasoning, ett tvärvetenskapligt projekt som även inkluderar forskare från neurovetenskap. Inom projektet studeras funktion och effektivitet hos olika undervisningsmodeller, vilka i sin tur leder till imitativt eller kreativt lärande. En av de professorer som finns med det ovan nämnda utvecklingsområde är också knuten till projektet Minne och lärande, som genomförs i samarbete mellan forskare från strålningsvetenskaper (radiologi), integrativ medicinsk biologi (fysiologi) och psykologi, som ska studera betydelsen av test i ett pedagogiskt/didaktiskt sammanhang som en central faktor för lärande som är varaktigt över tid även detta av relevans för lärandeaspekten i momentet Utveckling och lärande. Så är även det avhandlingsprojekt som bedrivs inom ramen UMSER (Forskning i naturämnenas didaktik) som handlar om motivation och lärande4 samt den forskning som bedrivs inom USE:s prioriterade område Läs- och skrivforskning (Literacy) och 2 School-age outcomes of children born at the limit of viability a Swedish national prospective follow-up study at 1 to 12 years old. 3 Dessa projekt är: Träning av arbetsminnet för skolbarn med särskilda behov, Träning av arbetsminnet, Koll på tiden: Temporal kognition hos barn, Arbetsminne, inlärningsstrategier och läsförståelse hos barn, samt Dator- och internetvanor hos barn och ungdomar: Internetberoende och relaterade psykologiska faktorer. 4 Interaction between the learner and the learning environment: Effects on the learner s affective experiences and learning outcomes.

113 Sid 113 som behandlar psykologiska aspekter av läs- och skrivinlärning. Området beforskas av en docent, en lektor och en doktorand inom åtminstone tre olika projekt. 5 På Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har forskning inom lärande och IT förekommit sedan en längre tid, men det är under de senare åren som området kraftigt utvecklats till att bli ett större forskningsområde benämnt LICT (Learning and Information and Communication Technology). Forskningsmiljön består idag av en grupp på tretton forskare och lärare, varav fyra är doktorander, och omfattar bland annat av temat Online Communities där man studerar olika former av pedagogiska processer i mellanmänskliga relationer i en nätburen praktik med fokus på meningsskapande, utveckling och betydelse för unga människors konstruktion av kön och identitet samt utveckling av yrkesprofession via nätburna lärgemenskaper. Genom de utvecklingsmedel som gruppen tilldelats kommer området inom den närmaste framtiden att tillföras ytterligare tre doktorander samt eventuellt fler forskare genom de två post-doc som ska utlysas. Nämnas kan också forskningsområdet Learning, Teaching and Assessment, där forskning bedrivs om IKT utifrån olika aspekter av lärande och undervisning, men i synnerhet med fokus på examination. Forskningsområdet kan uppvisa flera pågående och nyligen avslutade forskningsprojekt, som dock endast exemplifieras här. Forskare från TUV deltar inom EUfinansierade projekt, som icoper och Metaschool. Utvecklingsplanen visar på samarbete och samarbetsintentioner på intern, nationell och internationell nivå. På pedagogiska institutionen ingår denna typ av forskning i institutionens prioriterade område Learning & ICT (LICT). Där bedrivs bland annat projektet Interaktiva examinationsformer i nätkurser, där en senior forskare och två doktorander ingår. Andra teman som beforskas inom LICT är Simuleringar och Online communities. Även informatik kan visa på forskning som är i relevant för området medier och lärande framför allt genom forskargruppen Teams som tidigare har inkluderat nio forskare. Beträffande publikationer med anknytning till detta perspektiv finns det, förutom ett flertal forskningsstudier från framför allt IML, pedagogik och informatik några studier från matematikdidaktik (UMERC ), fysik (UMSER), estetiska institutionen, idé- och samhällsstudier samt språkstudier. Forskning av relevans för specialpedagogik bedrivs av vid flera institutioner. År 28 bildades en tvärvetenskapligt sammansatt forskargrupp som med uppgift att ansvara för detta område. I denna ingår en FD från TUV (ledare), en docent från språkstudier, en FD från UFM, en FD från Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, samt ytterligare sex forskare från TUV och pedagogik. I projektet Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning ingår en professor från Enheten från undervisning och lärande, en FD från TUV samt en FD från Psykologi. Vid Psykologi och Sociologi bedrivs också forskning kring identifikation av elever med problem, åtgärdsprogram för elever som slutar särskolan samt tvångsvårdens påverkan på ungdomar i problem. Mycket av den forskning som bedrivs inom de prioriterade forskningsområdena läsoch skriv samt matematikdidaktik är av specialpedagogiskt relevans. När det gäller de 5 Dessa project är: Phonological processing in reading, Pre-school stimulation of language awareness in 5 year old children, Language development and reading acquisition.

114 Sid 114 medicinska aspekterna av ADHD och liknande barnneuropsykiatriska aspekter, finns sådan forskning vid barn- och ungdomspsykiatrin. De UmU-forskare som identifierar sig med området specialpedagogik ingår i ett nordiskt nätverk som vuxit fram i samarbetet mellan de tre nordiska länderna genom den årliga konferensen Gemensamma Vägar. Konferensen har sin fokus på specialpedagogik och barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Värdskapet för konferensen flyttas mellan länderna. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap Kurserna Kunskap, undervisning och lärande I (UK 1), Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (UK 1) samt Profession och vetenskap (UK 2) behandlar kunskapsområdena sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. I avseende på sociala relationer, där konflikthantering ingår som del, kan bl.a. nämnas licentiatsavhandlingen Lärare och konflikthantering - en undersökande studie ur ett könsperspektiv (TUV) som undersöker lärares konflikthantering. Vid juridiska institutionen bedrivs viss forskning både kring barn som far illa samt kring elevers rätt. Vid Enheten för undervisning och lärande finns en forskare som undersökt mobbningsbegreppet utifrån ett historiskt perspektiv och en annan som undersökt sociala normer i skolan. Forskningsansatser som kan nämnas när det gäller föräldrasamverkan är Vilka värden står på spel i mångkulturell skola? Föräldrar och lärare om innebörder av "goda" hem och skola relationer, samt avhandlingen Lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan (28). Båda dessa ansatser återfinns vid Pedagogik. Ledarskap är en central del av lärarprofessionen. Därför värnar vi studenters möjligheter att utveckla sin personliga förmåga att leda. Vikt läggs vid att undervisande lärare besitter verksamhetskompetens för att i sitt möte och undervisning med studenterna också kunna visa på olika modeller för ledarskap. Kontinuitet för studenter och lärare i organisation av utbildningen eftersträvas för att främja och synliggöra progression avseende utveckling av studenters ledarkompetenser. Forskning inom ledarskapsområdet finns framförallt inom Centrum för skolledarutbildning och Pedagogiska institutionen och koncentreras forskning kring skolledarskap, ledarskap, organisation och arbetsliv. Centrala frågor i detta är hur människor lär, formas och förändras i och genom olika arbetslivsrelaterade pedagogiska processer. Formnings- och förändringsprocesser i övergången från utbildning till arbetsliv och inom yrket, arbetet och i organisationer är viktiga forskningsområden för att förstå vuxnas lärande. En särkilt viktig aspekt är ledarskap och ledarutveckling, vilka är centrala delar i denna forskningsinriktning. Vid TUV finns forskning som specifikt inriktar sig på området läraruppdrag och ledarskap. Till detta kan t ex räknas två avhandlingar från den förra institutionen som behandlar lärarrollen i vuxenutbildning respektive perspektiv på gymnasielärarens arbete.6 Även vid Statsvetenskap finns viss forskning inom detta område. Nämnas kan ett avhandlingsprojekt som behandlar skolpolitiska effekter i lokal miljö utifrån en empiri som omfattar såväl skolledare som lärare och elever. En forskningsansats om kan ses som anknytande är också Didaktiska perspektiv på 6 Lärares pedagogiska arbete inom den kommunala vuxenutbildningen (27) och Gymnasielärare - perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet (28).

115 Sid 115 nya lärares utveckling, ett projekt vid Högskolan i Gävle där en forskare från Enheten från undervisning och lärande har varit delaktig. Samma forskare har även gjort flera studier utifrån mentorskap i skolan. Även dessa anknyter till generella frågor om lärarrollen. Bedömning och betygsättning Kursen Bedömning för lärande (UK 2) inkluderar kunskapsområdet bedömning och betygssättning. Vid UmU bedrivs en betydande forskning av relevans för bedömning och betygssättning. Inom det prioriterade forskningsområdet Mätning och utvärdering undersöks aspekter på hur kunskaper kan mätas. Gruppen inkluderar inalles 34 forskare (4 professorer, 5 docenter, 14 lektorer/fd och 11 doktorander) från TUV och Pedagogik, Statistik, Estetiska, Språkstudier, UCER samt Nationalekonomi. Huvuddelen av dessa är placerade vid TUV och Pedagogik. Forskningen innefattar mätning via standardiserade och icke standardiserade förfaranden, t.ex. i form av lärarkonstruerade prov, enkäter, intervjuer och bedömningar. Visionerna är att utveckla en teori- och metodbas för den senare kategorin av mätningar och innefattar även prov- och instrumentutveckling, testmetodologi samt principer för slutsatser från provresultat; att den kunskap som etablerats via utveckling av standardiserade instrument kan överföras till skolfältet och den enskilde lärarens praktik. Av relevans för området är även forskning om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Exempelvis undersöker ett doktorandprojekt hur den formella bedömningskulturen (IUP:n) och krav förknippade med självvärderingar och kvalitetsredovisningar påverkar fritidspedagogers arbete och yrkesidentitet. Utvärdering och utvecklingsarbete I kurserna Bedömning för lärande (UK 2) samt Profession och vetenskap (UK 3) återfinns kunskapsområdet utvärdering och utvecklingsarbete. På en övergripande nivå kan konstateras att en omfattande utvärderings- och kvalitetssäkringsverksamhet utmärker dagens utbildningssystem, samt; att inrikta forskningsverksamheten mot funktion och konsekvenser för individ, skola och samhälle. Inom det prioriterade forskningsområdet Mätning och utvärdering undersöks inte bara aspekter på hur kunskaper kan mätas utan också på utvärdering. Gruppen inkluderar inalles 34 forskare (4 professorer, 5 docenter, 14 lektorer/fd och 11 doktorander) från TUV och Pedagogik, Statistik, Estetiska, Språkstudier, UCER samt Nationalekonomi. Huvuddelen av dessa är placerade vid TUV och Pedagogik. Av relevans för området är även forskning om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Exempelvis undersöker ett doktorandprojekt hur den formella bedömningskulturen (IUP:n) och krav förknippade med självvärderingar och kvalitetsredovisningar påverkar fritidspedagogers arbete och yrkesidentitet. Vid de institutioner som har sin huvudsakliga undervisning mot det utbildningsvetenskapliga området pågår också flera större och mindre utvecklingsarbeten där såväl forskare som adjunkter ingår.

116 Sid Estetiska ämnen De estetiska ämnena är samlade i ett eget hus inom campusområdet med specialinredda ateljéer, verkstäder, medialab, ensemblesalar och inspelningsstudior. En stor ljusgård i husets mitt ger möjligheter till utställningar och framträdanden av olika slag. estetiska ämnen erbjuder inriktningsutbildningar i bild, media, musik, textilslöjd, trä- och metallslöjd. Därtill erbjuds ett stort antal fristående kurser inom dessa ämnen liksom inom dans/rörelse. Institutionen bedriver också ämnesutbildning på halvfart i slöjd, bild och musik motsvarande den campusförlagda utbildningen på helfart. Vid institutionen har ett antal magister- och forskarutbildningskurser, flera med didaktiskt innehåll, utvecklats. Institutionen bedriver didaktiska kurser mot grundskolans senare år (7-9) i ämnena bild, musik, textilslöjd samt trä- och metallslöjd, i förekommande fall och då också innefattande ämnet media även mot gymnasieskolan. Institutionen, som dessutom bedriver distansutbildningar på halvfart i ämnena bild, musik och slöjd, ansvarar för och medverkar även i kurser mot förskola, fritidshem och grundskolan (1-3) i ämnena bild, musik, slöjd, dans och rörelse. Eftersom institutionen bedriver yrkesutbildning till lärare med inriktning mot skolämnena bild, slöjd och musik vilar inriktningskurserna, liksom all lärarutbildning, på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Dessutom vilar inriktningsstudierna på konstnärlig grund. I ett flertal moment studeras estetiska frågeställningar som rör de specifika medierna, t.ex. musikskapande och musicerande, bildskapande och kommunikation i bild, samt form, färg, funktion, kommunikation och design i slöjdutbildningarna. Inom institutionens inriktningskurser studeras konst-, musik- och medievetenskapliga frågeställningar samt musikteori, konstteori, estetik, kulturhistoria med föremålsanalyser samt perceptionspsykologi och semiotik. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för estetiska ämnen har en lång historia. Redan höstterminen 1954 startade en textillärarutbildning i Umeå, den så kallade handarbetslärarlinjen. Slöjdlärarutbildning med inriktning mot trä och metall startade i slutet av 198-talet och är i det avseendet den största utbildningsenheten i landet. Övriga utbildningar finns i Linköping med ungefär hälften så stor omfattning samt en mindre enhet i Göteborg. Träoch metallslöjdlärarutbildningen vid Stockholms universitet är volymmässigt liten och under avveckling eller möjligen omorganisering. Bildlärarutbildningen startade 1976 med teckningslärarutbildningen vid Lärarhögskolan i Umeå, vilket då blev den andra utbildningen för teckningslärare i landet. Tidigare hade enbart Konstfack bedrivit utbildning. År 23 startade inriktningskurser för utbildning till musiklärare och medialärare. Beskrivning av ämnesdidaktisk miljö Forskning och forskarutbildning Genom sin verksamhet spelar institutionen en mycket betydelsefull roll när det gäller forskning och forskarutbildning inom ämnet pedagogiskt arbete. Institutionen har en professor (media), två docenter (bild; slöjd), en forskarassistent (bild), 6 universitetslektorer (2 musik, 2 slöjd, 1 bild, 1 dans) och 6 doktorander med inriktningar mot slöjd (3), bild (1), media (1) och musik (under tillsättning) (1). Institutionen har medvetet satsat på doktorandanställningar för att tillförsäkra en framtida vetenskapliga kompetens. Doktoranderna är knutna till Umeå School of Educations forskarskola inom det utbildningsvetenskapliga området (FU), alternativt Genusforskarskolan och den Humanistiska forskarskolan. Vid institutionen bedrivs sedan många år tillbaka forskning inom pedagogiskt arbete. Institutionen har haft del i det VR-finansierade forskningsprojektet Kommunikation och

117 Sid 117 lärande i slöjdpraktiker under åren i samarbete med Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Detta projekt har på flera sätt bidragit till att föra den slöjddidaktiska forskningen framåt. Inom ramen för institutionens forskningsverksamhet bedrivs sedan januari 21 ett av Vetenskapsrådet finansierat forskningsprojekt Skolämnesparadigm och undervisningspraktiken i skärmkulturen, som handlar om ämnena musik och bild i ett medieteknologiskt sammanhang. Denna forskning ligger internationellt sett i framkanten när det gäller frågor kring hur ny teknologi i skola och undervisning får betydelse för både ämnesinnehåll och undervisningspraktik. Projektet leds av professor Per-Olof Erixon och involverar även forskare från Malmö Högskola och Göteborgs universitet. Den vetenskapliga kompetensen på institutionen är nationellt uppmärksammad. Anders Marner är exempelvis antagen som gästprofessor vid Växjö universitet/ Linnéuniversitetet, med anställning på 2 procent från Där har han utvecklat och bedriver magisterkursen Ämnesdidaktik i bild med syfte att höja kompetensen inom området vid Linnéuniversitetet. Kontakter och samarbeten estetiska ämnen bedriver, som en del av bildinriktningen och som del i andra konstpedagogiska kurser, regelbundet samarbete med Bildmuseet. Institutionen har en ledamot i Bildmuseets styrelse, och utgör en viktig länk mellan Bildmuseet och estetiska ämnen. I senaste samarbetet ingick även Umeå Centrum för Genusstudier (UCGS). estetiska ämnen, tillsammans med Umeå kommuns Kulturverk, står som huvudman i en forskningsansökan för att främja kulturverksamhet för unga som finansieras av Allmänna arvsfonden. Visandet, framförandet och upplevandet av gestaltningar i olika medieringar är viktiga delar av en fullbordad kommunikativ process. Slöjdavdelningen arrangerade under konferens, Slöjd i Norr, med ett 1 tal deltagare. Under Umeå Fashion weekend ansvarade våra lärare och studenter för olika workshops. En liknande konferens planeras också att genomföras under hösten 21. Institutionen har arrangerat och deltar i en lång rad utåtriktade projekt i form av konferenser, workshops, utställningar, konserter, såväl live som i digital form via olika sociala medier. Nätverk Institutionen har utvecklat nätverk och avtal med utländska universitet inom såväl Erasmus, Linnaeus Palme som inom Nord-Plus för både lärarutbyten och studerandeutbyte. Institutionen har under året varit koordinator för EDDA Norden, ett nätverk mellan nordiska och baltiska universitet och högskolor inom ämnesområdet bild Genom att medverka i slöjdnätverket Nordiskt Forum för Forskning och Utvecklingsarbete (NordFo) ges doktorander möjligheter att delta i nordiska forskarutbildningskurser samt lärarutbildare och studenter erbjuds möjligheter till mobiltetsstipendier respektive utbytesterminer. Inom slöjd pågår även ett utbytesprogram (29 211) med Dragomir Pedagogical University i Kiev, Ukraina. Ett utbyte mellan Estetiska ämnen och Windhoek College of Education, Craft Department har pågått sedan 22. Musiklärarna vid institutionen är medlemmar i ISME (International Society for Music Education) och EAS (Europäische Arbeitsgemeinschaft Schulmusik) som varit viktiga samarbets- och

118 Sid 118 kontaktarenor för internationella kontakter med musikhögskolor, konservatorier och lärarutbildningar i musik i Europa, liksom NNMPF (Nordiskt Nätverk för MusikPedagogisk Forskning) för forskning. Olika former för gemensamma internationella kurser i musik genomförts inom ramen för SOKRATES studerande- och lärarutbytesprogram samt i form av intensivkurser i musikundervisning. Arbetet har skett inom ramen för ARGE Nord (International Working Group MUSIC IN EDUCATION of the Northern Countries, Europe). I samarbete med Konstfack har institutionen bedrivit utvecklingsarbete för att utveckla så kallade gestaltande examensarbeten. Detta utvecklas nu vidare med kontakter och samarbete med Högskolan Notodden, Norge, där man sedan lång tid tillbaka har inkluderat gestaltning i examensarbetet inom masterutbildning. Till det utvecklingsarbete som sedan lång tid tillbaka bedrivits vid institutionen för estetiska ämnen bör också de distansutbildningar som utvecklats inom bild, musik och slöjd nämnas. Utvecklingen av distansutbildningarna har bidragit till utveckling av campusutbildningarna, bland annat i form av tydligare stringens och mer utvecklade studieguider. Distansutbildningarna har också fört med sig ett ökat samarbete mellan exempelvis de båda slöjdarterna, vilket bidragit till en kvalitetshöjning. Institutionens forskare och lärare har varit flitigt anlitade av Skolverket i arbetet med nya kursplaner för grundskolan. Institutionen har representanter i såväl skrivgrupperna som i referensgrupperna för bild, musik och slöjd. Beskrivning av ämnen Bild Bildinriktning inom lärarutbildning har funnits vid Umeå universitet sedan Parallellt har flera utbildningar med mediespecifik inriktning inom visuella områden etablerats så som museologi, Konsthögskola, Designhögskola och nu senast Arkitekthögskola. Inom universitetsmiljön finns även Bildmuseet samt ett antal kurser specialiserade inom t ex grafisk form och program med bred medieinriktning. Vid institutionen för estetiska ämnen utmärks den samverkan som erbjuds mellan de olika estetiska ämnena. Institutionen hyser inom ämnet bild en docent, två universitetslektorer, varav en är forskarassistent, och en doktorand. Ett antal bilddidaktiska begrepp i syfte att stärka yrkesspråket inom ämnet och de estetiska ämnena har arbetats fram av forskare vid institutionen. Begrepp som mediespecifik och medieneutral lägger fokus på t.ex. bild, musik, slöjd m.fl. som har ett eget hemmedium att ansvara för. Andra begrepp belyser hur samhällen och kulturer värderar olika medieringar, t.ex. det vertikala/hierarkiska medieringsbegreppet i förhållande till ett tänkt horisontellt medieringsbegrepp. Reproduktiva och kreativa läroprocesser har särskiljts i förhållande till eleven respektive läraren som aktör, till relationen mellan aktörer, samt till kognition och mediering. Genusperspektiven inom bilddidaktiken lyfts fram i avslutade och pågående avhandlingsarbeten. Vidare beforskas medierad lärarpraktik i TV-serien Klass 9A samt om emotioner och mediering. I det treåriga forskningsprojektet Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen, som särskilt fokuserar ämnena bild, musik och svenska studeras särskilt undervisningspraktik och ämnesparadigm i bildämnet.

119 Sid 119 Forskargruppen inom ämnet bild har inom projekt och forskarutbildning direkt kontakt med Linnéuniversitet i Växjö, Göteborgs universitet och Malmö högskola. Inom ämnesutveckling av skolämnet bild finns etablerade kontakter med Uppsala universitet och Konstfack vid Stockholms universitet, med Danmarks Paedagogiske Universitet i Köpenhamn, Högskolan i Oslo, samt Notoddens högskola. Visuell kultur ingår inom ramen för specialsektion i den nordiska pedagogiska forskningsorganisationen NERA, samt i en nordisk bildforskningsgrupp. Institutionens bildavdelning är även knuten till INSEA (en världsomspännande UNESCOorganisation inom bildutbildning). Lokalt sker samarbeten och projekt tillsammans med Umeå kommun, till exempel i samverkan med Kulturverket. Träffar hålls med lokala lärarutbildare (LLU) i bild. Deltagarna är eniga att behörighetsprov är ett bra sätt att förbättra rekryteringen till kurserna. Medverkan vid bedömning av behörighetsprover av verksamma bildlärare har diskuterats. Konsthögskolan, som institutionen påbörjat ett samarbete med, kommer att bidra med kompetens genom medverkan vid bedömning av eventuella arbetsprover för bildlärarprogrammet samt med föreläsningar. Institutionen har också påbörjat ett samarbete med HUMlab, en mötesplats för humaniora, kultur och informationsteknik vid Umeå universitet. Här möts studenter, forskare, konstnärer, näringsliv och internationella gäster i en öppen och kreativ studiomiljö. Samarbetet kommer bland annat att gälla samplanering av seminarier och utveckling av områden som spelutveckling och rolluppbyggnad, genus och spelkulturer, samt second life. De utövande konstnärerna Kjersti Dahlstedt (tvådim), Eva Söderström (keramiker och skulptör) och Anna Kristensen (tvådim) och Mats Holmgren (tredimensionell bild och glas) medverkar regelbundet i institutionens undervisning. Institutionen engagerar också konstnärer utbildade vid Konsthögskolan i Umeå, som undervisat i kursen Skapande bild 3, liksom anställda vid institutionen för informatik. Förutom detta har institutionen skrivit avtal om lärar- och elevutbyten finns med följande institutioner inom bild: IUFM de l Académie de Grenoble Stranmillis University College Manchester Metropolitan University Universität- Paderborn Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald Pedagogische Hochschule Salzburg Universität Mozarteum EDDA-Norden ( Danmark, Finland, Norge, Sverige; Estland) Namibia ( Hela inst.)

120 Sid 12 Media Medieinriktning mot gymnasieskolan har funnits på institutionen sedan 23. Inriktningen varvar medieteorier med praktiska inslag i olika tillämpningar och genrer. Specifikt riktas kurser mot blivande medielärare på gymnasieskolan. fogar över en TV/videostudio och fotoateljé med tillhörande utrustning. I de praktiska inslagen ligger tyngdpunkten på digitala produktioner i stillbild och rörlig bild. Momenten med rörlig bild har förutom produktionsfasen en reflekterande och analyserande fas där semiotik utgör en av grunderna. Det VR-finansierade projektet Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen, som leds av professor Per-Olof Erixon och som även involverar forskare från Malmö Högskola och Göteborgs universitet, hämtar näring ur det faktum att den nya medieteknologin får en allt större betydelse inte bara i samhället, utan också i skolans undervisning. Forskningsprojektet skapar en vetenskaplig miljö kring mediefrågor på institutionen, som bidrar till att också stärka grundutbildningen inom ämnet. Till miljön och projektet har även en doktorand knutits genom samfinansiering med Piteå kommun. Samverkan med andra institutioner och enheter vid Umeå universitet är väl fungerande. Kultur och medier har hand om de medieteoretiska inslagen. Områden som belyses är bl.a. ungdomskulturer, reklam samt medieringar på internet. För utveckling och implementering av datorapplikationer och aktuella programvaror för medieproduktion anlitas Interaktiva Medier och lärande (inst. f. tillämpad utbildningsvetenskap) liksom UMDAC (Umeå universitets datorcentral). Medieämnet samarbetar också med HUMlab vid Umeå universitet Musik Inom ämnesområdet musik finns två universitetslektorer i pedagogiskt arbete med inriktning mot musikdidaktik respektive musikpedagogik och en nybliven doktor med inriktning mot dans. Forskning vid institutionen har visat hur ungdomar dels använder musik som identitetsmarkör, dels hur detta används pedagogiskt i skolans musikverksamhet. Utifrån ett musikdidaktiskt och undervisningshistoriskt perspektiv har fokus lagts på hur konceptioner av musikämnet formats diskursivt. Lektorerna deltar aktivt i NNMPFs och EAS. Forskningsområdet ingår sedan januari 21 i det tidigare nämnda forskningsprojektet Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen Inom ramen för ArGe Nord har ett hittills ofinansierat samarbete om avgörande händelser i några lärarutbildares liv och yrkesverksamhet i fyra olika länder inletts Kontakter med avnämare och övriga utbildningar En kontaktgrupp bestående av sex lokala lärarutbildare (LLU) i Musik har bildats. Gruppen består av två lärare från vardera stadiegrupperna 4-6, 7-9 och gymnasiet, vilket ger en bred erfarenhetsbakgrund. Gruppen kommer långsiktigt att arbeta tillsammans med institutionens musiklärare för att säkerställa en hög nivå på såväl musikundervisningen som på den verksamhetsförlagda utbildningen. Framtida samarbete med den kommunala musikskolan i Umeå har diskuterats. Ett samarbetsavtal har upprättats med Musikhögskolan i Piteå rörande bland annat de lokala antagningsproven till musiklärarutbildningarna för högstadiet, kursutveckling, delade tjänster och distansundervisning med digitalt ljud och bildteknik.

121 Sid 121 Ett samarbete med HUMlab har inletts som innebär tillgång till fler datorplatser med mjukvara för ljud- och bildarbete och gemensam utveckling av kurser kring second-lifemiljöer och kritiskt granskande av digitala medier. De inslag i lärarutbildningen som berör komposition och arrangering kommer att breddas mot områdena spelutveckling, bild/ljud- och spelprogrammens dramaturgi och rolluppbyggnad. I musikämnet anlitas musiker, kompositörer, arrangörer, forskare och lärare i föreläsningar, workshops och lektioner. Exempel på inbjudna föreläsare är Nisse Johansson, skivproducent och studiomusiker, Kjell Oscarsson, musiker och körledare, som undervisat i musikteori och arrangering samt i körledning. Musiklärare Helena Karlsson har i estetkursen hållit ett föredrag om Grubbeskolans årliga revy- och musikalarbete. Musiklärare Petra Umaerus har undervisat i sångteknik och sceniska uttryck. Musiklärarna Pelle Hjelmer samt Thomas Fredlander har undervisat och lett workshops i slagverk och ensembleledning. De internationella lärarutbytena har under de senaste tio åren bidragit till en levande och pedagogiskt rik musikmiljö där studerande fått möta högt kvalificerade orkester- och körledare, musiker och lärarutbildare. Avtal om lärar- och elevutbyten finns med följande institutioner inom musik: Dans Hochschule für Musik und Theater i Rostock Liverpool Hope University College Nyiregyháza Föiskola, Ungern Lemmens Institut, Leuwen, Belgien Pädagogische Akademie des Bundes im NÖ, Baden, Wien Manchester Metropolitan University Middlesex University London Wollongong University Australien Dans och rörelse är ett utvecklingsområde vid institutionen för estetiska ämnen. Institutionen erbjuder fristående kurser för blivande förskollärare, fritidspedagoger och tidigarelärare. Dans och rörelse finns också med i obligatoriska kurser som rör estetiska ämnen. Mot bakgrund av det nya nationella utvecklingsprogrammet för Dans i skolan som presenterades år 25, finns vid institutionen en tydlig anknytning till dans som uttrycksform i förskolan och skolan. Forskningen har fokuserat på danslärares förhållningssätt till genus liksom dans som kunskapsområde i skolan utifrån danslärares perspektiv samt formeringen av dansutbildare. Institutionen har samarbete och utbyte med Danslärarutbildningen vid Piteå Musikhögskola. Flera danskonstnärer har undervisat vd institutionen. Genom kontakter med länsdanskonsulenterna vid Norrlandsoperan, har studenter bland annat fått möjlighet att gå på öppna repetitioner med professionella danskompanier. Vid de årliga nationella danskonferenserna via Institutet Dans i skolan och deltar institutionens dansansvariga med workshops och presentation av forskning.

122 Sid 122 Slöjd De anställda lärarna inom slöjdavdelningen har både omfattande ämneskompetens inom hantverksområdet slöjd samt didaktisk och vetenskaplig kompetens. Merparten av lärarna har en bakgrund som lärare i grundskola eller gymnasieskola, vilket är en styrka när det gäller att integrera didaktik i ämnesutbildningen. Lärarutbildare i textilslöjd har fått i uppdrag från Uppsala universitet att under 1,5 år slutföra lärarutbildningen. Sedan hösten 22 har företrädare för institutionen regelbundet inbjudits som gästföreläsare i slöjddidaktik till Linköpings universitet. Kompetensutveckling av lärare i slöjd sker när det gäller hantverkskunskaper kontinuerligt. Lärarlaget har tillsammans en bred kompetens och enskilda lärare har, genom olika slags utvecklingsarbeten, specialiserat sig inom utvalda hantverksområden. För många är hantverket även ett personligt intresse, vilket medför att studenterna i sin utbildning möter lärare med starkt engagemang och djupa kunskaper. Institutionens slöjdforskare har arbetat med läroplansforskning, slöjdämnesdidaktik med innehållsfrågor samt slöjdämnets historiska utveckling och plats i skolsystemet. Vidare har upplevelser och lärande av hantverkskunskaper vid förevisning studerats samt vad som händer med slöjden när IT kommer in i klassrummet. Doktorandernas forskning inriktas mot följande områden: Slöjd som skapande verksamhet ur ett estetiskt perspektiv. Tidigare textcentrerad kunskapssyn utmanas av en mer holistisk syn och behovet att utveckla en kunskapssyn som inkluderar medieringar förknippade med skapande arbete. Elevers uppfattning om textilslöjd som rolig tenderar att förminska och skymma textilslöjdens verkliga innehåll. Hur ser erfarenheten som benämns som rolig faktiskt ut, vad innefattar den och hur kan man förstå att erfarenheten beskrivs som roligt? Motivationsfrågor. Hur slöjdlärare går till väga när/om de motiverar sina elever. Slöjdämnets genusproblematik står i fokus för studien. Adjunkternas forskningsområden berör: Vävning som kunskap kunskap genom reflektion Egna idéers betydelse för kreativitet och lärande i slöjd, samt Frågor om kunskap i skolämnet slöjd Kreativitetsutvecklande utbildning Distansstudier och färdighetsträning med stöd av digital teknik Forskargrupper och nätverk Vid institutionen bedrivs sedan många år tillbaka forskning inom pedagogiskt arbete. Slöjdämnet har haft del i det VR-finansierade forskningsprojektet Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker (Komolär) i samarbete med Stockholms universitet och Göteborgs universitet.

123 Sid 123 Detta projekt har på flera sätt bidragit till att föra den slöjddidaktiska forskningen framåt. Projektets syfte har varit att bidra till ökad förståelse av undervisning och lärande inom slöjd, hantverk, formgivning och design. Genom att tala om kommunikation framhåller man betydelsen av hela det sammanhang i vilket interaktion, undervisning och lärande äger rum. Kompetens på slöjdområdet uppfattas som medierad, dvs. avhängig av de kulturella redskap som eleven har till sitt förfogande. Beteckningen slöjdpraktiker är ett uttryck för strävan att vidga perspektivet på lärande från att avse enbart vetande i sig till att även omfatta förtrogenhet med den kontext i vilken kunskaper och färdigheter bildas och tillämpas. Man har inte bara intresserat sig för de material och tekniker som eleverna lär känna i slöjden utan även för de mer generella kunskapskvaliteter (övergripande kompetenser) som eleverna ges tillfälle att utveckla. Även utveckling av forskningsmetoder och bedömningsfrågor inom det estetiska ämnesfältet kommit att ingå i forskningsområdet. Genom forskningsprojektet har ett samarbete mellan projektmedlemmarna, som representerar Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Umeå universitet, grundlagts. Institutionens lärare medverkar i internationella kontaktnät samt medverkar i nationella och internationella konferenser även som föreläsare. Kontakter upprätthålls kontinuerligt med forskare vid University of Minnesota och Project Zero, Harvard University. Ett flertal av slöjdavdelningens lärare har medverkat som gästlärare i institutionens utbytesprogram med Windhoek College of Education, Namibia (SIDA 22-21). Under åren pågår ett utbytesprogram mellan slöjdavdelningen, estetiska ämnen, Umeå universitet och Dragomanov Pedagogical University i Kiev, Ukraina. Slöjdavdelningen har en deltagare i gruppen för estetiska ämnen i den nordiska pedagogiska forskningsorganisationen NERA (SW). Institutionens slöjdavdelning är även knuten till InSEA (International Society for Education through Art), CAVIC (Contemporary Art and Visual Culture in Education- a Nordic-Baltic network), samt till NFPF-NERA (Nordisk förening för pedagogisk forskning (EM). En av doktoranderna utvecklar kontakter med finsk slöjdforskning med stöd från bl.a. EU Erasmus. Kontakter med avnämare och övriga utbildningar ämnet ingår i Samarbete har inletts med Linköpings universitet för utveckling av slöjdlärarutbildning. Samarbetet ska ses som pedagogiska utvecklingsarbeten med målsättning att utveckla slöjdlärarutbildningen, behandla frågor kring förkunskapskrav och behörigheter inför antagning av nya studenter samt kvalitetssäkring. Det påbörjade samarbetet med Designhögskolan vid Umeå universitet innefattar utbyte av kompetenser. Lärare från institution för estetiska ämnen utgör resurser när det gäller att föra in ett mer pedagogiskt tänkande bland Designhögskolans lärare och studenter. Designhögskolans kompetenser kopplas till kurser inom slöjd, men också som fortbildning för lärare inom estetiska institutionen. Andra områden som identifierades för samarbete var gemensamma projekt, att utforma en valbar kurs där studenter från estetiska institutionen kan komplettera med design, gemensamma kurser i kroki, akvarellmålning och semiotik. I slöjdavdelningen finns två av universitetets IKT-coacher, vilkas uppgift är att öka kontakten, samla och synliggöra den kunskap och erfarenhet som finns. Coacherna stöttar även IKTutvecklingen inom fakulteten och institutionen.

124 Sid 124 Träffar hålls kontinuerligt med lokala lärarutbildare (LLU) i slöjd. Diskussionerna rör bland annat frågor kring vad som är en nödvändig grund i slöjdämnet, vilka och hur mycket inom olika hantverksområden man behöver kunna som lärare, men också förkunskapskrav/behörighetsprov inför antagning på slöjdlärarutbildningen samt placering och omfång av VFU. Hemslöjdskonsulenterna i Västerbottens län har återkommande inslag i slöjdutbildningen, bl.a. avseende slöjdens plats i samhället. En textilkonstnär utbildad vid HDK i Göteborg är engagerad för undervisning. En av adjunkterna arbetar vid sidan av deltidstjänst som designer och klädskapare. Ytterligare en adjunkt är kostymmästare och kostymör med utbildning från DI och är verksam även som föreläsare och kostymör inom teatern och gymnasial teaterutbildning. Sammanfattning estetiska ämnen vid Umeå universitet erbjuder en för landet och vad gäller både storlek och sammansättning unik utbildnings- och forskningsmiljö för de estetiska skolämnena bild, musik och slöjd. Varje ämne står enskilt starkt med sina didaktiska, konstnärliga och vetenskapliga kompetenser, men också starkare tillsammans med de övriga ämnena Institutionen erbjuder inriktningsutbildningar i bild, media, musik, textilslöjd, trä- och metallslöjd. Institutionen erbjuder ett stort antal fristående kurser inom dessa ämnen och kurser inom dans/rörelse. Institutionen bedriver också ämnesutbildning på halvfart i slöjd, bild och musik motsvarande den campusförlagda utbildningen på helfart. Vid institutionen har utvecklats ett antal magister- och forskarutbildningskurser, flera med didaktiskt innehåll. estetiska ämnen hyser didaktiska, konstnärliga och vetenskapliga kompetenser Institutionen har en professor (media), två docenter (bild; slöjd), en forskarassistent (bild), 6 universitetslektorer (2 mu; 2 slöjd; 1 bild; 1 dans) och 6 doktorander med inriktningar mot slöjd (3), bild (1), media (1) och musik (under tillsättning) (1). Institutionen har medvetet satsat på doktorandanställningar för att tillförsäkra institutionen en framtida vetenskapliga kompetens. Doktoranderna är på olika sätt och i olika grad knutna till tre stödjande forskarskolor: Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU), Genusforskarskolan och Humanistisk forskarskola. Vid institutionen bedrivs sedan många år tillbaka forskning inom pedagogiskt arbete. Institutionen har haft del i det VR-finansierade forskningsprojektet Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker under åren i samarbete med Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Inom ramen för institutionens forskningsverksamhet bedrivs sedan januari 21 ett av Vetenskapsrådet finansierat forskningsprojekt Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen, som handlar om ämnena musik och bild i ett medieteknologiskt sammanhang.

125 Sid 125 Institutionen har utvecklat samarbete med bland annat Umeå kommuns Kulturverket och nätverk med utländska universitet med avtal såväl inom Erasmus, Linnaeus Palme som inom Nord Plus.

126 Sid Idrott och hälsa Presentation av skolämnet idrott och hälsa som didaktiskt område Under andra hälften av 197-talet startades flera akademiska kurser i idrottspedagogik, med Umeå som pionjär. Kurserna som utvecklades på A, B och C-nivå låg sedan (1985) till grund för kurserna på idrottspedagoglinjen, som sedermera blev idrottspedagogprogrammet. Detta utvecklades 24 till idrottsvetenskapliga programmet. Ett lärarprogram med inriktning mot idrott startade hösten 1993 och huvudansvaret för den utbildningen har sedan dess legat på pedagogiska institutionen. Det etablerade samarbetet med exempelvis Idrottsmedicinska enheten och senare institutionen för Kostvetenskap finns även inom Idrottslärarutbildningen. Skolämnet idrott och hälsa har en lång tradition och dess vetenskapliga anknytning har traditionellt varit knutet till det biomedicinska fältet. Den beteendevetenskapiga forskningen inom ämnet har tagit fart på 2-talet. Den didaktiska forskningen i skolämnet idrott och hälsa är därför nationellt sett fortfarande under utveckling. Fram till 2-talet hade endast två avhandlingar med anknytning till ämnet publicerats. 22 kom en tredje från Umeå universitet och därefter har ytterligare ett antal avhandlingar tillkommit i Sverige, i ämnen som pedagogik, historia och sociologi, vilket tyder på ett ökat behov och intresse för forskning inom ämnet. Huvudsakligen har den forskning som genomförts varit av kartläggande karaktär och haft fokus på ämnets respektive lärarutbildningens innehåll. Studierna visar på en komplex bild av relationen mellan undervisningsinnehållet och de gällande styrdokumenten. Rörelse och fysisk aktivitet framträder som det centrala innehållet i ämnet men det finns också studier som visar på en ökande teoretiseringen av ämnet. Tillägget och hälsa till det tidigare namnet idrott, indikerar en breddning av innehållet mot hälsoområdet. Ämnets uppgift kan sammanfattas att det ska konstruera elever med A healthy body in a lifelong perspective (Olofsson, 25). Studier om lärprocesser och lärande i ämnet är dock sparsamt förekommande nationellt såväl som internationellt. Ett område som är relativt väl utforskat är hur könsmönster påverkar undervisningen. Inom det området har forskningen i Umeå varit banbrytande. Den idrottspedagogiska forskningen vid pedagogiska institutionen har följt den nationella och internationella trenden och didaktisk forskning om ämnet idrott och hälsa, har förekommit men har inte varit dominerande. Ett forskningsprogram utarbetades 29, där idrott och hälsa är ett av två profilområden. Institutionen initierade arbetet med en nationell forskningsansökan till Vetenskapsrådet, vars syfte är att undersöka kunskapsbildning, undervisning och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Till ansökan är forskare från GIH, Örebro, Göteborg och Stockholms universitet knutna. Pedagogiska institutionen ligger på så sätt i framkanten av den didaktiska forskningen inom ämnet. Den didaktiska profilen på utbildningen vid Umeå universitet kännetecknas av en strävan att utveckla de idrottsaktiviteter som karakteriserat ämnesinnehållet, till att också handla om kunskap, utveckling, meningsskapande och känsla av sammanhang. Innehållet är indelat i kunskapsområden som tar sin utgångspunkt i begreppen kunskap i, kunskap om och kunskap genom fysisk aktivitet. Under arbetet med kunskapsområdena får studenterna tillägna sig fyra viktiga lärarkompetenser: ledar-, ämnes-, rörelse- och didaktisk kompetens. Idrott och hälsa finns för ämneslärare (7 9 samt gymnasieskolan), men också som valbar kurs för fritidshem, åk 1-3 och åk 4-6. Beskrivning av ämnesdidaktisk miljö

127 Sid 127 Den ämnesdidaktiska miljön vid pedagogiska institutionen är kopplat till institutionens idrottsrelaterade forskningsprogram, Människor i rörelse. Programmet är indelat i två profilområden Idrottskultur och samhälle och Idrott och hälsa. Profilområdet idrottskultur och samhälle behandlar idrott som kultur- och samhällsföreteelse. Olika former av kroppsövningskulturer i nationellt, komparativt och historiskt perspektiv studeras. Det empiriska fältet består av: De som leder idrottsverksamhet: ideella respektive professionella ledare, ledare på olika nivåer, ledare med strategiskt respektive operativt ansvar De som deltar eller inte deltar i idrottsverksamhet: barn och ungdomar, funktionshindrade, flickor och pojkar, olika etniska grupper, motionärer, elitidrottare Den idrottsliga kontexten: idrottens organisering, föreningsidrottens samverkan med marknaden och offentlig verksamhet Profilområdet idrott och hälsa har två inriktningar: forskning om skolans kroppsövningsämne respektive forskning om den fysiskt aktiva människan och frågor om fysisk aktivitet och hälsa. Det empiriska fältet består av: De som leder fysisk aktivitet: lärare i obligatorisk och frivillig idrottsundervisning, ledare av gruppaktiviteter De som deltar eller inte deltar i idrottsverksamhet: elever, gruppdeltagare, motionärer Den idrottsliga kontexten Forskargrupper Institutionen har producerat en avhandling som specifikt avhandlat det ämnesdidaktiska området för idrott & hälsa och har för närvarande två doktorander inom denna inriktning som studerar Idrottslärarna vs. idrottsledarna. Striden om skolans idrottsundervisning som socialt fält Studier om sambandet mellan kvalitet i undervisning och motivation till lärande i idrott och hälsa ett elev- och lärarperspektiv Utöver dessa har sex avhandlingar producerats med koppling till den idrottsdidaktiska kompetensen idrott och fostran idrott och socialisation idrott och motionsvanor idrott och identitetsutveckling idrott och bedömning/betygsättning Vid sidan om avhandlingarna har forskningsprofilens medlemmar drivit forskningsprojekt med direkt anknytning till det idrottsdidaktiska kompetensområdet som till exempel:

128 Sid 128 Läraren i samhällsomvandlingen Den goda läraren som diskursiv konstruktion på olika samhälleliga arenor; delstudie: Den goda läraren i idrott och hälsa ; 2AgePro; delprojekt: Kompetensutveckling hos lärare i idrott och hälsa i grundskolan Idrottsprofilerad utbildning i grundoch gymnasieskolan Öppna dörrarna för mera! En studie om flickors och pojkars idrottande i skola och på fritid Forskningsprofilens medlemmar har därutöver drivit forskningsprojekt som på olika sätt och i olika utsträckning har betydelse för det idrottsdidaktiska kompetensområdet som till exempel: Från barnidrott till vuxenliv ; Motionsprojekt, lekprojekt och drop-in-projekt - Om alternativa insatser för att stimulera fysisk aktivitet och idrott samt Skolverkets utvärdering av ämnet specialidrott. Forskningsprofilen ingår i det nordiska samarbetet Nordplus Idrott vars syfte är att knyta samman de nordiska lärosätena för högre idrottsutbildning genom att stimulera till student- och lärarutbyten och att utveckla nätverk inom specifika undervisningsområden i idrott och hälsa som simning, redskapsgymnastik, dans, friluftsliv, bollspel. Forskningsprofilens medlemmar representerar också Umeå universitet i Rådet för högre idrottsutbildning i Norden, som har tagit till sin uppgift att utveckla det nordiska samarbetet inom högre idrottsutbildning, idrottsforskning, idrottsdokumentation och utvecklingsarbete. Medlemmar i gruppen ingår i det svenska nätverket för beteendevetenskaplig idrottsforskning, Svebi, och medverkar regelbundet med presentationer vid organisationens årliga konferens samt i det svenska nätverket för anpassad fysisk aktivitet, Snafa. Enskilda forskares kompetens efterfrågas nationellt och internationellt t.ex. som reviewer, sakkunniga vid forskningsansökningar/anställningar, experter och medverkande i forskarutbildning/examination. Forskare i gruppen medverkar regelbundet som föreläsare vid lärarfortbildning och idrottsrörelsens ledarutbildning. Utbildningsmiljön för blivande lärare i idrott & hälsa vid pedagogiska institutionen kännetecknas av goda kontakter med skolan, främst genom att forskningsprofilens medlemmar ansvarar för den verksamhetsförlagda utbildningen för blivande idrottslärare men också genom forskningsprojektet 2AgePro; delprojekt: Kompetensutveckling hos lärare i idrott och hälsa i grundskolan där medverkande forskare och yrkesverksamma idrottslärare träffas för erfarenhetsutbyte. Projektet handlar om att utveckla olika sätt för yrkesverksamma grundskolelärare att träffas för att utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra i syfte att utveckla sina yrkesroller, sina yrkeskunskaper och motivera till att stanna kvar i yrket. Nationellt är den ämnesdidaktiska miljön området inte större än att forskningsprofilens forskare har goda personliga kontakter med flertalet forskare inom området. Gruppen har ett samarbetsavtal med motsvarande grupp vid Växjö universitet. Gruppen tog under ht 27 initiativ till ett nationellt nätverk för idrottsdidaktisk forskning. Nätverket formulerar tillsammans forskningsansökningar. Forskningsprofilen ingår som en av sex medlemmar i Rådet för högre idrottsutbildning i Sverige som är ett forum för erfarenhetsutbyte och nationell samordning av utbildning på grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå. Forskningsprofilen sitter också på en adjungerad plats i styrgruppen för den nationella forskarskolan i idrottsvetenskap. Flera av medlemmarna har personliga internationella kontakter och kontakter med de gästforskare som finns på institutionen. Dessutom ingår flera av gruppens medlemmar i nätverket Physical Education, Sport and Leisure Studies inom ramen för Nordic Educational

129 Sid 129 Research Association. Ett annat nätverk finns inom organisationen European Association for Sociology of Sport vars årliga konferens institutionen ska arrangera år 211. Beskrivning av ämnet Idrottspedagogik Umeå universitet erbjuder för närvarande det bredaste utbudet av idrottsrelaterade utbildningar på akademisk nivå i Sverige och den idrottspedagogiska gruppen vid Umeå universitet är en av de större i landet inom det idrottsvetenskapliga området. Förutom vid den pedagogiska institutionen så finns idrottsrelaterad forskning huvudsakligen vid den psykologiska institutionen och enheten för idrottsmedicin. Redan under tidigt 197-tal introducerade professor Sten Henryson ämnesområdet idrottspedagogik vid den pedagogiska institutionen. På förslag av 1987 års utredning om utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott, (SOU 1987: 7) inrättade regeringen en professur i pedagogik med särskild inriktning på idrottspedagogik vid Umeå universitet. Den första disputationen skedde 1988 och därefter har institutionen producerat tolv avhandlingar som behandlar idrottspedagogiska frågeställningar. Det innebär att vi tillhör de tre största miljöerna i landet inom området, en miljö som även har uppmärksammats av Högskoleverket. Deltagarna i forskningsprofilen och dess seminarier utgörs av två professorer, två docenter, sju lektorer, en fil.lic., tre doktorander och ett 15-tal adjunkter med C-/D-kompetens i idrottspedagogik/pedagogik. Forskningsområden Forskningen inom institutionens olika profilområden Specialpedagogik, Lärande och IT, Genus och mångfald, Utvärdering och bedömning, Ledarskap och organisation liksom Foucaultgruppen bidrar till idrottsämnets vetenskapliga förankring. Medlemmarna i gruppen har byggt upp internationella nätverk inom sina respektive specialområden som t.ex. inom områdena Sport Management, Gender and Sport och Sport and Disability. Genom den kollektiva satsningen inom gruppen de senaste åren börjar också gemensamma nationella och internationella nätverk utkristalliseras. Gruppen har under senare år inlett samarbete med och gästats av internationellt framstående forskare inom området. Kontakter med avnämare Utbildningsmiljön har goda kontakter med idrottsrörelsen genom utvärderingsuppdrag från Riksidrottsförbundet, uppdrag från kommuner branschorganisationer och specialidrottsförbund och skolan. Vid sidan om grundutbildning för lärare i idrott och hälsa har pedagogiska institutionen huvudansvaret för två andra utbildningsprogram med koppling till idrott och hälsa: Idrottsvetenskapliga programmet och ledarskaps- & coachingprogrammet. Dessutom ges en kurs inom lärarlyftet för idrottslärare. På institutionen finns särskilda studievägledarresurser för program där idrottspedagogik ingår vilket innebär en närhet till studenterna och en möjlighet att ge dem specifik vägledning gällande våra idrottskurser. Sammanfattning Den pedagogiska institutionen har en lång tradition av idrottspedagogisk forskning och utbildning och den idrottsrelaterade forskningsmiljön vid pedagogiska institutionen är en av landets största. Från den första disputationen i idrottspedagogik till idag har nio avhandlingar behandlat idrottspedagogiska frågeställningar publicerats. Utbildning av idrottslärare har bedrivits sedan hösten Utbildningen genomförs i samarbete med Idrottsmedicinska enheten och institutionen för kostvetenskap.

130 Sid 13 Den ämnesdidaktiska forskningen om ämnet idrott och hälsa är nationellt inte så utvecklad. Forskningsgruppen är initiativtagare till det nationella nätverk av idrottsforskare som bildats i syfte att utarbeta forsningsansökningar inom ämnet idrott och hälsa, för att utforska ämnets kunskapsbildning, undervisning och lärande. Den idrottsrelaterade forskningen på pedagogiska institutionen är samlad inom forskningsprogrammet Människor i rörelse, som har två inriktningar idrottskultur och samhälle respektive idrott och hälsa. Forskningsprofilens deltagare, två professorer, två docenter, sju lektorer, en fil.lic., tre doktorander och ett 15-tal adjunkter med C-/D-kompetens i idrottspedagogik/pedagogik samlas regelbundet till seminarier och diskussioner. Samverkan med avnämarna inom både skola och idrottsrörelse är god. De utvecklingsarbeten, kompetensutveckling, utvärderingar och forskning genomförs i samarbete med eller på uppdrag av avnämare är ett uttryck för den relationen. Utbildning och forskning genomförs i samarbete med andra institutioner inom universitetet som institutionen för kostvetenskap, Idrottsmedicinska enheten och UCIV. Forskningsprofilens forskare har goda kontakter med flertalet forskare inom området i landet. Gruppen har ett samarbetsavtal med Växjö universitet/linnéuniversitetet men regelbundna kontakter sker också inom lärarutbildningsområdet för idrottslärare och motsvarande forskargrupp. Deltagarna inom forskningsprogrammet har utvecklat egna kontakter inom respektive specialområde både nationellt och internationellt, men dessutom finns gemensamma nätverks som Svebi, Snafa European Association for Sociology of Sport. Samarbete i form av lärar- och studentutbyte sker inom ramen för det nordiska samarbetet. Publicering, deltagande vid konferenser och presentation av forskning är återkommande uppgifter profilens deltagare som också anlitats i olika sammanhang som peer reviewers, opponenter och för bedömning och granskning av forskningsansökningar inom idrottsområdet.

131 Sid Hem- och konsumentkunskap Presentation av hemoch konsumentkunskap som didaktiskt område Ämnet hemoch konsumentkunskap (HK) bygger på mångvetenskap och involverar bl.a. naturvetenskapliga, sociala, kulturella och ekonomiska dimensioner. Ämnet etablerades redan i slutet av 18-talet som ett obligatoriskt ämne i grundskolan för flickor. Sedan 1962 är det obligatoriskt även för pojkar. Forskningen inom området är mycket begränsad vilket kombinerat med ämnets mångvetenskapliga karaktär och komplexa innehåll gör den ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska utvecklingen inom hemoch konsumentkunskap till en utmaning. I Sverige har ett 2-tal hushållslärare, som benämningen var tidigare, disputerat. Dessa har emellertid i huvudsak disputerat inom andra ämnesdiscipliner såsom näringslära, kostvetenskap, sociologi och pedagogik. Dessa forskningspublikationer har på olika sätt varit betydelsefulla för utbildning av lärare och undervisning i HK-ämnet, men själva ämnesdjupet sett ur ett utbildningsvetenskapligt och ämnesdidaktiskt perspektiv har endast varit i fokus i tre avhandlingar; en avhandling om ämnets historiska utveckling (Hjälmeskog 2), en om resurshushållning och lärande (Åberg 22), samt en om HK-ämnet ur ett genusperspektiv (Petersson 27). I den nuvarande läroplanen finns lärandemål för HK-ämnet för årskurs 5 samt för årskurs 9. I dagsläget genomför också institutionen för kostvetenskap tillsammans pedagogiska institutionen kursen Rörelse, idrott, kost och hälsa, 15 hp, som vänder sig till blivande lärare i förskola, fritidshem och tidigare åldrar. När det gäller gymnasiet, finns ämnet endast inom gymnasiesärskolan. Ämnesdidaktisk miljö Forskningsområden Tack vare satsningar inom (USE) fick institutionen för Kostvetenskap möjlighet att i februari 21 anta en doktorand med inriktning hemoch konsumentkunskap inom den nystartade Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU). Avhandlingsarbetets övergripande syfte är att studera innehåll och arbetssätt i hemoch konsumentkunskap som främjar elevernas förmåga att skaffa sig en hälsosam livsstil. I handledargruppen ingår både en docent från Kostvetenskap och en lektor från institutionen för Tillämpad Utbildningsvetenskap (TUV). I maj 21 utannonseras en fyraårig forskartjänst med HK-inriktning vid institutionen för Kostvetenskap. Exakt vilken forskningsinriktning den adjungerade lektorn kommer att ha är ännu oklart. Nätverk kostvetenskap vid Umeå universitet är en av tre utbildningsorter i Sverige som bedriver universitetsutbildning inom områdena; 1) lärarutbildning med inriktning HK, 2) dietistprogram, samt 3) kostvetarprogram. Sedan 26 bedrivs också HK-lärarutbildning i Kristianstad. I februari 26 arrangerades den första nationella ämneskonferensen. Ärenden som belystes var möjligheter till ett nationellt samarbete inom utbildning, forskarutbildning och forskning samt ämnesprofilering inom kost, nutrition och hälsa. Vid denna ämneskonferens bildades ett nationellt Nätverk för kost, nutrition och hälsa i syfte att arrangera

132 Sid 132 universitetsgemensamma forskarseminarier för doktorander och seniora forskare och gemensamma masterutbildningar. Numera genomförs också årliga nationella möten för de olika utbildningarna; HK-lärare, dietist och kostvetare. Vid mötena deltar lärare, forskare, studenter, samt fackliga representanter. Vid institutionen för Kostvetenskap i Umeå anordnas årligen 1 2 fortbildningsdagar för HKlärare från de tre norra regionerna. Dessutom anordnas möten med VFU-handledare inför varje VFU-period. Ett projekt är under upparbetning tillsammans med Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) för att ytterligare förbättra nätverkandet mellan VFU-handledarna och institutionen. Samarbeten med andra lärosäten Utöver Nätverk för kost, nutrition och hälsa som nämndes ovan finns också ett nationellt samarbete för att starta en nationell forskarskola inom ämnesområdet HK. Detta samarbete har pågått sedan 25 då en första anslagsansökan lämnades in. I april 21 skickades den senaste ansökan till Vetenskapsrådet. Huvudsökande är institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet och medsökande är institutionerna för kostvetenskap, Umeå universitet, didaktik vid Uppsala universitet, mat, hälsa och miljö, Göteborgs universitet, samt sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Kristiansstad. Inom det av Nordiska Ministerrådet finansierade lärarutbildningsprojektet NordPlus deltar Kostvetenskap i lärar- och studentutbyten mellan de olika nordiska länderna. Projektet heter Till bords i Norden och syftar till att stärka mat- och måltidskulturen i Norden. Livsmedelssverige/SLU är samordnare för ett nationellt samarbete mellan olika lärosäten som har utbildningar och/eller forskning relaterade till livsstil, mat, fysisk aktivitet och sömn. Kostvetenskap deltar bland annat i distanskursen Livsstil och hälsa som vänder sig till pedagogisk personal och skolsköterskor. Två av institutionens docenter har handlett en doktorand i epidemiologi inom den medicinska fakulteten som disputerade i början av 21 med en avhandling som handlade om ungdomars hälsa i Kamerun, Afrika. Doktoranden har nu återvänt till Kamerun och ett fortsatt forskningssamarbete är under upparbetning. Bland annat kommer den fortsatta forskningen handla om kost- och hälsaundervisning i skolorna i Kamerun. Beskrivning av kostvetenskap kostvetenskap bedriver forskning, forskarutbildning och grundutbildning i kostvetenskap. Vid institutionen arbetar cirka trettio personer varav ungefär hälften med forskning; en gästprofessor, tre docenter, fem lektorer, samt fem doktorander. Dessutom är två adjunkter antagna som doktorander vid den medicinska fakulteten. Fyra av adjunkterna har en hushållslärarexamen. Institutionen präglas av ett stort engagemang och kreativitet, vilket har medfört att institutionens lärare ständigt är efterfrågade som experter av både myndigheter och media. Flera förtroendeuppdrag inom Umeå universitet är också indikationer på att de anställdas kompetenser värderas högt även utanför institutionens interna verksamhet; studierektorn är ledamot i s styrelse samt i dess utbildningskommitté; prefekten är ledamot i den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden; två lärare har uppdrag inom Umeå Centrum för Idrottsvetenskap. Två hushållslärare utvecklade den bedömningsmall som nu används inom all verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningarna vid Umeå universitet,

133 Sid 133 och en hushållslärare har under 29 anlitats av Skolverket för att delta i styrgruppen för utvecklandet av ny kursplan för ämnet HK i grundskolan. Institutionen ligger långt framme vad gäller blended learning och nätbaserad undervisning. Några lärare anlitas regelbundet av Universitetspedagogiskt Centrum (UPC) vid Umeå universitet för att medverka i deras kurser om IKT och lärande. Det pedagogiska nytänkandet som den ökade nätbaserade undervisningen har inneburit har medfört många fördelar även för våra campusstudenter. Numera har samtliga kurser en lärplattform där studenterna bland annat har möjlighet att lyssna på inspelade föreläsningar och kortare Camtasiainspelningar för att repetera; göra tester för att se var de ligger i sin kunskapsutveckling; samt diskutera och/eller grupparbeta med kurskamrater. Institutionen var först i landet med att utöver campusutbildning även ge utbildning till lärare i hemoch konsumentkunskap som fristående distansutbildning och ger för närvarande 9 hp hemoch konsumentkunskap på helfart distans huvudsakligen nätbaserat (2 3 fysiska träffar/termin). Detta innebär att studenter som studerar vid lärosäten där hemoch konsumentkunskap inte ges ändå har möjlighet att välja detta ämne; att redan verksamma och behöriga lärare får möjlighet att komplettera sin utbildning med ytterligare ett ämne samt att verksamma obehöriga lärare ges möjlighet att skaffa sig behörighet. De två sistnämnda grupperna är vanligtvis redan etablerade på arbetsmarknaden och verksamma på sina hemorter vilket innebär att upplägget med distansundervisning påtagligt underlättas för denna grupp. Söksiffrorna inom HK-utbildningen som helhet är goda. Distansutbildningen har betydligt högre söktryck än HK-campus; cirka 75 sökande till 3 platser jämfört med 8 15 sökande till 15 platser. Av de sökande till campuskurserna har 5 1 studenter HK som förstaämne och ungefär lika många som andraämne. Vid ett lågt söktryck på campus kan ett gott pedagogiskt upplägg och ekonomisk bärkraft säkerställas genom ökad samläsning med distansstudenterna. Utöver distansutbildningen inom HK ger också institutionen 75 hp helt nätbaserade kurser, varav drygt 5 hp på engelska. Dessutom finns ytterligare 3 hp distanskurser utvecklade som för närvarande har nollintag pga forsknings- och föräldraledigheter bland lärarna. Flertalet av ovanstående kurser kan ingå i kompetensutveckling för verksamma HK-lärare. Genomströmningen på institutionens samtliga distans- och nätbaserade kurser är mycket god, normalt 8 95 %; helt jämförbar med campuskurser. Kostvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som handlar om människans möte med maten i alla dess aspekter. Denna tvärvetenskaplighet avspeglar sig i lärarkåren som inkluderar naturvetare, dietister, nutritionister, samt hushållslärare. Dessa olika grupper arbetar tillsammans i lärarlagen för kurserna vilket innebär en styrka då det underlättar skapandet av en röd tråd genom utbildningarna och därigenom goda möjligheter till progression. Institutionens forskningsprofil handlar om kost och hälsa för olika grupper i ett brett perspektiv, med tyngdpunkt på barn och ungdomar. Både kvalitativa, kvantitativa och experimentella metoder har använts. Sedan något år tillbaks har genusperspektiv fått en mer framträdande då en doktorand antogs i samarbete med Umeå Centre for Gender Studies (UCGS). De två största projekten under de senaste åren handlar of celiaki (glutenintolerans) respektive övervikt/fetma bland barn och ungdomar. Hittills har fyra doktorander, varav en disputerade 28, arbetat inom dessa projekt. Ytterligare en doktorand kommer att anställas hösten 21 och medel söks för närvarande för två doktorandtjänster inom det andra projektet. Ingen av dessa projekt har varit ämnesdidaktiska, men vi ser nu stora möjligheter att, i och med

134 Sid 134 rekryteringen av en HK-lektor, kunna expandera denna forskning med en ämnesdidaktisk inriktning

135 Sid Matematik och naturvetenskap Didaktisk forskning, utveckling och utbildning inom matematik och naturvetenskap är organisatoriskt koncentrerad till naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD) vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Vid institutionen arbetar drygt 4 lärare/forskare, varav en professor och ett tiotal doktorander. Fokus för institutionens forskning ligger på den pedagogiska praktiken och sker i samarbete mellan institutioner vid Umeå universitet och/eller med skolor, kommuner, regionala utvecklingscentra, statliga myndigheter (Skolinspektionen, Skolverket) och andra universitet. Verksamheten bedrivs framför allt inom två forskarnätverk, Umeå Centrum för Matematikdidaktik (UFM) och Umeå Science Education Research (UMSER). Samlokaliseringen av matematikdidaktik och naturvetenskapernas didaktik möjliggör en mycket nära och fruktbar samverkan, inom såväl forskning som utveckling och undervisning. NMD samsarbetar även med ämnesinstitutionerna, såväl kring ämnesinnehåll som kring didaktiken. Det finns stora likheter mellan de två didaktiska områdena, men det finns även betydande skillnader. Nedan kommer därför de två didaktiska områdena att presenteras var för sig. Matematikområdet Matematikdidaktik Ämnet Matematikdidaktik utgör ett eget didaktisk område. Området ingår i lärarutbildningar mot förskolan, fritidshemmet, grundskolan och gymnasiet. För en verksamhet riktad mot de lägre åldrarna (förskolan, fritidshemmet, år F-3 samt år 4-6) är kurser inom området obligatoriska. För en verksamhet mot årskurserna 7-9 samt gymnasiet ingår det i valbara inriktningar. Matematikdidaktik/matematiklärande är ett av Umeå universitetets tolv starka forskningsområden. Forskargruppen är den största i Sverige och leds av en professor i matematik med didaktisk inriktning. Verksamheten är första hand inriktad mot matematikdidaktiska frågor rörande högstadie-, gymnasie- och högskolenivå där forskningen kräver goda insikter i matematik. Ett av forskargruppens huvudteman är Studiesvårigheter i matematik - orsaker och åtgärder. I fokus ligger de stora, och växande, problemen med att skolan och högskolan inte klarar att hjälpa tillräckligt många att nå en tillräckligt hög matematisk kompetens. Forskningen syftar till att beskriva problemens karaktär, förklara dess orsaker, samt konstruera, implementera och utvärdera åtgärder. Institutionens matematikdidaktiker deltar i ett flertal samarbetsprojekt med grundoch gymnasieskolor. Bland annat koordinerar institutionen ett nätverk för matematiklärare på regionens gymnasieskolor. Sedan två år tillbaks medverkar institutionen också i ett projekt riktat mot matematikintresserade gymnasister där vi erbjuder gästföreläsningar, workshops, mentorer och handledare på projektarbeten. Dessa elever erbjuds också att delta i undervisningen på en universitetskurs under sitt tredje år. Man är också engagerad i den omfattande verksamheten vid Umevatoriet, ett samarbete med för- och grundskoleförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kommundelsförvaltningar i Umeå kommun,

136 Sid 136 kranskommunerna, Umeå universitet och näringslivet. Verksamhetens syfte är att tillvarata möjligheterna för barn, elever och pedagoger att tillsammans med kompetent personal experimentera och fördjupa sina kunskaper och erfarenheter i naturvetenskap, teknik och matematik. Matematik Vid institutionen för matematik och matematisk statistik finns ämnena matematik, matematisk statistik och matematikdidaktik. Förutom ren grundforskning inom matematik och matematisk statistik utvecklas intressanta metoder för ett brett spektrum av tillämpningar. Exempel på det senare är att förstå hur risk ska hanteras inom finansvärlden, metoder för att mäta klimatförändringar, modeller för evolution och biologi samt storskaliga datorberäkningar för olika typer av mekaniska system. Vid institutionen finns 5 professorer, 24 lektorer och 3 doktorander. Matematik ingår i alla civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar samt i ett flertal naturvetenskapliga utbildningar. Institutionen har ett stort kursutbud på såväl grund- som avancerad nivå och erbjuder även fortbildningskurser för verksamma lärare. Ämnet ingår också i några samhällsvetenskapliga program så som t.ex. kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap. Dessutom utgör matematik en viktig byggsten i alla lärarprogrammen, såväl mot förskolan som mot grundskolan och gymnasiet. Forskningen inom matematik bedrivs inom flera områden: komplex analys, med inriktning mot flera komplexa variabler och fokus på pluripotentialteori och vissa aspekter av funktionsteori; beräkningsmatematik där partiella differentialekvationer (PDE) används till att modellera många olika fysiska skeenden, t.ex. vätskeflöden, elasticitet och värmeöverföring; diskret matematik, framför allt grafteori och applikationer av detta; matematisk ekologi, ett tvärvetenskapligt ämne där sofistikerade matematiska och beräkningsvetenskapliga verktyg används för att studera utmanande problem inom ekologi och evolution. Dessutom bedrivs forskning inom områdena partiella och stokastiska differentialekvationer och risk management. Forskningen i matematisk statistik inriktar sig i första hand på följande områden: sampling, beräkningsintensiva metoder såsom bootstrap och subsampling, spatial statistik där kriging och övertäckningsprocesser ingår, fördelningsteori, stokastiska processer och numeriska metoder, tillförlitlighetsteori och bioinformatik, metoder för att analysera och normalisera bl.a. genuttryck och metabolismer. Naturvetenskapsområdet Naturvetenskapernas didaktik I det didaktiska området Naturvetenskapernas didaktik ingår ämnena biologididaktik, fysikdidaktik och kemididaktik. I de fall naturvetenskapernas didaktik studeras genom tematiska studier kan det didaktiska området också ses som ett eget ämne. Området ingår i lärarutbildningar mot förskolan, fritidshemmet, grundskolan och gymnasiet. För en verksamhet riktad mot de lägre åldrarna är kurser inom området obligatoriska. För en verksamhet mot årskurserna 4-6, 7-9 samt gymnasiet ingår det i valbara inriktningar.

137 Sid 137 Fysikdidaktikgruppen arbetar med frågor av relevans för högskola och gymnasium. Forskningen är inriktad på studerandeaktiva undervisningsformer i form av problemlösning i grupp eller med hjälp av dator samt i form av laborationer. Gruppen är intresserad av hur dessa undervisningsformer påverkar de studerandes förståelse av och intresse för fysik. Vad genus betyder för lärandet i fysik i detta sammanhang är av stort intresse. Inom gruppen bedrivs både forskningsprojekt och pedagogiska projekt. Exempel på ett forskningsprojekt är "Sammanhang och samarbete i fysikundervisning" där fysiker vid Umeå universitet och vid Mälardalens högskola samt gymnasielärare i fysik samarbetar. Syftet med projektet är att förstå hur användningen av gruppdiskussioner med kontextrika problem både på högskole- och gymnasienivå påverkar studenternas intresse för fysik och deras förståelse av fysikaliska begrepp och samband. I forskargruppen finns fyra doktorander där en är knuten till Genusforskarskolan och en till Forskarskolan för naturvetenskapens och teknikens didaktik. Två doktorander från Laos ingår i ett SIDA-projekt med syfte att utveckla högre utbildning i Laos. I ett pedagogiskt projekt har laborationshandledare och studenter tillsammans utvärderat laborationer. Projektet innebar att laborationer förbättrades under stort studentinflytande. I ett annat projekt konstruerades kontextrika problem i fysik som studenterna löste och diskuterade i grupp. UMSER Umeå Science Education Research är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö inriktad mot naturvetenskapernas didaktik och omfattar14 seniora forskare samt 15 forskarstuderande, vilket är en relativt stor grupp ur både nationellt och internationellt perspektiv. Denna har, förutom omfattande bidrag från Vetenskapsrådet, nyligen erhållit 8.2 miljoner från Umeå universitets styrelse för strategiska nyrekryteringar under perioden Forskningen bedrivs vid naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD), Instituionen för fysik, tillämpad utbildnignsvetenskap, datavetenskap samt Kemiska institutionen. Under åren har gruppen totalt erhållit externa anslag om ca 17 miljoner kr från bland annat VR och tillsammans publicerat ett 7-tal refereegranskade artiklar i tidskrifter och konferensproceedings inom naturvetenskapens och datavetenskapens didaktik. Forskningen inom UMSER har i princip två utgångspunkter; undervisningssituationen - innehåll och arbetsformer, samt elevens tankar och upplevelser av lärandet. Vi intresserar hos för vilken betydelse dessa, enskilt och i samverkan, har för elevernas lärande och motivation. Forskningen är praxisnära och har en hög angelägenhetsgrad för lärare i skola och på universitet. Nedan presenteras några exempel på forskningsteman. Problemlösning och modellering Temat berör hur studenterna lär sig genom gruppdiskussioner runt kontextrika problem eller genom modellering och datorsimulering av fysikaliska problem. Inom datavetenskap har intresset riktats mot att undersöka studenternas förståelse av grundläggande programmeringskoncept och hur denna påverkar deras förmåga att modellera och lösa problem på ett systematiskt sätt. Socio-scientific issues

138 Sid 138 Tillsammans med Högskolan Kristianstad och Malmö högskola bedrivs ett VR-finansierat projekt med fokus på att undersöka vilka naturvetenskapliga kunskaper som elever behöver för att kunna diskutera samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll på ett för sin ålder kvalificerat sätt. En viktig anspekt är hur man kan organisera undervisning så att eleverna får möjlighet att utveckla dessa kunskaper så att de både förstår frågorna och kan använda sina naturvetenskapliga kunskaper tillsammans med kunskaper från andra kunskapsområden. Motivation Temat involverar forskare inom kemi-, fysik- och matematikdidaktik vid Umeå universitet och högskolan Kristianstad. Centralt är hur elevers tankar och erfarenheter av lärande interagerar med situationsfaktorer och hur denna interaktion påverkar såväl motivationen att engagera sig i uppgiften som hur uppgiften löses. Flera omfattande studier av olika situationer inom grundskolan och gymnasiet pågår. Andra aktörer som är inblandade är Örnsköldsviks kommun, Skolverket/TIMSS och Skolinspektionen. Vetenskapsrådet finansierar huvuddelen av denna forskning med ett anslag om 6.3 Mkr. Nätverk och samarbeten Sedan hösten 28 har UMSER en internationell gästprofessor från Institute of Education, London vilket bl.a. resulterat i gemensamma projektansökningar. UMSER deltar vidare i ett EUprojekt, ESTABLISH, omfattande 13 länder. Forskare inom tema 3 har ett samarbete med TIMMS Norden vilket lett till att de även inbjudits att presentera sin studie för TIMSS International. I miljön finns två SIDA-finansierade doktorander från Laos och en post doc från Thailand har inbjudits. Man har goda internationella kontakter och samarbeten genom uppdrag i forskningsorganisationer som t.ex. ESERA och ERIDOB, och som editors i internationella tidskrifter. Flera av medlemmar i UMSER deltar i olika internationella nätverk som t.ex. European Physics Education Network och SPoP (Scandinavian Pedagogy of Programming Network). Naturvetenskapliga ämnen av relevans för lärarutbildning Biologi Biologi vid Umeå universitet har en i Sverige unik bredd inom miljö- och naturområdet, molekylärbiologiområdet samt bioteknikområdet. Biologiinstitutionerna deltar aktivt i de lärarutbildningsprogram som har kurser med inriktning mot biologi och naturvetenskap. Inom området erbjuds dessutom utbildningsprogram i biologi, geovetenskap, miljö- och hälsoskydd, life science och bioteknik samt ett stort antal fristående kurser för cirka 8 heltidsstudenter. Dessutom erbjuds forskarutbildning inom ämnena ekologi, miljövetenskap, naturgeografi, molekylärbiologi och fysiologisk botanik. Forskningen och utbildningen bedrivs inom tre stora institutioner: Ekologi, miljö och geovetenskap, Molekylärbiologi och Fysiologisk botanik. Forskare inom biologiområdet ingår i fyra av Umeå universitets starka forskningsområden: biologisk kemi, infektioner, ekosystem i förändring samt växt- och skogsbioteknik. Dessutom har Umeå universitet huvudansvar för forskningsprogrammet Ecochange, som utsetts till ett av regeringens strategiska forskningsområden inom havsmiljöforskning. Umeå universitet ingår också i det strategiska forskningsområdet Hållbart nyttjande av naturresurser med projektet Forest and other plants.

139 Sid 139 ekologi, miljö och geovetenskap Institutionens forskning spänner över ett brett område inom miljövetenskap, ekologi och geovetenskap. Forskarna arbetar med allt ifrån samspel mellan olika organismer, både på land och i vatten, evolution, biologisk mångfald, miljöföroreningar och miljöövervakning till hur landskapet ser ut och har sett ut. Såväl nordliga ekosystem som frågeställningar av global betydelse behandlas. Forskarna försöker förstå hur skogsbruk, vattenkraftutbyggnad, miljöföroreningar och globala klimatförändringar har påverkat och kommer att påverka den biologiska mångfalden och funktionen av ekosystem i skogar, sjöar, fjäll och hav. Totalt finns cirka 55 forskare (16 professorer och 24 universitetslektorer) och drygt 5 doktorander. molekylärbiologi Institutionens forskargrupper arbetar inom områden som sträcker sig från mikrobiologi och genetik till cell- och tumörbiologi. Forskningen är uppdelad i följande sex områden: livsmekanismer, utveckling och evolution, cell och tumörbiologi, bakteriers strategier, patogena bakterier, patogena protozoer. Totalt finns cirka 3 oberoende forskargrupper med 6 professorer och 9 universitetslektorer och 25 doktorander. fysiologisk botanik Institutionen bedriver forskning i experimentell växtbiologi, med målet att förstå alla aspekter av växter i relation till den miljö de lever i. Forskarna studerar t.ex. tolerans mot frost på flera organisatoriska nivåer i växten. Vidare finns forskargrupper som arbetar med grundläggande biologiska frågor som nedbrytningsprocesser, cellulär transport och energimetabolism. En viktig inriktning för forskningen är skoglig bioteknik, skogsgenetik och skogspatologi. Institutionen är en del av Umeå Plant Science Centre, ett center för experimentell växtbiologi som bildades 1999 tillsammans med skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Totalt finns 16 gruppledare varav 1 professorer och 6 universitetslektorer och runt doktorander. Samverkan Forskare och lärare inom det naturvetenskaplig området deltar i ett flertal projekt som rör samverkan med skolor, bl.a. Forskning à la carte, Levande frågelåda och Teknikåttan. Kemi Kemiska institutionen är en av de största institutionerna inom Teknisk-naturvetenskaplig fakultet med över 2 anställda, varav 7-8 forskarstuderande. Institutionen har tillgång till moderna lokaler och forskningsinstrument liksom ett dynamiskt samarbete över institutionsoch fakultetsgränser. Totalt finns det 27 professorer och 18 universitetslektorer vid kemiska institutionen.

140 Sid 14 På grundnivå erbjuder institutionen två utbildningsprogram: civilingenjörsprogrammet i teknisk kemi och kandidatprogrammet i Life Science samt ett flertal kurser både på nybörjarnivå och i form av mer avancerade studier på master- och forskarnivå. Kemiska institutionen är också ansvarig för två yrkesprogram där processoperatörer och receptarier utbildas. Fler och fler internationella studenter lockas till utbildningarna på avancerad nivå tack vare den starka forskningsanknytningen och den dynamiska miljön. Kemiska institutionen deltar aktivt i de lärarutbildningsprogram som har kurser med inriktning mot kemi och naturvetenskap. Den starka och expanderande forskningen inom kemiområdet ingår i flera av universitets starka forskningsområden, bland annat biologisk kemi, infektioner och ekosystem i förändring. För några år sedan genomförde Umeå universitet en offensiv satsning på 4 miljoner kronor för att stärka kemiområdet, i samband med detta anställdes 6 nya professorer. Forskningen vid institutionen är uppdelad i tre större forskningsområden, som samlar institutionens forskning och utbildning inom kemi. Biologisk kemi Biologisk kemi överbryggar gränserna mellan biologi och kemi. Forskning inom detta område fokuserar på molekylära byggstenar som är nödvändiga för livets funktioner, t.ex. proteiner, kolhydrater, och DNA Miljö- och biogeokemi Inom forskningsområdet miljö- och biogeokemi studeras kemiska substansers öde i miljön, samt de kemiska och biologiska faktorer och processer som styr biogeokemiska cykler. Området berör också människors exponering för kemikalier och utveckling av metoder och strategier för utvärdering av denna exponering. Forskning inom miljö- och biogeokemi är av central betydelse i strävan efter ett hållbart samhälle. Teknisk kemi Forskningen inom teknisk kemi bedrivs inom fem områden: Akvatisk kemi, avfall och energi, bioraffineringskemi, kemometri och materialkemi. Samverkan Ett viktigt område är institutionens samverkan med skolor i form av bland annat studiebesök, prao-verksamhet och projektarbeten. Webbsidan Skolkemi är uppskattad och flitigt besökt av lärare som är involverade i kemiundervisning på landets skolor. Institutionens samverkan med näringslivet ökar ständigt. Idag finns samarbete med över 3 företag samt med ett flertal myndigheter. Många forskningsprojekt drivs genom samfinansiering med företag t ex via industridoktorander. De nuvarande och tidigare forskarna bidrar också till att mindre företag växer upp i närheten av campus, direkt sprungna från den forskning som har bedrivits eller fortfarande bedrivs vid institutionen. Fysik fysik har genomgått en remarkabel föryngring och har i dag en av landets bästa forskningsmiljöer inom sitt område. Forskningen uppvisar stor bredd, från solceller, optiska fibrer och havsvågor till kvantteori och svarta hål. Av de forskare som tilldelades medel via

141 Sid 141 Umeå universitet satsning på unga forskare gick den största delen av anslagen till forskare vid institutionen för fysik. Närmare 8 studenter läser en eller flera kurser vid fysik. De flesta kurser ingår i något av följande utbildningsprogram: civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik, energiteknik, teknisk datavetenskap, teknisk kemi och öppen ingång, kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik, lärarutbildning och tekniskt-naturvetenskapligt basår, liksom i ett flertal program på avancerad nivå. Alla kurser är dessutom möjliga att läsa som fristående kurser. Vid institutionen arbetar cirka 1 personer varav 13 professorer, 17 universitetslektorer och omkring 35 forskarstuderande. Totalt sett är forskningen vid institutionen för fysik mycket bred och omfattar många sinsemellan mycket olika fält, med inriktningar mot både teoretisk och experimentell grundforskning och mot tekniska och andra tillämpningar. Den teoretiska forskningen inom statistisk fysik har under 29 med stort inslag av internationellt samarbete behandlat frågor inom så vitt skilda områden som ordfrekvensdistributioner i böcker, perkolation på gitter, fasövergångar och trafikflöden (eller trafikstopp). Gruppen för plasmafysik/icke-linjär fysik har också varit mycket produktiv. Den har fortsatt att expandera sin forskningsinsats mot området kvantplasmor samt numeriska beräkningar kring laser-plasmaväxelverkan, där speciellt ickelinjära effekter uppmärksammas, och också fortsatt att framgångsrikt studera klassiska plasmor med tillämpningar. Rymdforskningen vid institutionen behandlar främst studier av satellitdata för att utveckla förståelsen av norrskensrelaterade processer i jordens magnetosfär. Energiomvandling (mellan partiklar och det elektromagnetiska fältet) i jordens magnetsvans står i fokus för forskningen vid institutionen. Forskargruppen inom organisk fotonik och elektronik undersöker elektroniskt aktiva organiska material med många metoder och med en klar inriktning mot tillämpningar, till exempel i transistorer, tryckbar elektronik och ljusemitterande elektrokemiska celler. Forskargruppen i kondenserade materiens fysik består av flera oberoende mindre grupper som är verksamma inom sina specialistområden men som samarbetar inom vissa projekt. Flera studier av nanostrukturerat kol har rönt stor uppmärksamhet under året. Inom området där gruppen studerar s.k. ärtskidor (peapods), vilket enklast kan beskrivas som kolnanorör fyllda med fullerener eller andra molekyler. I samarbete med institutionen för matematik och matematisk statistik samt institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap har Integrated Science Lab (IceLab) startats för att samla unga forskare intresserade av mekanistiska, orsak-verkan modeller i livsvetenskaperna. Institutionens tvärvetenskapliga nätverksforskning har fokuserat på metoder för att analysera storskaliga sociala och biologiska nätverk samt att utveckla matematiska metoder för att förenkla och framhäva viktiga strukturer i stora nätverk, nu med fokus på hur dessa system förändras över tid. Till exempel: Hur har flygtrafiken i världen förändrats? Hur förändras sociala kontakter när sjukdomar utvecklas och sprider sig? Hur har pengaflödet i den globala ekonomin förändrats? Samverkan

142 Sid 142 Institutionen har en omfattande samverkan inom universitetssamhället. Denna sker bland annat genom uppdrag inom centrala organisationer såsom Vetenskapsrådet och Fysikersamfundet, samverkan inom Umeå universitet genom institutioner och centrumbildningar, seminarier av inbjudna internationellt framstående forskare, internationella utbytesprogram för lärare (ERASMUS) och forskare (SIDA-projekt i samarbete med Laos), och nationell samverkan i forskarskolan i naturvetenskapens och teknikens didaktik samt genusforskarskolan. Institutionen har också en intensiv samverkan med samhället utanför universitetsvärden. Denna omfattar bland annat: samverkan med skolor, t.ex. besök från skolor, samverkan med näringslivet i forskningsprojekt, t.ex. Siemens AB, LKAB, Algoryx Simulation, ProcessIT Innovations, samverkan med näringslivet inom grundutbildningen genom examensarbeten, gästföreläsningar, företagskvällar, fadderföretagsverksamhet, kontakt med alumner och popularisering av fysikämnet.

143 Sid Samhällsorienterande ämnen Lärarutbildning i samhällsorienterande ämnen vid Umeå universitet spänner över ett flertal institutioner och verksamheter vid Samhällsvetenskaplig fakultet och Humanistisk fakultet samt till mindre del också vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Inom detta område samverkar ett stort antal discipliner: pedagogik, historia, kulturgeografi, miljö- och hälsoskydd, naturgeografi, religionsvetenskap, idéhistoria, sociologi, psykologi, företagsekonomi, nationalekonomi, socialt arbete samt tillämpad utbildningsvetenskap. Området som helhet svarar mot skolämnet Samhällsorientering (SO) i grundskolans årskurs F 3 samt 4 6. Bland de samhällsorienterande ämnen i ämneslärarutbildningen för vilka vi söker examenstillstånd svarar området mot Ekonomi, Geografi, Samhällskunskap, Religionskunskap och Historia i grundskolans årskurs 7 9 samt mot Samhällskunskap, Religionskunskap och Historia i gymnasiet. En universitetsgemensam utbildningsvetenskaplig miljö håller nu på att växa fram, baserad på gemensamma seminarier och andra former för kontinuerligt samarbete. Av praktiska skäl väljer vi dock att här presentera de utbildningsmiljöer som lärarutbildningsstudenter inom området kommer att möta vid Samhällsvetenskaplig respektive Humanistisk fakultet var för sig. Den miljö vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet som är engagerad i ämneslärarutbildningen i Geografi och Samhällskunskap kommer att presenteras tillsammans med Samhällsvetenskaplig fakultet. A) Humanistisk fakultet 1. Presentation av utbildningsområde Inom ramen för det samhällsorienterande ämnesområdet vid Humanistisk fakultet samverkar Historia, Idéhistoria, Arkeologi, Religionsvetenskap, Etnologi samt Medie- och kommunikationsvetenskap. Den humanistiska delen av området kommer att ingå i följande lärarutbildningar: Ämneslärarprogrammet, inriktning 7 9, samt inriktning gymnasiet (Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap) Grundlärarprogrammet, inriktning F-3, samt inriktning 4 9 (Samhällsorientering) Samtliga lärarprogram (Utbildningsvetenskaplig kärna) 2. Beskrivning av ämnesdidaktisk miljö vid Humanistiska fakulteten Vid humanistisk fakultet bedrivs lärarutbildning i samhällsorienterande ämnen, språk samt estetiska ämnen. Centralt i samarbetet är det fakultetsgemensamma utbildningsvetenskapliga seminariet, som regelbundet samlar lärare, forskare och doktorander från flera olika discipliner. Under hösten kommer även en didaktisk seminarieverksamhet att komma till stånd, som behandlar såväl allmändidaktik som ämnesdidaktik. Fakulteten finansierar en koordinator (25 procent av en heltid) för vart och ett av dessa två seminarier. Fakulteten har vidare avsatt

144 Sid 144 särskilda medel för utvecklingsarbete inom lärarutbildning samt forskning kring pedagogisk praktik. Tio professorer och biträdande lektorer inom olika ämnesdidaktiska områden är under rekrytering, de första är på plats ht 21 och resterande kommer vt 211. Den utbildnings- och forskningsmiljö vid Humanistiska fakulteten som är central för samhällsorienterande didaktik är idé- och samhällsstudier. Det är därför denna miljö som kommer att beskrivas nedan. Nämnas bör dock att samverkan även kommer att ske med kultur- och medievetenskaper, där ämnen som exempelvis Etnologi samt Medier och kommunikationsvetenskap bidrar med kompetenser inom området, såväl vad gäller ämnesinnehåll som didaktik. Samverkan kommer givetvis också att ske med utbildningsmiljöer vid Samhällsvetenskaplig fakultet. idé- och samhällsstudier bildades 28, genom sammanslagning av flera humanistiska institutioner inom det historisk-filosofiska området. Vid institutionen finns för närvarande 35 lektorer, 14 professorer och 1 docenter samt 45 aktiva forskarstuderande. idé- och samhällsstudier bedriver idag undervisning och forskning inom flera ämnen: arkeologi, filosofi med vetenskapsteori, historia, idéhistoria, religionsvetenskap och teologi. Samtliga dessa huvudområden kommer att vara engagerade i lärarutbildningen. Institutionen har ett humanistiskt samhällsprogram, ett mastersprogram i historiska studier, kandidat-, magister- och mastersprogram i religionsvetenskap samt kandidat- och magisterprogram i teologi. Här arbetar ett antal mycket framgångsrika forskare, liksom forskargrupper inom vetenskapliga miljöer som på olika sätt utmärkt sig som framstående vetenskaps-, teknik- och miljöhistoria, utbildningshistoria med historiedidaktik, befolkningshistoria och genusstudier. Dessutom finns en nationell resurs inom institutionens verksamhetsområde, det Miljöarkeologiska laboratoriet. Institutionens lärare och forskare är verksamma inom populärvetenskap och forskningsinformation och deltar i stor utsträckning i kultur- och samhällsdebatt. Institutionen samverkar även med andra ämnen och fakulteter inom universitetet, med undervisningsinsatser inom områden där institutionens lärare har särskild kompetens, bl.a. vetenskapsteori, etik, genus och mångfaldsfrågor. Sedan många år är institutionen engagerad i universitetets lärarutbildning. Kompetens hämtas från flera av institutionens ämnen, främst historia, religionsvetenskap, filosofi och idéhistoria. Idéhistoria medverkar även i utbildningen av samhällskunskapslärare. Den starkaste didaktiska kompetensen finns inom ramen för historia och religionsvetenskap, vilket är en naturlig följd av att dessa två ämnen sedan länge också direkt motsvarar skolämnen på såväl grundskola som gymnasium. Historiedidaktik Vid Umeå universitet finns idag ett forskningsområde som betecknas Utbildningshistoria med historiedidaktik. Området leds av Daniel Lindmark (professor i historia med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet) och omfattar totalt 27 forskare och doktorander varav flertalet finns vid Idé- och samhällsstudier. Forskningen är såväl externt finansierad via Vetenskapsrådet som universitetsinternt finansierad genom en särskild satsning. Fem doktorander, som är specifikt verksamma inom historiedidaktisk forskning, är knutna till idé- och samhällsstudier. Vid institutionen finns utöver detta en professor med inriktning mot historiedidaktik samt fem disputerade lärare som har

145 Sid 145 erfarenhet av att undervisa i historiedidaktik och i några fall också bedriver forskning inom området. En professor i Idéhistoria är även professorskompetent i Pedagogiskt arbete och har tjänstgjort en tid som professor vid den tidigare Fakulteten för lärarutbildning. Till detta ska läggas att ett forskningslektorat i Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning just har tillsatts. Också utanför institutionen finns historiedidaktisk forskning och kompetens vilket gör att det sammantaget vid universitetet finns en gedigen forskningsmiljö inom området. Den historiedidaktiska forskningen har två huvudinriktningar, dels historieförmedling och historiebruk inom en allmänkulturell ram, oftast med historisk inriktning, dels historieundervisning i ett skolsammanhang, vanligen med tydlig samtidsorientering. Väsentliga delar av teoribildningen har dock relevans för båda inriktningarna, och många studier av historieundervisning har en mer allmän historiekultur som förutsättning. Därför är det motiverat att betrakta detta som ett sammanhållet fält. Historiekultur Ett forskningsprojekt undersöker historiesyn, historieskrivning och historiebruk inom den svenska mellankrigsfascismen, ett annat behandlar historieförmedling och historiebruk hos Sveriges kommunistiska parti och dess efterföljare under perioden , och ett tredje rör bruket av historia som retoriskt vapen för identitetskonstruktion i grekisk pressdebatt om Makedonienkonflikten på 199-talet. Andra projekt studerar gymnasisters historiereception och historiebruk i föredrag och skoltidningsartiklar. Ett nystartat doktorandprojekt utgör en historiedidaktisk studie av Peter Englunds historieskrivning, från intention till reception och en annan nyantagen doktorand kommer att jämföra historiebruket i arbetarrörelsen och kvinnorörelsen: En nyanställd forskningslektor kommer att undersöka bruket av den akademiska historieforskningen i den etnopolitiska mobiliseringen på Nordkalotten. Slutligen kan nämnas studier kring Australiens History Wars, dvs. den kulturkonflikt om historieskrivning och historieundervisning som pågått i två decennier. Historieböcker Forskning om historieböcker fungerar som en brygga mellan allmänkulturell historiebruksforskning och undervisningsrelaterad historiedidaktik. Historieböckerna reflekterar nämligen den rådande historiekulturen, samtidigt som de utgör en viktig förutsättning för historieundervisningen. Professor Daniel Lindmark leder ett forskningsprojekt om den internationella historieboksrevisionen inom vilket det skrivs avhandlingar om dels Föreningarna Nordens arbete för att revidera historieböcker i de nordiska länderna, dels i vilken mån det europeiska samarbetet för reformering av historieböcker har påverkat utformningen av svenska läromedel. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet (Utbildningsvetenskapliga kommittén). Dessutom pågår ett licentiatprojekt om fredsfostran och historieundervisning. Ett postdoktorsprojekt anlägger vetenskapshistoriska perspektiv på historieboksrevisionens betydelse för läroboksforskningens utveckling. Inom ramen för den större historiedidaktiska miljön vid Umeå universitet undersöks lärares syn på läromedel i historia. Historieundervisning Den historiedidaktiska forskning som handlar om undervisning och lärande i historia är framför allt företrädd av tre doktorandprojekt. Det ena avslutades med disputation i maj 21 och

146 Sid 146 studerar elevers och lärares historieintresse med utgångspunkt från elevenkäter och lärarintervjuer. Det andra behandlar erfarna historielärares didaktiska insikter och undervisningsstrategier på gymnasiet (licentiatavhandling framlagd i januari 29). I ett nystartat doktorandprojekt undersöks hur det nya obligatoriska historieämnet tas emot av elever på mansdominerade gymnasieprogram med praktisk inriktning. Inom området Utbildningshistoria med historiedidaktik genomförs också didaktiska studier av elevers läsning av sammanhängande text under lektionstid och historieundervisningens påverkan på elevers strategier för läsning och innehållsligt urval samt studier av utvecklingen av historiedidaktik som inslag i svensk lärarutbildning i historia. Sedan 21 medverkar forskare i ett VR-finansierat projekt om historieundervisning i mångkulturella miljöer. Ett annat nystartat projekt handlar om forskningsanknytning inom högre utbildning i historia. Nationella samarbeten Umeåforskarna har ett välutvecklat samarbete med forskningsmiljöerna i Malmö/Lund och Karlstad genom projektet Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället samt det hittills största forskningsprojektet med historiedidaktisk inriktning i Sverige. Projekten leds av professor Daniel Lindmark och finansieras av Vetenskapsrådet (Utbildningsvetenskapliga kommittén). Lindmark deltar vidare i den licentiatforskarskola i historia och samhällskunskap med didaktisk inriktning inom Lärarlyftet som administreras från Karlstads universitet. Dessutom deltar Umeåforskarna mycket aktivt i det nationella historiedidaktiska nätverk som samordnas från Karlstads universitet. Fem av miljöns doktorander har också deltagit i forskarutbildningskurser som getts via den nationella forskarskolan i utbildningshistoria som samordnas från Uppsala universitet. Internationella samarbeten Under de närmaste åren kommer flera utländska forskare att vistas i miljön: Antonis Liakos (Aten) och Stuart Foster (University of London) kommer under 21 och Sam Wineburg (Stanford) kommer som gästprofessor under våren 211. Internationellt samarbete finns med Georg Eckert-institutet för internationell läroboksforskning (Braunschweig) där flera av miljöns forskare vistats eller planerar att vistas. Forskningschefen där, Eckhardt Fuchs, kommer till Umeå som gästprofessor under hösten 211. Forskare har också de senaste åren vistats längre perioder vid Univ. of Wisconsin (Madison), Atens universitet, Univ. of Birmingham (UK) samt Univ. of Newcastle (Australien). Det sistnämnda har också utbytesavtal med Umeå School of Education. Inom ramen för detta avtal kommer Ruth Reynolds att visats som gästforskare i Umeå under hösten 21. Utöver detta kan nämnas att forskare inom området Utbildningshistoria med historiedidaktik flitigt deltar i internationella konferenser. Från 23 har närmare 1 papers presenterats på nationella och internationella konferenser. Samarbeten med skolan Sedan 23 har institutionens historiker anordnat regelbundna seminarier tillsammans med historielärare i grundoch gymnasieskolor i Västerbottens län, samt Örnsköldsvik och Arvidsjaur. Teman som behandlats har varit historiedidaktiskt inriktade (t.ex. IT i skolan, källmaterial i skolan), lärarutbildningsinriktade (t.ex. VFU, läroplansfrågor) eller mer ämnesteoretiskt inriktade. Seminarieserien genomfördes inledningsvis i form av ett pedagogiskt projekt med medel från Regionalt utvecklingscentrum (RUC) men har sedan bekostats av ämnet. Till dessa seminarier har också lärarstudenter inbjudits för att på detta sätt inkludera dem i

147 Sid 147 mötet mellan lärarutbildare vid universitetet, pedagogiska samordnare och lokala lärarutbildare i skolan. Vidare har ett samarbetsprojekt kallat DIGHIS genomförts där historiker tillsammans med två gymnasieskolor provat användning av digitala källor i skolundervisningen. Utöver detta kan läggas att inriktnings-vfu sedan sju år varit integrerad i historielärarutbildningen vilket medfört att de lärare som bedömer VFU och besöker studenterna under VFU huvudsakligen är desamma som de lärare som genomför ämnesundervisningen. På detta sätt har ämnesstudier och VFU knutits nära varandra på ett sätt som vi funnit ha många fördelar. Systemet fungerar eftersom en förutsättning är att flertalet av de universitetslektorer som undervisar i historia själva är utbildade ämneslärare. Framstående utbildningsmiljö Under åren utgjorde Historia tillsammans med Idéhistoria en egen institution vid Humanistisk fakultet, historiska studier. Denna institution erhöll 27 HSV:s utnämning Framstående utbildningsmiljö. Det är hittills den enda institution från det humanistisk-samhällsvetenskapliga området som erhållit denna utmärkelse. Den internationella bedömarpanelen ansåg att utbildningsmiljön präglades av hög akademisk standard, en pedagogisk medvetenhet och en väl fungerande organisation. Det lärarlag som verkat inom historielärarutbildningen har mottagit Lärarfakultetens pedagogiska pris och innevarande år mottog ännu en av lärarna Humanistiska fakultetens pedagogiska pris. Man har dessutom under årens lopp erhållit en lång rad utmärkelser för framstående forskning. Religionsdidaktik Flera forskare i religionsvetenskap bedriver forskning som är relevant för ämnesdidaktik. En forskare behandlar frågor kring relationerna mellan livsåskådning, social praktik och etisk reflektion. Ett specifikt bidrag är hans diskussion om det mångkulturella samhället. En forskare i religionshistoria studerar nya religiösa rörelser med ämnesdidaktiskt fokus. I forskningen ingår problem om typologisering av messianska rörelser och studier om de afrikanska religiösa rörelser som varit förbjudna under apartheidtiden i Sydafrika. I medelpunkten ligger de dokument som skall vara vägledande i att återupprätta de av majoritetsreligionen hittills motarbetade grupperingar. Institutionen har under en lång tid bedrivit folkundervisningshistorisk forskning. Ett särskilt fokus är riktat mot metodutveckling om läskunnighetens och de elementära kunskapernas framväxt i synnerhet genom analys av kyrkoarkivmaterial. Under de senaste åren har stora mängder arkivmaterial digitaliserats och gjorts tillgängligt via Internet, vilket gör att det med lätthet kan användas också av studenter inom lärarutbildning. En av institutionens forskare studerar ur ett didaktiskt perspektiv de digitala arkivkällors användning i undervisning. Syftet är att utveckla utbildningarna genom att pröva de digitaliserade arkivkällornas mångsidighet och flexibilitet för undervisningsändamål ur ett didaktiskt perspektiv. I fokus ligger för religionsämnet relevanta frågeställningar, såsom exempelvis identitet etnicitet och genus. Nationella och internationella nätverk Institutionens forskare är medlemmar i ämnesföreningen för religionslärare, Föreningen Lärare i Religionskunskap (FLR). FLR främjar skolans undervisning i religionskunskap och etik i allmänhet och dess didaktiska utveckling i synnerhet, inte minst genom publikationsverksamhet (Religion & Livsfrågor, Årsbok) där institutionens forskare har bidragit med artiklar.

148 Sid 148 Religionsdidaktiker finns även vid Samhällsvetenskaplig fakultet inom ramen för ämnet Pedagogiskt arbete. Som exempel kan nämnas en internationell religionsdidaktisk konferens som arrangerades 29 under ledning av en av professorerna i Pedagogiskt arbete vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten. Konferensen behandlade religions- och värdedidaktiska frågor i mer mångkulturella samhällen genom företrädesvis nordiska forskares bidrag och med en vidare krets av internationella keynotes. För att tillvarata den kompetens som finns kommer ett nära samarbete att ske över fakultetsgränserna Institutionens forskare deltar sedan starten aktivt i det Nationella högre seminariet för religions- och etikundervisningens didaktik och religionspedagogik. I detta seminarium ingår även universiteten i Göteborg, Karlstad, Stockholm och Uppsala universitet, högskolorna i Gävle och Malmö, Södertörns högskola samt Högskolan Väst. Seminariet möts regelbundet för att dryfta angelägna forskningsfrågor inom det religionsdidaktiska forskningsfältet. Det här läsåret ägnades bl.a. åt metodfrågor, vilket kommer att resultera i ett läromedel om ämnesmetodik. Seminariet är också öppet för bidrag från doktorander och utländska gästforskare; i april 21 presenterade t.ex. Dr. Fred Sheldon Mwesigwa sin forskning om The Interplay of Swedish Religious Education. Det andra nationella nätverket inom området är Religionspedagogiskt idéforum (RPI), som är engagerat i frågor om lärande, undervisning, utbildning och forskning med anknytning till religion, etik och livsåskådning. Konkret rör det sig om utbildning, forskning och lärande med koppling till skolans, högskolornas, folkbildningens, kyrkornas och religionernas undervisning om trostraditioner, etik och livsfrågor men också om enskilda människors och gruppers livshållning. Institutionen är starkt representerad i nätverket genom att en av forskarna är styrelsemedlem sedan fyra år. Nätverket arrangerar tematiska seminariedagar med framträdande nationella och internationella forskare som vänder sig även till studenter. Man har en egen tidskrift i vilken en av institutionens lektorer ingår som redaktör. RPI bidrar till internationella kontakter, exempelvis till International Seminar on Religious Education and Values (ISREV), ett nätverk av mer än 2 forskare från ca 35 länder. ISREV-seminarierna äger rum vartannat år - 21 i Canada. Samarbeten med nationella och internationella lärosäten Samarbetet med andra lärosäten nationellt realiseras i första hand genom nätverksarbetet. Det internationella samarbetet bygger utöver Erasmusavtalen på Nordic Conference on Religious Education (NCRE), som anordnas vartannat år med permanenta kontakter i mellantid, i första hand med Universitetet i Helsingfors, Åbo Akademi, Universitetet i Stavanger, Universitetet i Köpenhamn och Comenius Institut i Tyskland. Samarbete med skolan I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen har institutionens religionsvetare utvecklat väletablerat samarbete med grundoch gymnasieskolorna i kommunen (och i några större städer i länet) med permanent kontakt inför och under VFU-perioderna. Som exempel på samarbetet kan nämnas att skolornas religionskunskapsansvariga vid de mest frekvent besökta skolorna har varit inbjudna till institutionens pedagogiska seminariedag för ömsesidigt erfarenhetsutbyte.

149 Sid 149 Pågående rekrytering Ett biträdande lektorat som inrättas från höstterminen 21 i fyra år kommer att ytterligare stärka forskningen. Denna tjänst, som inkluderar 6 procent forskning, är helt inriktad mot ämnesdidaktik på grundoch gymnasieskolan med fokus på omvandlingsprocesser och samverkande faktorer från religionsvetenskapligt ämnesstoff till mottagbar kunskap för elever. 3. Beskrivning av två för ansökan centrala humanistiska ämnen Historia Historieämnet är det största ämnet vid institutionen, med 22 disputerade anställda (varav 5 professorer, 5 docenter) och 17 doktorander (med doktorandanställning). Av dessa 39 personer har 2 ämneslärarexamen. Ämnet är påtagligt forskningsinriktat; samtliga disputerade har minst 2 procent forskningstid i sina tjänster och är alltså aktiva forskare. De senaste fem åren har undervisningen varje termin till över 9 procent bedrivits av lärare som både är disputerade och har pedagogisk utbildning, vanligen lärarexamen samt högskolepedagogisk fortbildning. Flera forskare leder eller deltar i externfinansierade projekt. Professor Anders Brändström leder den historisk demografiska forskningen vid Centrum för befolkningsstudier som utnämndes till ett av tio starka forskningsområden i Sverige av Vetenskapsrådet 25. Brändström leder dessutom forskning om åldrande genom programmet Ageing and living conditions (ALC). ALC har tilldelats Vetenskapsrådets Linnéstöd på 8 miljoner kronor och är ett av Umeå universitets profilområden för spetsforskning. I bägge dessa projekt ingår förutom Brändström flera andra forskare knutna till historieämnet. Projekten är påtagligt internationella till sin karaktär och har kontinuerligt utländska gästforskare i miljön. Professor Daniel Lindmark leder forskningsområdet Utbildningshistoria med historiedidaktik, vilket tidigare beskrivits. Sedan 27 arbetar genusforskare vid Umeå universitet inom Vetenskapsrådets excellenssatsning: Challenging Gender: A research programme at Umeå Advanced Gender Studies. Forskare vid institutionen bidrar aktivt inom temana Challenging Democracy and Social Justice och Challenging Violence. Utöver dessa mycket omfattande projekt finns externfinansierad forskning kring genus (kvinnors medborgarskap; våld i relationer; sexualitet), externfinansierade forskningsprojekt inriktade mot förmodern historia samt militärhistorisk forskning och forskning kring etnicitet (t.ex. samisk historia), rasism och rasistiska ideologier. Ämnets forskare ingår i flera internationella nätverk, till exempel det migrationshistoriska Patrinus som leds av forskare i Milano och Paris; det genushistoriskt inriktade GENETON inom vilket ett delprojekt leds från Umeå samt Political Women som initierats av institutionens historiker. Förutom lärarutbildningen ingår historieämnet som obligatorisk del (3hp) i Sociologiprogrammet och som valbar del i Museologiprogrammet. Utöver detta kan historia utgöra huvudämne i Humanistiskt samhällsprogram. Också inom ramen för dessa utbildningar finns upparbetade kontakter med avnämare, som organisationer, arkiv och kommunala förvaltningar där studenter kan göra besök eller praktik. Religionsvetenskap/Teologi

150 Sid 15 Forsknings- och utbildningsmiljön präglas av en ambition att belysa, förstå och förklara religiösa företeelser på ett mångfasetterat vis. Religiösa miljöers och traditioners egenart belyses av forskare med historisk inriktning, deras samhälleliga placering av forskare med beteendevetenskaplig skolning, religiösa urkunder av textteoretiker och deras tankevärld av systematiskt filosofiskt skolade forskare. Fyra forskare bedriver forskning om religionsdidaktik och religionspedagogik, medan två är involverade i ett forskningsprojekt om Norrlands kyrkohistoria. En av professorerna i idéhistoria bedriver forskning om shi itisk (shiamuslimsk) politisk idétradition under shi as 14-åriga historia. En forskare har med stöd av Vetenskapsrådet ett forskningsprojekt om repressionen av schamaner i Sovjetnorden under slutet av 192-talet till och med 195-talet. En forskare arbetar med liberalteologin under 19-talets senare hälft och två arbetar med bibelhermeneutik. Därtill kommer doktorandernas olika forskningsområden som spänner från Qumran-texter runt vår tideräknings början till Utvecklingsstördas upplevelses av Svenska kyrkan i dagens samhälle. En etablerad forskargrupp arbetar med det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet Pinocchio går i kyrkan: Avatarers religiösa liv. Alla forskare och lärare ingår i nationella och internationella nätverk inom sina respektive områden. Det kan nämnas att Nordiska konferensen för religionssociologi, den 21:a i ordningen, arrangeras av religionsvetarna vid Umeå universitet år 212. Det finns även ett samarbete med en internationell grupp forskare, bestående av historiker och etnografer som studerar Stalinterrorns konsekvenser bland etniska minoriteter i Sovjet, i anslutning till det av Vetenskapsrådet stödda projektet om repressionen av schamaner. Religionsvetenskap utgör huvudstomme i två utbildningsprogram. Religionsvetarprogrammet utbildar kandidater och magistrar för en bred solfjäder av funktioner och yrken inom media, utbildning, förvaltning och kultur. Teologprogrammet utbildar kandidater och magistrar för funktioner och yrken inom kyrkor och samfund, som exempelvis pastorer, församlingspedagoger och präster 7, men också för kultur, förvaltning och socialt arbete. För utbildningen på avancerad nivå och forskarnivå sker en avsmalning till två inriktningar, nämligen historisk-systematisk teologi och religionsvetenskapliga samhällsstudier. Som förberedelse för forskarstudier i religionsvetenskap finns en masterutbildning i religionsvetenskap. För båda dessa utbildningar gäller indelningen i de två inriktningarna. Ämnet har i huvudsak två typer av avnämare, nämligen samfund och skola, med vilka ett omfattande samarbete sker. B) Samhällsvetenskaplig fakultet 1. Presentation av utbildningsområde Vid Samhällsvetenskaplig fakultet utvecklas för närvarande en miljö i vilken en rad samhällsvetenskapliga ämnen ingår. I denna miljö träffas lärare och forskare med skilda kompetenser för att bland annat utbyta erfarenheter, anordna seminarier och formulera gemensamma forskningsprojekt. Här kan som exempel nämnas det sedan några år tillbaka etablerade 7 Prästutbildningen behöver dock kompletteras med pastoralteologiska kurser som numera ges av Svenska kyrkan.

151 Sid 151 utbildningsvetenskapliga seminariet vid Enheten för undervisning och lärande (EUL). Seminariet har under 29 blivit alltmer fakultetsöverskridande, med deltagande av forskare från olika discipliner inom fältet. I samarbete med Religionsvetenskap anordnade EUL i juni 29 den internationella konferensen Changing Societies Values, Religions, and Education. Miljön är en central mötesplats för utveckling av skolämnesrelevant innehåll och didaktik/utbildningsvetenskap. Eftersom skolans tematiska behandling av samhällsorienterande ämnen även omfattar de humanistiska ämnena Religion och Historia ingår självfallet personer med kompetens från dessa ämnen i miljön. En viktig komponent i denna utveckling utgörs under 21 av tillsättningen av två biträdande lektorat direkt knutna till detta område: en biträdande lektor med inriktning på det ämnesdidaktiska fokusområdet Geografi och en med inriktning på det ämnesdidaktiska fokusområdet Samhällsorientering. Inom ramen för det samhällsorienterande ämnesområdet vid Samhällsvetenskaplig fakultet samverkar en lång rad institutioner/enheter: Ekonomisk historia, Nationalekonomi, Statsvetenskap, Kulturgeografi, Sociologi, Statistik, Pedagogik, Psykologi, Tillämpad utbildningsvetenskap och Enheten för undervisning och lärande 8. Den samhällsvetenskapliga delen av området kommer att ingå i följande lärarutbildningar: Ämneslärarprogrammet, inriktning 7 9, samt inriktning gymnasiet (Samhällskunskap, Geografi) Grundlärarprogrammet, inriktning F-3, samt inriktning 4 9 (Samhällsorientering) Samtliga lärarprogram (Utbildningsvetenskaplig kärna) Från Teknisk-naturvetenskaplig fakultet kommer kompetens inom miljö- och hälsoskydd samt naturgeografi, att hämtas till följande lärarutbildningar: Ämneslärarprogrammet, inriktning 7 9, samt inriktning gymnasiet (Samhällskunskap, Geografi) Grundlärarprogrammet, inriktning F-3, samt inriktning 4 9 (Samhällsorientering) 2. Beskrivning av ämnesdidaktisk miljö vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Eftersom samhällskunskap och geografi som skolämnen saknar universitetsdisciplinär motsvarighet har vid Umeå universitet mycket stora och framgångsrika ansträngningar gjorts för att utveckla respektive ämne i nära samarbete mellan olika institutioner och fakulteter. När det gäller samhällskunskap samverkar sju institutioner vid två fakulteter: Statsvetenskap, Ekonomisk historia, Nationalekonomi, Idé- och samhällsstudier, Sociologi, Kulturgeografi samt Enheten för undervisning och lärande. Dessa institutioner har tillsammans utarbetat kursplaner och kurser för fyra terminers (12 hp) studier i samhällskunskap. Ett likartat arbetssätt har utvecklats för skolämnet Geografi, där Kulturgeografiska institutionen samverkar med ekologi, miljö och geovetenskap (EMG), inom vilken ämnet Naturkunskap 8 I samband med en organisationsöversyn vid Samhällsvetenskapliga fakulteten kommer Enheten för undervisning och lärande att upphöra som självständig enhet 1/7 21. Personalen och verksamheten kommer då att föras över till andra institutioner, främst Pedagogiska Institutionen samt tillämpad utbildningsvetenskap.

152 Sid 152 återfinns. Den ämnesdidaktiska miljön inkluderar följaktligen projekt och individer vid samtliga ovan angivna institutioner. För samhällskunskapen relevant didaktisk forskning vid idé- och samhällsstudier har tidigare presenterats. Här följer en kort presentation av den samhällsdidaktiska verksamheten vid Samhällsvetenskaplig fakultet. Den ämnesdidaktiska forskningen i samhällskunskap behandlar värdegrundsmiljö, ämnesuppfattning, kunskapsorganisering samt läroböcker. En professor i Pedagogiskt arbete forskar kring värdena demokrati, mänskliga rättigheter och genus i utbildning i Sverige och Sydafrika. Till forskningsområdet värdegrundsmiljö är dessutom fyra doktorandprojekt knutna med inriktning mot demokrati och genus; maskulinitet, genus och lärares förhållningssätt; hållbar utveckling; och lärares arbete med värdegrundsfrågor. Ett doktorandprojekt undersöker lärares ämneskonstruktion inom samhällskunskapsämnet. En docent vid Idé- och samhällsstudier och en lektor vid Statsvetenskapliga institutionen har analyserat Samhällskunskap i lärarutbildningen i historiska och komparativa perspektiv samt diskuterat kunskapsformering och kunskapsmöten i relation till detta ämne. Under de senaste åren har också forskning berört frågor om läroboksanvändning i relation till disciplinbildning samt samhällskunskapslärares användning av bilder i undervisning. Nationella och internationella samarbeten Forskare ingår i nätverk och forskningssamarbeten på såväl svensk som nordisk och internationell basis. Ett exempel är ett samarbete mellan Sverige och Sydafrika (South-Africa Sweden Systems to Systems Research Cooperation, SSSRC). Forskare och lärare deltar också vid den årligt återkommande forskningskonferensen i samhällskunskapsdidaktik, en konferens som 211 ska hållas vid Umeå universitet med institutioner från Samhällsvetenskaplig och Humanistisk fakultet som värdar. Samarbete med skolan Ett nära samarbete med skolan sker dels genom avnämarkontakter som innebär besök och undervisning av gymnasie- och högstadieelever, dels genom RUC (Regionalt utvecklingscentrum) inom vars verksamhet lärare i skolan vidareutbildas inom olika aktuella samhällsområden av lärare och forskare verksamma vid de sju samarbetande institutionerna. Viktigt i sammanhanget är också de VFU-besök som genomförs på skolorna av studenternas handledare från universitetet. Vid Centrum för skolledarutveckling anordnas en rad seminarieserier och konferenser som riktar sig till personer verksamma i skolan och i skolförvaltningarna. Centrum har sedan 1995 drivit ett skolchefsseminarium för skolchefer i de nordligaste länen. Man inledde under hösten 29 ett samarbete med Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet och Jönköpings kommun en seminarieverksamhet på temat Rektor och Lagen. Hösten 21 och våren 211 inbjuds personer i skolförvaltningarna i de fyra nordligaste länen till ett Mellanchefsseminarium och under samma period inbjuds också från samma geografiska område utvecklingsledare inom skolförvaltningar till ett Utvecklingsseminarium. Centrum för skolledarutveckling finns på Statsvetenskapliga institutionen och presenteras närmare när institutionen beskrivs nedan. Nationella nätverk

153 Sid 153 Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten finns personal som ingår i ett nationellt nätverk för ämnesdidaktiker inom Samhällskunskap. Fakulteten har också deltagit i en planeringskonferens vid Stockholms universitet under 29, i syfte att bygga en plattform för framtida samarbete universiteten emellan vad avser ämnet Samhällskunskap. Nämnas bör dessutom att en person verksam vid fakulteten under hösten 29 på uppdrag av Skolverket har arbetat med att utveckla en ny kursplan för grundskolan i ämnet samhällskunskap. Navet för didaktisk och utbildningsvetenskaplig forskning och utveckling vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten är Pedagogiska institutionen, tillämpad utbildningsvetenskap samt Enheten för undervisning och lärande. Tillsammans och i samverkan utgör dessa institutioner en stark didaktisk och utbildningsvetenskaplig bas för universitetets samtliga lärarutbildningar. Nedan följer en presentation av dessa tre miljöer. Pedagogiska institutionen Pedagogiska institutionen består av ett drygt 9-tal anställda varav hälften är lektorer. Institutionen ansvarar för och medverkar i ett antal utbildningsprogram av olika omfattning. När det gäller lärarutbildningarna är institutionen idag främst engagerad inom ramen för Allmänna utbildningsområdet samt inom specialpedagogutbildning/speciallärarutbildning. Institutionens övriga undervisningsuppdrag är knutna till huvudområdena Pedagogik, Idrottspedagogik och Specialpedagogik. Institutionen medverkar i olika utbildningsprogram som t.ex. Idrottsvetenskapliga programmet, Personalvetarprogrammet, Idrottslärarutbildningen och Polisutbildningen. Vid institutionen bedrivs forskning inom flera olika fält. Inom Idrottspedagogik finns två profilområden. I Idrottskultur och samhälle studeras olika former av kroppsövningskulturer i nationellt, komparativt och historiskt perspektiv. Profilen Idrott och hälsa har två inriktningar, nämligen forskning om skolans kroppsövningsämne samt forskning om den fysiskt aktiva människan, särskilt frågor om fysisk aktivitet och hälsa. Utvärdering och bedömning har två profilområden. Inom Utvärderingssamhället studeras hur det s.k. utvärderings- eller granskningssamhället får konsekvenser på individ-, verksamhets- och samhällsnivå. Inom Bedömning och examination bedrivs forskning om lärande- och socialisationseffekter i samband med betyg, bedömning och examination inom utbildningens område. Här studeras exempelvis effekter och problem i samband med betygssättning och bedömning i skolan, som examination och bedömning i högskolans campus- och nätbaserade kurser bedrivs. Ett tredje profilområde är Lärande och informations- och kommunikationsteknik. På Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har forskning inom lärande och IT förekommit sedan en längre tid, men det är under de senare åren som området kraftigt utvecklats till att idag vara det forskningsområde som benämns LICT (Learning and Information and Communication Technology). Forskningsmiljön består av en grupp på 13 forskare och lärare, varav fyra är doktorander. Här studeras exempelvis lärprocesser i nätbaserade högre utbildningsmiljöer, olika former av pedagogiska processer i mellanmänskliga relationer i en nätburen praktik samt hur simuleringar går att förstå och/eller utvecklas relativt lärprocesser inom högre utbildning. Inom Ledarskap, organisation och arbetsliv studeras bland annat övergångar/transferprocesser

154 Sid 154 mellan utbildning och arbetsliv, begrepp som livslångt lärande och anställningsbarhet, lärande- och förändringsprocesser inom arbetslivet, samt ledarskapande processer i arbetslivet och inom olika typer av organisationer. Ett särskilt intresse riktas mot ledarskapande inom utbildningssektorn och den högre utbildningen (akademiskt ledarskap) samt inom polisens organisation. Institutionen har också en lång tradition av genusforskning. Dessutom finns god erfarenhet av s.k. aktionsforskning, som exempelvis bedrivits tillsammans med exempelvis skolor i regionen. tillämpad utbildningsvetenskap tillämpad utbildningsvetenskap bildades 1/1 21 genom ett samgående mellan institutionerna barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV), beteendevetenskapliga mätningar (BVM) och interaktiva medier och lärande (IML) samt centrum för utvärderingsforskning (UCER). Institutionen inrymmer mer än 11 anställda verksamma inom utbildning, forskning och uppdragsverksamhet. Institutionen har en bred profil som vilar på såväl disciplinär som tvärvetenskaplig och praxisnära grund. Vid institutionen bedrivs forskning inom flera breda fält. Inom barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning är forskningen främst centrerad kring ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd samt det specialpedagogiska området. Här finns ett antal projekt med medel från Vetenskapsrådet (VR). Inom beteendevetenskapliga mätningar bedrivs ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt inom olika problemområden som gäller utvärdering, bedömning och mätning av kunskaper och färdigheter. För närvarande är de två största projekten Högskoleprovet och Nationella prov. Inom fältet interaktiva medier och lärande bedrivs forskning inom sex områden: Social Values and Digital Cultures, ICT and Social and Organisational Change, Socio-Cultural Perspectives on ICT and Learning, ICT in/as Subject Didactics, Social Software, samt Learning Technology and Learning Infrastructure. Forskningen inom utvärderingsforskning är inriktad på utvärdering som samhällsfenomen, policy- och programutvärdering, samt utvärdering och organisationsförändring. tillämpad utbildningsvetenskap ger kurser om bland annat villkor för lärande i sociala, kulturella och institutionella sammanhang, digitala teknikers bidrag och effekter för lärande samt frågor som rör bedömning och utvärdering. Institutionens kurser riktar sig till yrkesverksamma och studenter som vill utveckla sina kunskaper om barn, ungdomar och vuxna i en lärandesituation. En betydande del av institutionens kompetenser är riktade mot lärarutbildning där bidragen främst gäller allmändidaktiska områden som t.ex. mobbing, konflikthantering, bedömning och betyg, provkonstruktion, digitala kulturer och lärande och inlärning via digitala medier. institutionen bedriver forskarutbildning inom ämnena beteendevetenskapliga mätningar och pedagogiskt arbete och har cirka 15 doktorander knutna till institutionen. Under de senaste åren har institutionen tilldelats stora forskningsanslag från Vetenskapsrådet och man har även varit framgångsrik när det gäller EU-projekt. Forskningsprojekten bedrivs många gånger i nära anslutning till grundutbildning. Forskare och lärare vid tillämpad utbildningsvetenskap är engagerade i en lång rad internationella samarbeten, till exempel i det europeiska EERQI-projektet (European

155 Sid 155 Educational Research Quality Indicators), samt med ledande organisationer inom mätområdet, exempelvis Educational Testing Service i USA och University of Twente i Holland. Enheten för undervisning och lärande Enheten för undervisning och lärande utgör den samhällsvetenskapliga delen av den tidigare svenska och samhällsvetenskapliga ämnen. Enheten har idag 26 anställda. Av dessa är två professorer, en docent, sex lektorer och sju doktorander. Enheten bedriver utbildning och forskning samt samverkan med omgivande samhälle inom kunskapsområdet undervisning, lärande och fostran som en samhällsvetenskaplig företeelse. Vid enheten finns verksamhet och kompetens främst inom två interagerande fält: utbildningsvetenskap med allmändidaktisk inriktning, samt samhälle och lärande. Dessa fält utgör viktiga förutsättningar också för forsknings- och utbildningsmiljöer i de samhällsorienterande ämnenas didaktik, skolans värdegrund samt företagsamt lärande. Enheten har under året fått en rad uppdrag från Skolverket, dels kartläggningsuppdrag och kunskapsöversikter, dels uppdrag att leda arbetet med att utveckla nya läroplaner i t.ex. Samhällskunskap i skolan samt samhällsorienterande fortbildningsuppdrag. Enhetens utbildningsuppdrag har till största delen bestått av kurser inom lärarutbildningsprogrammens allmänna kunskapsområden samt samhällsorienterande inriktningskurser. Detta gäller då kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå samt inom forskarutbildning. Inom entreprenöriellt lärande genomförs uppdragsutbildningar över hela landet. Enhetens internationaliseringsarbete inom såväl forskning som utbildning är betydande, sett i relation till enhetens storlek. Här finns såväl etablerade utbildningsutbyten med Sydafrika, Tjeckien och Ukraina (det senare i samarbete med polisutbildningen) som forskningssamverkan med Sydafrika, Australien, USA och Frankrike. Exempel på forskningssamarbete mellan Sverige och Sydafrika där forskare från enheten ingår är SSSRC (South-Africa Sweden Systems to Systems Research Cooperation. Som tidigare redogjorts för deltar forskare och lärare också vid den årligt återkommande forskningskonferensen i samhällskunskapsdidaktik. Under 21-vt 211 är en gästforskare från Etiopien, Getnet Bitew anställd vid enheten på medel från Svenska institutet. Bitews studier fokuserar på afro-svenska gymnasieelevers erfarenheter av svensk skola. 3. Beskrivning av några för ansökan centrala institutioner/enheter Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografiska institutionen har cirka 45 anställda, varav en klar majoritet både forskar och undervisar. Det finns en stark koppling mellan den undervisning som ges och den forskning som bedrivs vid institutionen. Forskningsprofilen har en tyngdpunkt mot omflyttning, bosättningsmönster, regional utveckling och globala utvecklingsfrågor. Ett övergripande tema är betydelsen av en rörlig befolkning. Detta kombineras med ett speciellt intresse för metodutveckling. Geografiska informationssystem (GIS) och geografisk systemanalys är viktiga och växande inslag i utbildning och forskning, liksom metoder för att analysera stora databaser med lokaliserad individinformation och utveckling av modeller för geografisk konsekvensanalys.

156 Sid 156 Institutionen har under årens lopp fått avsevärda forskningsanslag från exempelvis SIDA/SAREC, VR, Formas, Nutek, Vinnova och SI. Vid institutionen ges två program på grundnivå (Samhällsplanerarprogrammet och Turismprogrammet) samt två program på avancerad nivå (masterprogrammet i Turism samt masterprogrammet i samhällsplanering). Därutöver ger man fristående kurser inom flera områden, så som befolkningsgeografi, utvecklingsgeografi och GIS (Geographic informationsystems). Av stor vikt för såväl forskning som utbildning är de geografiska befolkningsdatabaser som finns vid institutionen främst ASTRID. Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen har ett femtiotal anställda, varav tre professorer, en docent, omkring 2 lärare/forskare, cirka 15 doktorander samt omkring fem forskningsassistenter. Centrala teman i undervisning och forskning är demokratiska institutioner och politiska partier; EU och flernivåstyrning; lokal och regional politik och förvaltning; internationella relationer; väpnade konflikter; fredsprocesser; skolledarskap; hållbar utveckling. Flera forskningsprojekt bygger på samarbeten med forskare från andra institutioner, fakulteter och universitet. Vid institutionen erbjuds utbildning på grundoch avancerad nivå i två ämnen Statsvetenskap samt Freds- och konfliktstudier och forskarutbildning i Statsvetenskap. Till institutionen hör också Centrum för skolledarutveckling. Här ges kurser på avancerad nivå i Utbildningsledarskap, det nya statliga Rektorsprogrammet, uppdragsutbildning gentemot Rikspolisstyrelsen samt en rad seminarieserier för skolledare. Vid centrumbildningen bedrivs forskning om bland annat förutsättningar för framgångsrika skolor och skolpolitikens genomförande på lokal nivå. Personer verksamma vid Centrum för skolledarutveckling deltar även i projektet The International Successful School Leadership Project (ISSLP) som i dag finns i 2 länder. Projektets syfte är att identifiera kvaliteter, egenskaper och kompetenser hos framgångsrika skolledare som arbetar under olika förhållanden. Centrum för skolledarutveckling kommer den 2-24 september i år att vara värd för den årliga International UCEA Conference on Values and Leadership. Årets konferens har underrubriken Ethics, Resilience, and Sustainability: Elements of learning Focussed School Leadership. Personer verksamma vid Statsvetenskapliga institutionen har under lång tid framgångsrikt erhållit externa forskningsmedel från exempelvis Riksbankens Jubileumsfond (t.ex. de pågående projekten Demokrati i svenska stadsregioner och European Representative Democracy Data Archive ), Vetenskapsrådet (t.ex. de pågående projekten Lokalpolitikens legitimitet, Nationell policy möter lokala implementeringsstrukturer samt Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor? ) och Formas (t.ex. det pågående projektet Restore ). Andra finansiärer har bland annat varit NordForsk, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Försvarsmakten, Naturvårdsverket, Svenska kommunförbundet samt Sveriges kommuner och landsting. Institutionen erbjuder kurser på grundnivå i Statsvetenskap (1 9 hp) samt Freds- och konfliktstudier (6 hp). Freds- och konfliktstudier utgör huvudområde i kandidatprogrammet Internationell kris- och konflikthantering (IKK). På avancerad nivå driver institutionen programmet Krishantering och fredsbyggande. Huvudområde på magisternivån är Freds- och

157 Sid 157 konfliktstudier, medan Statsvetenskap är huvudområde på masternivån. På grundnivå utgör Statsvetenskap huvudområde inom det nätburna Vårdadministrativa programmet. Statsvetenskap är dessutom huvudområde för flertalet studenter på Samhällsvetarprogrammet och Politices kandidatprogrammet. Ämnet ingår på avancerad nivå i programmen Samhällsanalys och utredningsarbete och Public Management. Andra program och utbildningar där Statsvetenskap läses är Socionomutbildningen, Studie- och yrkesvägledarprogrammet, Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Juristprogrammet, Samhällsplanerarprogrammet och Kulturanalysprogrammet. Som framgått tidigare är Statsvetenskap ett av de ämnen som ingår i samarbetet kring Samhällskunskapen på lärarutbildningen. Institutionen har ett omfattande samarbete med utländska universitet vilket gör att studenter kan läsa utomlands under en eller flera terminer och få dessa studier inräknade i en svensk examen. nationalekonomi nationalekonomi har för närvarande 14 disputerade lärare/forskare, varav sex professorer och två docenter. Därutöver finns det ca 15 doktorander. De viktigaste forskningsområdena är offentlig ekonomi, miljöekonomi, arbetsmarknadsekonomi och ekonometri. Utöver dessa fyra forskningsområden bedrivs också forskning inom andra områden; några exempel är hälsoekonomi, u-landsekonomi, tidsallokering inom hushållssektorn och finansiell ekonomi. Mätt i termer av publikationer i internationella tidskrifter med domarsystem är den vetenskapliga kvaliteten hög. Institutionens forskning är bred både med avseende på innehåll och på metod, vilket innebär stora möjligheter för doktorander att bedriva forskning inom i stort sett samtliga områden inom nationalekonomi. Undervisning ges på grundoch avancerad nivå samt på forskarnivå inom ämnena Nationalekonomi respektive Ekonometri. Institutionen ansvarar tillsammans med Statvetenskapliga institutionen för Pol kand-programmet och Public managementprogrammet på kandidatnivå, liksom för masterprogrammet i Sustainable Development och masterprogrammet i Economics. Institutionen medverkar dessutom i flera andra utbildningsprogram, t.ex. Civilekonomprogrammen (fyra olika inriktningar), Lärarutbildningen (Samhällskunskap), Studie och yrkesvägledarutbildningen (SYV), Turismprogrammet på kandidatnivå, Samhällsplanerarprogrammet på kandidatnivå, Vårdadministrativa programmet på kandidatnivå samt Samhällsanalys och Utredningsarbete på masternivå. Ett stort antal fristående kurser ges varje år, flera av dem på engelska. ekonomisk historia Vid institutionen arbetar cirka 2 personer varav två professorer, 12 lektorer/forskare och fem doktorander som bedriver forskning och undervisning om bland annat hur ekonomiska fenomen vuxit fram och förändrats i ett historiskt perspektiv. tudier i ekonomisk historia ger studenterna en bred uppsättning av verktyg för att utreda och analysera drivkrafter bakom samt konsekvenserna av ekonomisk och samhällelig förändring. Ekonomisk historia är därför en viktig del av ämneslärarutbildningen med inriktning mot samhällskunskap och historia.

158 Sid 158 Ekonomisk historia i Umeå har en forskning som spänner över flera aspekter av samhällets långsiktiga utveckling. Inom ramen för flera forskningsprojekt studeras hur individer, familjer, företag och statsmakt möter de svåra val om hur begränsade resurser ska användas nationellt och internationellt. Utifrån ett historiskt perspektiv analyseras dessa val i termer av exempelvis produktivitet, jämställdhet och långsiktig uthållighet. Institutionens forskare är engagerade i forskningsprogram och nätverk både inom Umeå universitet, nationellt och internationellt. Följande externt finansierade forskningsprojekt bedrivs för närvarande: Den enskildes risk och det gemensamma åtagandet (Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Sveriges Riksbanks Jubileumsfond), I välfärdsstatens skugga Det svenska företagandets genuskaraktär (Vinnova), Klimatpolitiska styrmedel: Acceptans, information och effektivitet på kort och lång sikt (Energimyndigheten) samt Subventioner i svensk trafikpolitik efter Upphandling, intressegrupper och marknadsutveckling (Handelsbankens forskningsstiftelser). Institutionen ansvarar för två omfattande program, nämligen Samhällsvetarprogrammet (grundnivå) och masterprogrammet i samhällsanalys och utredningsarbete. Båda programmen är breda och ger studenterna möjligheter att läsa kurser inom ramen för ett stort utbud av samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen. Ekonomisk historia finns även med i civilekonomprogrammet, civilekonomiprogrammet med internationell inriktning, programmet för personal och arbetslivsfrågor, vetarprogrammet, programmet för kris och konflikthantering, vårdadministrativa programmet, ingenjörsutbildningen i industriell ekonomi, och samhällsläraroch historielärarutbildningarna. Dessutom ger institutionen ett antal fristående kurser på olika nivåer. Sociologiska institutionen Sociologiska institutionen har cirka 6 anställda, varav fem professorer, åtta docenter, tre forskarassistenter, 16 lektorer, 18 doktorander och tre adjunkter. En klar majoritet både forskar och undervisar. Institutionen har, av tradition, en mycket framgångsrik och stark forskningsanknytning som också återspeglas tydligt i undervisningen där kopplingen mellan undervisning och den forskning som bedrivs vid institutionen är stark. Institutionen är forskningsmässigt mycket bred vad gäller både ämnesområden och metoder. Välfärdsforskningen har varit särskilt framgångsrik, men även det kultursociologiska och vetenskapssociologiska områdena är väl utvecklade. Omfattande forskning sker bl.a. på områden som arbetsmarknad och arbetsliv, genus, etnicitet, hållbar utveckling och globalisering, kriminologi, kultur och media, välfärdsstatens politik och stratifiering samt äldreforskning. Institutionen har under årens lopp framgångsrikt erhållit forskningsanslag från bland annat Riksbankens jubileumsforn, VR, FAS, Formas, Vinnvård Brottsoffermyndigheten, Försäkringskassan och IFAU. Institutionen ger undervisning såväl på grundnivå och avancerad nivå som på forskarnivå inom ämnena Sociologi samt Biblioteks- och informationsvetenskap. Institutionen ansvarar också tillsammans med Pedagogik och Psykologi för Personalvetarprogrammet. Sociologiska institutionen medverkar dessutom i ett stort antal andra utbildningsprogram och fristående kurser, t.ex. Psykologprogrammet, Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot ITmiljöer (BIT), Samhällsvetarprogrammet, masterprogrammet i ledarskap och organisation samt

159 Sid 159 masterprogrammet i samhällsanalys och utredningsarbete. Institutionen är sedan länge engagerad i lärarutbildningen, främst när det gäller utbildning av lärare i skolämnet Samhällskunskap. Inom vårt ordinarie utbud av fristående kurser ges ett antal kurser på engelska, både på grundoch avancerad nivå. Institutionen har ett stort antal utbytesavtal med utländska universitet samt ett väl utvecklat samarbete med internationella forskare, vilket bidrar till att lärare, forskare, doktorander och studenter deltar i en rad olika internationella undervisnings- och forskningsutbyten. Detta omfattar både inresande och utresande gästlärare. ekologi, miljö och geovetenskap Inom det samhällsorienterande området samverkar Samhällsvetenskaplig och Humanistisk fakultet med ekologi, miljö och geovetenskap vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Institutionens forskning finansieras till mer än hälften av externa bidrag från de större statliga finansiärerna (VR, Formas och Naturvårdsverket) och uppgick 29 till ca 5 Mkr. Ett 4-tal seniora forskare och lika många doktorander bemannas även inom grundutbildning på kandidat-, magister- och masternivå. Institutionen ansvarar för så gott som samtliga kurser inom kandidatprogrammet miljö- och hälsoskydd samt inom kandidatprogrammet i biologi- och geovetenskap. Sammanlagt ansvarar EMG för ca 45 helårsstudenter på samtliga nivåer inom grundutbildningen. Den huvudsakliga forskningsinriktningen inom det naturgeografiska området utgörs av forskningsområdet "Akvatisk biogeokemi" inom vilket en naturgeografiprofessur hars inrättats. Detta område utpekades också i den senaste externa utvärderingen som ett nyckelområde för institutionens forskningsmiljö. Utöver detta forskningsområde finns också en undervisande naturgeografilektor med forskning inom området "Klimathistoria i arktiska områden", något som i undervisningssammanhang bl.a. kommer till uttryck i kursen "Arktiska miljöer". Av de större projekten inom miljöområdet kan nämnas programmen Future Forest och Ecochange. Det förra är ett MISTRA-finansierat program med SLU som huvudman, som inkluderar forskargrupper inom samhällsvetenskap, humaniora och ekologi vid Umeå universitet. ECOCHANGE är ett av de strategiska forskningsområden där Umeå universitet är huvudman. Programmet avser forskning inom det marina-akvatiska området där ekologer och miljökemister samarbetar med varandra och med Fiskeriverket om bland annat "hållbar fiskerinäring". Ytterligare forskning inom det tillämpade miljöområdet är inom restaureringsområdet, bland annat restaurering av älvmiljöer i samarbete mellan ekologer och statsvetare. Tillsammans med Kulturgeografiska institutionen ger EMG geografiundervisning t.o.m. magisternivå, exempelvis inom lärarutbildningen. Den del geografilärarstudenter tagit har normalt varit upp till kandidatexamensnivån. De naturgeografiska inslagen i geografikurserna utgörs av grundläggande och mer orienterande delar av ämnet, t.ex. landskapsutveckling, miljöoch naturresurser, meteorologi och väderlekslära. Senare kursinslag koncentreras mot ämnesdelarna miljöpåverkan och klimatförändringar, inom vilka också institutionens forskning är profilerad. I den nya lärarutbildningen kommer institutionens naturgeografer att vara engagerade i Samhällsorientering för grundlärare F-3 och 4 6, samt i geografi för ämneslärare.

160 Sid 16 Förutom i geografikurser finns betydande naturgeografiska inslag i Miljö- och hälsoskyddsutbildningen (MHS), i Naturguideprogrammet i Kiruna, i de naturvårdsinriktade biologikurserna, samt i det Internationella Kris- och Konflikthanteringsprogrammet (IKK) på samhällsvetenskaplig fakultet. Naturgeografi ingår idag i Kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap. Efter kandidatexamen inom huvudområdet geovetenskap/naturgeografi kan studenter fortsätta på masterprogrammet i geoekologi och ta ut en masterexamen inom samma huvudområde. ekologi, miljö och geovetenskap erbjuder även ett tjugotal kurser inom miljöoch hälsoskyddsområdet som sträcker sig från livsmedelsområdet till vatten- och markanvändningsfrågor med stort inslag vad gäller lagstiftning, säkerhet och tillsynsfrågor. Delar av dessa utbildningar kommer att nyttjas i lärarutbildning inom det samhällsorienterande området, främst ämneslärarutbildning i samhällskunskap samt grundlärarutbildning F-6 och 4 7 (Samhällsorientering). Sammanfattning Vid Umeå universitet finns en gedigen ämnesmässig och didaktisk kompetens inom det samhällsorienterande området och lärarutbildning i samhällsorienterande ämnen vid Umeå universitet spänner därför över ett flertal institutioner och verksamheter vid Samhällsvetenskaplig fakultet och Humanistisk fakultet samt till mindre del också vid Teknisknaturvetenskaplig fakultet. Med USEs beställningsprocess och den kravspecifikation som medföljer beställningen kan vi uppnå målet att universitetets bästa kompetens alltid ska nyttjas i utbildningarna.

161 Sid Språk 1. Presentation av didaktiskt område Språkdidaktik utgör vid Umeå universitet ett huvudområde på avancerad nivå och sedan 29 även ett ämne på forskarnivå, bägge med språkstudier som ansvarig institution. Ämnesområdet språkdidaktik definieras vid institutionen som studiet av kognitiva, kulturella och språkliga faktorer som är av betydelse för lärande av, och undervisning i, språk och språkliga färdigheter. I presentationen av området inkluderar vi förutom språkdidaktik i denna bemärkelse även litteraturdidaktik, som tillsammans med språkdidaktik i snäv mening utgör den ämnesdidaktiska basen för svenskämnet, liksom svenska språket/nordiska språk tillsammans med litteraturvetenskap utgör ämnets ämnesteoretiska bas. Ansvaret för svenskämnets litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska delar vilar på kultur- och medievetenskaper. Också engelskans och de moderna språkens ämndesdidaktik innehåller litteraturdidaktiska moment, om än mindre framträdande. Det språkdidaktiska området omfattar därmed såväl modersmålsdidaktik som andraspråks- och främmandespråksdidaktik för alla åldrar, liksom specialpedagogiska perspektiv på dessa. Det inkluderar således skolämnet svenska (exempelvis retorik, läsning, skrivande, litteratur, vidgat textbegrepp, genrepedagogik, digitala medier), läs- och skrivlärande (det första skriftspråkandet såväl som litteracitetsutveckling inom svenska och främmande språk), skolämnet svenska som andraspråk (flerspråkighet, interkulturell undervisning) samt språklärande (skolspråk, minoritetsspråk, barns tidiga språklärande). Språk- och talutveckling, läs- och skrivutveckling, litteracitet och fiktionsbruk är forskningsområden med stark koppling till det språkdidaktiska området. Språkdidaktik ingår i följande program: Förskollärarprogrammet Ämne: Lärande, lek och utveckling i förskolan Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem Ämne: Lärande och utveckling i fritidshemmet Grundlärarprogrammet, inriktning F 3 Ämnen: Svenska (3 hp), Engelska (15 hp) Grundlärarprogrammet, inriktning 4 6 Ämnen: Svenska (3 hp), Engelska (3 hp) Ämneslärarprogrammet, inriktning 7 9 Ämnen: Svenska (9 hp), Svenska som andraspråk (45/9 hp), Samiska (45/9 hp), Engelska 45/9 hp), Franska 45/9 hp), Spanska (45/9 hp), Tyska (45/9 hp) Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Ämnen: Svenska (12 hp), Svenska som andraspråk (9 hp), Samiska (9 hp), Engelska (9 hp), Franska (9 hp), Spanska (9 hp), Tyska (9 hp) Dessutom ingår området i Speciallärarprogrammet med inriktning mot svenska.

162 Sid 162 språkstudier ger även en magisterutbildning i språkdidaktik, en påbyggnadsutbildning som riktar sig till yrkesaktiva språklärare. Utbildningen som är den enda i sitt slag i landet löper med 25% studietakt över fyra år (15 hp per år). 2. Beskrivning av ämnesdidaktisk miljö Den ämnesdidaktiska miljön för området språkdidaktik har sin hemvist vid den humanistiska fakulteten, vid språkstudier, kultur- och medievetenskaper och estetiska ämnen i lärarutbildningen. språkstudier är ansvarig för huvuddelen av de kurser i lärarutbildningen som har språkdidaktiskt innehåll. Till skillnad från övriga ämnesinstitutioner vid Umeå universitet har språkstudier (och dess föregångare) under hela den tid som språklärarutbildning bedrivits vid Umeå universitet haft fullt ansvar för alla aspekter av utbildningen, d.v.s ämnesdidaktik, ämnesstudier och den skolförlagda delen av utbildningen, när det gäller engelska, de moderna främmande språken och även svenska som andraspråk. Genom omorganisation av Humanistisk fakultet (1 jan 28) och den upplösning av Lärarutbildningsfakulteten som skedde i och med bildandet av (1 jan 29) har till samma miljö förts dels lingvistik, som utgör teori- och metodämne för språkvetenskap och bidrar med kompetens inom framför allt språk- och talutveckling och språk och kognition, dels ämnesdidaktisk kompetens inom svenska/läs- och skrivutveckling. kultur- och medievetenskaper hyser ämnet litteraturvetenskap och ansvarar för litteraturdelen av lärarutbildningens kurser i svenska. estetiska ämnen ansvarar för kurser inriktade mot estetiska lärprocesser och ett vidgat språkbegrepp och rymmer även en viktig del av forskningen inom svenskämnets didaktik. Språkdidaktik har varit ett utvecklingsområde för Humanistisk fakultet sedan omorganisationen 1 januari 28, och för sedan den bildades 1 januari 29, och flera kompetensförsörjningssatsningar har gjorts. Det handlar om inalles tio forskaranställningar som nyligen tillsatts eller är under tillsättning, varav två professorer (inom läs- och skrivforskning respektive språkdidaktik med inriktning mot främmandespråks- och andraspråksdidaktik). Åtta av anställningarna gäller området svenskämnets didaktik sådant det definieras här 9, och två gäller främmandespråksdidaktik 1. Miljön när det gäller det senare området har dock kunnat stärkas även genom att ett forskningslektorat i engelsk språkvetenskap har tillsatts (från 1 januari 21) med en forskare som utöver sin lingvistiska meritering också innehar en docentur i utbildningsvetenskap, och genom att Svenska Akademiens och Vitterhetsakademiens akademiforskare i engelsk språkvetenskap (femårig forskartjänst) som tillsattes 29 med ett projekt med ämnesdidaktisk inriktning, har valt att placera sin anställning vid språkstudier (från 25 januari 21). 9 En professor i läs- och skrivforskning (under tillsättning), en forskarassistent/postdoktor i literacy (sex år, tillträdde 1 januari), två sexåriga biträdande lektorat med 8% forskning (ett i språk och språkdidaktik med inriktning mot svenska, tillträder 1 augusti), ett i litteraturdidaktik med inriktning mot mellanåren, under tillsättning), och fyra fyraåriga biträdande lektorat med 6% forskning (under utlysning, ett i svenska med didaktisk inriktning för grundskolans år 4 6, ett i svenska som andraspråk, ett i läs- och skrivutveckling med specialpedagogisk inriktning, och ett i litteraturdidaktik). 1 En professor i språkdidaktik med inriktning mot främmande- och andraspråksdidaktik (under tillsättning) och en biträdande lektor i språk och språkdidaktik med inriktning mot främmandespråksdidaktik (tillträder 1 juli).

163 Sid 163 Miljön har sedan tidigare två professorer (inriktning mot läs-, skriv- och lärprocesser, respektive mediedidaktik och svenskämnets didaktik), två lektorer (varav den ena är tjänstledig för innehav av en forskarassistentanställning), en forskarassistent i literacy, tre adjunkter (varav en med licentiatexamen) och två doktorander (i språkdidaktik). En professor i lingvistik är tillika innehavare av en docentur i pedagogiskt arbete. Forskningsmiljön Forskning i anslutning till det språkdidaktiska området sker inom flera miljöer vid Umeå universitet. Tyngdpunkten finns hos de ovan nämnda institutionerna, men även tillämpad utbildningsvetenskap, psykologi och Enheten för undervisning och lärande rymmer forskare och doktorander som arbetar med frågor inom området, och forskningen sker ofta i samarbete över institutionsgränserna. Forskningssamarbete sker även nationellt och internationellt, och forskarna och lärarna samverkar genom olika uppdrag inom och utom vetenskapssamhället och skolvärlden. Läs- och skrivforskning är ett av de identifierade starka forskningsområdena inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, och mycket av den språkdidaktiska forskningen kan föras till detta område. Forskningen är mångvetenskaplig och företräds av ett tjugotal forskare i engelska, historia, lingvistik, nordiska språk, pedagogik, pedagogiskt arbete och psykologi som forskar inom områdena läsning, skrivande, läs- och skrivsvårigheter, litteracitet ur ett historiskt perspektiv och multilitteracitet. Nedan beskriver vi något av den språkdidaktiska forskningsmiljön, som vi delat in i Svenskämnets didaktik och Främmandespråksdidaktik. Svenskämnets didaktik får då inbegripa forskning om läs- och skrivutveckling (såväl tidiga år som senare litteracitetsutveckling), forskning om svenska som andraspråk samt läs- och skrivforskning med specialpedagogisk inriktning. Svenskämnets didaktik Forskningen inom läsning fokuserar bland annat frågor om barns läsförmåga, läsattityder och frivilliga läsning, bland annat inom ramen för inom OECD-projektet Programme for International Student Assessment (PISA, se där forskare vid språkstudier tillsammans med forskare vid Stockholms universitet har ansvaret för Sveriges andel av projektet i den del som behandlar läsförståelse. Forskning kring läs- och skrivsvårigheter har en lång tradition vid Umeå universitet och forskningen reprsenteras idag bland annat av VR-projektet Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning (29 211), ett samarbete mellan forskare vid språkstudier, psykologi och tillämpad utbildningsvetenskap. Umeå universitet ingår tillsammans med Stockholms universitet (ansvarig) och Uppsala universitet i den forskarskola med inriktning mot förskolan som startar ht 21 på temat Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande, med stöd från Vetenskapsrådet. Forskare inom läs och skriv deltar i nätverket runt forskarskolan. Skrivprocessen beforskas ur ett didaktisk perspektiv genom studier av elevers skrivande både på modersmålet och främmande språk. Denna forskning har också en metodologisk sida; tangentbordsloggning tillsammens med kamratkommentarer används för att höja elevens såväl språkliga medvetenhet som medvetenhet om skrivprocesssen. Forskarna ingår i Earli:s (European Association for Research on Learning and Instruction) Special Interest Group on

164 Sid 164 Writing och i det EU-finansierade nätverket European Research Network on Learning to Write Effectively (ERN-LWE, COST Action IS73). Svenskämnets didaktik mot bakgrund av dagens multimediala textlandskap var fokus för ett VRprojekt i samarbete med Stockholms universitet (Genrer i rörelse - estetiska textpraktiker i gymnasieskolan, VR 23 24) om nya mediers betydelse för förmågan att kommunicera mening, med särskilt fokus på läs- och skrivundervisningen i svensk gymnasieskola. Ur denna forskning har vuxit ett ytterligare projekt (i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och Malmö högskola): Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen. Bild, musik och svenska under påverkan (VR ). Projektet undersöker hur skolämnen som på olika sätt står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen påverkas av denna, när det gäller såväl vad ämnet innehåller som hur detta innehåll organiseras. Litteracitetsforskningen med didaktisk inriktning innefattar också bland annat forskning om lärares språkliga arbete i årskurs 3 och 4, forskning om invandrade vuxnas alfabetiseringsprocess och språklärande, och forskning om barns visuella kompetens i närmandet till skriftspråket. Pågående doktorandprojekt i anslutning till litteracitetsområdet handlar om vilken roll klassrumsinteraktionen spelar för andraspråkselevers möjligheter att lära sig det ämnesspecifika skolspråket (i ämnet språkdidaktik med inriktning mot svenska), och om relationen mellan skriftbruket i hemmet och i SFI-klassrummet hos kurdiska SFI-elever (projekt i ämnet språkvetenskap med inriktning mot nordiska språk). I anslutning till det specialpedagogiska området finns ett doktorandprojekt inriktat mot språkstörning och dyslexi i relation till skolframgång hos en grupp elever i grundskolans år 3 5 (projekt i ämnet språkvetenskap med inriktning mot lingvistik). Främmandespråksdidaktik Inom området främmandespråksdidaktik bedrivs forskning bland annat om kognitiva aspekter på språkinlärning och utveckling av språkliga färdigheter, om språkundervisning för tidiga år och om e-lärande i språkundervisning. Bland de kognitivt inriktade frågor som undersöks kan nämnas processer vid produktion och revision av skriven text, sambandet mellan kunskaper om och färdighet i ett främmande språk samt kognitiva modeller som didaktiskt verktyg i språkundervisning (det senare inom ramen för Svenska Akademiens och Vitterhetsakademiens akademiforskartjänst i engelsk språkvetenskap, finansierad av Wallenbergstiftelsen). Utgångspunkten i det senare projektet är rön från kognitiv lingvistik om hur vi tänker och strukturerar våra erfarenheter av vår omvärld. Syftet är att, delvis med hjälp av verksamma lärare och deras elever, utarbeta modeller för beskrivning av och undervisning om engelska prepositioner som förbättrar inlärningen. Ett par forskare deltar i ett EU-finansierat projekt om språkundervisning i skolans tidigare år (Early Language Learning in Europe, ELLiE, se Ett huvudsyfte är att ta reda på hur mycket det är realistiskt att eleverna lär sig trots få undervisningstimmar. I projektet undersöks också vilken roll läraren respektive digitala medier spelar för framgången. E-lärande i språkundervisningen är en tredje huvudinriktning för forskningen. Fokus har bl.a. legat på studier kring användandet av innovativ teknologi för att skapa nya förutsättningar för språkinlärning, exempelvis hur virtuella världar och röstbloggar kan utnyttjas för autentisk kommunikation mellan elever/studenter och modersmålstalare (projektet AVALON, Access to Virtual and Action Learning live ONline, finansierat av EU-kommissionen inom ramen för Education and Culture DG Lifelong Learning Programme, se

165 Sid 165 Forskning inom detta område har även granskat hur didaktisk design kan användas för att skapa förutsättningar för kollaborativ inlärning i distans-/webbutbildning. Forskarna ingår i både formella och informella projekt och nätverk såväl nationellt som internationellt. Forskare inom området innehar styrelseposter i ASLA (Association Suédoise de Linguistique Appliquée, och ALA (Association for Language Awareness, Ett doktorandprojekt inom främmandespråksdidaktik gäller prosodi i uttalsundervisningen i spanska för förstaspråkstalare av svenska (projekt i språkdidaktik med inriktning mot främmande språk). Samverkan Forskare ur den språkdidaktiska miljön vid språkstudier har samverkat i flera projekt med Skolverket (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) och den tidigare Myndigheten för skolutveckling. Forskare ur miljön har också ingått i de grupper som tagit fram de nya ämnesplanerna för grundskolan och gymnasieskolan (svenska, svenska som andraspråk, engelska). Umeå universitet har aktivt medverkat i Skolverkets satsning på lärarfortbildning inom Lärarlyftet. Den språkdidaktiska miljön har utgjort basen för flertalet av de kurser som lärosätet kunnat erbjuda inom satsningen. Språkutveckling: Läsa, skriva, tala och lyssna utgör ett prioriterat område för verksamheten inom Regionalt Utvecklingscentrum (RUC), och forskare och lärare ur den språkdidaktiska miljön har ingått och ingår i flera av de projekt och aktiviteter inriktade mot verksamhetsutveckling i skolan som sker inom området. Ämnena har vidare en lång tradition av fortbildningsaktiviteter riktade mot verksamma lärare, bland annat den årliga Språkfestivalen under vecka 44 och nätverksaktiviteter för språklärare. Internationalisering: obligatoriska utlandsstudier i språklärarutbildning Blivande lärare i engelska, spanska, tyska och franska vid Umeå universitet har alltsedan början av 9-talet haft obligatoriska utlandsstudier i målspråkslandet inom ramen för sina ämnesstudier. Utlandsstudierna omfattar 2 veckor för senarelärare och tidigarelärare och 6 veckor för gymnasielärare. Resa, undervisning och sociala program är gratis för studenterna. Studierna är förlagda till värduniversitet i målspråkslandet. 11 Under studieperioden ges föreläsningar vid värduniversiteten om kulturella och sociala förhållanden i målspråksländerna, liksom föreläsningar som kompletterar ämnesstudierna vid UmU. Under perioden arbetar de studerande också med ett projekt, oftast i par, inom ett område som de valt och förberett innan avresan och som de presenterar muntlig och skriftligt efter hemkomsten. Syftet med projektarbetet är att de studerande ska förvärva en djupare förståelse av sociala och kulturella fenomen i målspåkslandet. De studerande bor oftast i familj, vilket ger en för en blivande språklärare ovärderlig inblick i vardagslivet i landet i fråga, och vistelsen inbegriper även ett socialt program med exkursioner mm. 11 För närvarande Trinity and all Saints College (Leeds), Manchester Metropolitan University, Université Charles de Gaulle (Lille), Universidad de Alcalá (Alcalá de Henares), Universidad de Antonio de Nebrija (Madrid) och Universität Würtzburg.

166 Sid 166 Utvärderingar har visat att utlandsstudierna är ett mycket uppskattat och viktigt inslag i våra utbildningar. De studerande uppvisar efter hemkomsten ofta en klart förbättrad språkfärdighet och har även förvärvat en större säkerhet på det personliga planet. 3. Beskrivning av ämnena språkstudier bildades 1 januari 28 genom en sammanslagning av den tidigare moderna språk med ämnet nordiska språk från den tidigare litteraturvetenskap och nordiska språk, ämnet lingvistik från den tidigare filosofi och lingvistik och Enheten för samiska studier från den tidigare arkeologi och samiska studier. Institutionen leds av en prefekt (8%), med en biträdande prefekt (25%) som ansvarar för forskningsfrågor. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns en studierektor (6%), fyra biträdande studierektorer (9%), en studievägledare (5%) och fyra studieadministratörer (35%). För utbildning på forskarnivå finns en studierektor (2%) och en studieadministratör (25%). Därutöver finns en administrativ samordnare (1%), en ekonomiadministratör (75%) och en datatekniker och IT-ansvarig (1%). Utbildningen på forskarnivå omorganiserades under 29. Tolv forskarutbildningsämnen lades ner och tre nya startade, på tvärs av de gamla: språkvetenskap (bestående av lingvistik, nordiska språk och de språkvetenskapliga delarna av språkämnena), språkdidaktik (som samlar tidigare forskarutbildningsämnen med didaktisk inriktning inom svenska och skolspråken) och de moderna språkens litteratur (som samlar de litteraturvetenskapliga delarna av språkämnena). De nya ämnena har gemensamma forskningsseminarier (ett litteraturvetenskaplig, ett språkvetenskapligt och ett språkdidaktiskt). Bland våra nu aktiva doktorander finns både sådana som antagits i det nya systemet och sådana som finns kvar i de tidigare ämnesutbildningarna. För lärarnas pedagogiska kompetensutveckling finns ett pedagogiskt seminarium, som är ett forum för utbyte av erfarenheter men dit också gäster inbjuds för att t.ex. presentera goda exempel. Återkommande fortbildningsaktiviteter sker också för att höja lärarnas såväl tekniska som pedagogiska kompetens för nätutbildning, som är ett utvecklingsområde vid institutionen och fakulteten. De senare sker dels i egen regi, dels genom Humanistiska fakultetens IKT-coach. Engelska Miljö Inom engelska finns en professor, sju lektorer (varav en docent), en biträdande lektor (akademiforskare), tre tillsvidareanställda adjunkter (varav en nyligen disputerat och kommer att tillträda en postdoktorsanställning 1 juli) samt sju aktiva doktorander (varav en följer forskarutbildning i de moderna språkens litteratur). En biträdande lektor i språk och språkdidaktik som tillträder 1 juli har disputerat i ämnet och innebär en förstärkning för ämnesmiljön likaväl som för den ämnesdidaktiska. Utbildning Engelska är ett huvudområde på grundnivå och avancerad nivå, och en inriktning inom forskarutbildning i språkvetenskap och de moderna språkens litteratur. Engelska erbjuder lärarutbildningskurser inriktade mot förskola, grundskolans tidiga år, grundskolans senare år och gymnasieskolan. Till skillnad från de moderna språken sker i ämnet engelska ingen samläsning mellan ämneskurser i lärarutbildningen och fristående kurser.

167 Sid 167 Fristående kurser på grundnivå och avancerad nivå ges såväl på campus som över internet. Campuskurser omfattar A- (varje termin), B- (vårtermin) och avancerad nivå, medan nätkurserna omfattar A- B- och C-nivå på halvfart. Till detta tillkommer kurser med specialinriktningar såsom till exempel Academic Writing, eller engelska för internationella studenter. Ämnets lärare har hög pedagogisk kompetens, flera har mottagit pedagogiska priser och lärarna inom ämnet anlitas också av Universitetspedagogiskt centrum bland annat för utbildningsinsatser mot universitetslärare som undervisar på engelska. På avancerad nivå ges kurser med inriktning mot engelsk litteratur och engelsk lingvistik. Tillsammans med institutionens övriga kursutbud är det möjligt att ta ett en masterexamen i engelska, även om möjligheten inte synliggjorts i programformat, något som dock övervägs. På samtliga ämneskurser över A-nivå är disputerade lärare kursansvarig. Doktorander involveras i undervisningen, men aldrig som kursansvariga. För närvarande handleds sju aktiva doktorander inom ämnet (varav en följer forskarutbildning i de moderna språkens litteratur med inriktning mot engelska). Under de senaste fem åren har sex personer disputerat i ämnet engelska. Engelska ingår i Språkkonsultprogrammet med 3 hp, och i mindre omfattning i några andra program vid samhällsvetenskaplig och teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Forskningsområden Förutom den didaktiskt inriktade forskning som presenterats på annan plats är forskningen inom engelsk språkvetenskap fokuserad på två områden: sociolingvistik, där en forskningsinriktning är kreolistik, en annan språkpragmatiska aspekter påverkan på kommunikation i olika digitala miljöer; och kognitiv lingvistik, med fokus på metaforiska och metonymiska strukturer och relationer, och på kognitiv semantik. Forskning inom engelsk litteratur inkluderar följande områden: Postmodern litteratur, fan fiction (inom projektet Cyberekon, se kriminallitteratur och annan populärfiktion, irländsk litteratur, reselitteratur (inom forskningsprogrammet Främmande Nord, samt digitalt medierade narrativer i olika former (bland annat i samarbete med HUMlab, Flera forskare har genusvetenskaplig inriktning och deltar i programmet Challenging Gender vid Umeå Centrum för Genusstudier ( Nätverk På den nationella och internationella scenen deltar engelskämnets forskare och lektorer i en rad nätverk. Ett litet urval inkluderar: IASIL (International Association for the Study of Irish Literatures), NISN (Nordic Irish Studies Network), Arktiske diskurser, Imaginaire du Nord, SALC (The Scandinavian Association for Language and Cognition). Franska Miljö Inom franska finns två lektorer (varav en med litterär och en med språkvetenskaplig inriktning), en forskarassistent (litteratur, uppbär Umeå universitets karriärbidrag för yngre forskare) och en doktorand (som innehar en anställning som adjunkt men är tjänstledig för innehav av doktorandanställning). Timlärare kompletterar bemanningen av kurser.

168 Sid 168 Utbildning Ämnet franska vid Umeå universitet har förutom ämnesstudier för blivande fransklärare ett traditionellt utbud av fristående kurser från A- till D-nivå. Utöver detta ges nybörjarkurser såväl på nätet som på campus, samt diverse kortare påbyggnadskurser som framförallt är riktade till studenter inom olika programutbildningar. Vidare ges distanskurser på halvfart. Eftersom studentunderlaget inte medger något annat, samläser blivande lärare till vissa delar med studenter på fristående kurs. Progression, historiskt perspektiv och träning av studenternas kritiska analysförmåga har varit ledande vid utbildningsplaneringen. Lektorerna har huvudansvaret för undervisningen, men då det är viktigt att studenterna också får möta lärare med franska som modersmål, ingår modersmålstalande timlärare i lärarkollegiet. På grund av att docentkompetens saknas antas inga doktorander med inriktning mot franska i forskarutbildningen. Den befintliga doktoranden (med litterär inriktning) handleds av den litteraturvetenskapligt kompetenta lektorn, inom ramen för ett s.k. co-tutelleavtal med universitetet i Lyon, där bihandledaren, professor Christine Planté är verksam. Forskning Forskning med litteraturvetenskaplig inriktning sker dels med inriktning på det litterära mottagandet av två yngre franska författarinnor med kopplingar till ungdomslitteraturer och - kulturer, dels inom forskningsprojektet Cyberekon ( som är inriktat på en del av den samtida nätburna ungdomskulturen, s.k. fan fiction. Projektet bedrivs i samarbete med kolleger från engelska och har lett till utökade internationella kontakter genom ett symposium arrangerat i Umeå (konferensen Textual Echoes, Umeå februari 21), medlemskap i ett fransk-engelskt populärkulturellt forskarnätverk samt konferensdeltagande bl.a. i Australien. Samarbete pågår även med forskare vid Karlstads universitet som driver ett VR-finansierat projekt där didaktiska perspektiv på fan fiction behandlas. Samverkan och utbyten Ansvarig lärare för didaktik och vfu har kontakt med skolor och lärare i området, bl.a. inom ramen för ett projekt för breddad rekrytering. Detta är upplagt i form av ett samarbete med Norsjö kommun, då rekryteringen av studenter från norra Norrlands inland av tradition är förhållandevis svag. Under de år projektet har pågått, har elever från skolan i Norsjö återkommande besökt universitetet i Umeå för prova-på-lektioner i tyska och franska. I år fick några elever och lärare följa med på respektive lärarutbildnings studieresor till Tyskland och Frankrike. Den ansvariga lektorn samt en blivande lärare i franska är nu inbjudna till skolan i Norsjö för att ge en kortkurs i uttal i slutet av vårterminen. Spanska Miljö Ämnet spanska har tre universitetslektorer (25%), tre tillsvidareanställda adjunkter (275%) varav en är tjänstledig för innehav av doktorandanställning i språkdidaktik, samt en postdoktor (finansierad genom Balticdonationen för internationalisering av humaniora). Utbildning Ämnet spanska vid Umeå universitet ger ämnesinriktningsstudier för blivande senare- och gymnasielärare i spanska, och därutöver fristående kurser på campus och distans från nybörjarnivå till avancerad nivå. Samläsning sker på språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och kulturella moment mellan lärarkurserna och de fristående kurserna på A C-nivå.

169 Sid 169 Spanskan var tidigt ute med nätstödd distansutbildning och intresset för nätburen undervisning fortsätter. Ämnets lärare medverkar i projekt som erhållit medel inom Umeå universitets satsning på flexutbildningar. På grund av att docentkompetens saknas antas inga doktorander med inriktning mot spanska i forskarutbildningen. Däremot har en adjunkt i ämnet antagits till forskarutbildning i språkdidaktik med ett projekt som rör uttalsundervisning i spanska för förstaspråkstalare av svenska. Ämnet spanska arbetar mycket aktivt med internationalisering genom Erasmusutbyten och Linnaeus-Palme-utbyten som involverar både lärare och studenter. Forskning Forskning med litteraturvetenskaplig inriktning gäller bland annat modern latinamerikansk litteratur (belyst genom queer-teori och postkolonial teori), och klassisk spansk litteratur (16-talet, historiska läsningar). Inom spanskans ämnesområde finns forskningsprojektet Feminism och modernitet i Carmen de Burgos reseskildringar av Europa och Norden under tidigt 19-tal (Riksbankens Jubileumsfond). Forskningsprojektet är sprunget ur gruppen Främmande Nord och undersöker spanska reseskildringar av Norden i förhållande till föreställningar om modernitet och genus vid sekelskiftet 19. Forskningen är knuten till två av Umeå universitets starka forskningsområden, nämligen Genusforskning och Nordliga studier. Projektet är knutet till internationella nätverk som exempelvis projektgruppen Arktiske Diskurser i Tromsö och till organisationen AILCFH med säte i USA, som förenar spanskspråkiga genusforskare från olika delar av världen. Forskningskontakter finns även med Stockholms universitet ( litteraturvetenskap och idéhistoria), Linnéuniversitetet ( språk och litteratur) och Universidad de Navarra (Departamento de Literatura Hispánica y Teoría de la Literatura). I samarbete med Göteborgs universitet håller de litteraturvetenskapligt inriktade forskarna på att utveckla ett litteraturdidaktiskt projekt kring litteraturhistoria, där det gängse sättet att närma sig olika litterära epoker i litteraturundervisningen undersöks och alternativa tillvägagångssätt arbetas fram. Den språkvetenskapligt inriktad forskningen sker huvudsakligen inom området kritisk diskursanalys och är inriktad på latinamerikanska politiska diskurser, i samarbete med forskare vid Universidad Surcolombiana (Colombia) och Universidad de Concepción (Chile). Forskarna ingår i det internationella nätverket Asociación Latinoamericana de Estudios del discurso ALED. Didaktiskt forskningssamarbete pågår med Universidad de Concepción inom projektet Dialéctica de los aprendizajes en las escuelas de alta vulnerabilidad som pågår under (La comisión Nacional de Ciencia y Tecnología de Chile). Kontakter med avnämare/övriga nätverk Spanskan har ett väl utvecklat nätverk med grundoch gymnasieskolor i de fyra nordliga länen. I samarbete med Spaniens ambassad i Stockholm arrangerar ämnet också olika former av utbildningsdagar för spansklärare inom ungdomsskolan, senast i oktober 28 då ca 1 spansklärare deltog i en två dagars fortbildningskonferens i Umeå. Ämnet har också kontakter med Mexikos ambassad i Stockholm för att tillsammans med andra universitetsinstitutioner i Sverige som har utbyten med Mexiko samordna olika typer av forsknings- och utbildningsinsatser. Tyska

170 Sid 17 Miljö Ämnet tyska har en professor och två tillsvidareanställda adjunkter (175%), varav en nyligen disputerat och kommer att ansöka om befordran till lektor. Bemanningen kompletteras genom en deltidsanställd lektor med litteraturvetenskaplig och -didaktisk kompetens, vilket saknas bland den fast anställda personalen. En aktiv doktorand i tyska finns, dessutom handleds inom ämnet en doktorand i språkdidaktik. Utbildning Tyska är ett ämne med lång tradition vid Umeå universitet. Detsamma gäller utbildning av blivande tysklärare som alltid har varit en viktig del av verksamheten. Förutom ämnesstudierna i lärarutbildningen erbjuds kurser från nybörjarnivå och uppåt. På grund av små studerandegrupper sker samläsning i språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och kulturella moment mellan kurserna för blivande lärare och de fristående kurserna. Lärarna i tyska har tagit initiativ till och är fortsatt drivande inom magisterutbildningen i språkdidaktik, som vänder sig till verksamma lärare i svenska som andraspråk, engelska och moderna språk. Forskning Lärarnas didaktisk intresse avspeglar sig också i forskningen som i stora delar är didaktiskt inriktad. I denna forskning undersöks bland annat barn- och ungdomslitteratur och användande av skönlitteratur i tyskundervisningen i ungdomsskolan, förhållandet mellan explicit och implicit kunskap och deras bidrag till språkproduktion i ett främmande språk, utveckling av förmågan att uttrycka sig i skrift och metaspråkets betydelse för språkutveckling. Under senare år har kollaborativt skrivande varit ett fokusområde. Här kombineras sociokulturell lärandeteori med frågor om makt och identitet. Identity and Power in the Language Classroom var också temat för en internationell konferens 27 som två av lärarna var initiativtagare till. De nämnda två medarbetarna medverkar i olika sammanhang inriktade på de främmande språkens didaktik och har ett brett nationellt och internationellt kontaktnät. Man hör till initiativtagarna till det nationella nätverk som vid ett flertal tillfällen sökt medel för en forskarskola i de främmande språkens didaktik. Nätverket formaliserades för tre år sedan som en ideell förening. Inom nätverket har en språkdidaktisk antologi producerats som utkom förra året. En annan viktig nationell kontaktyta är ASLA, den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, där professorn innehar en styrelsepost. I ett internationellt perspektiv är Association for Language Awareness och dess konferenser och tidskrift av störst betydelse. Även här har professorn i tyska en styrelsepost. Lärarna har medverkat eller medverkar i EU-finansierade projekt om språkutbildning på högskolenivå i det nuvarande, LanQua (The Language Network for Quality Assurance) i den undergrupp som arbetar med språklärarutbildning. Sedan 1996 bedriver ämnet tillsammans med Goethe-institutet ett fortbildningsnätverk för tysklärare i norra Sverige som träffas en gång per termin för intensiv fortbildning. Genom detta nätverk har man goda kontakter med de flesta som engageras som lokala lärarutbildare, vilket höjer kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Samiska Miljö

171 Sid 171 Ämnet har två lektorer (en i samiska språk och en i samiska studier) och en tillsvidareanställd adjunkt. Timlärare och deltidsanställda lärare kompletterar bemanningen. Utbildning Umeå universitet har det nationella ansvaret för högre utbildning i samiska. Umeå universitet är idag också det enda lärosäte i landet där samiska språk erbjuds som huvudområde för akademiska examina. Även samiska studier är ett huvudområde vid Umeå universitet, också det unikt. Samiska studier utgör en del av det internationella forskningsområdet Native studies. Området fokuserar på urfolkens unika perspektiv och inkluderar en förståelse för urfolks, i detta fall det samiska folkets, världsbild och livssyn. Kulturarvsfrågor, frågor om mångfald och mänskliga rättigheter (inklusive språkliga rättigheter) liksom frågor om hållbar utveckling får en särskild belysning inom huvudområdet. Utbildningen i samiska språk ges i form av fristående kurser från nybörjarnivå till avancerad nivå, enligt en tvåårig cykel med nybörjar- och kvalifikationskurser och B-kurser ena året och A- kurser och C-kurser andra året. Samtliga kurser ges på distans med nätstöd och samlingsorter i Sápmi och med 5% studietakt. Kurser till och med B-nivå ges för närvarande i sydsamiska och nordsamiska medan C-kursen är en gemensam kurs (där dock ett moment och även examensarbetet kan riktas in mot en varietet). Från och med läsåret kommer även lulesamiska att ingå i utbudet efter att ha varit borta på grund av bemanningsskäl. Kurser på avancerad nivå är ena året inriktade på en språkvetenskaplig masterexamen (med kurser i samisk syntax, morfologi och fonologi) och andra året ges Samiska språkrevitaliseringsstudier, en kurs som behandlar metoder och strategier för revitalisering av hotade språk, med speciellt fokus på samiska språk ur ett urfolksperspektiv. Studenterna, som har en bakgrund på kandidatnivå i ett samiskt språk, tillgodogör sig grundläggande kunskaper och färdigheter för språkrevitaliseringsarbete, såväl inom kärnområdena lingvistisk teori, analys och fältmetod, som vad gäller sociala faktorer och politiska regelverk. Etiska aspekter behandlas genomgående. Efter genomgången kurs har studenten grundläggande färdigheter för att arbeta i språkrevitaliserande miljöer. Kursen är unik på svensk botten men har föregångare i språkrevitaliseringsarbete hos urfolk som bedrivs bland annat i Kanada. Lärare i samiska språk har tagit initiativ till och leder ett projekt inom Umeå universitets satsning på Flexutbildningar. Projektet, som utvecklar språkundervisning i Second Life, har anknytning till det EU-finansierade projektet AVALON och utgör ett pionjärarbete när det gäller minoritetspråksundervisning med hjälp av ny teknologi. Forskning Forskningen inom samiska språk är inriktad på språkbeskrivning, i första hand grammatik (fonologi, morfologi och syntax) och främst gällande sydsamiska. Forskningen har en direkt tillämpning i undervisningen genom att aktuella och tillförlitliga språkbeskrivningar av sydsamiska i stort sett saknas, så att forskningsresultaten omedelbart blir använda som kursmaterial. Inom samiska studier forskas om expressiv kultur, jojk och trummans roll. Narrativer är ett annat forskningsområde. Nätverk Inom CeSam (Centrum för samisk forskning) samarbetar ett antal forskare vid Umeå universitet kring samiska teman (se som utgör en central miljö inom Umeå universitets profilområde Nordliga studier.

172 Sid 172 Forskarna och lärarna inom samiska språk och samiska studier har ett omfattande nordiskt och internationellt nätverk inom språkvetenskap och urfolksstudier. Lingvistik Miljö Ämnet lingvistik har en professor, fyra lektorer (varav en är tjänstledig för en VR-postdok och en har uppdrag på heltid som prefekt), en postdoktor (i tillämpad lingvistik) samt två doktorander (i språkvetenskap med inriktning mot lingvistik). Utbildning Lingvistik är ett huvudområde på grundnivå och delområdena allmän språkvetenskap och fonetik är huvudområden på avancerad nivå. Lingvistik är vidare en inriktning inom forskarutbildning i språkvetenskap. Utbildning i lingvistik ges som fristående kurser på A C-nivå och på avancerad nivå. Därutöver ges nätdistribuerade kurser i bl a rättslingvistik, barns språkutveckling och språket och hjärnan. Huvuddelen av sin studerandevolym har ämnet inom ramen för logopedutbildningen, där 6 hp lingvistik ingår (bland annat kurser i talkommunikation, språk- och talutveckling, flerspråkighet, neurolingvistik och teckenkommunikation). Ämnet lingvistik utgör också tillsammans med filosofi, datavetenskap, psykologi och neurovetenskap basen för huvudområdet kognitionsvetenskap. Lingvistik ansvarar för en av fyra delkurser inom Grundkurs i kognitionsvetenskap och ger ytterligare 15 hp inom programmet och kommer att ansvara för en kurs och delta i en kurs i det mastersprogammet i kognitionsvetenskap som börjar ht211. Ämnet ansvarade för kursen Barns tal- och språkutveckling 6 hp i den första omgången av Speciallärarprogrammet och lärare från ämnet ingår i s utbildningsråd för Specialpedagog- och Speciallärarprogrammet. Lingvistiklärarnas kompetens (inom grammatik, språk- och talutveckling, tvåspråkighet, forskningsmetoder med mera) tas till vara inom olika utbildningar vid språkstudier. Internationellt samarbete inom området språk- och litteracitetsutveckling med specialpedagogisk inriktning är under uppbyggnad med University of Canterbury (Nya Zeeland). En gästforskare från Canterbury (Department of Communication Disorders) besöker ämnet under ht 21 och gör utbildningsinsatser inom speciallärarprogrammet, logopedprogrammet och forskarutbildning i språkvetenskap. Miljön i Canterbury är intressant för institutionen på grund av ledande kompetens inom språk- och talutveckling och literacy-utveckling, även med specialpedagogisk inriktning. Forskning Forskare inom lingvistik arbetar företrädesvis inom läs- och skrivforskning, språk- och talutveckling, andraspråksinlärning och rättslingvistik. Den skrivdidaktiska forskningen har beskrivits på annan plats. Forskare i miljön samarbetar också med forskare vid University of Dundee (School of Psychology) kring forskning om processering av syntaktisk struktur under läsning, som studeras genom s.k. syntactic priming och ingick tidigare i det ESRC-finansierade projektet Reading Acquisition and Dyslexia in

173 Sid 173 European Orthographies som leddes från Dundee ( Forskning inom språk- och talutveckling rör dels barns förvärv av fonologiska kontraster i perception och produktion, dels begreppsutveckling. Forskningssamarbete med forskare vid enheten för logopedi har bland annat lett till att en forskare inom fonetik fått ett VR-finansierade postdoktorsprojekt placerat vid enheten Svenska språket/nordiska språk (inklusive svenska som andraspråk) Miljö Ämnet nordiska språk har två professorer, tre tillsvidareanställda lektorer (varav en docent), en adjunkt (65%), en postdoktor (t o m 31 juli), och tre aktiva doktorander (varav en följer forskarutbildning i språkvetenskap). En doktorand i språkdidaktik handleds inom ämnet. Från höstterminen tillträder två ytterligare lektorer (1 juli respektive 1 augusti) och en postdoktor (1 september). En biträdande lektor i språk och språkdidaktik som tillträder 1 augusti har disputerat i ämnet nordiska språk och innebär en förstärkning för ämnesmiljön likaväl som för den ämnesdidaktiska. Utbildning Utbildning i svenska/nordiska språk ges som fristående kurser på grundnivå och avancerad nivå. Nordiska språk är också en inriktning inom forskarutbildning i språkvetenskap. Inom ämnet finns också Språkkonsultprogrammet, en av två utbildningar i landet som utbildar examinerade språkkonsulter. Programmet inriktar sig mot modern svensk sakprosa, exempelvis texter och skrivande i olika kontexter och medier. Genremedvetenhet och mottagaranpassning är ledord i utbildningen. Utvecklingen av programmet har inneburit en kompetensuppbyggnad inom området skrivande som har inneburit fördelar för lärarutbildningens kvalitet. En del av kursutbudet utgörs av kurser i svenska riktade mot internationella studenter, bland annat tre terminers heltidsstudier som leder fram till prövning för grundläggande behörighet för högskolestudier vad gäller svenska. Här finns ett givande samarbete med vår lärarutbildning i svenska som andraspråk, genom att lärarstudenterna får praktisera sina teoretiska kunskaper i en realistisk miljö. Svenska som andraspråk är ett viktigt fortbildningsämne för skolan och kursen Svenska som andraspråk i grundskolan inom Lärarlyftet har varit Umeå universitets absolut mest eftersökta kurs inom Lärarlyftetn. Utvecklingen av denna liksom våra övriga fortbildningskurser har satt avtryck i lärarutbildningens ämnesteoretiska innehåll. Från hösten 21 erbjuds Masterprogrammet i Skandinavistik med inriktning mot nordliga studier, ett program som vuxit fram ur ämnets engagemang i Umeå universitets starka forskningsområde Nordliga studier. Forskning Några av ämnets forskare är knutna till universitets starka forskningsmiljöer Nordliga studier (dialekt- och ortnamnsforskning) och Genusstudier (studier i språk och kön).

174 Sid 174 Litteracitetsstudier utgör som vi sett en viktig del av den språkdidaktiska forskningen, men är även stark inom ämnet, främst med historisk inriktning, dels mot medeltiden och det långa 18-talet, men även med inriktning mot skrivande i digitala medier. Nätverket Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden har en tvärvetenskaplig uppbyggnad och består av 2 forskare från Sverige och övriga Norden. I nätverket deltar nordister, historiker, etnologer, litteraturvetare och didaktiker. Nätverket samordnas från språkstudier och stöds av medel från Riksbankens Jubileumsfond. Ett annat forskningsområde är narrativa studier, med inriktning mot både historiskt och nutida material, i form av exempelvis livsberättelser och eliciterade narrativer kring specificerade teman. Här ingår en forskare från ämnet tillsammans med representanter från virologi och epidemiologi, historia, demografi och medievetenskap i det tvärvetenskapliga projektet Historiska influensapandemier som källa för beredskapsplanering, finansierat av Myndigheten för samhälsskydd och beredskap, tidigare också av Institutet för språk och folkminnen. Lånordsforskning liksom etymologisk forskning är andra områden. Kontakter med avnämare Språkkonsultprogrammet är en starkt arbetsmarknadstillvänd utbildning och förutom kortare kontakter under termin 1-5 av programmet genomför studenterna i anslutning till sitt examensarbete under termin 6 en längre verksamhetsförlagd utbildning som inbegriper konkreta konsultuppgifter på en arbetsplats. Institutionen har ännu inte hunnit följa upp den första kullen språkkonsulter som utexaminerades i juni 29 men utifrån vad vi vet är etableringsgraden mycket hög i kullen, varav flera har fått anställning i den organisation eller det företag där man genomförde sin vfu. Litteraturvetenskap vid kultur- och medievetenskaper Före 28 bildade litteraturvetenskapen en institution tillsammans med ämnet nordiska språk, men tillhör nu kultur- och medievetenskaper tillsammans med ämnena medieoch kommunikationsvetenskap, etnologi, museologi och konstvetenskap. Institutionen är värd för ett flertal program, bland andra Kulturanalysprogrammet, Kulturjournalistprogrammet och Vetenskapsjournalistprogrammet. Institutionsledningen består av prefekt, biträdande prefekt, administrativ samordnare samt studierektorer för grundnivå och avancerad nivå och för forskarnivån. Dessutom finns biträdande studierektorer, programansvariga samt studie- och ekonomiadministratörer. Institutionen har en gemensam seminarieserie och dessutom högre seminarier i litteraturvetenskap och medieoch kommunikationsvetenskap. Ämnespresentation Miljön Ämnet litteraturvetenskap har två professorer, en gästprofessor 5% och fyra lektorer (varav en docent, som uppbär Umeå universitets karriärbidrag för unga forskare). Ämnet har tre aktiva doktorander. Från halvårsskiftet tillträder en biträdande lektor med inriktning mot allmän litteraturvetenskap. Utbildning

175 Sid 175 Inom litteraturvetenskapens ramar ges vid kultur- och medievetenskaper utbildning i tre huvudområden: litteraturvetenskap, drama-teater-film och (från och med kommande läsår) skapande svenska. Alla tre är i olika grad involverade i lärarutbildningen. Utvecklingsarbetet som under senare år bedrivits inom Skapande svenska och som resulterat i att, förutom A- och B-kurs, även en C-kurs kommer att ges läsåret (4 1:ahandssökande), har inte bara resulterat i ett nytänkande kring undervisningsformerna inom A- och B-kurserna i litteraturvetenskap, utan har även kommit att prägla en del av tänkandet i samband med utvecklingsarbetet med en ny lärarutbildning. Grundtanken är att praktiskt arbete med litterära uttrycksformer, egna nyskrivna texter eller andras redan befintliga, och en förståelse för hur de kan fungera i olika tider eller sociala/politiska sammanhang, är en arbetsform som ger mycket djupare kunskaper än de former där man nöjer sig med läsning och intellektuell reflektion endast över redan befintliga texter. Skapande svenska håller alltså på att växa fram som ett självständigt forskningsområde och en utbildningsmetod, som får influera även angränsande kurser, däribland lärarutbildningens kurser. Ämnet litteraturvetenskap medverkar i Masterprogrammet i Skandinavistik vid språkstudier, och i den egna institutionens Kulturjournalistikprogram. I anslutning till dramateater-film ges Manusutbildningen för film, tv och nya medier, en konstnärlig yrkesutbildning för manusförfattare inom rörliga medier. Den treåriga kandidatutbildningen, som är unik i Sverige, varvar kreativt skapande med studier om film, tv och dramatiskt berättande. Forskning Forskare i litteraturvetenskap är aktiva inom två av Umeå universitets starka forskningsområden, Nordliga studier och Genusvetenskap, men inom ämnet sker även forskning med litteraturteoretisk inriktning. Norrländsk litteratur är ett tema inom Nordliga studier, och samlas runt projektet Norrlands litteraturhistoria. Såväl enskilda författarskap studeras (t.ex. Sara Lidman, Kerstin Ekman) som teman (t.ex. väckelserörelsen i litteraturen). Den genusvetenskapliga forskningen sker till stor del inom ramen för temat Challenging Emotions inom forskningsprogrammet Challenging Gender vid Umeå Centrum för Genusstudier ( som leds från ämnet. Temat sätter in modernitet, genus och känslor i en tvärvetenskaplig kontext och behandlar moderna och postmoderna definitioner och gestaltningar av känslor som kärlek, sorg, vrede och skam. Frågor kring intersektionalitet står också i fokus för ett projekt inom området teatervetenskap (Genus och etnicitet i kurdisk teater i Sverige, VR ). Nätverk Forskarna ingår i olika nationella och internationella nätverk i anslutning till sina forskningsområden. Litteraturvetenskapen i Umeå ingår tillsammans med andra universitet och högskolor norr om Gävle i Nordan Nätverk för litteraturvetenskap i Norrland. De litteraturvetenskapliga institutionerna i landet samarbetar också kring utgivningen av Tidskrift för litteraturvetenskap (TFL). Redaktörskapet flyttar mellan olika universitet och under åren 29 och 21 har Umeå hand om redaktörskapet.

176 Sid Utbildningsplaner 5.1 Förskollärarexamen 1. Basdata Omfattning: 21 högskolepoäng Examen: Förskollärarexamen Examensbeskrivningar återfinns på: Nivåtillhörighet: Grundnivå Programkod: Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av Rektor vid Umeå universitet Ikraftträdande: Ansvarig instans: 2. Utbildningens mål Mål för program inom högskolan De övergripande målen för all utbildning inom högskolan är fastställda i Högskolelagen. Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. För all högskoleutbildning gället att den inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (Se Högskolelagen 1 kap Nationella mål för aktuell examen Förskollärarexamen Omfattning Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 21 högskolepoäng.

177 Sid 177 Utbildningen ska omfatta följande områden: studier inom det förskolepedagogiska området om 12 högskolepoäng, utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt demokratins grunder, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, uppföljning och analys av lärande och utveckling, och utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, visa kännedom om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt visa kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap och förståelse om sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar för alla barn att lära och utvecklas, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och, i samverkan med andra, hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

178 Sid 178 visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga, i lyssnande, talande och skrivande, till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete) För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området. Övrigt För förskollärarexamen ska också de preciserade kraven gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Lokala mål för aktuell examen För de olika lärarprogrammen vid Umeå universitet gäller en indelning av utbildningsmål i två kompetenskategorier: 1) Generella kompetenser enligt examensordningens mål 2) Specifika kompetenser enligt kursplanernas förväntade studieresultat 3. Innehåll och uppläggning Allmänt Förskollärarutbildningen består av följande utbildningsområden: Utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng. Studier inom relevanta ämnesområden som omfattar 12 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng. Självständigt arbete om 15 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området.

179 Sid 179 Innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan profileras i de inledande studierna för att därefter anknytas genomgående till ämnesstudierna. Gemensamt för förskollärarprogrammet är att ämnesinnehållet står i fokus men även att förutsättningarna för hur lärande sker studeras. Ingående kurser ska vara relevanta för förskollärarens verksamhet och svara mot målen för kraven på förskollärarexamen. I inriktningen ingår 3 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning varav 15 högskolepoäng skall utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. För förskollärarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng. Programmets ingång Antagning till Förskollärarprogrammet sker till följande ingång: Förskollärarprogrammet, 21 högskolepoäng Obligatoriska utbildningsområden För att erhålla Förskollärarexamen, 21 högskolepoäng vid Umeå universitet skall utbildningen bestå av följande kurser: Utbildningsvetenskaplig kärna I, 28,5 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande 1, högskolepoäng Demokrati, individ och samhälle, 1 högskolepoäng Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 1 högskolepoäng Bedömning för lärande I:I, 1 högskolepoäng Bedömning för lärande I:II, 4 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng - avancerad nivå Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning I, 1,5 högskolepoäng Att vara lärare, 1,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 1 högskolepoäng Att undervisa, 1 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 18,5 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner I, 11 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner II, 7,5 högskolepoäng avancerad nivå

180 Sid 18 Examensarbete, 15 högskolepoäng - avancerad nivå Kurser/inriktningar från andra lärosäten kan efter tillgodoräknande ingå i en examen. Ämneskurser Lärande, lek och utveckling i förskolan I, 6 högskolepoäng Lärande, lek och utveckling i förskolan II, 3 högskolepoäng Lärande, lek och utveckling i förskolan III, 15 högskolepoäng Programöversikt För exempel på studiegång för lärarprogrammets olika ingångar se Examensarbete/självständigt arbete För förskollärarexamen om 21 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng på avancerad nivå inom det förskolepedagogiska området. Examensarbetets funktion är att sammanlänka utbildningens olika delar ämnesstudier, ämnesdidaktik, utbildningsvetenskaplig kärna och den verksamhetsförlagda utbildningen med den kommande yrkesverksamheten och ska svara mot utbildningens mål och förbereda för en eventuell forskarutbildning. Med avseende på den kommande yrkesverksamheten erbjuder examensarbetet möjligheter att: - söka och använda forskning, - utifrån ett kritiskt förhållningssätt problematisera och granska sin egen undervisning, - använda sig av teoretiska och metodiska verktyg i denna granskning samt - argumentera för en ståndpunkt och att formulera sig i skrift. Examensarbetet kan med fördel bedrivas praxisnära i relation till skolans verksamhet. Arbetet med examensarbetet är dock en del av universitetsstudierna. Ett examensarbete utförs normalt av en person, men i enstaka fall är det också tillåtet att två studenter samarbetar med ett examensarbet 4. Behörighet och urval Behörighetskrav Behörighetskraven är ännu inte fastställda. Urval För urval hänvisas till universitetets antagningsordning:

181 Sid Examination och betygssättning Examinationsformer Prov sker normalt i slutet av varje kurs och är muntliga och/eller skriftliga. Examination kan även ske genom fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, portfoliounderlag, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc. Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i respektive kursplan. Betyg Betyg sätts för varje kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos institutionsstyrelse, inför en ny provomgång, begära att en annan lärare utses att bestämma betyg i det förnyade provet. Studerande som underkänts på verksamhetsförlagd del (VFU) erbjuds möjlighet till ytterligare verksamhetsförlagda studier vid ett tillfälle. Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 6. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Hela kurser tillgodoräknas efter prövning av kanslichefen vid Umeå School of Education. För moment/delar av kurs görs en tillgodoräkning av betygsättande lärare (examinator). För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. 7. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum. Blanketter kan hämtas från: Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

182 Sid 182 Studieuppehåll Efter det att studierna har påbörjats får den studerande ansöka om uppehåll från studierna. Om uppehållet beviljas innebär beslutet att den studerande har platsgaranti till fortsatta studier inom programmet. Reglerna om studieuppehåll gäller under förutsättning att studenten, senast 15/4 respektive 15/1 närmast före den termin studierna ska återupptas, meddelar detta till lärarutbildningens studerandeexpedition, samt anmäler sig till kursen via Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren. Avrådan Uppstår hos lärarna eller utbildningsledningen tveksamhet om en studerandes möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, bör den studerande avrådas från att fortsätta studierna inom programmet. Denna avrådan bör ske så tidigt som möjligt och göras av kursansvarig institution i samråd med betygsättande lärare, utbildningsledningen, lärarutbildningens studievägledning och den studerande. Övrigt Antagning till Lärarprogrammets inriktning förskola sker två gånger per år, höst- och vårtermin. Utbudet av sökalternativ kan variera mellan dessa tillfällen. Antagning sker via Verket för Högskoleservice (VHS) och sista datum för ansökan är 15 april respektive 15 oktober. Antagning till kurser inom Förskollärarprogrammet sker terminsvis efter ansökan via och den särskilda behörigheten för dessa kurser prövas i samband med att ansökan behandlas. Om antalet sökande till en kurs inom programmet överstiger antalet platser på kursen sker urval. I urvalet rangordnas de sökande utifrån antalet tidigare avklarade/tillgodoräknade poäng i utbildningen.

183 Sid Grundlärarexamen 1. Basdata Omfattning: högskolepoäng Examen: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3, 24 högskolepoäng inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6, 24 högskolepoäng inriktning mot arbete i fritidshem.18 högskolepoäng Examensbeskrivningar återfinns på: Nivåtillhörighet: Grundnivå, Inriktning Fritidshem; Avancerad nivå, Förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och Grundskolans årskurs 4 6 Programkod: Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av Rektor vid Umeå universitet Ikraftträdande: Ansvarig instans: 2. Utbildningens mål Mål för program inom högskolan De övergripande målen för all utbildning inom högskolan är fastställda i Högskolelagen. Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. För all högskoleutbildning gället att den inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (Se Högskolelagen 1 kap Nationella mål för aktuell examen Grundlärarexamen Omfattning

184 Sid 184 Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 18 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 respektive grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 24 högskolepoäng. Utbildningen ska omfatta följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 9 högskolepoäng, varav 6 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området och 3 högskolepoäng i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs minst 3 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst 15 högskolepoäng. Av de ämnesoch ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjupningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 3 högskolepoäng i vartdera ämne. Därutöver krävs 3 högskolepoäng i något av de av studenten valbara områdena: 1. naturorienterande ämnen och teknik, 2. samhällsorienterande ämnen, eller 3. ett eller två praktiska eller estetiska ämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt demokratins grunder, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, och

185 Sid 185 visa kännedom om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser. visa kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid, och visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och, i samverkan med andra, hantera specialpedagogiska behov,

186 Sid 186 visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, samt visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad, visa kommunikativ förmåga, i lyssnande, talande och skrivande, till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete) För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 3 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning. Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort. För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Lokala mål för aktuell examen För de olika lärarprogrammen vid Umeå universitet gäller en indelning av utbildningsmål i två kompetenskategorier: 3) Generella kompetenser enligt examensordningens mål 4) Specifika kompetenser enligt kursplanernas förväntade studieresultat

187 Sid Innehåll och uppläggning Allmänt Förskoleklass och Grundskolans åk 1-3 Grundlärarutbildningen med inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 består av följande utbildningsområden: Åk 4-6 Utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng Relevanta ämnesområden som omfattar 15 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng Examensarbete om 3 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom inriktningen. Grundlärarutbildningen med inriktning grundskolans årskurs 4 6, 24 högskolepoäng består av följande utbildningsområden: Utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng. Relevanta ämnesområden som omfattar 15 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng. Fritidshem Examensarbete om 3 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom inriktningen. Grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem, 18 högskolepoäng: Utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng. Relevanta ämnesområden som omfattar 9 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng. Självständigt arbete om 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området.

188 Sid 188 Innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan profileras i de inledande studierna för att därefter anknytas genomgående till ämnesstudierna. Gemensamt för inriktningarna är att ämnesinnehållet står i fokus men även att förutsättningarna för hur lärande sker studeras. Ingående kurser ska vara relevanta för grundlärarens verksamhet och svara mot målen för kraven på lärarexamen mot inriktningarna. I vardera inriktning ingår 3 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning varav 15 högskolepoäng skall utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. För lärarexamen om 24 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 3 högskolepoäng alternativt två självständiga arbeten (examensarbeten) om 15 högskolepoäng. För lärarexamen om 18 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng Individuell studieplanering samt e-portfolio är grunden till kompetensuppföljning inom programmet. Grundlärarprogrammets ingångar Antagning till Grundlärarprogrammet sker till följande ingångar: -Grundlärarprogrammet inriktning Förskoleklass och åk 1-3, 24 högskolepoäng -Grundlärarprogrammet inriktning åk 4-6, 24 högskolepoäng. -Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem, 18 högskolepoäng. Obligatoriska utbildningsområden För att erhålla grundlärarexamen med inriktning Förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3, 24 högskolepoäng vid Umeå universitet skall utbildningen bestå av följande kurser: Utbildningsvetenskaplig kärna I, 28,5 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande I, 1 högskolepoäng Demokrati, individ och samhälle, 1 högskolepoäng Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 1 högskolepoäng Bedömning för lärande, 14 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng - avancerad nivå

189 Sid 189 Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning I, 1,5 högskolepoäng Att vara lärare, 1,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 6 högskolepoäng Att undervisa, 6 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 22,5 högskolepoäng - avancerad nivå Läraryrkets dimensioner, 22, 5 högskolepoäng Examensarbete, 3 högskolepoäng - avancerad nivå Ämneskurser Examensarbete I, 7,5 högskolepoäng Examensarbete II, 22,5 högskolepoäng Svenska för F-3, 3 högskolepoäng Matematik för F-3, 3 högskolepoäng Engelska för F-3, 15 högskolepoäng Specialpedagogik, 15 högskolepoäng Samhällsorientering för F-3, 15 högskolepoäng Naturorientering och teknik i F-3, 15 högskolepoäng För att erhålla grundlärarexamen med inriktning åk 4-6, 24 högskolepoäng vid Umeå universitet skall utbildningen bestå av följande kurser: Utbildningsvetenskaplig kärna I, 28,5 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande I, 1 högskolepoäng Demokrati, individ och samhälle, 1 högskolepoäng Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 1 högskolepoäng Bedömning för lärande, 14 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng- avancerad nivå Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng

190 Sid 19 Verksamhetsförlagd utbildning I, 1,5 högskolepoäng Att vara lärare, 1,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 6 högskolepoäng Att undervisa, 6 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 22,5 högskolepoäng - avancerad nivå Läraryrkets dimensioner, 22, 5 högskolepoäng Examensarbete, 3 högskolepoäng, avancerad nivå Ämneskurser Examensarbete I, 7,5 högskolepoäng Examensarbete II, 22,5 högskolepoäng Svenska för åk 4-6, 3 högskolepoäng Matematik för åk 4-6, 3 högskolepoäng Engelska för åk 4-6, 3 högskolepoäng Valbart andraämne, 3 högskolepoäng Samhällsorientering för åk 4-6, 3 högskolepoäng Naturorientering för åk 4-6, 3 högskolepoäng Praktiskt-estetiska ämnen för åk 4-6, 3 högskolepoäng Valbara praktiskt estetiska ämnen för åk 4-6, 3 högskolepoäng För att erhålla grundlärarexamen med inriktning Fritidshem, 18 högskolepoäng vid Umeå universitet skall utbildningen bestå av följande kurser: Utbildningsvetenskaplig kärna I, 28,5 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande I, 1 högskolepoäng Demokrati, individ och samhälle, 1 högskolepoäng Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 9 högskolepoäng Bedömning för lärande, 15 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng

191 Sid 191 Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning I, 1,5 högskolepoäng Att vara lärare, 1,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 6 högskolepoäng Att undervisa, 6 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 22,5 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner I, 15 högskolepoäng Läraryrkets dimensioner II, 7,5 högskolepoäng Examensarbete, 15 högskolepoäng Ämneskurser Lärande och utveckling i fritidshem, 45 högskolepoäng Valbara praktiskt estetiska ämnen i fritidshemmet, 3 högskolepoäng Kurser/inriktningar från andra lärosäten kan efter tillgodoräknande ingå i en examen. Programöversikt För exempel på studiegång för lärarprogrammets olika ingångar se Examensarbete/självständigt arbete För lärarexamen om 24 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 3 högskolepoäng alternativt två självständiga arbeten (examensarbeten) m 15 högskolepoäng på avancerad nivå För lärarexamen om 18 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng på grundnivå Examensarbetets funktion är att sammanlänka utbildningens olika delar ämnesstudier, ämnesdidaktik, utbildningsvetenskaplig kärna och den verksamhetsförlagda utbildningen med den kommande yrkesverksamheten och ska svara mot utbildningens mål och förbereda för en eventuell forskarutbildning. Med avseende på den kommande yrkesverksamheten erbjuder examensarbetet möjligheter att: - söka och använda forskning, - utifrån ett kritiskt förhållningssätt problematisera och granska sin egen undervisning, - använda sig av teoretiska och metodiska verktyg i denna granskning samt

192 Sid argumentera för en ståndpunkt och att formulera sig i skrift. Examensarbetet kan med fördel bedrivas praxisnära i relation till skolans verksamhet. Arbetet med examensarbetet är dock en del av universitetsstudierna. Ett examensarbete utförs normalt av en person, men i enstaka fall är det också tillåtet att två studenter samarbetar med ett examensarbete. 4. Behörighet och urval Behörighetskrav Behörighetskraven är ännu inte fastställda. Urval För urval hänvisas till universitetets antagningsordning: 5. Examination och betygssättning Examinationsformer Prov sker normalt i slutet av varje kurs och är muntliga och/eller skriftliga. Examination kan även ske genom fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, portfoliounderlag, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc. Den studerande ansvarar för dokumentationen i sin egen portfolio samt tillser att delar av innehållet görs tillgängligt för examination under utbildningstiden. Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i respektive kursplan. Betyg Betyg sätts för varje kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos institutionsstyrelse, inför en ny provomgång, begära att en annan lärare utses att bestämma betyg i det förnyade provet. Studerande som underkänts på verksamhetsförlagd del av kurs erbjuds möjlighet till ytterligare verksamhetsförlagda studier vid ett tillfälle. Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 6. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Hela kurser tillgodoräknas efter prövning av kanslichefen vid Umeå School of

193 Sid 193 Education. För moment/delar av kurs görs en tillgodoräkning av betygsättande lärare (examinator). För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt 7. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum. Blanketter kan hämtas från: Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Efter det att studierna har påbörjats får den studerande ansöka om uppehåll från studierna. Om uppehållet beviljas innebär beslutet att den studerande har platsgaranti till fortsatta studier inom programmet. Reglerna om studieuppehåll gäller under förutsättning att studenten, senast 15/4 respektive 15/1 närmast före den termin studierna ska återupptas, meddelar detta till lärarutbildningens studerandeexpedition, samt anmäler sig till kursen via Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren. Avrådan Uppstår hos lärarna eller utbildningsledningen tveksamhet om en studerandes möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, bör den studerande avrådas från att fortsätta studierna inom programmet. Denna avrådan bör ske så tidigt som möjligt och göras av kursansvarig institution i samråd med betygsättande lärare, utbildningsledningen, lärarutbildningens studievägledning och den studerande. Övrigt Antagning till Lärarprogrammets inriktning förskola sker två gånger per, höst- och vårtermin. Utbudet av sökalternativ kan variera mellan dessa tillfällen. Antagning sker via Verket för Högskoleservice (VHS) och sista datum för ansökan är 15 april respektive 15 oktober. Antagning till kurser inom Lärarprogrammet sker terminsvis efter ansökan via

194 Sid 194 och den särskilda behörigheten för dessa kurser prövas i samband med att ansökan behandlas. Om antalet sökande till en kurs inom programmet överstiger antalet platser på kursen sker urval. I urvalet rangordnas de sökande utifrån antalet tidigare avklarade/tillgodoräknade poäng i utbildningen.

195 Sid Ämneslärarexamen 1. Basdata Omfattning: högskolepoäng Examen: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 27 högskolepoäng inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3-33 högskolepoäng Examensbeskrivning återfinns på: Nivåtillhörighet: Avancerad nivå Programkod: Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av Rektor vid Umeå universitet Ikraftträdande: Ansvarig instans: 2. Utbildningens mål Mål för program inom högskolan De övergripande målen för all utbildning inom högskolan är fastställda i Högskolelagen. Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. För all högskoleutbildning gället att den inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (Se Högskolelagen 1 kap Nationella mål för aktuell examen Ämneslärarexamen Omfattning Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 27

196 Sid 196 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 3 eller, när så krävs, 33 högskolepoäng. Utbildningen ska omfatta följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng samt verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng och som huvudregel ämnesstudier i tre undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 9 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt i examen ingående ämne krävs minst 45 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 9 högskolepoäng inom ämnesområden relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng och omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 12 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde samt en fördjupning om 9 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 12 högskolepoäng inom ämnesområden relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt demokratins grunder, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också

197 Sid 197 visa sådana didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdigheter och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och, i samverkan med andra, hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, samt förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad, visa kommunikativ förmåga, i lyssnande, talande och skrivande, till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete)

198 Sid 198 För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 3 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort. För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Lokala mål för aktuell examen För de olika lärarprogrammen vid Umeå universitet gäller en indelning av utbildningsmål i två kompetenskategorier: 5) Generella kompetenser enligt examensordningens mål 6) Specifika kompetenser enligt kursplanernas förväntade studieresultat 3. Innehåll och uppläggning Allmänt Ämneslärarexamen Åk 7-9 Ämneslärarutbildningen med inriktning grundskolans årskurs 7 9 består av följande utbildningsområden: Utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng. Relevanta ämnesområden som omfattar 18 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng. Examensarbete om 3 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom inriktningen. Gymnasieskolan Ämneslärarutbildning med inriktning gymnasieskolan, 3-33 högskolepoäng: Utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng. Relevanta ämnesområden som omfattar 21 eller 24 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng. Examensarbete om 3 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom inriktningen. Innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan profileras mot respektive inriktning i de inledande studierna för att därefter genomgående anknytas till ämnesstudierna.

199 Sid 199 Gemensamt för inriktningarna är att ämnesinnehållet står i fokus men även att förutsättningarna för hur lärande sker studeras. Ingående kurser ska vara relevant för ämneslärarens verksamhet och svara mot målen för kraven på lärarexamen mot inriktningarna. I vardera inriktning ingår 3 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning varav 15 högskolepoäng skall utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. För lärarexamen om högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 3 högskolepoäng alternativt två självständiga arbeten (examensarbeten) m 15 högskolepoäng. Individuell studieplanering samt e-portfolio är grunden till kompetensuppföljning inom programmet. Ämneslärarprogrammets ingångar Antagning till Ämneslärarprogrammet sker till följande ingångar: -Ämneslärarprogrammet inriktning åk 7-9, 27 högskolepoäng -Grundlärarprogrammet gymnasieskolan, 3-33 högskolepoäng. -Kompletterande pedagogisk utbildning, 9 högskolepoäng Obligatoriska utbildningsområden För att erhålla ämneslärarexamen med inriktning årskurs 7-9, 27 högskolepoäng vid Umeå universitet skall utbildningen bestå av följande kurser: Utbildningsvetenskaplig kärna I, 28,5 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande I, 1 högskolepoäng Demokrati, individ och samhälle, 1 högskolepoäng Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 1 högskolepoäng Bedömning för lärande, 14 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng - avancerad nivå Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning I, 1,5 högskolepoäng Att vara lärare, 1,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 6 högskolepoäng Att undervisa, 6 högskolepoäng

200 Sid 2 Verksamhetsförlagd utbildning III, 22,5 högskolepoäng - avancerad nivå Läraryrkets dimensioner, 22, 5 högskolepoäng Examensarbete, 3 högskolepoäng - avancerad nivå Examensarbete I, 7,5 högskolepoäng Examensarbete II, 22,5 högskolepoäng Ämnen för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska 2. bild, hemoch konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, 3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk, 4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, 5. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som andraspråk 6. matematik. Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupperna 3, 4, alternativt ur ämnesgrupp 3 två olika språk inom ämnet moderna språk, 2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 5 3. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupperna 4, 5 eller 6 4. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 5. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik. För att erhålla ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, 3-33 högskolepoäng vid Umeå universitet skall utbildningen bestå av följande kurser: Utbildningsvetenskaplig kärna I, 28,5 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande I, 1 högskolepoäng Demokrati, individ och samhälle, 1 högskolepoäng Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande II, 1 högskolepoäng Bedömning för lärande, 14 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng- avancerad nivå Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning I, 1,5 högskolepoäng Att vara lärare, 1,5 högskolepoäng

201 Sid 21 Verksamhetsförlagd utbildning II, 6 högskolepoäng Att undervisa, 6 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 22,5 högskolepoäng - avancerad nivå Läraryrkets dimensioner, 22, 5 högskolepoäng Examensarbete, 3 högskolepoäng, avancerad nivå Examensarbete I, 7,5 högskolepoäng Examensarbete II, 22,5 högskolepoäng Ämnen för ämneslärarexamen vid med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper: 1. engelska, matematik, modersmål och svenska, 2. engelska, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk, 3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap, 4. idrott och hälsa, och 5. musik, bild Ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan är följande: 1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3, 2. två ämnen ur ämnesgrupperna 2, 3, alternativt ur ämnesgrupp 2 två olika språk inom ämnet moderna språk, 3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupperna 1, 2, 3, 4. ett ämne ur ämnesgrupp 5 och ett ämne ur ämnesgrupperna 1, 2, 3 5. musik och bild För att erhålla ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans åk 7-9, 27 högskolepoäng eller gymnasieskolan, 3-33 högskolepoäng genom Kompletterande pedagogisk utbildning om 9 högskolepoäng vid Umeå universitet skall utbildningen bestå av följande kurser: Utbildningsvetenskaplig kärna I, 3 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande I, 1 högskolepoäng Demokrati, individ och samhälle, 1 högskolepoäng Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 1 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna II, 3högskolepoäng- avancerad nivå Kunskap undervisning och lärande II, 15 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning I, 15 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III 3 högskolepoäng - avancerad nivå Ämnesdidaktik, 1 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 högskolepoäng Profession och vetenskap, 5 högskolepoäng Programöversikt

202 Sid 22 För exempel på studiegång för lärarprogrammets olika ingångar se Examensarbete/självständigt arbete För ämneslärarexamen om högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 3 högskolepoäng alternativt två självständiga arbeten (examensarbeten) m 15 högskolepoäng på avancerad nivå. Examensarbetets funktion är att sammanlänka utbildningens olika delar ämnesstudier, ämnesdidaktik, utbildningsvetenskaplig kärna och den verksamhetsförlagda utbildningen med den kommande yrkesverksamheten och ska svara mot utbildningens mål och förbereda för en eventuell forskarutbildning. Med avseende på den kommande yrkesverksamheten erbjuder examensarbetet möjligheter att: - söka och använda forskning, - utifrån ett kritiskt förhållningssätt problematisera och granska sin egen undervisning, - använda sig av teoretiska och metodiska verktyg i denna granskning samt - argumentera för en ståndpunkt och att formulera sig i skrift. Examensarbetet kan med fördel bedrivas praxisnära i relation till skolans verksamhet. Arbetet med examensarbetet är dock en del av universitetsstudierna. Ett examensarbete utförs normalt av en person, men i enstaka fall är det också tillåtet att två studenter samarbetar med ett examensarbete. 4. Behörighet och urval Behörighetskrav Behörighetskraven är ännu inte fastställda. Urval För urval hänvisas till universitetets antagningsordning: 5. Examination och betygssättning Examinationsformer Prov sker normalt i slutet av varje kurs och är muntliga och/eller skriftliga. Examination kan även ske genom fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, portfoliounderlag, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc. Den studerande ansvarar för dokumentationen i sin egen portfolio samt tillser att delar av innehållet görs tillgängligt för examination under utbildningstiden.

203 Sid 23 Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i respektive kursplan. Betyg Betyg sätts för varje kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos institutionsstyrelse, inför en ny provomgång, begära att en annan lärare utses att bestämma betyg i det förnyade provet. Studerande som underkänts på verksamhetsförlagd del av kurs erbjuds möjlighet till ytterligare verksamhetsförlagda studier vid ett tillfälle. Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 6. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Hela kurser tillgodoräknas efter prövning av kanslichefen vid Umeå School of Education. För moment/delar av kurs görs en tillgodoräkning av betygsättande lärare (examinator). För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. 7. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum. Blanketter kan hämtas från: Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Efter det att studierna har påbörjats får den studerande ansöka om uppehåll från studierna. Om uppehållet beviljas innebär beslutet att den studerande har platsgaranti till fortsatta studier inom programmet. Reglerna om studieuppehåll gäller under förutsättning att studenten, senast 15/4 respektive 15/1 närmast före den termin studierna ska återupptas, meddelar detta till lärarutbildningens studerandeexpedition, samt anmäler sig till kursen via

204 Sid 24 Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren. Avrådan Uppstår hos lärarna eller utbildningsledningen tveksamhet om en studerandes möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, bör den studerande avrådas från att fortsätta studierna inom programmet. Denna avrådan bör ske så tidigt som möjligt och göras av kursansvarig institution i samråd med betygsättande lärare, utbildningsledningen, lärarutbildningens studievägledning och den studerande. Övrigt Antagning till Lärarprogrammets inriktning förskola sker två gånger per, höst- och vårtermin. Utbudet av sökalternativ kan variera mellan dessa tillfällen. Antagning sker via Verket för Högskoleservice (VHS) och sista datum för ansökan är 15 april respektive 15 oktober. Antagning till kurser inom Lärarprogrammet sker terminsvis efter ansökan via och den särskilda behörigheten för dessa kurser prövas i samband med att ansökan behandlas. Om antalet sökande till en kurs inom programmet överstiger antalet platser på kursen sker urval. I urvalet rangordnas de sökande utifrån antalet tidigare avklarade/tillgodoräknade poäng i utbildningen.

205 Sid Yrkeslärarexamen 1. Basdata Omfattning: 9 högskolepoäng Examen: Yrkeslärarexamen Examensbeskrivningar återfinns på: Nivåtillhörighet:Grundnivå Programkod: Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av Rektor vid Umeå universitet Programkod: Ikraftträdande: Ansvarig instans: 2. Utbildningens mål Mål för program inom högskolan De övergripande målen för all utbildning inom högskolan är fastställda i Högskolelagen. Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. För all högskoleutbildning gället att den inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (Se Högskolelagen 1 kap Nationella mål för aktuell examen

206 Sid 26 Yrkeslärarexamen Omfattning Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 9 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande, de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådana didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt kännedom om vuxnas lärande, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdigheter och förmåga För yrkeslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

207 Sid 27 visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För yrkeslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. Övrigt För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning Lokala mål för aktuell examen För de olika lärarprogrammen vid Umeå universitet gäller en indelning av utbildningsmål i två kompetenskategorier: 1) Generella kompetenser enligt examensordningens mål 2) Specifika kompetenser enligt kursplanernas förväntade studieresultat 3. Innehåll och uppläggning Allmänt Yrkeslärarexamen Yrkeslärarutbildningen består av följande utbildningsområden: Utbildningsvetenskaplig kärna om 6 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning om 3 högskolepoäng. Ingående kurser ska vara relevant för yrkeslärarens verksamhet och svara mot målen för kraven på lärarexamen. I yrkeslärarprogrammet ingår 3 högskolepoäng ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Individuell studieplanering samt e-portfolio är grunden till kompetensuppföljning inom programmet. Lärarprogrammets ingångar

208 Sid 28 Antagning till Yrkeslärarprogrammet sker till följande ingång: Yrkeslärarprogrammet, 9 högskolepoäng Obligatoriska utbildningsområden För att erhålla yrkeslärarexamen. 9 högskolepoäng, vid Umeå universitet skall utbildningen bestå av följande kurser: Utbildningsvetenskaplig kärna I, 3 högskolepoäng Kunskap undervisning och lärande I, 1 högskolepoäng Demokrati, individ och samhälle, 1 högskolepoäng Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 1 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna II, 15 högskolepoäng Kunskap, undervisning och bedömning för lärande II, 15 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, högskolepoäng Ämnesdidaktik, 1 högskolepoäng Profession och vetenskap, 5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning i yrkesämnet, 3 högskolepoäng. Programöversikt För exempel på studiegång för lärarprogrammets olika ingångar se 4. Behörighet och urval Behörighetskrav Behörighetskraven är ännu inte fastställda. Urval För urval hänvisas till universitetets antagningsordning: 5. Examination och betygssättning Examinationsformer Prov sker normalt i slutet av varje kurs och är muntliga och/eller skriftliga. Examination kan även ske genom fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, portfoliounderlag, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc.

209 Sid 29 Den studerande ansvarar för dokumentationen i sin egen portfolio samt tillser att delar av innehållet görs tillgängligt för examination under utbildningstiden. Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i respektive kursplan. Betyg Betyg sätts för varje kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos institutionsstyrelse, inför en ny provomgång, begära att en annan lärare utses att bestämma betyg i det förnyade provet. Studerande som underkänts på verksamhetsförlagd del av kurs erbjuds möjlighet till ytterligare verksamhetsförlagda studier vid ett tillfälle. Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 6. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Hela kurser tillgodoräknas efter prövning av kanslichefen vid Umeå School of Education. För moment/delar av kurs görs en tillgodoräkning av betygsättande lärare (examinator). För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. 7. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum. Blanketter kan hämtas från: Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Efter det att studierna har påbörjats får den studerande ansöka om uppehåll från studierna. Om uppehållet beviljas innebär beslutet att den studerande har platsgaranti till fortsatta studier inom programmet. Reglerna om studieuppehåll gäller under förutsättning att studenten, senast 15/4 respektive 15/1 närmast före den termin studierna ska återupptas, meddelar detta till lärarutbildningens studerandeexpedition,

210 Sid 21 samt anmäler sig till kursen via Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren. Avrådan Uppstår hos lärarna eller utbildningsledningen tveksamhet om en studerandes möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, bör den studerande avrådas från att fortsätta studierna inom programmet. Denna avrådan bör ske så tidigt som möjligt och göras av kursansvarig institution i samråd med betygsättande lärare, utbildningsledningen, lärarutbildningens studievägledning och den studerande. Övrigt Antagning till Yrkeslärarprogrammet sker en gång per år, hösttermin. Antagning sker via Verket för Högskoleservice (VHS) och sista datum för ansökan är 15 april respektive 15 oktober. Antagning till kurser inom Lärarprogrammet sker terminsvis efter ansökan via och den särskilda behörigheten för dessa kurser prövas i samband med att ansökan behandlas. Om antalet sökande till en kurs inom programmet överstiger antalet platser på kursen sker urval. I urvalet rangordnas de sökande utifrån antalet tidigare avklarade/tillgodoräknade poäng i utbildningen.

211 Sid Strukturmodeller 6.1 Förskolan

212 Sid Grundlärare fritidshem

213 Sid Grundlärare F-3

214 Sid Grundlärare 4-6

215 Sid Ämneslärare 7-9

216 Sid Ämneslärare gymnasiet Gymnasieskolan, 3 hp Huvudämnesanknutet * Gymnasieskolan, 33 hp Huvudämnesanknutet * UK I, 28,5 hp UVS I, 28,5 hp T1 ht VFU 1,5 hp UK I forts. T1 ht VFU 1,5 hp UVS I forts. T2 vt T2 vt T3 ht Huvudämne inkl ämnesdid 9 hp (+examensarbete 3 hp) T3 ht Huvudämne inkl ämnesdid., 9 hp (exkl. examensarbete 3 hp) T4 vt T4 vt VFU II, 6 hp* VFU II, 6 hp* T5 ht UK II, 24 hp* T5 ht UVS II, 24 hp* T6 vt T6 vt T7 ht Andraämne inkl ämnesdid 9 hp T7 ht Andra ämne inkl ämnesdid., 12 hp T8 vt T8 vt T9 ht VFU III, 22,5 hp * T9 ht Examensarbete inom något av ämnena, 3 hp T1 vt UK III, 7,5 hp * T1 vt VFU III, 22,5 hp * T11 ht Examensarbete inom något av ämnena, 3 hp UVS III, 7,5 hp *

217 Sid Yrkeslärare

Visa mer