Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Relevanta dokument
Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Grundläggningsteknik VGTF01

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

Grundläggningsteknik VGTN01

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

VSMF10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019

Grundläggningsteknik VGTN01

Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Grundläggningsteknik VGTF01

Grundläggningsteknik VGTF01

Grundläggningsteknik VGTF01

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Grundläggningsteknik VGTF01

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2014

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2015

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2011 Statistiska institutionen Bertil Wegmann

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

Betongbyggnad. VBK020 / 6 högskolepoäng. Preliminärt kursprogram Höstterminen Konstruktionsteknik. Kursprogram VBK

Arkitekturteknik 1: Arkitektur & bärverk VBKA05, 3 hp

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)

Grundläggningsteknik VGT021

HUSBYGGNADSTEKNIK ht Kursprogram

Sannolikhet och statistik 1MS005

F0042T Optik I, Kursinformation

INDUSTRIELL EKONOMI FK

KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2013/2014

Regler för grupparbeten, inlämnings- och laborationsuppgifter

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012.

KURSPROGRAM HT-18 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER, FMSF70 & MASB02

Linjär algebra och geometri 1

FMS032: MATEMATISK STATISTIK AK FÖR V OCH L KURSPROGRAM HT 2015

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2013.

Kursbeskrivning för Ekonometri, 15 högskolepoäng

Statistik och testmetodik

Allmänna krav för inlämningsuppgifter vid V- programmet LTH

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum Övrig kommentar

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

Studiehandledning M0038M Matematik I Differentialkalkyl Lp 1, 2016

Konstruktionsuppgifter för kursen Strukturmekanik grunder för V3. Jim Brouzoulis Tillämpad Mekanik Chalmers

BG306A Strukturmekanik, bärverksanalys MT129A Finita elementmetoden

KURSPROGRAM HT-10 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR CDI, FMS 012

Introduktionsmöte Innehåll

Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design.

KURSPROGRAM Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p

KURSPROGRAM Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Studiehandledning S0001M Matematisk statistik Läsperiod 2, HT 2017

91MA11/7, 92MA11/7 Matematik 1 - Delkurs: Algebra, 7,5 hp Kurs-PM vt 2015

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019

Allmänna krav på utformningen och användandet av inlämningsuppgifter i kurser som ges av Brandteknik

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter

Individuell inlämningsuppgift TEK210

SG1107 Mekanik Vårterminen 2013

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

KURSPROGRAM 2017: KOOA15 ALLMÄN KEMI FÖR K och B (7,5 högskolepoäng)

Processbaserad Verksamhetsutveckling

Stål- och träbyggnadsteknik VBK N01

Undervisningsformer:

Kursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp)

Kursinformation. Kurslitteratur: H. Anton och C. Rorres: Elementary Linear Algebra, 10:e upplagan. Wiley 2011 (betecknas A nedan).

Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008

KURSPROGRAM HT-18 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR D, I OCH PI, FMSF45 & MASB03

Kursinformation. Statistik och geometri, 7 hp. inom kursen 973G10, 15 hp för Lärare i årskurs 4-6

Kursinformation och studiehandledning, Matematik III - Differentialekvationer, komplexa tal och transformteori, Lp III 2016.

Kursbeskrivning. Institutionen för folkhälsovetenskap. Kursnamn: Grundläggande statistik med SPSS Högskolepoäng: 3 hp

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH N HT 2014, DELKURS A1, 5 HP

2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2

Konstruktion med mikrodatorer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

Fysikens matematiska metoder hösten 2006

Socialpsykologiska teorier, 7,5 hp

Kursprogram vårterminen 2014

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013

Studiehandledning S0001M Matematisk statistik Läsperiod 4, VT 2017

LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR KURSPROGRAM IBYA2 VBF605 BYGGNADSFYSIK LP2 HT 2012

KURSPROGRAM VATTENRENINGSTEKNIK

Transkript:

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05 Kursprogram 2015

Inledning Kursens syfte är att ge kunskaper om att välja fysikaliskt riktiga modeller samt att använda dessa för att lösa ingenjörsproblem. Huvudfokus ligger på analys av bärverk bestående av balkar och stänger, men det generella i fysiken och analysmetoderna understryks genom att även endimensionella flödesproblem behandlas i kursen. Analys av stänger, balkar, fackverk och ramar tillhör de vanligaste beräkningsuppgifterna för en konstruktör. Kursen ger träning i att både teoretiskt modellera och konstruktivt förstå fackverk och ramar. Med utgångspunkt i enkla strukturelement stänger, balkar, fjädrar modelleras avancerade fackverks- och ramkonstruktioner. Med elementmetodik analyseras sedan dessa konstruktioner med avseende på deformationer, kraftfördelningar, bärförmåga och stabilitet. Analysmetodiken passar lika bra för endimensionella flödesproblem som endimensionell värmetransport, diffusion, grundvattenströmning, rörströmning och elektriska kretsar, vilket visas i några enkla exempel. Den konstruktiva förståelsen tränas via diskussioner kring verkliga och beräknade konstruktioner, och sätts praktiskt på prov. Litteratur Dahlblom O och Olsson K-G: Strukturmekanik modellering och analys av ramar och fackverk. Andra upplagan. Studentlitteratur AB, Lund 2015, ISBN: 9789144107868. Säljs av KFS. I den andra upplagan har några mindre omformuleringar gjorts, fel korrigerats och någon övningsuppgift lagts till. Det går även utmärkt att använda den första upplagan av boken, Lund 2010, ISBN: 9789144068947. Rättelselista finns på kursens webbsida. I enstaka fall har numrering av övningsuppgifter och ekvationer ändrats. I de fall uppgifternas numrering har ändrats framgår detta av läsanvisningarna. Tillagd övningsuppgift och rättelselista finns på kursens webbsida. Inlämningsuppgifter I kursen ingår obligatoriska inlämningsuppgifter. Dessa ska vara logiskt uppställda, kortfattade samt snyggt och prydligt redovisade. Inlämningsuppgifterna redovisas enskilt eller i grupp om maximalt två studenter och lämnas in senast vid den tidpunkt som anges i läsanvisningarna. Rapporterna utförs enligt nivå I för inlämningsuppgifter på V-programmet och en beskrivning av hur de allmänna anvisningarna kan tolkas när det gäller inlämningsuppgift i denna kurs ges i avsnittet "Anvisningar för redovisning av inlämningsuppgifter" nedan. Laboration I kursen ingår en laboration som innebär praktiskt byggande. Förutsättningarna delas ut 2015-02-09. Laborationen utförs i grupper om 6 8 personer. Det praktiska arbetet kan påbörjas 2015-02-17. Redovisning äger rum 2015-03-05.

Examination För att erhålla slutbetyg i kursen krävs godkänd tentamen, godkända inlämningsuppgifter samt godkänd laboration. Tentamen är skriftlig och består av 6 8 uppgifter. Tillåtna hjälpmedel är Formelsamling för Teknisk modellering: Bärverksanalys, VSMF05 och räknare. Maximalt kan 60 poäng erhållas, varav 30 poäng erfordras för godkänt. Det ordinarie tentamenstillfället är onsdag 2015-03-18 kl 14-19 i MA08. Under förutsättning att tentamen är godkänd kan bonuspoäng från inlämningsuppgifterna läggas till tentamensresultatet. Maximalt en bonuspoäng per inlämningstillfälle kan erhållas om inlämningsuppgifterna är rätt eller nästan rätt genomförda, välskrivna, i tid inlämnade, samt att eventuella kompletteringar lämnats in senast 2015-03-25. Maximalt 5 bonuspoäng kan erhållas. Den sammanlagda bonuspoängen avrundas till närmaste heltal och kan endast tillgodoräknas vid det ordinarie tentamenstillfället. Slutbetyg ges enligt följande skala: 30 39 poäng ger betyget 3 40 49 poäng ger betyget 4 50 65 poäng ger betyget 5 Lärare Ola Dahlblom 046 222 95 07 Ola.Dahlblom@construction.lth.se Daniel Åkesson Kursens webbsida: För att nå kursens webbsida: Gå in på www.byggmek.lth.se Klicka Utbildning Klicka Kurser Klicka VSMF05 Teknisk modellering: Bärverksanalys På webbsidan finns kompletterande kursmaterial.

Tidplan Vecka veckodag datum tid lokal undervisning Kapitel 4 Måndag 150119 08-10 MA03 Föreläsning 1, 2 Måndag 150119 10-12 KC:V Q1,Q2+KC:Ag Övning 1, 2 Torsdag 150122 13-15 MA03 Föreläsning 3 Torsdag 150122 15-17 KC:V Q1,Q2+KC:Ag Övning 3 5 Måndag 150126 10-12 KC:V Q1,Q2+KC:Ag Övning 3 Torsdag 150129 13-15 MA03 Föreläsning 4 Torsdag 150129 15-17 KC:V Q1,Q2+KC:Ag Övning 4 6 Måndag 150202 08-10 MA03 Föreläsning 4 Måndag 150202 10-12 KC:V Q1,Q2+KC:Ag Övning 4 Torsdag 150205 15-17 KC:V Q1,Q2+KC:Ag Övning 4 7 Måndag 150209 08-10 MA03 Föreläsning 5 Måndag 150209 10-12 KC:V Q1,Q2+KC:Ag Övning 5 Torsdag 150212 15-17 KC:V Q1,Q2+KC:Ag Övning 5 8 Måndag 150216 08-10 MA03 Gästföreläsning 1 5 Måndag 150216 10-12 KC:V Q1,Q2+KC:Ag Övning 5 Torsdag 150219 13-15 MA03 Föreläsning 6, 8 Torsdag 150219 15-17 KC:V P1,P2+KC:Ag Övning 6, 8 9 Måndag 150223 10-12 KC:V P1,P2+KC:Ag Övning 8 Torsdag 150226 13-15 MA03 Föreläsning 9, 10 Torsdag 150226 15-17 KC:V P1,P2+KC:Ag Övning 9, 10 10 Måndag 150302 10-12 KC:V P1,P2+KC:Ag Övning Repetition Torsdag 150305 13-17 KC:B Redovisning av laboration 11 Måndag 150309 10-12 KC:V P1,P2 Övning Repetition 1 Karl-Gunnar Olsson, Institutionen för arkitektur på Chalmers

Läsanvisningar Övningsuppgifter som rekommenderas för respektive kapitel listas nedan. Vilka uppgifter som är inlämningsuppgifter och när de ska lämnas in framgår också. Vanlig stil avser uppgifter som löses med enbart handberäkning och fet stil avser uppgifter som löses med hjälp av CALFEM. De uppgifter som anges utan parentes löses i första hand. Uppgifter med beteckning med enbart siffror finns i kursboken. Uppgifter med beteckning som inleds med ex finns i CALFEM-manualen. Avsnitt Uppgifter 1. Matrisalgebra 1-1, 1-2, 1-3, 1-4, 1-5, 1-6, exi1, exi2, exi3, exi4, exi5, exi6 2. System av kopplade fjädrar 2-1, 2-3, 2-4, exs1, 2-2 3. Stänger och fackverk (3-1), 3-2, 3-3, 3-4, 3-5, 3-6, 3-7, 3-8, 3-9, 3-10, 3-11, exs3, 3-12 4. Balkar och ramar (4-1), (4-2), (4-3), 4-4, (4-5), 4-6, (4-7), 4-8, exs6, 4-9, 4-10, 4-11, exs7, 4-12, 4-13 5. Modellering på systemnivån 5-1, 5-2, 5-3, 5-4, 5-5, 5-6, (5-7), 5-8, 5-9 2, (5-10 3 ), 5-11 4 6. Fjädrande upplag 6-1, 6-2, 6-3, 6-4, 6-5, 6-6 8. Flöden i nätverk 8-1, exs2, 8-2, 8-3, 8-4, 8-5 9. Geometrisk ickelinjäritet 9-1, 9-2, (1-7), 9-3, 9-4, 9-5, exn1, 9-6, 9-7, 9-8 10. Materiell ickelinjäritet 10-1, 10-2, 10-3, 10-4 Repetition - Inlämningsuppgifter: Lämnas in senast: 2-1, 2-2 2015-01-26 kl 10.15 3-11, 3-12 2015-02-02 kl 08.15 4-8, 4-9 2015-02-12 kl 15.15 4-13, 5-11 4 2015-02-19 kl 13.15 8-5, 9-6, 9-7, 9-8 2015-03-02 kl 12.00 2 Uppgiften är ny för andra upplagan. Finns även på kursens webbsida. 3 I första upplagan betecknas uppgiften 5-9 4 I första upplagan betecknas uppgiften 5-10.

Anvisningar för redovisning av inlämningsuppgifter Det finns allmänna anvisningar för inlämningsuppgifter på V-programmet 5. Här ges en beskrivning av hur dessa allmänna anvisningar kan tolkas när det gäller inlämningsuppgift i denna kurs. Målgrupp För inlämningsuppgifter är den verkliga målgruppen läraren och målet är att bli godkänd på uppgiften och få bra poäng. Den fingerade målgruppen är dock en annan student i samma årskurs. Formell struktur Nedan anges de innehållselement som ska finnas samt en del tips om vad de kan innehålla. Titelsida På titelsidan ska följande information finnas: Kurskod och kursnamn Uppgiftens namn Författarnas namn och personnummer Datum vid inlämning Det bör finnas utrymme för lärares kommentarer på titelsidan. Inledningsdel I inledningsdelen beskrivs beräkningsförutsättningarna och frågeställningen. Beräkningsförutsättningarna ska innehålla en figur med geometri, upplagsvillkor och last. Materialoch tvärsnittsdata ska anges, gärna i en tabell. Metoddel Beskriv beräkningen kortfattat. En figur som visar beräkningsmodellen med elementindelning och frihetsgrader ska finnas med. Presentera elementens egenskaper, elementlaster, nodlaster och föreskrivna frihetsgrader. Beräkningsdel Här redovisas själva beräkningarna. Det kan vara snyggt uppställda handberäkningar eller kommentarer till datorberäkningar. Indata till CALFEM (.m-fil) och utdata från CALFEM läggs som appendix. Resultatdel Här presenteras resultatet av beräkningarna. De efterfrågade resultaten lyfts fram på ett tydligt och överskådligt sätt. Snittkraftsdiagram, förskjutningsfigurer, etc ger en bra bild av resultatet. Teknisk utformning Inlämningsuppgiften får gärna vara prydligt handskriven men kan också vara skriven på dator. Inlämningen ska vara häftad eller ligga i mapp. 5 http://www.student.lth.se/fileadmin/lth/student/vagochvattenbyggnad/filer/krav030911inlamningsuppgifter.pdf