14 punkter för bättre konkurrensutsättning

Relevanta dokument
Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Policy för konkurrensprövning i Nykvarns kommun

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lekeberg 29 mars 2017

Fritt val i vård och omsorg LOV

reviderad och Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

TJÄNSTESKRIVELSE. Policy för Konkurrensprövning i Nykvarns Kommun KS/2019:231 TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen

Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge

Intern boendepeng inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Program för uppföljning och insyn

Riktlinjer vid konkurrensutsättning av kommunal verksamhet inom välfärdsområdet för Jönköpings kommun. Sn/2009:

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5

Konkurrensen i Sverige Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Fastställande av handlingsplan 2013 för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens konkurrensplan

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Philip Ribera/Millie Lindroth

Upphandlingsseminarium. Sotenäs 19 jan 2017 Ulrica Dyrke, Företagarna

Central entreprenadupphandling av vård- och omsorgsboenden 2018

Handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl.

Valfrihet med politiska våndor

Lag om valfrihet - tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun ,rev Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Lag om valfrihet - tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg

APRIL Företagen och de kommunala upphandlingarna

Bättre offentliga marknader

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Med företagens glasögon

Rimliga och relevanta krav. Senaste nytt på upphandlingsområdet

Handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Program för uppföljning och insyn

Upphandlingshandledning Så här går det till i Surahammars kommun

Revisionsrapport - förstudie

Påstådd bristande konkurrensneutralitet i valfrihetssystem

Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förvaltningens förslag till

1 Fråga: Hej! Amesto Sourcing

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Med företagens glasögon

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Seminarium om offentlig upphandling LOU

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Märken i offentlig upphandling

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)

Riktlinjer vid konkurrensprövning

Sammanfattning 2014:1

Anmälan av delegationsbeslut enligt punkterna A 1,2 och 4 i delegationsordningen

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

Utredningsdirektiv LOV inom daglig verksamhet

Vägledande dokument om avtal och bidrag med föreningar och organisationer

Särskilda direktiv för utförarstyrelserna

1(7) Konkurrensprogram. Styrdokument

Begäran om uppdrag att upphandla driften av ungdomsverksamheterna i Blå huset och

Checklista för förfrågningsunderlag (upphandlingsdokument) enligt LOU

Inköpspolicy Malmö Stad

Vi vill sitta i förarsätet

Fler små företag i offentlig upphandling. - Skapa mötesplatser - Förmedla kunskap - Visa goda exempel - Ge stöd

Valfrihetssystem.

Riktlinjer för direktupphandling

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av juristtjänster

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt Stefan Jönsson

Centralupphandling av vård- och omsorgsboenden 2017

Vår styrka är kombinationen av verksamhetskunnande samt ledande kompetens inom ITmanagement

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega

BILAGA F7. De verksamheter som går under LUF anger upphandlingar över kr (det vill säga gränsen för direktupphandling).

Dnr: YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket Stockolm

Regler för etablering av vårdgivare, förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård

Gråa hår av offentlig upphandling?

Inköps- och upphandlingsriktlinjer

Rekommendation Tidig marknadsdialog

På väg mot ett Stockholm i världsklass

Dokumentation av direktupphandlingar

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor)

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Upphandling INDIGO coach

Att ha vården som kund

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Inbjudan att lämna anbud i upphandling för coachningstjänster inom Projekt INDIGO - Värmland, Örebro, Dalarna (INDIGO), IUC Wermland AB (IUC)

Dokumentation av direktupphandlingar

Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang

Frågeformulär avseende uppföljning av landstingets Upphandling och Inköp år 2018

Verksamhet på (o)lika villkor

Transkript:

SEPTEMBER 2014 14 punkter för bättre konkurrensutsättning Medlemsföretag, Rosa Tornet Vad småföretagen önskar att politiker och upphandlare alltid tänker på vid offentlig upphandling och pengasystem.

Att småföretagens villkor är gynnsamma är viktigt för att företagandet i Sverige ska kunna växa. Offentlig sektor är en viktig kund för många småföretag. Därför är det av stor betydelse hur process och dialog hanteras vid offentliga upphandlingar och när så kallade penga- eller valfrihetssystem utformas. Denna skrift är framtagen av Svenskt Näringslivs SME-kommittés arbetsgrupp för konkurrens och handlar om hur processen vid konkurrensutsättning kan förbättras. Vi på Svenskt Näringsliv liksom talespersonerna för små- och medelstora företag träffar gärna kommuner och landsting för att diskutera vilka åtgärder som är viktiga för att få till stånd en väl fungerande konkurrensutsättning. 1

1 Förberedelsefasen Det är viktigt att definiera innehållet i den vara eller tjänst som ska konkurrensutsättas. Många gånger uppstår problem därför att man slarvat med behovsanalysen och inte på ett tillräckligt tydligt sätt tagit beslut om vad uppdraget faktiskt ska innehålla. Vikten av en god dialog mellan beställare och upphandlare inför en upphandling kan inte nog understrykas. Efter en grundlig marknadsanalys bör man kunna ta beslut om uppdragets storlek. Skall uppdraget exempelvis delas upp i delkontrakt eller inte? Tänk på att i förfrågningsunderlaget informera om leverantörens möjlighet att åberopa annat företags kapacitet eller att lämna gemensamt anbud. Det kan skapa förutsättningar för små företag att delta i offentlig upphandling, vilket generellt sett är angeläget för att främja dessa företags utveckling. 2 En utvärdering i efterhand kräver att man sätter ett eller flera mål i förväg. Det är därför betydelsefullt att vara på det klara med målsättningen med konkurrensutsättningen? Är det högre kvalitet? Lägre kostnader? En önskan att stimulera företagsutveckling/nyetableringar? Eller något annat? När det gäller välfärdstjänsterna bör alltid medborgarperspektivet stå i fokus. 3 Det är en myt att upphandlare och företagare inte får tala med varandra! Dialog före och efter en upphandling det vill säga bland annat inför upprättande av för frågningsunderlag, leder till en bättre analys inför nästa upphandling. Fungerande nätverk bestående av företagare, politiker och deras tjänstemän som träffas återkommande underlättar marknadsanalysen. Upphandlarna måste också sträva efter 2

att besvara leverantörernas frågor under upphandlingsprocessen. Denna skriftliga kommunikation ökar möjligheten att få in fler kompletta anbud. De svar som ges måste dock göras tillgängliga för alla, t ex genom att dessa publiceras på upphandlarens hemsida. Det är mycket sannolikt att sådana åtgärder minskar antalet överprövningar. Kraven i förfrågningsunderlaget/avtalsvillkoren ska vara relevanta vad avser kompetens, ekonomisk styrka, tidigare erfarenhet med mera. Krav att företaget har tidigare erfarenhet av verksamheten i fråga leder till att nystartade företag utesluts även om dess personal har förvärvat erforderlig kompetens sedan tidigare. Inom välfärdstjänsterna bör krav på vandel kunna ställas. 4 Medlemsföretag, Stormtrivs 3

5 Ställda krav, mål och kvalitetsindikatorer måste ha ett naturligt samband med det som skall upphandlas/konkurrensutsättas. Kraven måste också stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas/konkurrensutsättas. Det är vidare viktigt att vara överens om vissa centrala begrepp. Vad avses exempelvis med kvalitet? Ett underlag med tänkta krav och kvalitetsindikatorer kan lämpligen sändas ut på en remissrunda innan man låser innehållet i förfrågningsunderlaget. På så vis kan felaktigt ställda krav justeras. Det måste vara möjligt att följa upp om ställda krav och mål uppfylls. Därför måste kraven och kriterierna för måluppfyllelse vara mätbara liksom eventuella kvalitetsindikatorer därutöver. Mätbarhet krävs också för att en relevant utvärdering ska kunna göras. Det är viktigt att satta mål och kvalitetsindikatorer fokuserar på vilka resultat som ska uppnås och inte bara ställer krav på exempelvis kvalitet i processerna. 4 Medlemsföretag, Perssons Buss

Innan konkurrensutsättning sker bör det noga ha övervägts om egen-regin i kommunen/landstinget ska få vara en aktör. Huvudregeln bör vara att så inte är fallet, eftersom privata företag och offentliga utförare aldrig kan konkurrera på helt lika villkor. Undantag från den regeln är ofta motiverat i välfärdssektorn, bland annat utifrån det kommunala sista-hands ansvaret. Inom skolan finns dessutom lagkrav på kommunalt driven verksamhet. Inom så kallade hårda områden, till exempel sophämtning, lokalvård med mera bör kommunen inte bedriva egen konkurrerande verksamhet. 6 Ett sätt att öka konkurrensen inom tjänsteområden kan vara att sälja delar av den kommunala verksamheten, till exempel till personalen. Sådan försäljning måste dock ske till marknadspris där också så kallat goodwill-värde inräknas. I annat fall uppstår en konkurrenssnedvridning och kommunen förvaltar inte sina resurser på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. I vissa fall måste den tjänst som tillhanda hållits av den sålda verksamheten konkurrensupphandlas. 7 Om egen-regin ska konkurrera med privata leverantörer måste redovisningen vara avgränsad. Samtliga direkta och relevanta indirekta kostnader måste påföras verksamheten. Den kommunala egen regi-produktionen, till exempel skola och hemtjänst, bör också ha ett avkastningskrav för respektive verksamhet som motsvarar den för en riskfri placering. Långsiktigt bör varje enhet bära sina kostnader. Kommunen/ landstinget bör för välfärdsområdet ha en uppdelning i sin organisation mellan beställarfunktionen och utförarenheterna för att värna konkurrensneutraliteten. 8 5

9 Ersättningen bör där så är görligt till viss del baseras på uppnådda resultat/uppnådd kvalitet. Den resultatbaserade ersättningen bör vara väl avvägd, så att den till exempel inte leder till att endast vissa angelägna mål uppnås, medan andra försummas. Exempel på resultatbaserade ersättningar kan vara att extra ersättning erhålls om vissa objektivt mätbara kvalitets mål överträffas. Resultatbaserade ersättningar kan vara ett kraftfullt instrument för ökad produktivitet. 10 Om kommunen/landstinget har ett kundvalssystem bör utgångspunkten för ersättningen vara kostnadsläget i den kommunala verksamheten. Samtidigt ska ett samhällsekonomiskt effektivt resursutnyttjande eftersträvas. Detta innebär att krav på godtagbar produktivitet och produktivitetsutveckling behöver beaktas när ersättningsnivåerna fastställs. Ersättningen ska vara på lika villkor för kommunen som utförare och de privata konkurrenterna. Genom att ersättningsnivån är fast lika stor för alla individer med samma behov sker konkurrensen med kvalitet. 6 Medlemsföretag, Byggmästaren

Genomförandefasen Syftet med ett valfrihetssystem är att brukaren ska kunna välja och välja bort utförare. Om inte informationen till brukaren fungerar så blir det inte heller någon valfrihet. Det är därför viktigt att kommunen/landstinget presenterar generell information om hur valfrihetssystemet fungerar men även offentliggör resultatet av kvalitetsuppföljningar och brukarnas omdömen avseende de olika utförarna. Sådan information bör alltid finnas på kommunens hemsida. 11 Kvalitetsinformation till beställare och brukare ska också finnas för verksamheter enligt LOU så att kvaliteten kan kontrolleras och värderas. Om den kommunala egen-regin går med förlust måste åtgärder vidtas så snart som möjligt för att ändra detta. Eventuella underskott bör normalt betalas tillbaka från egen regi-enheten till kommunen centralt. Detta bör ske enligt en fastställd plan och inom rimlig tid. 12 Uppföljning av ställda krav och mål är en nödvändighet. Uppföljning avseende välfärdstjänsterna bör ske genom regelbundna platsbesök, gärna oannonserade. I samband med konkurrensutsättning går politikerna in i en ny roll och måste växla fokus från producent- till beställarrollen. I detta perspektiv blir avtalsvården extra viktig. Fungerar avtalsrelationen bra? Om inte vad behöver ändras till nästa upphandling/avtalsperiod? Uppföljning av egen regi och de olika leverantörerna av köpta/finansierade tjänster bör ske efter samma mall. 13 7

14 Utvärderingsfasen Utvärdering inför nästa upphandlingsomgång/avtalsperiod i kundvalssystem är viktig. Nåddes exempelvis de uppsatta målen? Förutom att man bör dra lärdomar inför en ny upphandling bör resultaten från utvärderingen utgöra ett naturligt inslag i ett ständigt förbättringsarbete. Ovanstående punkter är självfallet inte uttömmande. Bland annat är varje bransch unik och konkurrensutsättningsprocessen måste anpassas till det. Medlemsföretag, Liselotte Lööf AB 8

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00