Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt radioaktivt avfall; vilka avfallskategorier det rör sig om (inklusive omfattning och trender), vilka problemen är och hur avfallet hanteras i väntan på en slutlig lösning. Myndigheten avser att följa upp utredningen från 2009 som resulterade i en problembeskrivning med tillhörande åtgärdsförslag för att komma till rätta med brister i hanteringen av icke-kärntekniskt radioaktivt avfall (SSM-rapport 2009:29). Uppföljningen kommer att baseras på information som redan finns inom myndigheten, men dialog krävs även med aktörer som hanterar radioaktivt avfall samt aktörer som har hört av sig till myndigheten angående problem att få sitt radioaktiva avfall omhändertaget. Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar att det finns brister i hanteringen av ickekärntekniskt radioaktivt avfall. Det rör sig om en begränsad mängd avfallskategorier, t.ex. kasserade strålkällor som innehåller tritiumgas men även avfall som innehåller naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Det finns dock i dag ingen samlad information som visar omfattningen av problemet. Myndigheten avser därför att klargöra vidden av kvarstående problem, då en säker hantering av allt radioaktivt avfall innebär en minskad risk för att kontrollen över avfallet går förlorad vilket i förlängningen kan ge upphov till oönskad exponering eller spridning av radioaktiva ämnen i miljön. Den planerade uppföljningen ger en överblick av kvarstående problem som bör hanteras för att Sverige till fullo ska uppnå det heltäckande avfallshanteringssystem som eftersträvas. En säker hantering av allt radioaktivt avfall innebär en minskad risk för oönskad exponering eller spridning av radioaktiva ämnen i miljön., Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet. Åtgärden berör främst följande aspekter av generationsmålet; - Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, - Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. 2016 Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
Sida 2 (8) 2. Omhändertagande av kasserade rökdetektorer SSM planerar att under 2016 se till att ett större antal herrelösa strålkällor i form av kasserade rökdetektorer får ett säkert omhändertagande. Åtgärden är genomförbar genom att myndigheten fått en väsentligt utökad anslagspost för att finansiera omhändertagandet av bland annat herrelösa strålkällor. Strålsäkerhetsmyndigheten ska ombesörja behandling och slutligt omhändertagande av kasserade joniserande rökdetektorer som är att betrakta som herrelösa. Årligen lämnas cirka 5 000 rökdetektorer felaktigt in till återvinningscentraler. Rökdetektorerna samlas in av El-Kretsen och transporteras till Studsvik Nuclear AB där de mellanlagras i väntan på behandling och omhändertagande. En säker hantering av herrelösa strålkällor innebär en minskad risk för oönskad exponering eller spridning av radioaktiva ämnen i miljön., Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet. Åtgärden berör främst följande aspekter av generationsmålet; - Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, - Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. 2016
Sida 3 (8) 3. Enkätundersökning om solvanor Utveckla en ny undersökning av svenskars solvanor. SSM kommer att tillsammans med Kairos Future (konsult- och analysföretag) att ta fram en undersökning för att få en tillförlitlig bild av svenskarnas solvanor. I dagsläget finns det en enkätundersökning för att undersöka svenskarnas solvanor. Denna enkät är dock lite för generell vilket gör det svårt att dra slutsatser från resultaten. Genom att tillsammans med experthjälp ta fram nya formuleringar och nya frågor samt eventuellt andra metoder för utskick av enkäten så bedömer SSM att resultaten från undersökningen bättre kommer att spegla läget i Sverige vad gäller solvanor. Orsaken till att detta är viktigt är att UV-strålning är cancerframkallande samt att underlaget från undersökningen bedöms leda till förbättrade åtgärder och förbättrad information till allmänheten vad gäller UV-strålning och dess hälsoeffekter. Förbättra kunskapsläget om hur solvanorna ser ut i Sverige vilket kommer att kunna användas när vi planerar olika typer av åtgärder. April november 2016.
Sida 4 (8) 4. Mobila radiovågsmätningar Mobila radiovågsmätningar ska genomföras på allmänna vägar i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten planerar att under 2016 fortsätta med mobila radiovågsmätningar i olika typer miljöer både i stadsmiljö och på landsbygden. Under 2015 gjordes mätningar i Örebro, Sala, Sundbyberg, Solna och på Gotland. Användningen av trådlös kommunikationsteknik ökar. Radiovågor används för att överföra ljud, bild eller text. Forskningsläget kring hälsorisker med radiovågor är i stora drag oförändrat, klassat, enligt IARC 1 2011, som möjligen cancerframkallande för människor, vilket är den svagaste misstankegraden. Förbättra kunskapsläget om vilken nivå av exponering som människor utsätts för i allmänna miljöer, samt få kunskap om exponeringstrender. Mätningar som gjordes under 2015 ligger i linje med tidigare mätningar som visat att exponeringen normalt är mindre än en tusendel av rekommenderat maxvärde (referensvärde) och aldrig över referensvärdesnivån. Maj september 2016. 1 International Agency for Research on Cancer (IARC)
Sida 5 (8) 5. Icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården Forskningsstudie: Förstudie: Icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att teckna avtal om en forskningsstudie som syftar till att kartlägga metoder och exponeringsnivåer som använder icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården. Vissa tillämpningar kräver höga exponeringsnivåer och det är viktigt att öka kunskapen bland annat för att kunna ta fram vederhäftiga föreskrifter och göra balanserade berättigandeprövningar. Förbättra kunskapsläget om vilken nivå av exponering som patienter utsätts för vid olika typer av behandlingar och diagnostik. Syftet är också att identifiera möjliga hälsorisker samt kunskapsluckor vad gäller möjliga hälsorisker kopplade till den frekvens och nivå av exponering som är aktuell. Mars 2016 - januari 2017.
Sida 6 (8) 6. DNA-skador vid MRI-undersökning Forskningsstudie: DNA-skador vid MRI-undersökning 2 (bildgivande diagnostik som utförs med magnetkamera). Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att teckna avtal om en forskningsstudie som syftar till att undersöka sannolikheten för DNA-skador vid MRI-undersökning Idag är MRI-undersökning vanlig inom den svenska sjukvården. Vid sådana undersökningar exponeras patienter för relativt starka flerfrekventa elektromagnetiska fält (lågfrekvent icke-joniserande strålning). Åtgärden är viktig för att öka kunskapen inom området bland annat för att kunna ta fram vederhäftiga föreskrifter och göra balanserade berättigandeprövningar. Ett förbättrat underlag för att berättigandepröva användningen av MRI. Mars december 2016. 2 MRI, Magnetic resonance imaging.
Sida 7 (8) 7. Effektmål - DOSMODELLER Strålsäkerhetsmyndigheten ska genomföra en granskning av de nya, uppdaterade och förfinade dosmodeller som de kärntekniska anläggningarna avser att använda för att utifrån uppmätta utsläpp av radioaktiva ämnen beräkna halter av radioaktiva ämnen i biota och doser till personer ur allmänheten. Åtgärden innebär att en granskning i två steg av underlaget till dosmodellerna och programvaran kommer att genomföras. Det första granskningssteget omfattar en översiktlig granskning av underlaget till dosmodellerna och syftar till att identifiera eventuella behov av större kompletteringar. Det andra granskningssteget innebär en granskning på detaljnivå där även valideringar i form av testkörningar av programvara och jämförelser med andra beräkningsmodeller kommer att genomföras. Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar kontrolleras i huvudsak genom mätning av utsläppens storlek och sammansättning. De stråldoser som personer som bor nära kärnkraftverken får som ett resultat av dessa utsläpp är normalt små och kan inte mätas. Stråldoserna måste beräknas och hänsyn måste tas till samtliga exponeringsvägar som till exempel via föda, dricksvatten, extern exponering och så vidare. Idag sker beräkningarna med hjälp av dosmodeller som togs fram på 1990-talet. Dessa är föråldrade, dels för att den vetenskapliga utvecklingen har gått framåt, men också för att de lokala förhållandena som är av betydelse för dosberäkningen har förändrats. Det är viktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten kan stå bakom den metod som tillståndshavarna använder för att beräkna halter av radioaktiva ämnen i biota och stråldoser till allmänheten för att säkerställa att ingen person ur allmänheten får en total stråldos från verksamheter med strålning som överstiger dosgränsen 1mSv per år. Åtgärden syftar till att säkerställa att halter av radioaktiva ämnen i miljön och stråldoser till personer ur allmänheten orsakade av utsläpp av radioaktiva ämnen beräknas på ett vederhäftigt sätt. Detta är nödvändigt för att kunna avgöra om individens exponering, utöver inom arbetslivet, begränsats så långt som möjligt och rimligt. 2016 (beroende av leveranstidpunkt).
Sida 8 (8) 8. Effektmål Långsiktig strålskyddsanalys Strålsäkerhetsmyndigheten ska genomföra en tioårsutredning för åren 2006-2015 avseende strålskydd vid de kärntekniska anläggningarna. Utredningen syftar dels till att visa hur tillståndshavarna långsiktigt har arbetat för att begränsa utsläppen av radioaktiva ämnen och upprätthålla ett gott strålskydd för allmänhet och miljö och dels till att visa hur tillståndshavaren långsiktigt arbetat med optimering av strålskydd inom anläggningen för att arbetstagarnas exponering ska begränsas så långt som det är rimligt möjligt. Myndigheten avser att inom ramen för sitt uppdrag sammanställa de dokument och rapporterade data som med stöd av myndighetsföreskrifter och särskilda beslut begärts in under tioårsperioden och genomföra en analys och värdering av det sammanställda materialet. Underlaget, analysen och värderingen kommer att sammanställas och ligga till grund för en rapport som kommer att fastställas och publiceras. Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar att det idag saknas en samlad bild av hur de kärntekniska anläggningarna långsiktigt arbetar för att upprätthålla ett gott strålskydd för såväl allmänhet och miljö som för arbetstagare inom anläggningen. En sådan långsiktig bild är ett viktigt underlag för att bedöma om strålskyddet är optimerat och bästa tillgängliga teknik används för att begränsa utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön. Att utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön från kärntekniska anläggningar ska vara så små som det är möjligt och rimligt och att det uppnås genom att bästa tillgängliga teknik används för att begränsa utsläppen. Detta leder till att koncentrationerna i miljön och doserna till allmänheten är så låga som det är möjligt och rimligt att uppnå. Att doserna till arbetstagare hålls så låga som det är möjligt och rimligt. 2016