død sf all på grunn av levercirrhose (alkoholisk og ikke-alkoholisk), alkoholisme og alkoholforgiftning frem til 1982. Tall for 1983 foreligger enda ikke. Variasjonene er så store fra år til år at forholdene må vurderes på grunnlag av lengre tidsserier, og det er derfor ikke mulig å si noe sikkert om utviklingstendensene de aller seneste år. Sverre Brun-Gulbrandsen Tabel! 7. Døde av levercirrhose, alkoholisme og alkoholforgiftning 1979-1982 År Lever- Alkoholisme Alkohol- Totalt cirrhose forgiftning 1979 212 110 1980 248 121 1981 205 138 1982 191 116 93 415 97 466 71 414 83 390 Svensk alkoholstatistik 1979-1983 Forsiiljning av alkoholdrycker Forsaljningen av alkoholdrycker omraknad till liter 100 % alkohol per invånareover 15 år min- skade från 7,10 liter 1979 till 6,10 liter 1983, vilket ar en minskning om 14,1 %. Denna minskning hanfor sig huvudsakligen till spritdrycker, som minskade från 3,79 liter till 2,77 liter, och ol, som minskade från 1,04 liter til! 0,87 liter. Vinet okade från 1,52 liter till 1,63 liter och starkol från 0,75 liter till 0,83 liter. 1979 var spritdryckernas andel 53,4 % av den sammanlagda forsaljningen, men hade minskat till 45,5 % 1983. Vinets andel okade från 21,4 till 26,7 % och starkolcts från 10,6 % till 13,6 %. Ol klass II minskade från 14,6 % 1979 till 14,3 % 1983. Under 1983 såldes i Sverige 48,2 milj. liter spritd'cycker. Det Tabell 1. Forsaljning av alkoholdrycker i 1000 liter 1979-1983 År Spritdrycker Viner Brann- Ovriga Summa Stark- Lattvin Summa Starkol Ol vm sprit- sprit- VIn vin dryeker o drycker 1979 42681 20569 63250 12255 65860 78115 89682 202327 1980 39114 18673 57787 11628 67609 79237 91776 191069 1981 34648 17705 52353 9896 70985 80881 90420 178711 1982 34458 17802 52260 10419 76406 86826 99541 183080 1983 31827 16392 48219 10042 79881 89923 101122 168146 Tabell 2. Forsaljning av alkoholdrycker i liter per invånare 15 år och darover 1979-1983 År Volym Alkohol 100 % Sprit- Vin Stark- Ol Sprit- Vin Stark- Ol Summa drycker ol drycker ol 1979 9,56 11,81 13,55 30,6 3,79 1,52 0,75 1,04 7,10 1980 8,67 11,89 13,78 28,7 3,42 1,53 0,78 1,01 6,74 1981 7,81 12,07 13,49 26,7 3,05 1,54 0,76 0,94 6,29 1982 7,76 12,89 14,78 27,2 3,03 1,59 0,83 0,96 6,41 1983 7,12 13,28 14,93 24,8 2,77 1,63 0,83 0,87 6,10 179
Tabel! 3. Forsaljning av spritdrycker, vin och starkol idetaljhandel och servering, tus ental liter 1979-1983 År Spritdrycker Vin Detaljhandel Servering Detaljhandel Servering Detaljhandel Starkol Servering 1979 61593 1657 1980 56235 1552 1981 50848 1455 1982 50634 1626 1983 46810 1409 72 821 5294 73648 5589 74881 6000 79923 6902 82643 7280 70007 19675 70174 21602 67670 22750 75593 23498 76066 25056 motsvarar 7, l liter per invånare over 15 år och ar en minskning med 8,2 % jamfcirt med 1982. Sedan 1979 har fcirsaljningen av spritdrycker beskrivit en i huvudsak nedåtgående kurva. Det året såldes 63,3 milj.liter eller 9,6 liter per invånare over 15 år. I oktober 1979 hojdes priserna på spritdrycker, och darefter har spritpriserna regelbundet anpassats till konsumentprisutvecklingen. Effekterna av prishojningarna accentuerades under 80-talets fcirsta år av en stagnerande inkomstutveckling. En overgång till vin och starkol har sannolikt också bidragit till den minskade spritdrycksfcirsaljningen eftersom dessa drycker ar relativt billigare. U ppgifter tyder på att den illegala tillverkningen av sprit har okat sedan 1979. Upplysningskampanjerna om alkoholmissbrukets skador kan givetvis också ha medverkat till den minskade fcirsaljningen av spritdrycker. Serveringen av spritdrycker uppgick 1983 till 1,4 milj. liter, vilket motsvarar 2,9 % av den totaia registrerade spritfcirsaljningen. Sedan 1979 har serveringen av spritdrycker minskat med 15 % jamfcirt med detaljhandelns 24 %. Forsaljningen av vin uppgick 1983 till 89,9 milj.liter, varav 10,0 milj.liter utgjordes av starkvin. Raknat per invånare over 15 år uppgick vinfcirsaljningen till 13,3 liter, vilketar3,1 % meran 1982. Denna okning innebar en forsattning av den praktiskt taget oavbrutet okande trenden i vinfcirsaljningen sedan 50-talet. En fcirklaring till denna utveckling torde vara att nya konsumtionsvanor har vunnit utbredning i nya ko n sumentkategorier. Tidigare bidrog den fcirbattrade levnadsstandarden sakerligen till denna utveckling, men efter 1980 måste andra orsaker vara fcirklaring till den fortsatta okningen i vinfcirsaljningen, eftersom realinkomsterna borjade minska vid denna tid punkt. Det relativt låg a priset på vin torde ha haft bet ydelse fcir utvecklingen av vinfcirsaljningen under senare år. Det ar lattvinet som svarar fcir den okade fcirsaljningen, starkvinsfcirsaljningen har varit praktiskt taget ofcirandrad under den senaste tioårsperioden. Till restaurangerna såldes 7,3 milj. liter vin motsvarande 8, l procent av den totaia vinfcirsaljningen. Vinfcirsaljningen till restaurangerna okade med 38 % sedan 1979 jamfcirt med detaljhandclns 13 %. Denna okning i serveringen av vin ar troligen ett u t tryck fcir att vinkonsumtionen ar fcirknippad med vissa populara restaurangformer och att vin utgor ett jamfcirclsevis prisbilligt konsumtionsalternativ på restaurang. Starkiilsfcirsaljningen okade efter slopandet av mellanolet 1977. O kningen under senare år ar inte lika kraftig som omedelbart efter det att mellanolet togs bort från den allrnanna handeln. Sedan 1979 okade fcirsaljningen av starkol med 12,8 % till 101,1 milj.liter 1983. Av starkolsfcirsaljningen saljs 25,0 milj. liter via servering, motsvarande 24,8 % av den totaia fcirsaljningen. Mellanolsfcirbudet 1977 medfcirde att fcirsaljningen av iil minskade kraftigt. 1983 uppgick denna fcirsalj ning till 168, l milj. liter, eller 24,8 liter per invånare over 15 år. Prisutveckling på alkoholdrycker I genomsnitt kostade spritdrycker 151,70 kr per liter 1983 (tabe1l4), vil ket ar en okning med 7,6 % i fasta priser sedan 1979. På motsvarande satt okade vin med 3,0 % sedan 1979 och kostade 1983 i genomsnitt 36,82 kr per liter. Starkol kostade 1983 16,67 kr per liter. Detta var i fasta priser 4,0 % mer an 1979. Ol kostade 9,09 kr per liter, eller 1,0 % mer an 1979 i fasta priser. Vags dessa prisfcirandringar samrnan i ett realprisindex, okade priserna på alkoholdrycker med 6 %. Konsumenternas utgifter och statens intiikter Samrnanlagt lade konsumenterna ut 16,0 miljarder kronor på alkoholdrycker, moms inraknad, under 1983 (tabell 5). Nastan 180
Tabell 4. Medelpriser idetaljhandel 1979-1983, kr per liter År Spritdrycker Vin 1979 93,49 23,71 1980 108,99 26,84 1981 123,14 29,43 1982 133,43 32,03 1983 151,70 36,82 halften av denna utgift (49,5 %) avsåg spritdrycker, ca en fjardedel vin (23,5 %) och återstoden (27,1 %) avsåg starkol och ol. 3,0 miljarder betalade alkoholkonsumenterna for alkoholdrycker på serveringsstallen (inkl. serveringsavgift). Sedan 1979 har konsumenterna okat sina utgifter på alkoholdrycker med 42 %, men raknat i Starkol Ol 10,63 5,96 12,61 6,75 14,32 7,56 14,73 8,10 16,67 9,08 fast penningvarde ar detta en minskning med 6 %. Sedan 1981 har konsumenternas utgifter for alkoholdrycker daremot okat med 5 % i fast penningvarde. Andelen utgifter for alkoholdrycker av de totaia konsumentutgifterna minskade från 4,7 % 1979 till 4,5 % 1983. Denna minskning sammanhanger med den ovannamnda minskningen i alkoholutgifterna medan de total a konsumtionsutgifterna snarast okat något i fasta priser. De senaste årens relativa minskning i alkoholutgifterna kan delvis bero på att konsumenternas totaia reala disponibla inkomster minskat med 4 % sedan 1980. Totalt inflot 10,6 miljarder kr, inkl. moms, till staten under 1983 i intakter från alkoholdrycker (tabell 6). Det ar en okning med 40 % i lopande priser sedan.1979, men en realminskning med 6,9 %. I procent av de totaia statsintakterna minskade alkoholintakternas andel från 5,8 % till 4,9 %. Alkoholintakterna har således ratt minskad bet ydelse som inkomstkalla for staten. Statsintakterna raknat i procent av konsumenternas utgifter Tabel! 5. Konsumenternas utgifter for alkoholdrycker 1979-1983, milj. kr l År Sprit- Vin Stark- Ol Summa drycker ol 1979 6346 2055 1221 1589 11 212 1980 6747 2355 1471 1686 12259 1981 6906 2658 1610 1638 12 812 1982 7463 3116 1932 1801 14 312 1983 7900 3745 228O 2045 15970 Kr per inv. i % av 15 år och inhemsk aldre privatkons. l 694,38 4,73 l 840,23 4,64 l 911,50 4,39 2 124,42 4,38 2 358,53 4,52 l ink!. serveringsavgift Tabell6. Statsverkets intakter från alkoholdrycker 1979-1983, milj. kr Statens alkoholintakter År Alkoholskatter Tull, bolags- Mervarde- Summa vinst m.m. skatt i % av total statsink. i % av konsumentutg. for alkohol 1979 1980 1981 1982 1983 5473,6 6046,4 6283,0 6743,1 7299,8 280,7 l 778,5 7532,8 318,8 2016,1 8381,3 306,1 2230,1 8819,2 334,0 2358,7 9435,8 414,2 2862,0 10576,0 5,77 5,60 5,39 5,20 4,92 67,19 68,37 68,83 65,93 6623 lsi
Tabell 7. Antal omhandertaganden av berusade personer 1979-1983 År -14 år 15-17 år 18-19 år 20 år och aldre Oidentifierade Totalt 1979 386 3685 5230 110 708 4269 124 278 1980 311 3487 5193 114 242 3403 126636 1981 239 3125 4711 108026 3884 119 985 1982 277 3607 4991 111 725 5233 125833 1983 232 3432 4561 102827 6948 118000 Tabell 8. Antal omhandertaganden av berusade personer per 1000 inv. 1979-1983 År 15-17 år 18-19 år 1979 11,2 24,7 1980 10,1 24,5 1981 8,6 21,7 1982 9,7 22,2 1983 9,3 19, l 20 år och Totalt aldre 18,2 15,0 18,7 15,3 17,6 14,4 18, l 15,1 16,7 14,2 Per inv. 15 år och aldre Man Kvinnor Totalt 36,1 2,0 18,8 36,4 2,2 19,0 34,4 2,0 17,9 35,8 2,2 18,7 33,3 2, l 17,4 på alkoholdrycker minskade från 67,2 % till 66,2 % 1983. Omhiindertaganden for fylleri Antalet omhandertaganden for fylleri enligt lagen om omhandertagande av berusade personer (LOB) uppgick till 118 000 under 1983, vilket var en minskning med 6,2 % från 1982 (tabeli 7). Antalet omhandertaganden av kvinnor var 7 282 och av ungdomar under 20 år 8225. Antalet omhandertaganden av man var 1983 7,8 % lagre an 1979 (33,3 jamfort med 36, l per l 000 inv. over 15 år), medan om handertagandena av kvinnor okade något (från 2,0 per l 000 till 2, l per l 000) (tabeli 8). Trots att siffran for 1983 ar lagre an 1979 kan ingen varaktig trend urskiljas i det totaia antal et omhandertaganden under denna tidsperiod. Ungdomsgruppen foreter en annan utveckling, framst den manliga delen. Bland 15-17-åriga personer minskar antalet från 18,0 per l 0001979 till 14,9 1983, och bland 18-19-åriga man från 43,8 per l 000 till 34,3. Denna minskning inom ungdomsgruppen kan till en del bero på de kampanjer som bedrivits for att minska tillgången på alkoholdrycker for de icke inkopsberattigade ungdomarna, samt att formå dem att inte dricka alkoholdrycker. Misstiinkta Jall av rattonykterhetsbrot! Antalet fall av misstankta rattonykterhetsbrott (definitiva uppgifter) uppgick 1979 till 21 701 (ta bell 9). Motsvarande siffra 1982 var 21 217. Raknat per l 000 motorfordon ar siffrorna 7, l resp. 6,9. Någon forandring kan således ej konstateras under denna tidsperiod med stod av dessa data. Dodlighet i vissa alkoholdiagnoser For att belysa dodlighetens utveckling till foljd av alkoholmiss- bruk har ett index av dodlighet i VIssa direkt alkoholrelaterade diagnoser konstruerats (tabell 10). De i detta index ingående underliggande dodsorsakerna ar alkoholpsykos, alkoholism, levercirrhos, pancreatit och alkoholforgiftning. Antalet doda i dessa diagnoser uppgick 1976 till 28,0 per 100 000, okade 1979 till 29,2 varefter detta antal minskade till Tabell 9. Antal misstankta fall av rattonykterhetsbrott 1979-1982 År 1979 1980 1981 1982 Kiilla: SOS Rattonykter- Rattonykterhetsbrott hetsbrott per 1000 motorfordon 21 701 21681 21065 21217 Rattsstatistisk 7, l 7, l 6,8 6,9 Årsbok, 182
TabelI 10. Vissa alkoholbetingade dodsorsaker, underliggande orsak, 1976-1981 1 År Alkohol- Alkoho- Lever- Levere. Pancpsykos lism cirrhos av reatit (291 ) (303) (571 ) alkohol (577) (571.0) 1976 25 237 1062 287 248 1977 8 254 1022 333 232 1978 9 297 1031 366 189 1979 Il 383 1013 410 192 1980 14 430 1013 395 202 1981 10 407 873 341 173 Alkohol- Summa Summa per forgiftn. 100000 inv. (N 980) 15 år och aldre 254 1826 28,0 320 1836 28,1 337 1863 28,3 334 1933 29,2 216 1875 28,1 211 1674 25,0 1 Diagnosnr eni. Klassifikation av sjukdomar, Socialstyrelsen 1973 Kiilla: Dodsorsaker, SOS 25,01981. Den dittills okade trenden vande således 1979. Den sedan 1976 minskade alkoholforsaljningen kan ha medverkat till de alkoholmissbrukets utveckling. Thomas Kalk ICAA:s sommarmoten ICAA:s (International Council on Alcohol and Addictions) trettionde International Institute on the Prevention and Treatment of Alcoholism holls i slutet av maj i Aten samtidigt med det fjortonde Institute on the Prevention and Treatment of Drug Dependence. De har motena har vanligtvis inte hållits på samma ort, några gånger dock under på varandra foljande veckor. I motena deltog over 300 personer från nara 40 lander, i alkoholinstitutet over 200 personer från over 20 lander. International Institute on the Prevention and Treatment of Alcoholism:s program bestod av plenarsessioner på formiddagarna och smågruppsmoten på ef termiddagarna. Temata under plenarsessionerna var i år internationella och nationella reaktioner på alkoholproblemen, alkoholistvården och den all manna halsodenna minskning, men data ar inte tillrackligt tillforlitliga for att man annu skall kunna dra allt for långtgående slutsatser betraffanvårdsorganisationen, alkohol, droger och trafikproblem och frågan om gemensamma och separata angreppssatt gentemot alkohol- och drogproblem. Det syntes alltså i programmet att alkoholoch droginstituten holls samtidigt. Den sistnamnda plenarsessionen var också gemensam for båda instituten. I denna session provade man också en ny form. I stallet for de sedvanliga fyra eller fem timmarnas foredrag och de darpå foljande några frågorna, stravade man denna gång efter att få till stånd en diskussion på basen av fem korta panelinlagg. En livlig diskussion uppstod i salen och tillfredsstallelsen med denna sessionsform visade att kritiken mot den vanliga utformningen ar berattigad på många satt. I den session som behandl ad e alkohol poli tik fra mf orde årets J ellinek-pristagare Klaus Makela från Helsingfors och Robin Room från Berkeley ett overtygande forsvars tal for fylleristens manskliga rattigheter. Makela och Room påminde om att alkoholproblemets definiering som alkoholproblema- tikerns personliga problem och erbjudandet av vård åt alkoholproblematikern samt utbyggnaden av vårdorganisationen har fungerat som ett slags kulturelit alibi under en tid då man forsokte normalisera alkoholbruket och slappa efter på alkoholkontrollen. Darfor ar det också bekymmersamt att statsfinansiella problem har lett till att tillvaxten inom vårdorganisationen har stannat upp eller t.o.m. vants till inskrankningar nu nar alkoholen i många lander har blivit en del av vardagslivet. Detta har dessutom skett vid en tid då alkoholproblemen har nått en alldeles ny omfattning och i många lander fortfarande okar kraftigt. Speciellt varnade Makela och Room for en utveckling, dar vårdtjansterna reserveras for de battre lottade och betalningsstarka vilket medfor att de medellosa eller arbetslosa alkuholproblematikerna blir utan alla mojligheter. Också fylleristen måste garanteras vård och hjalp, som en grundrattighet som alla medborgare i den allmanna humanismens namn har. 183