Enkät öppna data 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Text och diagram i denna fil kan användas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5: http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/deed.sv"
Inledning Bakgrund I projektet Kompetensutveckling kring kommunala öppna data genomfördes en enkät bland föreningen Sambruks medlemmar. 103 personer ur Sambruks personregister som angett titlar som IT-arkitekt, IT-chef och IT-samordnare, fick en personlig inbjudan till enkäten. Totalt erhölls 30 unika svar från 28 kommuner, en svarsfrekvens på 29%. Nedan följer redovisning av svaren på enkätsvaren. Trots att enkäten gått ut till personer som borde ha rätt bakgrund, visar enskilda svar med fria svarsalternativ, att kunskapsnivån är ojämnt fördelat mellan kommunerna. Fråga 1: Vilken kommun har du som arbetsgivare? Följande kommuner representerades i enkäten. Mölndals stad och Rättviks Kommun representerades av två personer. Tabell 1: Deltagande kommuner Rättviks Kommun Falkenberg Trollhättan Ängelholms kommun Sävsjö Mölndals stad kumla kommun Båstads kommun Strömstads kommun Umeå Håbo kommun Sandviken Sunne kommun Eslöv Östersunds Töreboda kommun Luleå Karlstads Kommun Halmstads kommun Sundsvalls kommun Södertälje kommun Vetlanda Eskilstuna Ale kommun Skellefteå kommun Ånge kommun Uddevalla Mölndals stad Rättviks Kommun Sollentuna Enkät öppna data "1
Fråga 2: Har kommunen utsett någon person eller funktion som ansvarig för arbetet med öppna data? På frågan svarade åtta (8) ja, och resten nej (22). Fråga 3: Anser du att det finns nytta med att publicera kommunala data som öppna data? Fördelningen av svaren ser ut som följer: Av svaren att döma så anser de flesta respondenterna att lägga ut kommunala öppna data är nyttigt. Viktningen på svaren, visar att 20 av 30 anser att det finns stor eller mycket stor nytta med att lägga ut öppna data. Fråga 4: Anser du att det finns hinder för att publicera kommunala data som öppna data? Fördelningen av svaren är följande: Enkät öppna data "2
De flesta anser att det finns vissa hinder för att publicera data. Av de hinder som nämnts finns exempel som handlar om rädsla från organisationen, resursbrist, oklarheter kring hur data kan användas och osäkerhet kring hur lagar och förordningar kan påverka hur data kan eller får läggas ut av kommuner. Fråga 5: Har ni tagit något beslut eller formulerat ett mål i form av inriktningsdokument, visionsdokument och så vidare om att arbeta med Öppna data? Av de inkomna svaren är det endast fem (5) av respondenterna som anger att de antagit någon form av dokument kring öppna data. Det är stor skillnad i vilken typ av beslut som tagits. I vissa fall är det små beslut, medan det i andra fall handlar om strategiska direktiv. En analys är att de flesta kommuner avvaktar och väntar på resultat från de projekt som finns kring frågan. Fråga 6: Får ni förfrågningar, om att öppna upp data, från externa aktörer? Av svaren att döma, se nedan, så är det väldigt få externa aktörer som efterfrågar öppna data, vilket är en stark kontrast till svaren på fråga 3. Detta kan bero på flera olika saker, dels bristande marknadsföring från kommunernas sida, svårigheten att samla in data från flera källor (format, API-nycklar, etc.) och en bransch som inte mognat än. Det finns exempel från andra länder där det fungerar bättre, ett exempel beskrivs här: Municipal Open Data Policies. Enkät öppna data "3
Fråga 7: Upplever ni att era verksamhetssystem utgör ett hinder för att själva kunna plocka ut och publicera data från dem som öppna data? Svaren på fråga 7 är intressanta. De flesta kommuner anser att det, i varje fall, finns vissa hinder från verksamhetssystemen när det gäller att kunna plocka ut öppna data. Detta tyder på att systemleverantörerna av verksamhetssystem kan ligga efter i utvecklingen kring hur data kan hämtas ur sina system. Vi valde att inte fråga vilken typ av hinder som finns, eftersom det skulle kunna hänga ut enskilda leverantörer. Men, svaren tyder ändå på att om kommunerna ska ha möjlighet att släppa öppna data, så måste systemen klara det. Systemleverantörerna skulle även kunna underlätta för kommunerna när det gäller format och andra tekniska detaljer kring öppna data. Fråga 8: Upplever ni ett tydligt politiskt direktiv från regeringen om att arbeta med öppna data? De flesta respondenter, 23 stycken, upplever inte att det finns ett tydligt direktiv från regeringen kring öppna data. Kommunerna är visserligen inte bundna av alla regeringsdirektiv (lagen om kommunalt självstyre), men många kommuner kanske ser regeringsdirektiv som ett sätt att motivera organisationen att arbeta med olika frågor. Många ser PSI-direktivet som ett direktiv kring öppna data, men det stämmer inte. Läs mer här: Lite begreppsförvirring kring öppna data och PSIdirektivet. Fråga 9: Känner ni till några av de vägledningar och guider som finns till stöd för kommuner att komma igång med öppna data? En liten majoritet (17 mot 13) känner till att det finns guider och vägledningar. Det tyder på att det finns en viss spridning av dessa vägledningar. Dock kan skillnaden mellan svaren på denna fråga och fråga 8 tyda på att de guider och vägledningar som avses inte är tillräckligt tydliga eller inte upplevs som officiella direktiv av kommunerna. Fråga 10: Vill ni ha information om dessa vägledningar och guider skickat till er? En majoritet (20 mot 10) vill ha information om vägledningarna och guider skickade till sig, vilket kan tyda på att kommunerna känner till att det finns vägledningar, men inte var de finns. Enkät öppna data "4
Fråga 11: Om ni publicerar kommunala data (eller planerar att göra det), har ni några särskilda villkor för användningen? Svaren från respondenterna kring fråga 11 visar på problematiken kring osäkerheten kring öppna data - vilket visat sig i svaren på fråga 8-10. Två (2) kommuner har svarat att de har särskilda villkor. I det ena fallet handlar det om att bildmaterial från externa källor (exempelvis bilder) kan ha upphovsrätt, vilket gör att kommunen inte kan garantera fri användning. I det andra fallet har kommunen valt att ha viss form av säkerhet (i vilken form framgår inte) när en extern användare vill ha tillgång till data. Tolv (12) respondenter har svarat nej, medan 16 svarade att de inte vet. Svaren indikerar att att mer information kring villkor för användning behövs. Fråga 12: Önskar ni någon form av stöd eller rådgivning? Åtta (8) respondenter svarade ja. Åtta (8) svarade nej, och resten (14) svarade vet ej. Det visar att många inte är redo, eller vet om de kommer att behöva hjälp med detta framöver. Fråga 13: Har ni hört talas om att det bildats nätverk för att samverka inom kommunala öppna data? Även om tretton (13) respondenter har svarat att de känner till att nätverk bildats, så är det enbart fem som har angett nätverk. De nätverk som nämns är KSL, SKL, e-delegationen och samverkan mellan vissa kommuner. Nätverken behöver marknadsföra sig bättre, men de behöver även få igång de kommuner som inte startat än. Fråga 14: Deltar ni i något nätverk för samverkan inom öppna data? Åtta (8) av de tretton som svarade att de kände till nätverk i fråga 13 anger att de deltar i ett sådant nätverk Två (2) respondenter anger att de inte vet om kommunen deltar i ett nätverk eller ej (bristande intern information). De nätverk som anges är samma som ovan med ett tillägg av projektet i Västerbotten mellan Umeå Kommun, Umeå och Luleå universitet. Eftersom majoriteten inte verkar ha startat något projekt, är det inte förvånande att de inte deltar i något nätverk. Fråga 15: Känner ni till något eller några fall där kommunala öppna data används av externa aktörer? Tretton (13) känner till något fall är externa aktörer använder sig av öppna data. Det tyder på att informationsspridningen av den typen av projekt är mer tydlig och tillgänglig än vägledningar och guider. Anledningarna kan vara flera, den externa aktören är bättre på att marknadsföra sig, eller projekten har fått större spridning i media. Den här typen av projekt är viktiga för att kommuner ska få upp ögonen för hur öppna data kan användas. Fråga 16: Har du några kommentarer till dina svar eller övriga funderingar kring öppna data? Fyra (4) kommentarer inkom från respondenterna. En kommentar tar upp problematiken med metadata (för att säkerställa/ verifiera datakällor). Någon beskrev att de följde utvecklingen i länet noga där KSL och Sambruk var viktiga aktörer. En kommentar handlade om prioriteringar på e-tjänster gör att öppna data hamnar i skymundan. I en kommun är det kommunarkivarie som driver frågan. Bristen på kommentarer kan bero på flera saker, dels att det är oprioriterad fråga (som en kommentar antydde), eller upplägget på enkäten. Det hade varit värdefullt för projektet att få fler kommentarer. Fråga 17: Är det okay om vi tar kontakt med dig för några kompletterande frågor? En majoritet, 18 mot 12, är intresserade att ställa upp för kompletterande frågor. Det får anses som mycket positivt. Sammanfattning Enkätsvaren tyder på att respondenterna, trots olika typer av hinder, en upplevd avsaknad av tydliga direktiv och varierande kännedom om befintliga vägledningar, anser att öppna data är någonting viktigt. Det är även tydligt att frågan är i ett tidigt stadium, vilket innebär att många kommuner avvaktar resultat av projekt eller initiativ från andra kommuner. Kommunerna har även brist på resurser, vilket innebär att frågan måste drivas av starka interna personer, eller tryck från externa aktörer (företag eller myndigheter). Enkät öppna data "5