Chefens yrkesroll och kompetens inom funktionshinderområdet

Chefens yrkesroll och kompetens inom funktionshinderområdet En enkätundersökning Januari februari 2014 Nationella Kompetensrådet maj 2014, Monica Andersson, Inger Dahl-Harrysson, Ann-Christine Gullacksen 1

Tack! Det Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet (NKR) är initiativtagare till denna enkätundersökning. Rådets medlemmar har också varit oss behjälpliga med utskick av enkäten till samtliga kommuner i Sverige. Enkäten har besvarats av 113 kommunala verksamhetschefer inom funktionshinderomsorgen. Vi vill tacka alla som har varit engagerade och givit oss sitt stöd och inte minst delat med sig av erfarenheter och synpunkter. Utan ert engagemang hade vi inte kunnat genomföra denna enkätundersökning. Från oss i arbetsgruppen, Monica Andersson, Inger Dahl-Harrysson och Ann-Christine Gullacksen 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Enkät Chefskompetens inom funktionshinderområdet... 9 Resultatredovisning... 11 Fråga 1 Titlar och tjänster... 11 Fråga 2 Formell grundutbildning... 12 Fråga 3 Kompetenskrav utöver formell grundutbildning... 18 Fråga 4 Kompetensutveckling för chefer... 20 Fråga 5 Den ideala kompetensen för chefer inom funktionshinderområdet... 24 Slutkommentarer... 27 Slutsatser... 30 Appendix... 32 Nationell vägledning avseende chefsrollen... 32 Bilaga 1: Enkät Chefskompetens inom funktionshinderområdet... 34 Bilaga 2: Kommuner, som har besvarat Enkät Chefskompetens inom funktionshinderområdet... 38 3

Sammanfattning Inom det Nationella Kompetensrådet (NKR) har chefens yrkesroll, kompetens och uppdrag inom funktionshinderområdet lyfts fram som en angelägen och aktuell fråga. Dialogen i rådet har visat på rollens komplexitet och svårigheten att rekrytera chefer med rätt kompetens. På uppdrag av NKR har vi, en arbetsgrupp för chefsfrågor, försökt få en bild av chefssituationen runt om i landet. I januari/februari 2014 skickade vi med hjälp av NKR:s medlemmar ut en enkät till kommunala chefer med ett övergripande ansvar för kommunens funktionshinderomsorg. Då medlemmarna i NKR täcker landets samtliga regionala förbund/regioner inklusive Gotland bör därför de flesta kommuner ha nåtts av enkäten. Enkäten omfattar enbart kommunens egen-regi-verksamhet och den chef med personal- och budgetansvar som finns närmast de medarbetare (personal), som svarar för det brukarnära stödet till personer med funktionsnedsättning i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) det vill säga chefer benämnda första linjens chefer. Syftet med enkäten har varit att få en orienterande bild av den mångfald av chefers utbildningsnivåer och kompetenser, som förmodligen finns i kommunerna samt också en bild av vilken kompetens som kommunerna kräver och ser som önskvärd. Ambitionen har inte varit att få en representativ lägesbild för alla svenska kommuner, vilket skulle ha krävt andra resurser. Totalt 111 kommuner samt 2 stadsdelsförvaltningar inom Stockholms stad har besvarat enkäten. Det motsvarar nästan 39 % av landets 290 kommuner. I rapporten benämns även de 2 stadsdelsförvaltningarna kommuner, varför det totala antalet kommuner i texten redovisas som 113. De 113 kommunerna redovisar i sina enkätsvar tillsammans 1 294,40 chefstjänster i egen-regi-verksamheten. Sammanställningen av enkätsvaren visar både en stor mångfald men också samstämmigheter/likheter mellan kommunerna. En sammanfattande bild visar: Fråga 1: Titlar och tjänster Det finns en stor variation i kommunernas val av titel för de 1 294,40 tjänsterna. 74 % av dem använder dock titeln enhetschef. Bland övriga titlar som förekommer finns till exempel verksamhetschef, områdeschef och sektionschef. Titlar, som i andra kommuner används i en mer övergripande chefsroll inom funktionshinderområdet. Något samband mellan användning av en viss titel och kommunstorlek har vi inte funnit. Fråga 2: Formell grundutbildning Kraven på formell grundutbildning vid anställning av chefer varierar stort mellan kommunerna. Det som förenar är kravet på högskoleutbildning. Enbart tre kommuner saknar detta krav. Även om kravet på högskoleutbildning förenar kommunerna finns det stora variationer mellan dem, vad gäller vilka högskoleutbildningar som godkänns som formell grundutbildning. 4

I 74 kommuner, det vill säga 66 % av det totala antalet svarande kommuner, finns en mycket vid tolkning av vad kravet på högskoleutbildning innebär. Dessa kommuner godkänner utöver högskoleutbildning inom vård och omsorg, även annan högskoleutbildning om de bedömer den lämplig eller anser den relevant för det område, som chefstjänsten avser. I 26 kommuner, det vill säga 23 % av det totala antalet svarande kommuner, är kravet på formell grundutbildning högskoleutbildning inom vård och omsorg. Som godkända utbildningar anges socionomutbildning, utbildning inom sociala omsorgsprogrammet, sjuksköterskeutbildning, arbetsterapeututbildning och socialpedagogutbildning. I vilken utsträckning uppfyller dagens chefer kommunens formella krav på grundutbildning? 81 kommuner det vill säga 72 % av det totala antalet svarande kommuner uppger, att deras chefer i stor utsträckning uppfyller kommunens krav på formell grundutbildning, vilket i 79 av dem innebär högskoleutbildning av varierande art. Fråga 3: Kompetenskrav utöver formell grundutbildning 61 kommuner det vill säga 54 % av det totala antalet svarande kommuner uppger, att de utöver kravet på formell grundutbildning också har andra kompetenskrav. 42 av dem lyfter fram kravet på chefs- och ledarerfarenhet varav 25 kombinerar kravet på chefs- och ledarerfarenhet med antingen krav på verksamhetsspecifik erfarenhet från det verksamhetsområde inom vilket chefstjänsten är placerad eller krav på erfarenhet från arbete inom något av de olika verksamhetsområden som funktionshinderområdet omfattar. 48 kommuner det vill säga 42 % av det totala antalet svarande kommuner uppger, att de inte har några kompetenskrav utöver formell grundutbildning. Fråga 4: Finns det någon systematisk fortbildning/kompetensutveckling för chefer inom funktionshinderområdet? 27 kommuner det vill säga 24 % av det totala antalet svarande kommuner uppger, att de har en egen intern systematisk fortbildning/kompetensutveckling för cheferna inom funktionshinderområdet. Två kommuner uppger, att de har en gemensam specifik fortbildning för alla chefer inom kommunens socialtjänst, som då också omfattar cheferna inom funktionshinderområdet. De övriga 84 kommunerna, det vill säga 74 % av det totala antalet svarande kommuner, besvarar frågan antingen med ett nej eller beskriver, att det inom kommunen finns en förvaltningsövergripande fortbildning för samtliga kommunens chefer, men ingen specifik för chefer inom funktionshinderområdet. 5

Fråga 5: Den ideala kompetensen för chefer inom funktionshinderområdet Kommunerna ombads under denna fråga att helt fritt uttrycka sina tankar och synpunkter kring den ideala kompetensen för chefer inom funktionshinderområdet. 76 kommuner, det vill säga 86 % av det totala antalet svarande kommuner, har valt att besvara frågan. I sina svar har de beskrivit vilket chefskap de önskar inom sin kommuns funktionshinderverksamhet. En röd tråd i svaren är, att det för att leda verksamheter inom funktionshinderområdet behövs: kunskap om funktionsnedsättningar och funktionshinderomsorg, allmän chefs- och ledarkunskap samt praktisk erfarenhet från funktionshinderområdet. 39 % av landets 290 kommuner har besvarat enkäten. De ger i sina enkätsvar en samstämmig bild av vilken kompetens, som de anser behövs för att leda en verksamhet inom funktionshinderområdet. En bild, som sammanfaller med den röda tråd, som också framkommer i svaren på fråga 5. Denna samstämmighet upphör, när kommunerna beskriver sin aktuella chefssituation och den kompetens, som dagens chefer har och de krav på formell grundutbildning och krav utöver formell grundutbildning, som de ställer vid rekrytering av chefer. Mångfalden är stor i kommunernas redovisning av vilka formella grundutbildningar, som de godkänner som formell grundutbildning och kanske främst när kraven på formell grundutbildning omfattar annan högskoleutbildning än högskoleutbildning inom vård och omsorg. 6

Inledning Hösten 2010 bildades det Nationella kompetensrådet (NKR) inom funktionshinderområdet på initiativ av ESF-projektet Carpe 1, då många deltagare i deras nationella konferens i mars samma år, framfört önskemål om en nationell samordning och samverkan kring kompetensfrågor inom funktionshinderområdet. Projekt Carpes projektledning har sedan starten av NKR ansvarat för rådet och dess verkställande utskotts organisation och träffar. Rådet samlas 3 4 gånger per år. I NKR är landets 24 regionala förbund/regioner inklusive Gotland representerade. Som utgångspunkt och vägledande för sitt arbete har rådet antagit viljeyttringen: Kompetensrådet vill vara en drivkraft som genom samverkan utvecklar och påverkar kompetensfrågan på den nationella nivån. Rådets ambition är att vara en aktör med reell möjlighet till strategisk påverkan genom att tydliggöra, synliggöra, marknadsföra och arbeta med framtidsanalyser på nationell nivå och med viktiga aktörer. Socialstyrelsen utkom 2012 med en vägledning till arbetsgivare som ger stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Rätt kompetens hos personal i verksamheter med funktionsnedsättning (ref). I april 2014 utkom Socialstyrelsen med allmänna råd om grundläggande kunskaper och förmågor hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt LSS och SoL till personer med funktionsnedsättning, Allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning (Meddelandeblad nr 2/2014) beslutade den 11 mars 2014. Under Socialstyrelsens arbete med dessa dokument har projekt Carpe och NKR varit viktiga samtalspartners till Socialstyrelsens utredare. Nationella Kompetensrådets engagemang i kompetensfrågan har också omfattat arbetet kring gemensamma titlar för den personal, som arbetar med det direkta vardagsstödet till personer med funktionsnedsättning med insatser enligt LSS och SoL. Detta arbete har efterhand också riktat NKR:s uppmärksamhet på chefers kompetens inom funktionshinderområdet. Vid projekt Carpes nationella konferens i mars 2012 lyftes chefens roll och utmaningar fram i ett estradsamtal mellan tre chefer från olika verksamheter och delar av landet. Detta samtal ledde till, att konferensens deltagare framförde önskemål om att, vid nästkommande nationella konferens, få en fördjupad diskussion kring chefens kompetens och roll inom funktionshinderområdet. Inom NKR bildades därför i slutet av 2012 en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett underlag för fortsatta nationella diskussioner kring chefens kompetens och roll. Önskemålen från deltagarna i konferensen 2012 ledde till att en av programpunkterna vid den nationella konferensen i mars 2013 blev Chefens yrkesroll 1 Projekt Carpe, ESF-utvecklingsprojekt inom 23 kommuner och 2 företag inom Stockholms län. Se www.projektcarpe.se 7

och kompetens dialogen fortsätter?. Dialogen visade på chefsrollens komplexitet och frågor som lyftes fram var: Vilka krav bör ställas? Finns det ett behov av att nationellt komma fram till och enas om vad som krävs i chefsrollen? Med utgångspunkt i dessa frågor fick arbetsgruppen NKR:s uppdrag att arbeta vidare med chefsfrågan för att ge kompetensrådet underlag för fortsatta diskussioner. Arbetsgruppen för chefsenkäten, har bestått av de tre medlemmarna i NKR, Monica Andersson, utvecklingsledare social omsorg, Nyköpings kommun, Inger Dahl-Harrysson med erfarenhet från funktionshinderområdet senast som programansvarig för detta inom Norrköpings kommun och Ann-Christine Gullacksen, forskningsledare, FoU Välfärd, Kommunförbundet Skåne samt Malmö högskola. 8

Enkät Chefskompetens inom funktionshinderområdet För att få en bild av hur chefskompetensen ser ut i landet krävs en omfattande arbetsinsats, tid och pengar. Arbetsgruppen, som inte har haft särskilda resurser för sin inventering, valde därför att göra en mindre enkät till kommunala verksamheter inom funktionshinderområdet, vilka relativt enkelt kunde nås via medlemmarna i Nationella Kompetensrådet. Syftet med enkäten Syftet med enkäten om chefskompetens har därför inte varit att få en exakt bild av chefernas kompetens inom funktionshinderområdet i Sverige. Vår ambition har istället varit att genom enkäten få en orienterande bild av den mångfald av chefers utbildningsnivåer och kompetenser, som troligen finns idag. Denna bild ska sedan kunna ligga till grund för diskussioner kring utveckling av chefsrollen och öka möjligheten att precisera frågeställningar och problemformuleringar kring kompetensfrågan. Resultatet ska kunna fungera som vägledning för nationella aktörer som styr utbildningsfrågor och underlag för att kunna påskynda nationella satsningar på vägledning, riktlinjer, allmänna råd och kompetenshöjande insatser för chefstjänster inom funktionshinderområdet. Enkätens målgrupp Enkäten (bilaga 1) vänder sig enbart till kommunernas egen-regi-verksamhet inom funktionshinderområdet och den chefsroll, som finns närmast de medarbetare (den personal), som svarar för det brukarnära stödet till personer med funktionsnedsättning i verksamheter enligt LSS och SoL det vill säga stöd, service och omsorg i brukarens vardag. I chefsrollen ingår både personal- och budgetansvar och benämns oftast första linjens chef. Observera att personal inom en verksamhet, som har fått vissa arbetsledande funktioner men samtidigt ger det praktiska brukarnära stödet och omsorgen inte är att betrakta som chef i denna enkät. Enkätens uppbyggnad Enkäten omfattar fem huvudfrågor med delfrågor. Det ges fasta svarsalternativ samt möjlighet att kommentera svaren. Följande områden tas upp: - titlar och tjänster, - formell grundutbildning, - kompetenskrav utöver formell grundutbildning, - kompetensutveckling för chefer och - den ideala kompetensen för chefer inom funktionshinderområdet Den 8 januari 2014 skickade vi ut en enkät till Nationella Kompetensrådets samtliga medlemmar med en begäran om hjälp att sända den vidare till de kommunala chefer med övergripande verksamhetsansvar för funktionshinderområdet, som de hade möjlighet att nå. Nationella Kompetensrådet (NKR) företräder landets 24 regionala förbund/regioner inklusive Gotland. 9

Rapport Redovisning av enkätsvaren I denna rapport redovisas resultatet av enkätundersökningen fråga för fråga tillsammans med en kort kommentar kring de inkomna svaren. I ett sista avsnitt reflekterar vi kring enkätsvaren och deras betydelse för utvecklingen av chefsrollen inom funktionshinderområdet. Ordet chef eller benämningen första linjens chef används i denna rapport alltid för den chefsroll, som finns närmast de medarbetare, som svarar för det brukarnära stödet. Om benämningen chef används för annan chefsroll än denna, tydliggörs alltid detta. Vi har i arbetet med denna enkät undersökt om det finns någon nationell vägledning för kommunerna att tillgå vid chefstillsättning inom funktionshinderområdet. I Appendix redovisar vi detta under Nationell vägledning avseende chefsrollen. 10

Resultatredovisning Enkäten, som skickades ut den 8 januari 2014 via e-post, hade från början en svarstid om knappt tre veckor, vilken sedan förlängdes med ytterligare två veckor. Då utskicket har skett via medlemmarna i NKR saknar vi uppgift om hur många kommuner, som har nåtts av den. Vid svarstidens utgång hade totalt 111 kommuner samt 2 stadsdelsförvaltningar inom Stockholms stad besvarat enkäten. Det innebär, att totalt 112 av landets alla 290 kommuner har deltagit i studien det vill säga nästan 39 %. En kommun utgår i sitt svar enbart från deras dagliga verksamhet för personer med funktionsnedsättning, medan övriga kommuners svar utgår från hela kommunens egen-regi-verksamhet inom funktionshinderområdet. De inkommande svaren representerar kommuner av varierande storlek, vilket innebär att både den mycket lilla kommunen med maximalt 5000 invånare upp till och med storkommunerna Malmö, Göteborg och Stockholm har besvarat enkäten. Stockholms stads två stadsdelsförvaltningar räknas i denna resultatredovisning som två enskilda kommuner, varför det totala antalet kommuner i texten redovisas som 113. Fråga 1 Titlar och tjänster Under denna rubrik ställde vi två frågor för att få en bild av dels antalet chefer inom kommunens egen-regi-verksamhet och dels vilka titlar som används. 1 a) Hur många chefer finns inom kommunens funktionshinderområde? De 113 kommuner (inklusive de två stadsdelsförvaltningarna inom Stockholms stad), som har besvarat enkäten, redovisar tillsammans totalt 1 294,40 chefstjänster inom egen-regi-verksamheten. Kommentar: I de redovisade chefstjänsterna finns 4 tjänster i en kommun som är fördelade med 50 % som sjuksköterska och 50 % med ledningsansvar. I övrigt redovisades inga delade tjänster. 1 b) Vilka titlar används för chefer inom funktionshinderområdet i kommunen? Svaren visar på en stor variation av titlar men en övergripande majoritet av kommunerna använder benämningen enhetschef. Av de svarande kommunerna använder 74 % titeln enhetschef det vill säga 84 av de 113 svarande kommunerna. Övriga titlar som förekommer är gruppchef, resultatenhetschef, verksamhetschef, områdeschef, enhetsledare samt ordet chef tillsammans med den verksamhet, som chefen svarar för: boendechef, chef daglig verksamhet och chef personlig assistans. Inom några kommuner används flera titlar på denna chefsnivå såsom verksamhetschef och enhetschef, enhetschef och gruppchef, gruppchef och resultatenhetschef samt sektionschef och enhetschef. 11

Två kommuner har i sin verksamhet enhetschef och biträdande enhetschef och en kommun redovisar resultatenhetschef och biträdande resultatenhetschef. I dessa tre kommuner finns en uppdelning mellan chefernas ansvar, vilken innebär, att enhetschefen och resultatenhetschefen har personal-, budget- och arbetsmiljöansvar och de biträdande cheferna det dagliga operativa arbetsledaransvaret. I nedanstående bild redovisas de olika titlar som finns på chefsrollen i de svarande kommunerna. Yrkestitel för chefsrollen närmast de medarbetare, som svarar för det brukarnära stödet. Antal kommuner Enhetschef 84 Områdeschef 7 Verksamhetschef 5 Verksamhetschef och enhetschef 3 Resultatenhetschef 2 Chef för daglig verksamhet, boendechef, chef för personlig assistans, chef för korttids/fritids Gruppchef 1 Enhetsledare 1 Enhetschef och gruppchef 2 Sektionschef och enhetschef 1 Gruppchef och resultatenhetschef 1 Enhetschef och biträdande enhetschef 2 Resultatenhetschef och biträdande resultatenhetschef 1 3 Kommentar: Den variation av titlar på chefsrollen, som finns bland de 113 kommunerna, visar inte på något samband mellan en viss titel och kommunens storlek. Enkätsvaren visar alltså inte, att en viss titel är mer förekommande i små kommuner än i större. Flera av de titlar som redovisas för chefen närmast de medarbetare som svarar för det direkta brukarnära stödet, såsom verksamhetschef, områdeschef och sektionschef, används i andra kommuner för chefsfunktionen över denna nivå. Titeln områdeschef och verksamhetschef används därtill i många kommuner i den övergripande chefsrollen för funktionshinderområdet i sin helhet direkt underställd förvaltningschef. Fråga 2 Formell grundutbildning Denna rubrik omfattar tre olika delfrågor. De ska ge en bild av 1) den formella grundutbildning, som kommunen kräver vid anställning av chefer, 2) i vilken utsträckning befintliga chefer inom funktionshinderområdet uppfyller de formella krav som kommunen ställer och 3) vilka andra grundutbildningar än de som kommunen kräver som kan förekomma bland cheferna. 12

2 a) Ange vilken formell grundutbildning, som kommunen kräver vid anställning av chefer inom funktionshinderområdet? Vid genomgång av svaren på denna fråga finner vi, att kraven på formell grundutbildning vid anställning av chefer varierar stort mellan de svarande kommunerna. Ett krav som tycks förena kommunerna är kravet på högskoleutbildning. Vissa kommuner har ett tydligt krav på en bestämd högskoleutbildning som till exempel socionomutbildning medan andra kommuner i beskrivningen av sina krav anger lämplig högskoleutbildning eller relevant högskoleutbildning inom området ibland med överlappande betydelse. Vid en fördjupad granskning och jämförelse av kommunernas beskrivning av sina krav på formell grundutbildning finner vi, att den omedelbara likhet som kravet på högskoleutbildning i ett första skede ger, blir något svårtolkad och osäker. Någon tydlig och enkelt tolkad högskoleprofil har vi haft svårt att finna i kommunernas svar. Enbart tre kommuner uppger, att de inte ställer något specifikt krav på högskoleutbildning. En av dessa tre kommuner, en kommun med mindre än 5000 invånare, uppger att kommunen inte har några uttalade kunskapskrav på chefer och inte heller kräver högskolekompetens. I nedanstående sammanställning försöker vi beskriva och tolka både i tabellform och i text, de krav som kommunerna har beskrivit i sina enkätsvar. Tabellen ger en samlad bild av kommunernas svar avseende krav på formell grundutbildning. Formell grundutbildning Antal kommuner % av det totala antalet svarande kommuner Högskoleutbildning inom vård och omsorg 26 23 % Högskoleutbildning inom vård och omsorg eller annan lämplig högskoleutbildning 56 50 % Relevant högskoleutbildning inom området 18 16 % Ej specificerad högskoleutbildning 5 4 % Inga specifika krav på högskoleutbildning 3 3 % Krav i enlighet med SOSFS 2002:9 och 2012:6 3 3 % Krav i enlighet med IVO:s krav på utförare 1 1 % Ej besvarat frågan 1 Högskoleutbildning inom vård och omsorg 26 kommuner det vill säga 23 % av det totala antalet svarande kommuner uppger, att kravet på formell grundutbildning vid chefstillsättning är högskoleutbildning inom vård och omsorg. I sina svar förtydligar de svarande kommunerna, att kravet på högskoleutbildning inom vård och omsorg innebär: Socionomutbildning med inriktningen socialt arbete inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, missbruksvården, barn- och ungdomsvården, 13

Sociala omsorgsprogrammet med inriktning mot omsorger om äldre och personer med funktionsnedsättning samt verksamhetsledning och verksamhetsutveckling inom äldre- och funktionshinderomsorgen, Socialpedagog med inriktningen socialt arbete och socialpedagogik, Sjuksköterskeutbildning, Arbetsterapeututbildning. 12 av de 26 kommunerna uppger, att deras krav på formell grundutbildning uteslutande är socionomutbildning. Högskoleutbildning inom vård och omsorg eller annan lämplig högskoleutbildning samt Relevant högskoleutbildning inom området 74 kommuner, det vill säga 66 % av det totala antalet svarande kommuner, har en mycket vid tolkning av kravet på högskoleutbildning som formell grundutbildning för chefer inom funktionshinderområdet. De anger som krav högskoleutbildning inom vård och omsorg eller annan lämplig högskoleutbildning alternativt relevant högskoleutbildning inom området. Inom 56 kommuner är kravet på formell grundutbildning högskoleutbildning inom vård och omsorg eller annan lämplig högskoleutbildning. Detta innebär, att kommunernas krav på formell grundutbildning vid rekrytering av chefer är vidare än enbart högskoleutbildning inom vård och omsorg och också kan omfatta annan högskoleutbildning som av kommunen bedöms likvärdig. Avgörande vid denna bedömning, enligt de svarande kommunerna, är inom vilken verksamhet chefstjänsten ska tillsättas. Som exempel på annan lämplig utbildning, som kan förekomma, anges personaladministrativ utbildning, beteendevetenskaplig utbildning med inriktning mot ledarskap, organisation och socialt arbete samt utbildning med pedagogisk inriktning som förskollärare, fritidspedagog. 18 kommuner uppger, att det formella kravet på grundutbildning vid chefstillsättning är av dem bedömd relevant högskoleutbildning inom området utan någon närmare specificering. De lyfter i sina krav inte fram någon eller några specifika högskoleutbildningar utöver kravet, att de måste rymmas inom det sociala verksamhetsområdet eller vara inriktade mot funktionshinderomsorgen. Flera kommuner lyfter också fram, att de gärna ser sökande, som har en högskoleutbildning inom det sociala verksamhetsområdet kombinerad med beteendevetenskaplig utbildning med inriktning på personal, arbete och organisation. Ej specificerad högskolekompetens 5 kommuner, det vill säga 4 % av det totala antalet svarande kommuner, uppger att de som formellt krav på grundutbildning har ett allmänt krav på högskolekompetens men utan specifik inriktning. Det är helt upp till arbetsgivaren vilken akademisk utbildning, som denne finner lämplig. Lägsta antalet högskolepoäng för en godkänd akademisk utbildning varierar i svaren mellan 120 till 160 poäng. Krav i enlighet med SOSFS 2002:9 och 2012:6 (se Appendix) Två kommuner uppger, att kommunen följer Socialstyrelsens formulering om krav på formell kompetens, vilket betyder att de följer vad som sägs i deras föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2002:9 och SOSFS 2012:6. Därtill uppger en kommun att de vid chefstillsättning för gruppboende ställer de krav som 14

anges i SOSFS 2002:9, men att kravet på formell grundutbildning för chefsuppdrag för andra verksamheter varierar utifrån uppdragets art. En kommun uppger, att kommunen ansluter sig till de krav som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ställer på utförare, vilka varierar utifrån vilken verksamhet som chefen ansvarar för. Kommentar: Kommunernas beskrivning av vilka utbildningar som ingår i kravet högskoleutbildning inom vård och omsorg stämmer mycket väl överens med varandra. Däremot är variationen mycket stor mellan kommunerna vad gäller innebörden av relevant högskoleutbildning inom området, annan lämplig högskoleutbildning eller ej specificerad högskolekompetens. Här är det, som vi nämnde i den inledande texten till denna fråga, svårt att finna någon gemensam nämnare. I sin beskrivning av kraven avseende den formella grundutbildningen, använder några kommuner ordet relevant högskoleutbildning medan andra anger lämplig högskoleutbildning. Hur ska orden relevant och lämplig tolkas? Kan de tolkas på samma sätt? Vid genomgång av den nationella vägledning som finns i SFS respektive SOSFS används båda orden och underlättar därmed inte för kommunerna i deras kravspecifikation vad gäller formell grundutbildning. I SFS 1993:1090 (Förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade) anges, att den person som förestår verksamheten ska ha lämplig utbildning men utan närmare precisering av vad ordet lämplig utbildning betyder. I föreskriften och allmänna rådet, SOSFS 2002:9 anges, att den person, som förestår verksamheten (bostad med särskild service) ska ha lämplig högskoleutbildning som är relevant för att personen ska kunna förestå verksamheten. Likaså i SOSFS 2012:6 (bostad med särskild service för barn och ungdomar) anges, att föreståndaren ska ha en högskoleutbildning som är relevant för uppdraget liksom erfarenhet av liknande verksamheter och tillräcklig kunskap och kompetens för att leda den. I sin definition används ordet relevant för något som är viktigt och av betydelse och ordet lämplig för något som är behörigt, kompetent och kvalificerat. Då det finns en viss nyansskillnad mellan ordens betydelse och då den nationella vägledningen inte ger någon mer preciserad hjälp med tolkningen av orden, används de i denna redovisning precis som kommunerna har uppgivit. 2 b) I vilken utsträckning uppfyller dagens (befintliga) chefer inom funktionshinderområdet de krav som kommunen ställer på formell grundutbildning? Svarsalternativen på denna fråga var i stor utsträckning eller delvis. Alternativet helt saknades i enkäten, men två kommuner har i sina svar uppgivit, att befintliga chefer helt uppfyller kommunens krav på formell grundutbildning. Svaren fördelar sig på följande sätt: I stor utsträckning Delvis Helt 15 Ej besvarat frågan Antal kommuner 81 28 2 2 % av det totala antalet svarande kommuner 71,7 % 24,8 % 1,8 % 1,8 %

81 kommuner uppger, att deras chefer i stor utsträckning uppfyller kommunens krav på formell grundutbildning. I 79 av dessa 81 kommuner gäller som lägsta krav högskoleutbildning i någon form. 2 av kommunerna har inget specifikt krav på högskoleutbildning. En fördjupad studie av svaren på fråga 2b) från de 79 kommunerna visar, att kraven på högskoleutbildningens inriktning varierar mellan kommunerna från det preciserade kravet på högskoleutbildning inom vård och omsorg till krav på enbart högskoleutbildning utan närmare precisering. Mellan dessa två ytterligheter finns i kommunerna krav på annan lämplig eller relevant högskoleutbildning som av dem som arbetsgivare bedöms likvärdig med högskoleutbildning inom vård och omsorg och ryms inom det sociala verksamhetsområdet eller är inriktad mot funktionshinderomsorgen. Utöver kraven på högskoleutbildning svarar flera av dessa kommuner, att de också har krav på god kunskap om och erfarenhet från funktionshinderområdet som komplement till den formella grundutbildningen. 28 kommuner uppger, att deras chefer delvis uppfyller kommunens krav på formell grundutbildning. Av dessa 28 kommuner har 12 också kommenterat sitt svar. I kommentarerna uppger flertalet av de 12 kommunerna, att de har chefer, som har varit anställda under många år och där kommunens krav på formell grundutbildning har förändrats sedan de anställdes. Cheferna har i dessa kommuner idag individuella kompetensutvecklingsplaner som möjliggör för dem att på sikt kunna uppnå kommunens krav på formell kompetens. I andra kommuner finns chefer med högskoleutbildning som till exempel lärarutbildning men som helt saknar teoretisk kunskap om verksamhetsområdet, om funktionsnedsättningar och LSS-lagstiftningen. 2 c) Ge exempel på annan grundutbildning än den kommunen kräver som kan förekomma bland cheferna? 86 kommuner, det vill säga 76 % av det totala antalet svarande kommuner, har valt att besvara denna fråga. 27 kommuner har lämnat frågan obesvarad. Orsaken till detta vet vi inte. 16

I nedanstående tabell ges en samlad bild av andra grundutbildningar, som chefer, som inte uppfyller kommunens krav på formell grundutbildning, har. Tabellen visar på de exempel som kommunerna har lyft fram. Annan förekommande grundutbildning än den grundutbildning, som kommunen kräver Antal kommuner % av de 86 kommuner, som har besvarat frågan Äldre utbildningar, som t ex ålderdomshemsföreståndare och utbildningar på gymnasienivå som t ex mentalskötar- och undersköterskeutbildning 21 24 % Högskoleutbildning från personalvetarprogram, statsvetar- eller beteendevetarprogram 20 23 % Sjuksköterske-, sjukgymnast-, arbetsterapeututbildning 18 21 % Specialpedagogutbildning, fritidspedagogutbildning, förskollärar-, grundskoleläraroch vårdlärarutbildning 16 19 % Arbetsledarutbildning för personlig assistenter, juridisk högskoleutbildning, ekonomisk högskoleutbildning, företagsingenjörsutbildning, rektorsutbildning, utbildning i rehabiliteringsvetenskap 9 11 % Saknar formell kompetens (saknas uppgift om vilken grundutbildning dessa chefer har) 2 2 % Svaren visar på den mångfald av grundutbildningar, som finns bland kommunernas chefer inom funktionshinderområdet utöver de formella grundutbildningar, som kommunerna har redovisat som sina krav under fråga 2 a) ( Ange vilken formell grundutbildning, som kommunen kräver vid anställning av chefer inom funktionshinderområdet ). Äldre utbildningar som till exempel ålderdomshemsföreståndarutbildning och utbildning på gymnasienivå i form av mentalskötar- och undersköterskeutbildning är de utbildningar, som är vanligast förekommande hos de kommuner, som har besvarat frågan och innehas av chefer i 21 kommuner. Inom denna grupp omfattar 16 chefers grundutbildning utbildning på gymnasienivå, trots att kommunernas krav på formell grundutbildning idag är högskolekompetens. Vanligt är också, att chefer med högskoleutbildning från personalvetarprogrammet, statsvetar- eller beteendevetarprogrammet med dessa grundutbildningar inte uppfyller kommunens krav på formell grundutbildning. Detta redovisas av 20 kommuner. Av tabellen framgår också, att vissa kommuner redovisar utbildningar som annan förekommande grundutbildning än den som kommunen kräver, medan 17

de av andra kommuner redovisas som godkända formella grundutbildningar. Svaren från 18 kommuner visar till exempel, att chefer med sjuksköterske-, sjukgymnast- eller arbetsterapeututbildning inte har högskoleutbildningar som uppfyller dessa kommuners krav på formell grundutbildning. Samtidigt har andra kommuner i sina svar på fråga 2 a) redovisat, att chefer med dessa högskoleutbildningar hos dem bedöms uppfylla kommunens krav på formell grundutbildning. Kommunernas kommentarer kring chefernas grundutbildning Under fråga 2 c) fanns också möjlighet för kommunerna att lämna en kommentar till sitt svar. 51 kommuner har använt sig av denna möjlighet. Samtliga kommentarer beskriver vad man idag anser, att cheferna saknar i sin grundutbildning. Övervägande delen av kommentarerna talar om behov av ökade och fördjupade kunskaper om olika funktionsnedsättningar och gällande lagstiftning inom funktionshinderområdet för de chefer som inte har formell utbildning från socionom- eller sociala omsorgsprogrammet. Ett stort behov som lyfts fram utöver behovet av fördjupade kunskaper om olika funktionsnedsättningar och lagstiftning är chefers behov av ledarskapsutbildning, utbildning i arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor och ekonomi. I svaren framkommer en oro för att ledarskapsdelen i socionomutbildningen har minskats, då både verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling är ett stort ansvar för cheferna inom funktionshinderområdet. Ett ansvar, som måste bygga på inte bara en god kunskap om funktionsnedsättningar samt den lagstiftning, som styr området utan också en god ledarskapskompetens. En slutkommentar från en kommun är, att det behövs en nationell utbildning för chefer inom funktionshinderområdet. Kommentar: Svaren på denna fråga visar, att även chefer med annan grundutbildning än den kommunen kräver som formell grundutbildning för chefskap inom funktionshinderområdet till 80 % har någon form av högskoleutbildning. Vi kan också konstatera, att bland den mångfald av redovisade högskoleutbildningar finns utbildningar, som är mer sällan förekommande bland chefer inom funktionshinderområdet, men som ändå finns där, såsom juridisk, ekonomisk eller teknisk högskoleutbildning. Fråga 3 Kompetenskrav utöver formell grundutbildning Under denna rubrik ställdes frågan om kommunen ställer några kompetenskrav utöver formell grundutbildning. Svaret kan vara ja eller nej. Om svaret var ja, ombads kommunen beskriva dessa kompetenskrav. Svaren på frågan fördelar sig på följande sätt: Kompetenskrav utöver formell grundutbildning 18 Inga kompetenskrav utöver formell grundutbildning Ej besvarat frågan Antal kommuner 61 48 4 % av det totala antalet kommuner 54 % 42 % 4 %

61 kommuner har angivit, att de utöver kravet på formell grundutbildning också har andra kompetenskrav, medan 48 kommuner uppger att man inte har ytterligare krav. De kompetenskrav utöver formell grundutbildning, som de 61 kommunerna lyfter fram i sina svar, är: Krav på chefs- och ledarerfarenhet 42 kommuner det vill säga 69 % av de 61 kommuner, som utöver kravet på formell grundutbildning också har andra kompetenskrav, lyfter fram kravet på chefs- och ledarerfarenhet. I 12 av dessa 42 kommuner kombineras kravet på chefs- och ledarerfarenhet med krav på verksamhetsspecifik erfarenhet från det verksamhetsområde inom vilket chefstjänsten är placerad. I 13 av de 42 kommunerna kombineras kravet på chefs- och ledarerfarenhet med krav på erfarenhet från arbete inom något av de olika verksamhetsområden som funktionshinderområdet omfattar. Andra krav än krav på chefs- och ledarerfarenhet Utöver kraven på chefs- och ledarerfarenhet redovisas också exempel på andra krav som ställs av kommunerna. Det är krav, som förekommer i tre upp till sex kommuner och omfattar: o personlig lämplighet, o vara införstådd med vad arbete i en politiskt styrd organisation innebär, o kunna ha ett tydligt brukarperspektiv, o förmåga att driva kvalitets- och utvecklingsarbete, o lagstiftningskunskap, o fördjupad kunskap om olika funktionsnedsättningar, o körkortsinnehav Under fråga 2a (Ange vilken formell grundutbildning, som kommunen kräver vid anställning av chefer inom funktionshinderområdet?) beskrev flera kommuner också, vilka andra krav utöver formell grundutbildning, som de ställer för chefstjänst. De vanligast förekommande kraven, som där uppgavs, innebär: o god kunskap och dokumenterad erfarenhet av minst ett års vårdoch omsorgsarbete, o dokumenterad erfarenhet från en ledande position inom en dygnetrunt-verksamhet, o minst 6 månaders yrkeserfarenhet som verksamhetsansvarig inom aktuellt verksamhetsområde eller 12 månader som personal och budgetansvarig, o goda kunskaper om gällande lagstiftning och författningar En kommun poängterar i sitt svar, att de krav som de ställer utöver formell grundutbildning kallar de önskvärda och omfattar utbildning i samhällsekonomi, företagsekonomi, ledarskap och organisation, pedagogik, juridik samt samtalsmetodik. 19

Kommunernas krav på kompetens utöver formell grundutbildning kan sammanfattas i följande bild: förmåga att driva kvalitets- och utvecklingsarbete kunna ha ett tydligt brukarperspektiv införstådd med vad arbete i en politiskt styrd organisation innebär 42 kommuner har krav på chefs- och ledarerfarenhet, varav - 12 kommuner kombinerar detta krav med verksamhetsspecifik erfarenhet från chefsuppdraget, och - 13 kommuner kombinerar det med erfarenhet från arbete inom funktionshinderområdet. fördjupad kunskap om olika funktionsnedsättningar, lagstiftningskunskap personlig lämplighet körkort praktisk erfarenhet från verksamhets -området Kommentar: 42 av de kommuner, som utöver kravet på formell grundutbildning också har andra kompetenskrav, lyfter fram kravet på chefs- och ledarerfarenhet. Detta innebär, att enbart 37 % av det totala antalet svarande kommuner har chefs- och ledarerfarenhet i sin kravspecifikation. Det kan synas vara en låg andel, då behovet av chefs- och ledarkunskap lyfts fram av kommunerna som en viktig del i deras beskrivning av vad som krävs för att leda verksamheter inom funktionshinderområdet. Fråga 4 Kompetensutveckling för chefer Frågan under denna rubrik var Finns det någon systematisk intern fortbildning/kompetensutveckling för cheferna inom funktionshinderområdet? Svarsalternativen var ja eller nej. Om frågan besvarades med ja, ombads kommunen att beskriva fortbildningens/kompentensutvecklingens omfattning och innehåll. 20