Utbildningsmaterial Diabetes insulindelegering Munkedals kommun 2014
Utbildningsmaterial insulindelegering Detta material är framtaget som en kunskapsgrund för insulindelegation och riktar sig till personal som skall erhålla delegering eller för dem som skall förnya sin delegation. Den ligger till grund för det kunskapsprov som utförs inför delegering eller förnyelse av delegering. Delegering Delegering är när hälso och sjukvårdspersonal med formell kompetens överlåter en medicinsk arbetsuppgift till en annan person som har reell kompetens. Formell kompetens har personer med legitimation, godkänd högskoleutbildning eller specialistutbildning, tex leg sjuksköterska eller leg läkare. Reell kompetens får man genom erfarenhet eller fortbildning Det är endast legitimerad personal som för utfärda ett delegeringsbeslut och uppgiften får endast ske om den är säker för patienten. Vid varje delegeringsbeslut ställs stora krav på gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet både hos den som delegerar och hos som tar emot delegationen. Delegationen utfärdas skriftligt och varar längst 1 år. Att ta emot och acceptera ansvaret för sin delegering - Du skall känna att Du har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften ( genom gått utbildning och klarat kunskapstest samt övat praktiskt). - Du har ansvar för den uppgift Du utför - Du får enbart utföra det som är delegerat - Du är skyldighet att rapportera avikelser enligt rutin och meddela sjuksköterskan om något har blivit fel.
Vad är diabetes Diabetes är en sjukdom som orsakas av brist på insulin eller försämrad effekt av insulinet. Vid brist på insulin kan kroppen inte tillgodogöra sig sockret i maten och därmed stiger sockerhalten i blodet. Insulin bildas i bukspottkörteln och har till uppgift att se till att sockret som vi äter kan användas som bränsle i musklerna och att det kan lagras som energi i levern. Typ 1 diabetes Vid typ 1 diabetes saknar kroppen förmåga att producera insulin pga att antikroppar förstört cellerna som tillverkar insulin. Därför måste man alltid tillföra insulin genom injektioner. Typ 2 diabetes Bryter oftast ut i vuxen ålder, och beror på att bukspottkörteln producerar mindre insulin än vad kroppen behöver för att hålla blodsockret inom normala gränser. Insulinresistens är en annan orsak till typ 2 diabetes. Det innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket leder till att glukosupptaget försämras. Detta gör att blodsockerhalten blir för hög. En del personer med diabetes typ 2 behandlas enbart med kost, en del behöver blodsocker sänkande eller insulinfrisättande tabletter och ibland kan insulin behövas även vid denna form av diabetes.
Klassiska symtom vid diabetes - Stora urinmängder sockret i blodet drar med sig vatten ut i urinen - Törst vätskeförlust pga ökade urinmängder - Extrem trötthet - Viktminskning - Underlivsklåda bakterier och svampar trivs i den sockerhaltiga urinen - Torrhet i hud och slemhinnor - Upprepade urinvägsinfektioner - Dimsyn - Stickande känsla eller känselbortfall i händer och fötter Varför behövs insulin Insulinet fungerar ungefär som en nyckel som låser upp och öppnar cellerna så att glukos kan strömma in, vilket gör att glukos halten i blodet sjunker. Utan insulin blir glukos kvar i blodet och blodsockernivåerna stiger (hyperglykemi).
LÅGT BLODSOCKER - HYPOGLYKEMI Insulinkänning, insulincoma Orsaker: hoppat över maten för mycket insulin alkohol försenad måltid ökning av normal fysisk aktivitet kräkningar Symtom: Snabb utveckling. Uppträder som regel vid värden < 4 mmol/l. Patienter som haft diabetes i många år känner ibland inte av symtomen och kan plötsligt bli medvetslösa. svettningar, darrningar och hjärtklappning blekhet, kallsvettig hunger oro och ängslan sänkt uppmärksamhet, sluddrigt tal förvirring, minnesstörningar irritabilitet, aggression synstörning kramper koma Äldre är ofta mer känsliga för låga blodsockervärden. Symtomen kan variera mycket och ta sig oväntade uttryck. Tänk på att alla patienter inte kan förmedla sina symtom på ett tydligt sätt.
Om en känd insulin- eller tablettbehandlad diabetiker har ett P- Glucosvärde under 5 mmol/l. Reagera: Mår patienten bra och är opåverkad? Kontakta sjuksköterska och rapportera Visar patienten symtom på lågt blodsocker? Ta ett blodsockerprov. Leta inte efter apparaten, utan ge druvsocker först och leta sedan. GÖR SÅ HÄR: 1. Fyra druvsockertabletter eller sockerbitar eller juice eller mjölk eller annat sött som finns till hands, om patienten är vaken. Upprepa v.b. efter 10 min. 2. Tvinga aldrig i en medvetslös dryck. Istället kan man ta honung eller sirap och lägga under överläppen. Eller en krossad sockerbit. 3. Kontakta ansvarig sjuksköterska 4. Kontrollera blodsocker 5. Stanna kvar tills patienten mår bra. Observera att blodsockret inte stiger snabbare för att patienten äter mer! Tänk också på att effekten av enstaka sockerbitar snabbt klingar av. Ge även mer långverkande kolhydrat, t.ex. smörgås. På så sätt undviker man risk för ny hypoglykemi. Om en diabetiker beter sig egendomligt är det alltid motiverat att ta ett blodsocker! Om diabetesmedicin ges till fel patient finns det risk för lågt blodsocker hos patienten. Kontakta alltid sjuksköterskan.
HÖGT BLODSOCKER - HYPERGLYKEMI Diabeteskoma, sockerkoma, ketonuri Utvecklas långsamt - någon till några dagar Orsaker: för lite insulin infektion, feber felaktig kost stress Symtom: kraftigt ökad törst ökad urinmängd slöhet, aptitlöshet Behandling: kontakta ansvarig sjuksköterska kontrollera blodsocker fysisk aktivitet Det finns inget som ökar insulinkänsligheten så mycket som muskelarbete. Varje möjlighet att röra på någon kroppsdel är av stor vikt, eftersom den ökade insulinkänsligheten underlättar sockertransporten in i cellerna och gör att blodsockret sjunker. Vid oklara symtom är det alltid motiverat att ta ett blodsocker. Men det är aldrig bråttom med en patient som mår bra! Svårt att bedöma om blodsockret är högt eller lågt? Om du inte får tag på sjuksköterskan ge patienten något att dricka eller äta.
Viktigt att tänka på om en person med diabetes blir sjuk Innan du kontaktar sjuksköterskan, ta reda på: - Ta p-glucos och kontrollera värdet - Om lågt p-glucos behandla detta enl undervisningsmaterialet - Avvakta ge insulin/tabletter, sjuksköterskan gör en bedömning utifrån patientens tillstånd - Hur länge har patienten mått dåligt? 1 timme, 1 dag, 1 vecka? - På vad sätt mår han eller hon dåligt? Mår illa, kräks, feber? - Har patienten ont? Iså fall var? - När var patienten på toaletten sist och skötte magen? - Lämna patienten inte ensam Infektionssjukdomar gör att insulin behovet ökar. Sjukdomen innebär ofta en hormonell stress som leder till att den egna glukosproduktionen ökar. Senkomplikationer I vissa fall kan diabetes på längre sikt leda till följdsjukdomar beroende på skador i blodkärl, både små och stora kärl drabbas. Små blodkärl i ögon, njurar, och hud kan drabbas. De skador som uppstår i de små kärlen kan leda till: - Retinopati: skadar ögonen och kan leda till blindhet - Nefropati: skada på njurarna - Neuropati. Nedsatt känsel framförallt i fötterna Förändringar i de stora blodkärlen är av samma typ som vid vanlig åderförkalkning och ökar risken för bland annat: - Kärlkramp - Hjärtinfarkt - Stroke Problem orsakade av diabetes på längre sikt kan vara fotproblem, stelhet, värk i händer och leder, nedsatt känsel, nervskador, magproblem, försämrad sexuell funktion och tandlossning.
Diabetessår Personal som sköter äldre diabetiker spelar en oerhörd viktig roll i vårdkedjan och kan med relativt enkla åtgärder göra stor nytta. Diabetes försvårar läkning av sår på fötterna och har man samtidigt en känselnedsättning och/eller nedsatt cirkulation i fötterna gör det inte sårläkning bättre. - Inspektera patientens fötter varje dag för att förebygga sår - Hjälpa patienten med rena torra strumpor på rena torra fötter. Torka väl mellan tårna - Smörja torr hud och klipp naglarna vid behov - Patienten skall ha bra skor - Vid behov hjälpa vårdtagaren beställa fotvård - Finns misstanke på sår, tryckmärke, infektion, svullnad, rodnad, värmeökning, ökad sekretion från kroniska sår. Reagera och rapportera förändringar till sjuksköterskan. Att tänka på: Bra strumpor är av bomull eller ull utan hårda sömmar, om hårda sömmar vänd dem utåt. Bra skor av läder, rymliga över tårna och är stadiga att gå med. Vårdtagaren bör undvika att gå barfota.
Mat för äldre Det är lika viktigt för personer med diabetes som för de flesta människor att fördela maten jämt över dagen. En lämplig fördelning innebär tre huvudmål och två till tre mellanmål. Om man fördelar måltiderna på det här sättet blir blodsocker nivån jämnare. Det är speciellt viktigt för äldre så att de får i sig all den näring de behöver. De finns ingen principiell skillnad mellan näringsrekommendationerna för friska personer och personer med diabetes. I allt väsentligt bör personer med diabetes äta vanlig, bra mat. Inom äldreomsorgen är det mycket viktigt med allsidig, näringsrik och vitaminrik kost. Energibehovet minskar med åldern och de äldre äter ofta mindre portioner. För insulinbehandlade personer är relationen mellan mat och insulindoser särskilt viktig för att undvika både för högt och för lågt blodsocker efter måltid. Äldre diabetiker behöver ofta individuell kostbehandling, där hänsyn tas till: - Konsistens - Undernäring - Övervikt - Andra kostbehandlade sjukdomar - Kulturella traditioner Målsättningen för äldre personer är att förbättra livskvaliten och att uppnå symtomlindring, som att undvika trötthet, törst, täta UVI, vilket kan tillstöta vid högt blodsocker. Hur patientens värde får ligga bedömer läkare och det varierar från individ till individ.
Läkemedelsbehandling Tablettbehandling När blodsockret inte kan hållas på normalnivå med kost och motion är det dags att börja med tabletter på typ 2-patienter. Se bilaga tablettbehandling. OBS! Om tabletter mot diabetes ges till fel patient finns risk för lågt blodsocker hos den patienten. Ge heller inte diabetes tabletter till patienter som inte vill äta. Kontakta alltid sjuksköterska. Insulinbehandling Vid Typ1 = insulinbristsjukdom Insulinbehandling är livsnödvändig och livslång. Vid Typ2 när sockerläget är högt trots kost- och tablettbehandling. OBS! Ge inte insulin om patienten inte vill äta. Kontakta alltid sjuksköterska. Insulin doseras i enheter (E). Förvaring av insulin Insulin skall förvaras mörkt och kallt, bäst i kylskåpets dörr. Skulle insulinet frysas skall det genast kastas då verkningstiden kan förändras. Insulinet som förvaras i kylskåp håller till den tiden som står på förpackningen. Insulin som används kan förvaras i rumstemperatur dock ej över 25 grader eller i solljus. Insulin i rumstemperatur kan användas högst 1 månad. Insulin som är för gammalt lämnas till apoteket. Insulinpennor och kanyler förvaras i den boendes medicinskåp. Se insulinbilaga.
Praktiska moment Innan du ger insulin: - Använd basala hygienrutiner - Kontrollera alltid att det är rätt person - Fråga hur personen mår och se om han/hon mår som vanligt - Om avvikelse från det normala kan iakttas t ex irritation, illamående, feber, svettning, törst, oro, onormal trötthet, kontaktar du sjuksköterskan. Val av injektionsställe och teknik Insulinet ges som subcutan injektion (i underhudsfettet) som regel i buken eller låret. Insulinet sugs upp snabbare från buk än från lår. En tumregel är att snabb- och blandinsulinges i buken, medan långverkande insulin ges i låret. Sjuksköterskan ansvarar för att det finns tydliga ordinationer där injektionsställe anges för varje vårdtagare. Förbered injektionen: Kontrollera att det finns nog med insulin i pennan Vippa pennan fram och tillbaka 20 gånger (om grumligt) Skruva på kanylen. OBS! Rätt längd! Om du tar en ny penna vrid fram ett par enheter och spruta ut med kanylen riktad rakt uppåt. Dels sprutar man bort luftbubblan som kan finnas, dels blir det en kontroll att den nya pennan fungerar Sätt ihop pennan till nolläge och kolla att den är tömd
Kontrollera ordinationen på ordinationskort, apodoskort eller annan journalhandling samt kontrollera på signeringslistan att insulinet inte redan är givet. Skruva fram till rätt antal enheter. Blev det fel? Skruva i så fall baklänges till nolläge och börja om igen Ta isär pennan, ta bort kanylskyddet Observera att på vissa pennor (Optiset) är dosen förinställd och ska inte skruvas fram. Försäkra dig om att du kan pennan innan du tar emot delegering. Injektion i buk och lår: Lyft upp ett hudveck håll kvar under hela injektionen Stick in kanylen i hudvecket och injicera Håll kvar kanylen och vänta 10 sek innan kanylen dras ut. På så sätt undviker man läckage. Flytta injektionsstället några cm från gång till gång för att undvika att fettkuddar bildas. Injicera aldrig genom kläderna. Kanylen kan skadas och man har mindre möjlighet att kontrollera var injektionen hamnar. Släng förbrukad kanyl i burk för stickande, skärande. Ett bra alternativ är också Safeclip, som diabetiker gratis får hämta på apotek. Det är en liten dosa för kanylspetsar. Tar mycket mindre plats i patientens hem än den stora kanylburken. Signera given dos omedelbart efter injektionen.
Viktigt: Det skall finnas en tydlig ordination på aktuell dos på ordinationskort, apodoskort eller annan journalhandling. Ta ny kanyl vid varje injektionstillfälle. Signeringslistan skall finnas vid insulinpennan. Tänk på risk för dubbel dosering: Signera direkt efter given dos!
CHECKLISTA vid insulingivning Vad Hur 1. Rätt person Kontrollera att det är rätt person du tänkt ge insulin. Fråga om personen mår bra och att det är OK att ge insulin. Kontrollera att ingen annan redan gett insulindosen. 2. Rätt tid Kontrollera att det är rätt tidpunkt på dagen 3. Rätt sort Om personen har mer än en sorts insulin kontrollera att du ger rätt sort vid rätt tillfälle 4. Rätt blandat Vänd på insulinpennan flera gånger så insulinet blandas 5. Säkerhetskontroll Kontrollera att insulinpennan fungerar d v s att det kommer insulin ur nålen vid varje tillfälle. Se alltid instruktion för respektive penna. Byt alltid nål vid varje injektionstillfälle. 6. Rätt mängd Kontrollera med dubbelkontroll: först i samband med att du vrider fram, sedan strax innan du ger, att du vridit fram rätt mängd enheter(e) insulin. Kassera insulinpennan ominsulinet inte räcker hela dosen. 7. Rätt Se tidigare signatur om var inj gavs injektionsställmete senast. Variera inj ställe enl ordination. Låt även patienten lämna sina 8. Rätt injektionsställe synpunkter på var det skall injiceras. Vid injektionsgivning i buken tag ett brett hudparti mellan tumme och pekfinger lyft upp- ge inj där. Vid injektionsgivning på annat ställe följ sjuksköterskans instruktion. 9. Signera Efter given dos, signera, skriv datum och klockslag. Städa undan och ta bort den använda kanylen.
Om något går fel Anmäl läkemedelsavvikelse/tillbud Som häls- och sjukvårdspersonal är man skyldig att rapportera alla läkemedelsavvikelser. En läkemedelsavvikelse är en händelse som inte är förväntad men som medför eller skulle kunna medföra risk eller skada för patienten. Om avvikelser uppstår kontakta alltid sjuksköterskan omgående och fyll därefter i blanketten. Rutinen är inte till för att leta syndabockar bland personalen, avvikelserapporteringen är det viktigaste verktyget vi har för att undanröja brister som påverkar kvalitet och säkerhet för patienterna. Exempel på tillbud som rapporteras: - Fel dos vid fel tillfälle, utebliven dos m.m. - Brist i utebliven insats - Brist i information, kommunikation, samverkan Avslutningsvis - Observera att extra blodsockerkontroller tas om patienten uppträder annorlunda än normalt, därför är det viktigt med personkontinuitet hos brukaren. - Höga blodsocker när patienten mår bra kräver oftast inte någon akut åtgärd men sjuksköterskan skall alltid kontaktas. - Låga värden skall alltid åtgärdas, se avsnitt Hypoglykemi - Det finns olika sorters stickhjälpmedel som används vid blodsocker kontroll ansvarig sjuksköterska går igenom aktuellt hjälpmedel, de tekniska momenten och var man kasserar förbrukat hjälpmedel. - Genomgång av särskilda ordinationer görs mellan sjuksköterska och delegerad personal. - Våga fråga.
BILAGA Tablettbehandling Diabetes typ 2 Rekommenderade läkemedel i Västra Götalandsregionen Försthandsval Metformin, Glucophage Förstahandsval och ska sättas in direkt vid diagnos, även hos normalviktiga. Ingen risk för hypoglykemi. Övriga tabletter Glucobay Verkar i tarmen genom att försena upptaget av glukos i blodet. Kan ge hypoglykemi Glibenklamid, Daonil, Amaryl, Glimepirid, Mindiab, SU-preparat Hela dosen ges på morgonen, ca ½ tim före frukost Effekt sitter oftast i hela dygnet Kan ge hypoglykemi Actos Hjälper kroppen att bättre utnyttja det egna insulinet, så att blodsockernivån sänks till en normal nivå. Januvia Hjälper till att förbättra insulinnivåerna efter en måltid och minskar mängden socker som bildas i kroppen. Galvus, Glimepirid, Repaglinid Fungerar genom att öka mängden insulin som utsöndras från bukspottkörteln. INSULIN FÖR INJEKTION Måltidsinsulin Humalog Direktverkande snabb effekt, kan tas direkt i anslutning till måltid ökad flexibilitet avseende mattider färre insulinkänningar mellan målen verkar direkt och kraftigt i 2 timmar verkningstid 4-5 timmar
NovoRapid Direktverkande måltidsinsulin, ges till måltid verkar direkt och kraftigt i 2 timmar verkningstid 4-5 timmar Mixinsulin: NovoMix 30 Mixinsulin 30 % direktverkande och 70 % medellångverkande insulin grumligt, skall blandas noga verkningstid upp till 24 timmar Humalog Mix 25 eller 50 Mixinsulin Basinsulin: Insulatard Medellångverkande basinsulin grumligt - skall blandas noga kraftigast effekt efter ca 3-12 tim, men kvarstår i ca 24 tim. tar 3-4 dygn för full verkan Humelin NPH - Medellångverkande Insuman Basal Övrigt insulin Lantus, Levemir Långverkande verkar upp till 24 timmar utan toppar. ger en stabil blodsockernivå över hela dygnet. minskar risken för blodsockerfall kan ges vid vilken tidpunkt på dagen som helst, dock vid samma tidpunkt varje dag. Förvaring Insulin som används ska förvaras i rumstemperatur (vid högst 30 C) upp till 4 veckor. Skydda insulinpennan för stark värme och solljus. Insulin som inte används ska förvaras i kylskåp 2 C - 8 C, inte nära frysfacket. Insulin får inte frysas.