Möte i användarrådet för ekonomisk statistik 22 april 2016

Mötesanteckningar 1 (7) 2016-04-29 ES/NS Marcus Lundgren Möte i användarrådet för ekonomisk statistik 22 april 2016 Närvarande: Anna Thoursie, Ledarna, ordförande Harald Edquist, Ericsson Research Torbjörn Isaksson, Nordea Anders Rune, Teknikföretagen Jyry Hokkanen, Riksbanken Joakim Skalin, Konjunkturinstitutet Pär Hansson, Tillväxtanalys Anna-Kirsti Löfgren, utredningssekreterare, Regeringskansliet Tomas Lööv, Näringslivets regelnämnd Michael Andersson, FI Från SCB: Ylva Hedén Westerdahl, NR/LEDN Cecilia Hertzman, ES/LEDN Marcus Lundgren, sekreterare, ES/NS Maria Håkansson, ES/FRS Daniel Lennartsson, NR/OEM Frånvarande: Torbjörn Halldin, Svenskt Näringsliv Lina Majtorp, Finansdepartementet 1 Mötet öppnas Anna välkomnade nya och gamla ledamöter till mötet och det följdes av en presentationsrunda. 2 Godkännande av dagordning Punkt 8 ströks från dagordningen (se information från Ylva under punkt 3). Inga övriga punkter anmäldes. 3 Information från SCB och rådets medlemmar Harald Edquist (Ericsson Research) berättade att två huvudprojekt pågår. Ett samarbetsprojekt mellan Ericsson Research och Imperial College vars syfte är att undersöka påverkan på den

2 (7) makroekonomiska utvecklingen från mobil telekommunikation. Det andra projektet handlar om att ta fram society goals. Vilken påverkan har Ericsson på samhällsekonomin globalt? Torbjörn Isaksson (Nordea) berättade att den senaste konjunkturrapporten släpptes för en månad sedan. Några personalförändringar har medfört att regional analys ligger på is just nu. Torbjörn hoppas kunna komma igång med ett nytt projekt om den svenska industrins betydelse för ekonomin. Anders Rune (Teknikföretagen) informerade om att de har ägnat sig åt avtalsrörelsen. Märket blev ettårigt den här gången och det beror på den allmänna osäkerheten i ekonomin. I övrigt bevakas konjunkturen och nästa rapport kommer den 11/5. Jyry Hokkanen (Riksbanken) nämnde att det igår var möte med SCB inom samverkansforum som möts cirka tre gånger per år. Riksbanken är ansvarig för Betalningsbalansstatistiken och vill ha samstämmighet med Nationalräkenskaperna. En årsrapport över olika utvecklingsprojekt och undersökningar som sker i samarbete med SCB har tagits fram. Användarrådet är intresserat av att få mer information om samstämmigheten mellan Betalningsbalansen och Nationalräkenskaperna på mötet i september. Joakim Skalin (Konjunkturinstitutet) berättade att det är ett tag till nästa rapport. För närvarande pågår allmänt utvecklingsarbete och en översyn av publiceringen på KI. Pär Hansson (Tillväxtanalys) berättade att myndigheten är i en omstruktureringsfas. Utlandsverksamheten ska flyttas till departementet, Pipos ska flyttas och Raps ska flyttas till Tillväxtverket. Det är oklart hur mycket resurser som följer med i flyttarna. Rekryteringen av ny GD har påbörjats. Pär undersöker svenska multinationella företag och tittar på vad som händer när företag expanderar utomlands. Anna-Kirsti Löfgren (utredningssekreterare, Regeringskansliet) utreder moms på finansiella tjänster. Utredning ska vara klar i november. Tomas Lööv (Näringslivets regelnämnd) berättade att det pågår löpande projekt kopplande till olika ärenden. NNR lyfte fram att de försöker påverka regeringskansliet i frågan om styrningen av det statistiska systemet och så gjort det under lång tid. Bakgrunden till detta är att vissa typer av horisontella frågor faller mellan stolarna i det svenska systemet med självständiga myndigheter och det behövs här politiska beslut för att kunna effektivisera arbetet. Här menade NNR att det är svårt att få ansvariga politiker att ta tag i frågor som exempelvis rör sekretess mellan myndigheter och avgifter mellan myndigheter som hindrar att

3 (7) information kan återanvändas i större utsträckning än vad som sker idag. Michael Andersson (FI) nämnde att han har publicerat en bolånerapport och arbetar med en stabilitetsrapport. FI är också inblandade i projekt med SCB och Riksbanken. Michael tycker att det är viktigt med uppmärkning av metadata. Det som publiceras borde märkas med SDMX. Anna Thoursie (Ledarna) arbetar med avtalsrörelsen och det mesta är klart. Ledarna har så kallat sifferlösa avtal, alltså avtal om lokal lönebildning utan centralt avtalat löneutrymme. Anna håller på att skriva en rapport om lönespridning av mer deskriptiv karaktär, fokus är på om möjligheter att göra lönekarriär inom vård, skola och omsorg, och nämner i detta sammanhang att SCB:s nya SSYK är jättebra. Rapporten släpps den 9 juni 2016. Ledarna är delaktiga i förhandlingar på EU-nivå, Active Ageing and Intergenerational Solidarity, via Ledarnas europeiska samarbetsorganisation CEC European Managers. En viktig fråga i dessa förhandlingar är hur man ska se chefens roll i att få medarbetarna att stanna kvar längre i yrkeslivet. Ylva Hedén Westerdahl (SCB) berättade att punkten om excelfiler (punkt 8) är inställd. Det finns ett antal färdiga excelfiler på SCB:s hemsida. Dessa innehåller ibland inte samma data som ligger i SSD och genereras på annat sätt. SCB vill att all data i excelfilerna ska komma från SSD och filerna kommer då att få lite annat utseende. Användarrådet önskar mer information om detta på mötet i september. Användarrådet tycker det är viktigt att alla användare får informationen och inte bara användarrådet. Cecilia Hertzman (SCB) sparar sin information till punkt 5. 4 Mötesanteckningar från föregående möte Inga synpunkter på mötesanteckningarna från föregående möte. 5 SCB-frågor För information (Cecilia Hertzman & Ylva Hedén Westerdahl) SCB:s verksamhetsplan 2016 utgår från målen i Strategi 2020. Strategin är framtagen för att möta omvärldens krav på SCB vad gäller ökade krav på ny statistik, större betydelse av alternativa datakällor, sjunkande intresse för frivilligt deltagande i undersökningar och krav på ökad effektivitet. SCB prioriterar fyra vägar för att nå de övergripande målen: Samordning av statistiken för att tillgodose våra användare Fortsätta arbetet med att underlätta för våra uppgiftslämnare

4 (7) Realisera uppdragspolicy och uppdragsstrategi Realisera planen för nationell och för internationell samordning Det arbetas på samordning av den ekonomiska statistiken bland annat genom utveckling av en gemensam produktionsmiljö. Ett annat sätt att få mer samordning är om det går att samordna variablerna i undersökningar som ska mäta samma sak. Arbete för att underlätta för uppgiftslämnarna handlar bland annat om utökad användning av maskin-till-maskinlösningar. För att underlätta för uppgiftslämnarna ska möjligheterna utredas om alla variabler som hämtas från t.ex. företagens lönesystem kan samlas in tillsammans oavsett vilken undersökning som de ska användas till. Detta ska bland annat undersökas i den nya undersökningen Kvartals-FEK som ska samlas in tillsammans med undersökningarna Lager och Investeringar. För året som gått har ett höjt tröskelvärde för Intrastat och enklare filinläsning varit de största bidragande orsakerna till minskad uppgiftslämnarbörda. En fråga som uppkom var huruvida undersökningen PIN korrigeras i samband med att underlag lämnas till kvartals-bnp. Det försvårar användningen av månadsstatistiken som indikator. Det är bättre att undersökningen lever sitt eget liv. SCB ska redovisa en plan för hur man avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen är att införa mer könsuppdelad statistik på SCB. Den nya europeiska statistiklagen som träder i kraft den 8 juni ger stärkt oberoende för de nationella statistikbyråerna och ökad rätt till att använda administrativa data. Detta innebär dock ingen större förändring för SCB. Punktligheten i SCB:s publiceringar var 98 % under 2015. Under 2016 kommer SCB att genomföra undersökningen om Hushållens utgifter (HUT). Det är än så länge mycket låg svarsfrekvens för HUT och det är osäkert om resultaten kommer att kunna användas. En ny stor uppgift från Eurostat gäller det europeiska företagsregistret EGR. Krav från Eurostat tar mycket resurser men bidrar också till förbättringar av statistiken och bättre jämförelser mellan länder. Eurostat skulle ha beslutat om SIMSTAT inom några veckor men arbetet är försenat. Troligtvis kommer det att ställas krav på mikrodatautbyte mellan länderna, men inga krav på att de mottagna uppgifterna måste användas i statistikproduktionen.

5 (7) En fråga från användarrådet är vad som diskuteras på de andra användarråden. Finns det några gemensamma frågor som diskuteras i råden? 6 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen SCB:s remissvar För information (Maria Håkansson & Daniel Lennartsson) Skatteverket har i en promemoria tagit fram förslag på förändrat innehåll i arbetsgivardeklarationen och den har gått på remiss till bland annat SCB. Förslaget i promemorian är att utbetald ersättning för arbete ska redovisas på individnivå i arbetsgivardeklarationen, dvs. per betalningsmottagare varje månad. Det skulle i sådana fall innebära att arbetsgivarnas uppgiftslämnande kan effektiviseras samt att myndigheternas handläggning blir mer effektiv och att deras kontrollmöjligheter förbättras. Liknande system finns redan i Danmark och Norge och föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Effektiviseringsvinster ska uppstå då alla myndigheter ska hämta uppgifter från samma källa och arbetsgivarna behöver bara lämna uppgifter en gång. Detta ska ske med sömlös maskinöverföring från lönesystemen. SCB stöder förslaget som skulle medföra nya möjligheter för kvalitet, samordning och analys. SCB bör vara delaktig i den fortsatta utformningen. Det är viktigt att nuvarande uppgifter finns kvar och möjligtvis kan ytterligare uppgifter som arbetade timmar, sjuklön, lön, yrke och tjänstgöringsomfattning samlas in. Detta påverkar flera undersökningar så som löner och yrke och kan minska SCB:s direktinsamling från företag. Det är möjligt att vissa undersökningar kan läggas ner då de inte längre skulle vara nödvändiga. Diskussioner om detta ska föras med statistikansvariga myndigheter. NR har gjort en utredning av arbetade timmar och ser att en Månads-KU skulle kunna innebära en förbättring. Den skulle då vara utgångspunkten för beräkningarna av sysselsatta, timmar och lönesumma. AKU skulle användas som ett komplement, på samma sätt som de gör i Danmark, då information om företagare (står för ca 5 %) och obetald tid (ca 1 %) inte fås från månads-ku uppgiften. Samordning av ekonomisk statistik skulle uppstå med konsistens mellan sysselsatta, timmar, lönesumma och produktion då de kommer från samma källa. Det skulle också bli samordning av bransch och sektor samt inom arbetsmarknadsstatistiken för förvärvsarbetande, lön, yrke och aktivitet. Uppgifterna kan till att börja med användas som hjälpinformation till AKU och kan möjligtvis få en större roll längre fram. En motsvarande förändring infördes i Danmark 2008. Efter några inledande problem rullar statistiken på bra nu i Danmark och den

6 (7) danska statistikbyrån är nöjd. Norge införde detta 2015 så det finns inte så mycket erfarenheter att ta del av än. 7 Redovisas FoU på ett rättvisande sätt i statistiken? För diskussion (Daniel Lennartsson) På SCB har det under en tid pågått ett utredningsarbete kring frågan om hur FoU ska hanteras i statistiken. Ett förslag är att ändra från dagens syn vid branschklassificering där FoU hanteras som hjälpaktivitet till att FoU istället ses som primär- eller sekundäraktivitet. Det nya synsättet skulle följa den internationella lagstiftningen och skulle förslagsvis gälla från och med referensår 2017 med tillbakaräkning till 2003 för ett fåtal företag. Att FoU i dag räknas som hjälpverksamhet innebär att intäkter, kostnader, anställda m.m. fördelas ut proportionellt på de primära och sekundära branscher som företaget är verksamma inom. Andra hjälpverksamheter är bland annat managementfunktioner, distribution och logistik, marknadsföringstjänster och IT-tjänster. Om FoU istället räknas som primär- eller sekundäraktivitet blir FoUtjänsterna synliga i den branschredovisade statistiken som en egen bransch. I praktiken berör det bara större företag som är uppdelade i verksamhetsenheter. För övriga företag kommer alla värden redovisas på företagets huvudbransch. Efter NR-omläggningen synliggjordes investeringar i FoU på användningssidan både för egenproducerad och köpt FoU, men egenproducerad FoU syns inte i branschstatistiken på produktionssidan i dagsläget. Preliminära tester på FEK 2013 visar att den föreslagna ändringen i hanteringen av FoU medför att FoU-branschen (SNI 72) ökar i antal anställda från 11 000 till 17 000 och att förädlingsvärdet ökar från 9 miljarder till 24 miljarder kr. Det blir ingen effekt på BNP då det endast handlar om flytt mellan branscher. Det finns också en del utmaningar med det nya synsättet på FoU som insamling av uppgifterna och att få länder synliggör FoU i branschdimensionen. Egenproducerad FoU säljs inte på en marknad och det finns därför inte några marknadsvärden eller priser och branschindelningen är inte så detaljerad för SNI 72. Dagens FoUstatistik borde dock inte påverkas av förändringen. Nedan följer några frågor och synpunkter från ledamöterna som hade olika syn på frågan: Vad har statistiken för syfte? Visa vad som görs på företaget eller vad som genererar intäkter? Den nya metoden visar bättre att Sverige är ett land med mycket forskning.

7 (7) Det är bra att belysa FoU på ett bättre sätt men det är viktigt att statistiken redovisas på sådant sätt att man kan knyta FoU till rätt branscher. Hur påverkas jämförbarheten på branschnivå med andra länder? Kommer förändringarna att samordnas med andra länder? FoU är tjänster som inte ska särskiljas från varorna som produceras. SCB tar med sig frågorna och tar fram mer underlag. Punkten återkommer på mötet i september. 8 Förändringar i publicering av NR, endast SSD och inte Excel För information (Mihaela Weideskog) Punkten ströks från dagordningen. Se information från Ylva under punkt 3. 9 Övriga frågor Inget övrigt. 10 Summering På nästa möte i september tas den flyttade punkten om publicering av NR upp. Samstämmighet mellan Betalningsbalansen och NR, vilka arbetsgrupper som finns på Eurostat och om det finns några gemensamma nämnare kring frågor inom de olika användarråden tas också upp. Användarrådet tycker att Månads-KU låter bra. Det är bra om det kan användas som hjälpinformation till AKU. Det finns dock många mindre företag som idag inte har system för enkel rapportering direkt från lönesystemen. Det var olika uppfattningar inom användarrådet kring frågan om FoU men alla anser att det är en viktig fråga. Frågan tas därför upp igen på mötet i september. Nästa möte är fredag 16/9 kl. 09.00.