Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3 2011 Anmäl dig nu! NY KURS! Ta chansen att lära dig mer inom förvaltning, juridik och vägteknik! REVs stora kongress med stämma 1-2 okt 2011 Ordning & Reda i samhällets hantering av de enskilda vägarna 1 Bulletinen Nr 3 2011
När får vi ordning och reda? Globala problem kräver ofta lokala lösningar. Ett uttalande av generaldirektören Tomas Kåberger när han invigde en vindkraftpark i Dalsland. För att uppnå de globala målen för produktion av miljövänlig, förnyelsebar energi bidrar den nya parken med energi motsvarande Dals kommuns behov. Vad innebär då den lokala lösningen verkligt lokalt, för de direkt berörda? Jag håller mig här till de effekter som ligger oss närmast, väg- och markanvändning. Vi vet att de element som skall monteras till torn och vingar har imponerande mått, vi vet att grundläggningen av tornen kommer att kräva omfattande markarbeten. Vägar måste anläggas eller justeras linjeföringsmässigt och förstärkas. Enligt vd Thomas Linnard för Rabbalshede Kraft som äger parken har man här uppnått flera vinna vinna situationer. Vägar har kunnat anläggas så att de fungerar även för det jord- och skogsbruk som i fortsättningen ska bedrivas på respektive fastigheter. Kostnaderna har varit delar i vindparksinvesteringen. Totalt har 24 km väg väg byggts eller åtgärdats till en kostnad av 50 mkr. Berörd samfällighet är Mellbyn-Prästhökesäter vs, vars ordförande Kerstin Gustafsson konstaterar att allt gått föredömligt bra. Efter överenskommelsens tecknande har allt flutit planenligt, bolaget har stått för sina utfästelser och samfälligheten har fått bra vägar utan egna kostnader. Så har äntligen de extra vinterpengarna betalats ut. Extra vinterpengar som får kallas så bara av Trafikverkets ledning, enligt verkets handläggare är det inte alls några vinterpengar utan något som man oförutsett hittat i Borlänge! Ja, ja, man upphör inte att förvånas. Under hösten kommer för resten Trafikverket att presentera sina planer för Enskilda Vägar i Framtiden. Det ser vi fram emot. Bidragskriterier, effektiviseringar, transparens, konsekvensanalyser, verklighetsanknytning. Vi kommer att ha litteratur för många sköna höstkvällar. Undrar bara hur pass spännande och/eller upphetsande den blir! Enligt senaste utskick med Inriktningsbeslut från Verket så ligger det i farans riktning med många och långa diskussioner kring olösta viktiga frågor. Som lök på laxen meddelar nu också Jordbruksverket att anslagen till Infrastruktur lyfts ur Landsbygdsprogrammet, beroende på BRISTANDE EFTERFRÅGAN! Sen är det dags för stämma i Örebro den 1 oktober. Styrelsen ska redovisa de uppdrag man fick i Södertälje, bland annat stadgeöversyn. Detta har resulterat i att stämman kommer att föreläggas ett förslag till ändring bland annat av vårt verksamhetsår till kalenderår. Så detta blir kanske den sista stämman som behöver anpassas till älgjakten! För inte ens i vissa avlägsna bygder jagas väl älg i mars? Åtminstone inte så det hörs! Sen verkar det som att avgiften, efter flera oförändrade år, måste justeras upp för att vi ska kunna hålla den servicenivå som medlemmarna frågar efter. Kostnadsutvecklingen avseende försäkringen kräver också en höjning även om våra medlemmar hanterar sin verksamhet och eventuella skador på ett kostnadseffektivt sätt enligt If. Vi har också fått in ett antal motioner som redovisas senare. Lars-Gunnar Tannerfors har laddat stora kanonen. Hur och när kan vi förvänta oss att få ordning och reda kombinerat med kunnande och kompetens i hanteringen av de allmänna medlen? Hur anser våra politiker att den framtida rekryteringen av styrelser till våra samfälligheter skall säkerställas? Vi ses i Örebro! REV Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Adress: Riddargatan 35-37 114 57 STOCKHOLM Telefon: 08-20 27 50 Fax: 08-20 74 78 E-post: kansliet@revriks.se www.revriks.se Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109 REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson Produktion: Elanders Sverige AB Form och original: Ola Johansson/Elanders Sverige AB Annonser: Kansliet 08-20 27 50 REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Kansliet har telefontid: Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00-15.00 Torsdagar 09.00-12.00 Lunchstängt 12.00-13.00 På kansliet f inns Maria Sundström, kanslichef 08-440 24 61, 076-239 68 19 Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59 Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50 Nils Blohm, lantmätare 08-20 27 64 Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 Valda funktionärer Ordinarie: Sven Ivarsson, ordförande, Kolviks vsf, O län Bengt Nydahl, vice ordf, advokat, Bustamons vsf, Z län Sture Källgården, lantmätare, Evalundsvägens vsf, AB län Mikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas sff, X län Margareta Vikgren, ekonom, Vidja VF, AB län Kristina Åberg, administratör, Söderåsens sff, AB län Christer Ångström, jurist, Kärrbackastrands sff, S län Suppleanter: Jan Ellström, ingenjör Uno Jakobsson, advokat Jan Johansson, företagare Lotta Thisell, företagare Revisorer: Åke T Carlestam Ulf Crona Revisorssuppleanter: Anders Gejke Berndt Wiklander Valberedning: Curt Carleteg, sammankallande Inger Strömberg Bengt Larsson Omslagsfoto: www.fotoakuten.se Foto där inget annat anges: Kansliets personal Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar utbildningar. Verksamheten fi nansieras i huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande försäkringspaket. Med tåren i ögonvrån undertecknas den sista ledaren i Bullen för min del. Tack för mig! Sven Ivarsson REVs ordförande 2 Bulletinen Nr 3 2011
Innehåll VÄGHÅLLNING 8 Vatten- & avrinningsfrågor 19 Återvunnen asfalt 8 ORDNING & REDA 11 REVs förbundsstämma 17 Omprövningsförättning Rapport från inledande möte 10 REV-NYTT 10 Höstens kurser JURIDIK 18 Nytt från Högsta Domstolen 22 REVs medlemsförsäkring 26 Lagen om offentlig upphandling ÖVRIGA ARTIKLAR 4 Sven om sin tid på REV 10 Problem med Kronofogden? 28 Hur gick det i Sundsvall Rapport från mötet 11 REVs förbundsstämma 1-2 oktober 2011 26
Anita pettersson, Bengt Nydahl och Arne Eidlerth Sven om sin tid på REV Jag har av den vänliga redaktionen på REV-Bulletinen ombetts efterlämna några minnen och intryck från de finaste uppdrag man kan ha som enskild väghållare och sedermera som representant för övriga enskilda väghållare. Invald i styrelsen En försommardag 1977 ringdes jag upp av en person som uppgav sig representera valberedningen i något som hette REV uttytt sedan som RIKSFÖRBUNDET för EN- SKILD VÄGHÅLLNING, där jag nu enligt uppringaren skulle bli suppleant. Ingen fråga, mera ett konstaterande! Aldrig hört talas om! Jag var fullt uppe i min karriär vid Vägförvaltningen i Stockholms län med arbetsuppgifter relaterade till det allmänna vägnätet. Enskilda vägar? Det där gänget nere i hörnet med Curth Nilsson, Larsson-Lussi med flera? Trevliga grabbar, men vad sysslar dom med då? Jag skulle i alla fall enligt samtalet vederfaras fortsatt ära genom att dyka upp på Värdshuset Jakttornet en lördag i oktober! Nyfikenheten segrade, så jag sa OK. Jag deltog sedan på en av de kortaste stämmor jag närvarat vid. Hela proceduren tog 20 minuter, helt plötsligt var jag suppleant, ingen presentation, inga motiv till föreslagen kandidat, stämman avslutas snabbt för att ge utrymme för ett anförande av Lage Andersson från Vägverket varefter det visade sig varför alla hade så bråttom. Färjan till Helsingfors skulle avgå om någon timme!!! Stämmorna avslutades då med en konferens på finlandsbåt eller i land, en utflykt som för många styrelsefunktionärer var både kompetenshöjande och kanske det enda arvode som utgick. En synnerligen ämabel man, som lett förhandlingarna, kom fram och hälsade mig välkommen till förbundet, men han hade inte underrättats om att jag skulle komma, så någon plats till mig fanns inte bokad. Han bad att få återkomma när sällskapet återkommit till fosterlandet. Han återkom med besked, mannen var ordföranden, Arne Eidlerth, och vi odlade sedan ett samarbete och en vänskap som räckte till hans alltför tidiga bortgång. Styrelsemötena visade sig vara trevliga sammankomster på vice ordförandens, advokat Robert Nydahls, kontor med landgång och kaffe. Medlemsantalet låg strax under 200 föreningar och en av styrelsemötenas viktigaste punkter var att godkänna nya medlemmar, 3 4 stycken per möte eller upp till 14 15 föreningar per år! Eftersom jag var ende deltagande suppleant beslöt Arne snabbt att jag skulle delta på samma villkor som de ordinarie. Det arbetssättet har sedan fortsatt över åren. Under åren som gått har jag också fått närmare kontakt med de konkreta uppgifterna för en styrelseledamot i de föreningar jag blivit medlem i. EVA-REV På styrelsemötena pratades övervägande lantmäteri, juridik och information om förbundet för att få flera medlemmar. Jag ville också vara med i samvaron och bidra med något konstruktivt. Jag hade då deltagit i ett projekt vid Vägverket, i min tjänst där, med att ta fram en handbok för utförande av betongslitlager på motorvägar. Så min försynta fråga blev om det kanske förelåg något behov av en handbok för enskilda väghållare? Arne, som alltid entusiastisk, ställde 4 Bulletinen Nr 3 2011
upp direkt, liksom Robert, som dock förutsåg en bok som i princip skulle handla bara om juridik. Boken fick nyskrivas, materialet saknades i huvudsak. Starka kraf- ter fanns för att boken skulle skrivas som en manual, alltså Del 1, kapitel 1.1, sektion 1.1.1, avsnitt 1.1.1.1 osv. Som tur var så fick jag där stöttning av Robert som auktoritärt deklarerade att manualer är till för de som redan kan, detta är en handbok för amatörer som skall skrivas på begriplig svenska! Det föreslagna projektet, som säkert var ett av de större i REV på den tiden, skulle jag sedan presentera på nästa stämma, mitt första framträdande. Det skedde på stämman i Göteborg 1982 och mitt framför talarstolen hade Vägverkets chef för enskilda vägar placerat sig med genomträngande blick mot spolingen från allmänna vägsidan i Vägverket. Jag redovisade innehållet; Inledning, Lagar och Bestämmelser, Ekonomi, Teknisk Väghållning Då ser jag hur han rätar upp sig i stolen och tydligt markerar att detta har han inte godkänt! Jag fortsatte med Trafiksäkerhet, Varor och tjänster och REV-info, sen var det rast. På rasten kontaktades jag av denne VV-representant som uppbragt väste: Hörrödu, informera gärna om lagar o bokföring, men ge fan i vägarna, dom sköter vi! EVA-REV säljs nu i fjärde upplagan, är mycket uppskattad även som kurslitteratur på högskolor och skogsskolor och har som Arne brukade säga blivit de enskilda väghållarnas kaninbibel. BulletInen Bulletinen var från början ett renodlat infoblad för våra medlemmar. Maskinskrivet och handritat A4-papper som kopierades och veks dubbelt Simsalabim, ett 4sidigt häfte i A5. Den utveckling som sedan skett, upplever jag lika glädjande som fantastisk. Vi har nu en medlemstidning som bara rosas och får erkännande efter erkännande för sin kvalitet och saklighet. Ett stort tack till hedersledamoten Bengt Allfors och kanslichefen Maria Sundström. När kunskaperna och erfarenheterna inte riktigt svarade mot ambitionerna så blev det kreativitet och experimentlusta! Så när det var dags för nästa nummer så hade man ju fått både kunskap och erfarenhet. REV är ett stort tack skyldig till de eldsjälar på vårt kansli som åstadkommit detta! lantmäteriet REV har alltid haft goda förbindelser med Lantmäteriet och enskilda förrättningslantmätare. En bidragande orsak till detta är säkerligen att inom förbundet alltid funnits en mycket kompetent lantmätare förtroendevald, eller anställd. Mellan förbundet och Lantmäteriet råder en ömsesidig uppskattning av varandras kompetens. Däremot finns det en ständig diskussion om den, enligt REV, allt för höga kostnadsnivån för lantmäteriets tjänster. Ett tydligt exempel avseende nyttan av lantmäteriets kompetens framkom i projektet med tillstånd att förlägga och ha ledning i enskild väg, där vi tagit fram ett formulär till avtal med Svensk Energi. Detta har varit ett Vilda Västern eftersom Ledningsrätt kan sökas och erhållas i den fastighet vägen ligger på, men därutöver krävs ju väghållarens tillstånd att gräva i och ta i anspråk den del av vägområdet, som väghållaren har rådighet över. Projektet drevs framgångsrikt med Vattenfall och E-on, efter att Lantmäteriet klarat ut rättsläget. En stor del av framgången med detta projekt får hänföras till de utredningar och studier som Lantmäteriet gjorde. riksdagen, regeringen och vägverket Under 70-talet var REV en högaktningsfull organisation gentemot myndigheterna. Under senare år har vi varit något mera aktiva och drivande. Vi har också fått uppleva en total omsvängning av Trafikutskottets och Näringsdepartementets förmåga att få gehör hos Finansdepartementet. Den tidigare majoriteten var välvillig med men det blev inte mer än välvilja, Alliansen har höjt anslaget från 660 mkr till över en miljard mer än en tredjedel! I sanningens namn så hade jag börjat tvivla på den där droppen som urholkar stenen! Trafikverket, TRV, (tidigare Vägverket) är och bör vara vår huvudsakliga samarbetsmyndighet. Inte bara för att TRV ansvarar för transfereringen av de statliga medlen utan i än högre grad som sektoriell myndighet för vägtransportsystemet. Samarbetet mellan de enskilda väghållarna och statsmakten genom TRV har skiftat över åren och över organisationsnivåerna. Kontakterna regionalt har generellt varit mycket goda, med ett upplevt stort stöd från den kunniga personalen. Ett högt Nöjd Kund Index som TRV nuvarande ledning tycker om att åberopa ska i dag snarast ses som ett uttryck för att man inte biter den hand som matar en, eftersom det som tidigare finns missnöje över upplevt godtycke. Nu får vi också fler signaler om den försämrade stödet. Vi hoppas att den nuvarande utvecklingen inte ska fortsätta som vi ser den och som många fruktar. Vi hoppas den ska brytas och att de lägre tjänstemän och chefer centralt, som slits mellan ledningens uttalanden om det småskaliga vägnätets betydelse och regionala företrädares redovisningar av behoven på det allmänna vägnätet ska få integritet nog att stå upp för verkligheten. KommunFörBundet Samarbetet med Kommunförbundet och ingenjören Bengt Skagersjö som kunnig och intresserad företrädare fungerade alltid bra. Numera Sveriges Kommuner och Landsting med Anna Anderman har, som REV, en roll som företrädare för Bulletinen Nr 3 2011 5
sina medlemmar, flertalet om än inte alla kommuner i Sverige. Även här ser vi en oroande utveckling i SKL med en inriktning på politik, snarare än sakfrågor. Med de olika inställningar till enskilda vägar som våra kommuner har finns det all anledning för REV att bevaka och fortsätta utveckla vårt goda samarbete. REV International Enskild väghållning, som vi ser det, är unik för Sverige och Finland. Att vi har samma synsätt och tradition hör naturligtvis samman med vår gemensamma historia. Så vi har ett mycket gott samarbete med våra kolleger i Finska Vägföreningen liksom med Finska Trafikverket och deras Transportministerium. Det blir bara alltför långt mellan kontakterna, vi har så mycket att ge varandra. Sverige och Finland har visat att de erfarenheter som man har internationellt, kanske framför allt i utvecklingsländer men även i ekonomipristagaren Ellinor Ostroms studier, att det som ägs av alla sköts av ingen det stämmer inte in på våra länder. Olika institutioner, till exempel Världsbanken (WB), har också försökt väcka olika utvecklingsländers intresse för den svenska modellen. Vi fick också WBs uppdrag för några år sedan att arrangera ett veckolångt besök av 11 personer från Zambia, med en minister och tre statssekreterare i spetsen. Efter besöket satte man full fart i ett pilotprojekt, med uppgradering och nyskrift av lagtext och regelverk, framtagande av provområde mm. och optimismen var stor. Dessvärre blev det sen ett presidentval med ny president och några i projektet tillhörde den tidigare presidentens krets, så allt avbröts! Fortsatta försök av WB har inte prioriterats. Försök att intressera SIDA har varit resultatlösa. Antagligen för att kostnaderna för Sverige skulle bli så små. Har man som övergripande mål att förbruka en viss mängd pengar så får konsultkostnaderna inte bli för låga! Deltagare från en av Revs uppskattade kurser. Våra medlemmar är, har alltid varit och kommer alltid förbli kostnadsmedvetna! Kursverksamheten En viktig del av REVs uppdrag gentemot medlemmarna har varit rådgivning och kompetenshöjning. Med de ökade ambitioner som vi upplevde under 80- och 90-talet var det därför naturligt att försöka effektivisera detta genom någon form av kursverksamhet. Vi hade under en tid försökt hålla kvällskurser/seminarier med växlande framgång när vi 1993 tillsammans med Villaägarna tog fram en lördagskurs. Efter ett par provkurser lades projektet ner. Enligt deltagarna var innehållet bra, men kursen för dyr. Jag tror att kursavgiften inklusive lunch var 325:-. Våra medlemmar är, har alltid varit och kommer alltid att förbli kostnadsmedvetna! Som en kursdeltaggare sa en kväll: Du ska veta att vi har lika många revisorer som medlemmar. Inte behöver man väl gå på kurs för att grusa och ploga! Desto roligare är det att konstatera att REV under senare år tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket årligen genomfört kvällsutbildningar på ett trettiotal platser för ungefär 1 500 deltagare. Intresset ökar hela tiden och flera kurser har fått dubbleras eller tredubblas. Särskilt roligt är det när en ordförande som gått kursen ett år återkommer året därpå med hela styrelsen. Bra betyg! Medlemmarna Våra uppdragsgivare, våra kritiker, men också våra stimulatorer, idégivare och nyskapare! Utan medlemmar skulle REV inte behövas. Jag hoppas att det inte är förhållandet att utan REV skulle medlemmarna klara sig bra ändå! Många frågor har varit uppe under åren. Inte alltid så positiva, ibland har beskeden tyvärr också måst bli negativa i förhållande till det stöd för sin uppfattning man förväntat sig. Som styrelseledamot har man agerat utifrån det som verkat vara sunt förnuft, men det är inte säkert att sunt förnuft stavas likadant i lagboken eller annat regelverk. Från REV kan vi ju bara i en sådan situation tala om vad som gäller och att man får göra bästa möjliga för att hitta en lösning. När den fruktansvärda stormen Gudrun drog fram över Sydsverige drabbades vissa medlemmars medlemmar av ekonomisk katastrof. Att i den situationen vid uttransport av virket mötas av ett förbudsmärke för nedsatt tilllåten last under tjällossning, kan naturligtvis upplevas som att bli sparkad på när man redan ligger. 6 Bulletinen Nr 3 2011
Om då ordföranden som beslutat stänga vägen, dessutom själv inte är skogsägare så är det förståeligt om adrenalinet svallar till! Då är det ju också förståeligt om ordföranden väljer att hänvisa till den där ordföranden i REV som en otydlig figur någonstans. Att ta det samtalet, utan kännedom om de faktiska förhållandena, utan att själv vara drabbad och förstå vad det innebar, med en förkrossad f.d. skogs- numera vedägare i luren, på lördagsmorgonpromenaden med hunden gjorde hela den helgen till en mardröm! Även om det kan tyckas självklart att man inte ska köra ner en väg till fullständig ombyggnadsstatus och en kostnad på ett par miljoner för att rädda virke eller massaved för ett par hundra tusen. En tydlig policy som vi tog tidigt i REV är att vi normalt inte talar med medlemmarnas medlemmar. Om man som fastighetsägare råkar i tvist med sin styrelse är det naturligtvis manna om man hittar en hemsida med ett Riksförbund. Här kan man nog få stöd i att läsa lusen av sin styrelse! Eftersom vi vet att svaren tolkas av den som frågar är det som regel bäst att hänvisa till vår demokrati. Är styrelsen så dålig får man välja en ny! Oftast visar det sig då att det är inte bara styrelsen som ingenting begriper! Samma skada har dessvärre drabbat hjärnbarken även på övriga kamrater i fastighetsägarkollektivet! Har man kommit så långt så att han/hon inser ensamheten så är förhoppningsvis det samtalet över! Lycka till! I skrivande stund är det 9 949 medlemmar. När jag mer eller mindre av misstag slank med i styrelsen som suppleant så var vi färre än 200. Jag har fått vara med om en fantastisk utveckling som en del i samhällsbyggandet. Från en liten organisation, om än stolt över sin kompetens och sitt kunnande, med politiker, advokat och lantmätare, till förbundet av i dag, med anställd personal och omfattande verksamhet, har REV haft en tydlig ledstjärna: Stötta våra medlemmar! Jag är övertygad om att den stjärnan ska fortsätta att lysa upp de enskilda vägarna för funktionärerna i REV och i medlemsföreningarna. Jag har fått ut enormt mycket av samvaron med er, runt om i landet. Jag har fått lära mig otroligt mycket, till exempel att det finns tre saker som kan orsaka osämja över generationerna, jakt, fiske och VÄGAR! Men framförallt har jag fått träffa så många fina, kompetenta och trevliga personer som innebär en otroligt stor resurs för vårt land. Det kanske är överflödigt, men jag vill ändå säga: LYCKA TILL! Text: Sven Ivarsson Finska vägföreningen och Ministeriet besöker Beatelunds SFF på Ingarö under vistelsen i Sverige. Bulletinen Nr 3 2011 7
väghållning vatten- och avrinningsfrågor För att en väg skall ha en bra funktion och bärighet måste vatten hållas ifrån vägområdet. Men, det kan ibland vara både tekniskt och rättsligt svårt för väghållaren att lyckas med en god avrinning. Med tanke på mängden medlemsfrågor med koppling till vatten och avrinningsförhållanden som varje år kommer till REV:s experter, vet vi att dessa frågor är ett ständigt huvudbry för våra medlemmar. Leif Kronkvist, REV:s väg- och trafikingenjör, och jag har därför bestämt oss för att i detta och i några kommande nummer av Bulletinen försöka belysa vattenfrågorna ur lite olika perspektiv och förhoppningsvis därmed kunna ge en del allmängiltiga och god råd hur man bör förfara för att hålla vägbana och vägkropp torr. Foto: fotoakuten.se ansvar För diken Inom vägområdet En av de viktigaste uppgifter den enskilda väghållaren har är att se till att dikena inom vägområdet fungerar som de ska, så att regnvattnet leds bort från vägbana och vägkropp. Vägdiken ingår i de anordningar som hör till vägen och skötseln av dessa faller därmed självklart på väghållaren själv, alldeles oavsett vem som äger marken där dikena är belägna. I den för väganläggningen gällande lantmäteriförrättningen uttrycks det på lite olika sätt om vägområdets bredd. Ibland är ett exakt metertal angivet för hela vägområdet, i vilket både vägbana, slänter och diken skall rymmas. Andra gånger är det bara vägbanans bredd som anges. Mer vanligt är att det i anläggningsbeslutet anges att förvaltningsuppdraget för samfälligheten gäller befintlig väg. Oavsett hur det uttrycks i den gällande förrättningen är således utgångspunkten att skötselansvaret för diken längs väg ingår i förvaltningsansvaret för väghållaren. I kommande nummer av Bulletinen kommer Leif Kronkvist ge praktiska råd och anvisningar för skötseln av vägdiken. avrinningen FrÅn vägområdet diken utanför vägområdet Mycket sällan har det i den för vägen gällande lantmäteriförrättningen tagits upp frågor om den vidare avrinningen från vägområdet till närmaste recipient. Vem har ansvaret för att denna avrinning fungerar? Får väghållaren bekosta rensning av diken som ligger utanför det egentliga vägområdet, men vars funktion ändå är en förutsättning för att avrinningen skall fungera? Det är svårt att ge allmängiltiga svar på dess frågor, eftersom det kan finnas omständigheter i ett enskilt fall, som gör att det allmängiltiga svaret blir missvisande. I korthet kan dock rättsläget beskrivas på följande sätt: 8 Bulletinen Nr 3 2011
VÄGHÅLLNING Naturligt rinnande bäck Leds vattnet från vägföreningens dike vidare till en naturligt rinnande bäck, så är det naturligtvis en förutsättning för en fungerande avrinning från vägområdet att bäcken fortsätter transportera den vattenmängd som behövs för att vägområdet inte skall svämmas över. Det finns dock i denna situation ingen samtalspart för väghållaren, någon att ställa krav på att behövlig rensning av bäcken måste göras, eftersom ingen kan anses ansvarig för flödet i en naturligt rinnande bäck. Inte ens ägaren av det markområde där bäcken rinner kan hållas ansvarig. Det finns inte heller någon att dela kostnaderna för en rensning med, om inte det kan tänkas att den som äger marken där bäcken rinner, också har nytta av en rensning. Innan en rensning görs bör både markägare och länsstyrelse kontaktas. Eventuellt måste tillstånd inhämtas från länsstyrelsen, men normalt krävs inget tillstånd om det bara är fråga om att behålla vattnets djup och läge. Även om föreningen finner en möjlig medfinansiär för en rensning av bäcken, bör noggrant övervägas om rensningsåtgärderna är motiverade från ett väghållningsperspektiv; endast när kostnaden kan ses som en naturlig del av väghållningen bör föreningens medel satsas på en rensningsåtgärd. Avgörande för om det är en del av väghållningen är om vägområdet riskerar lida skada om åtgärden inte utförs, t.ex. genom försämrad bärighet på grund av vattenansamlingar i och omkring vägkroppen. Anlagt dike utan huvudman Övergår vägföreningens dike i ett anlagt dike, som leder bort vattnet från vägområdet och kanske också tar hand om vatten från omgivande markområden, kan det tänkas att det finns ett registrerat dikningsföretag för diket. Länsstyrelsen har besked om det finns ett dikningsföretag eller ej. Finns det inget sådant noterat hos länsstyrelsen, är det markägaren där diket är beläget som har det primära ansvaret för dess funktion. Av Miljöbalken framgår att den som äger ett dike är skyldig att underhålla det, så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen. Men, även om markägaren har det primära ansvaret, bör finansieringen av en dikesrensning delas av de som har nytta av resningen. Finns det ett rensningsbehov, görs förslagsvis en överenskommelse mellan berörda markägare och väghållaren om en rimlig fördelning av kostnaderna, varvid förutsättningen för väghållarens medverkan är densamma som jag beskrev ovan för den naturligt rinnande bäcken. Finns det anlagda diket inom ett grönområde, som föreningen har skötselansvaret för, är det naturliga att föreningen också påtar sig underhållsansvaret för dikets funktion. Rensningar av ett anlagt dike kräver inte tillstånd från länsstyrelsen så länge åtgärderna bara syftar till att bibehålla vattnets djup och läge. Foto: Jan Johansson Översvämningar på Tjörn. Anlagt dike med huvudman På pappret skall denna situation vara enklast att komma till rätta med; här finns det ju både någon som har ett ansvar och en förrättning om hur kostnaderna skall fördelas. Emellertid kan det vara mycket länge sedan en rensningsåtgärd vidtogs och förändringar av fastighetsindelningen i området och andra förhållanden kan ha lett till att det registrerade dikningsföretagets fördelningslängd är inaktuell. Så även om väghållaren av länsstyrelsen får beskedet att det finns ett dikningsföretag, som har ansvaret för att diket fungerar, så kan det vara knepigt att komma tillrätta med ett bristande underhåll av diket. Rådet blir här att i första hand rådgöra med handläggare på länsstyrelsen hur man skall komma tillrätta med ett bristande underhåll av diket. Även i denna situation finns det dock utrymme för frivilliga överenskommelser och väghållarens eventuella bidrag till rensningsåtgärder får prövas på samma sätt som i de ovan beskrivna situationerna. Länsstyrelsen i Skåne Landets länsstyrelser är tillsynsmyndighet i vattenfrågor och kan förelägga markägare eller annan ägare av anlagda diken att vidta åtgärder till förmån för en fungerande avrinning. En av våra medlemmar har skickat in handlingar från ett ärende vid länsstyrelsen i Skåne, som visar hur länsstyrelsen gett markägaren rekommendationer att utföra rensningsåtgärder i det anlagda dike som finns inom dennes markområde. Rekommendationerna lämnades efter att väghållaren uppmärksammat länsstyrelsen på att avrinningen från föreningens vägområde slutat att fungera. Om markägaren inte följer länsstyrelsens rekommendationer har handläggare vid länsstyrelsen uppgett att ett tillsynsärende i frågan kan komma att öppnas. Leif Kronkvist bevakar ärendet för REV:s räkning och återkommer i kommande nummer med en redogörelse för hur det går. Text: Uno Jakobsson Bulletinen Nr 3 2011 9
Problem med Kronofogden? En förening har hört av sig till REV och berättat att Kronofogden avslagit deras begäran om utmätning med motiveringen att det inte framgår att debiteringslängden varit framlagd på stämma. Av stämmoprotokollet framgick dock att stämman beslutat att anta debiteringslängden. Kronofogden har läst 42 Lagen om förvaltning av samfälligheter alltför bokstavligt. Lydelsen är uttaxeras medlemmarnas bidrag genom att styrelsen upprättar och på föreningsstämma framlägger debiteringslängd. Om stämman beslutar om debiteringslängden borde det innebära att den var framlagd på stämman. Självklart borde Kronofogden ha godtagit debiteringslängden. REV kommer att hjälpa föreningen att överklaga beslutet. Det inträffade är sannolikt ett misstag i arbetet, men ger en hel del trassel och merarbete för föreningen. REV och Kronofogden har gemensamt tagit fram ett dokument för att hjälpa föreningar och kronofogdar med handläggningen av dessa ärenden. Problemet är bara att det inte räcker med att föreningarna följer dokumentet inför en ansökan om indrivning, utan dokumentet måste även komma alla kronofogdar till del. REV föreslår därför att dokumentet bilfogas ansökningar om utmätning. På så sätt får just den handläggande tjänstemannen kännedom om rutinen direkt i det aktuella ärendet och incidenter som ovan beskrivs kan undvikas. Dokumentet hittar du på REV:s hemsida i vänstermarginalen Kronofogden Indrivning av vägavgifter. Kronofogden är ju till för sina kunder och att skulder drivs in på ett kostnadseffektivt sätt. Text: Nils Blohm Kurs för styrelseledamöter i vägorganisationer Då var det dags för REV att dra igång höstens kurser runt om i Sverige tillsammans med Trafi kverket och Lantmäteriet. Kom och lär dig mer om väg- och trafi ktekniska frågor, lagar och förordningar, förvaltningsfrågor, statsbidragsfrågor och mycket mer. Platserna brukar snabbt bli fullbokade, så anmäl dig redan nu till en ort nära dig. Kursavgiften är 720 kr/ deltagare inkl moms och inkluderar kursdokumentation samt enklare förtäring. Kursen är på kvällstid mellan kl 18:00 ca 21:30. Mer information fi nns på www.revriks.se under fl iken Utbildning. Anmäl dig via kansliet@revriks.se eller via anmälningsblanketten på hemsidan. OBS! Anmälan är obligatorisk. Välkomna! ORT DATUM PLATS Klippan 05-okt Best Western Hotell Klippan Vindeln 05-okt Hotell Forsen Vetlanda 06-okt Folkets Hus Vilhelmina 06-okt Hotell Wilhelmina Varberg 18-okt Hotell Fregatten Sala 19-okt Sala Statt Uddevalla 20-okt Hotell Carlia Norrköping 20-okt Arbetets Museum Gävle 26-okt Clarion Hotel Winn Falun 27-okt Scandic Hotel Lugnet Stockholm 02-nov Klara Konferens Södertälje 03-nov Scandic Skogshöjd Sundsvall 15-nov Södra Berget Östersund 16-nov Scandic City 10 Bulletinen Nr 3 2011
ordning & reda TEMA Het Kongress 1-2 oktober: Återställ värdet av våra enskilda vägar! Nu måste Sveriges ledande politiker återge infrastrukturen dess rätta proportioner och betydelse! Aldrig har väl landets medborgare fått en mera snedvriden bild av vägarna och järnvägen än under Politikerveckan i Almedalen i somras. I Almedals-perspektivet var järnvägen störst. Underhåll och utbyggnad framstod närmast som avgörande för landets framtid. Partiledarna riktigt frossade i att övertrumfa varandra i satsningar på infrastrukturen, i synnerhet på järnvägen. Häpnadsväckande yttrades inte ett ord om Sveriges längsta vägnät; de enskilda vägarna, med sina 43.000 mil. De existerade knappast i Almedalen! Ändå ska de jämföras med bara cirka 10.000 mil statlig väg och 4.000-5.000 mil kommunala gator och vägar. Järnvägsnätet utgör så litet som 1.100 mil. Tala om snedvridna och felaktiga proportioner i debatten! Nu öppnas möjligheten att återställa de rätta proportionerna och betydelsen av de enskilda vägarna vid REV:s Kongress på Conventum i Örebro den 1-2 oktober 2011. IT- och Regionminister Anna-Karin Hatt från Näringsdepartementet är inbjuden som talare. Hon har myntat uttrycket Alla individer och alla regioner ska ha samma möjligheter att växa! Nu hoppas vi i REV att minister Hatt och Landsbygdsdepartementets representanter på Kongressen i Örebro håller mera nyanserade Almedals-tal! Det gäller också alla myndighets-företrädare som är inbjudna att tala och medverka i diskussionerna. Hur ska det enskilda vägnätet fungera i framtiden? Hur ska människorna på landsbygden klara tunga transporter av livsmedel och skog varje dag? Hur ska folk få ekonomin att räcka? Det är frågor som vi hoppas få svar på! Vi bör naturligtvis glädjas åt att partiledarna förstått vilka fantastiska möjligheter som en utvecklad infrastruktur ger. Men någon måtta får det vara på proportionerna. Och när politikerna inte ens säger ett pip om vårt omfattande enskilda vägnät och den folkrörelse som står bakom, ja, då blir det problematiskt. Alla politiker tycks vara överens om att hela Sverige ska leva! Men det perspektivet faller bort när man koncentrerar sig enbart på järnväg och höghastighetståg, som ska köra i 350 km/tim genom landet. Om dessa tåg handlar bl.a. den aktuella höghastighetsutredningen. Den senaste järnvägsutredningen handlar om hur vi ska sköta om vårt järnvägsnät och rätta till bristerna i det. Infrastrukturminister Catharina Elsäter-Svärd har en årsbudget på omkring 37 miljarder, som går till infrastrukturen. Sveriges enskilda vägar får det som kallas en liten grindslant av den summan. Landets lägst betalda vägarbetare, 10.000- tals människor, ställer upp i ur och skur så gott som helt ideellt. Det enskilda vägnätet transporterar det mesta av vår närproducerade, ekologiska mat. Allt fler turister från hela det övriga Europa upptäcker Sveriges vackra natur och färdas på enskilda vägar. I Almedalen berättade ingen politiker om den enskilda väg som Gulltorps/Hemmingtorps vägsamfällighet driver. Bara asfalten på deras väg kostade 1 miljon kronor förra året. Beläggningen bekostades av invånarna som bor intill och använder vägen. Med lån och räntor måste samfälligheten punga ut med 80.000 kr per år. Något att tänka på för politikerna? Välkommen till REV:s Kongress och Stämma med många heta frågor! Officiella kallelsen till REVs förbundsstämma 2011 REVs medlemmar kallas till förbundsstämma i Örebro, Conventum konferens den 1 oktober 2011 kl 17:00. Dagordning enligt stadgarna. Stämmohandlingar bifogas till våra medlemmar i detta nummer. Bulletinen Nr 3 2011 11
TEMA ordning och reda I samhällets hantering av enskilda vägar Stora kongresshelgen Vår stora kongress med förbunds- stämma hålls lördagen och söndagen, 1-2 oktober, på Conventum i Örebro Känn Dig varmt välkommen till REV:s kongress med förbundsstämma! Landshövding Rose-Marie Frebran i Örebro län hälsar både välkommen till länet och öppnar kongressen samt inviger vår inspirerande utställning av produkter och tjänster för föreningarna. Temat för kongressen 2011 är Ordning och reda i samhällets hantering av de enskilda vägarna. Vi följer upp den enkätundersökning som gjordes bland verk och myndigheter häromåret. Idag styr och ställer fem ministrar, olika departement och mängder av verk och myndigheter med de enskilda vägarna. Vi måste veta vilka uppgifter de har och hur de har organiserat sig i arbetet med de enskilda vägarna. Vi kräver tydligare beslutsvägar och enklare regler! Oerhört viktigt är också att vi får veta vilka anslag och bidrag som kan stå till buds för oss från alla inblandade verk och myndigheter! Lars Gunnar Tannerfors är vår moderator och han ska lotsa oss genom heta utfrågningar, högaktuella debatter, spännande och intressanta anföranden och jordnära seminarier. Du ska veta att kongressen och förbundsstämman är till för Dig som medlem. Förbundets absoluta ambition är att ge Dig både nytta och glädje av programmet. Skynda Dig och anmäl Dig! Nu! 12 Bulletinen Nr 3 2011
Ordning och reda i samhällets hantering av enskilda vägar TEMA 1-2 oktober 2011 Kongressprogram Moderator: Lars Gunnar Tannerfors Lördagen den 1 oktober 2011 10:00 Incheckning och registrering. Besök bland utställarna 11:00 Speakers Corner - Öppen frågestund för medlemmarna 11.30 Välkomstlunch på Conventum, Örebro. 12.30 Välkommen till kongressen och stämman, Sven Ivarsson, REV:s ordförande. Kongressen och Utställningen öppnas av Rose- Marie Frebran, Landshövding i Örebro län. Utställarna presenterar senaste nytt från scenen. 13:00 Våra enskilda vägar går nu till historien! Historikern och forskaren Per Blomkvist, KTH 13:20 ORDNING OCH REDA! Sven Ivarsson presenterar en ny enkät 13:40 En ny framtid för landsbygden Niclas Purfürst, avdelningschef på Jordbruksverket Anders Åkesson, ledamot i Trafikutskottet, Riksdagen informerar om Landsbygdsdepartementets inriktning 14.20 Kaffe, mingel bland utställarna på Conventum 15.00 Hur får vi ordning och reda i samhällets hantering av enskilda vägar? Vad skall vi göra åt röran i anslagsgivningen? Finns det gränser för vad som kan kallas enskild väg? Presentationer, samtal och debatt med: Per Willén, regionordförande LRF Örebro Per Wenner, Direktör Tillgänglighet, Trafikverket Göran Roos, Sektionschef, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting. Magnus Persson, Regiondirektör, Regionförbundet Örebro Hans Rosen, Infrastrukturförrättningar, Lantmäteriet Sven Ivarsson, REV 16:30 Paus 17.00 Förbundsstämma 2011 19:30 Välkomstdrink och festmiddag med glad underhållning av imitatören Jan Wolfhagen och musik av Soul Picnic. Söndagen den 2 oktober 2011 08.30 Hela förmiddagen ägnas åt konsten att bli en lycklig och framgångsrik väghållare i REV! Hur får vi livet med vägen att bli enklare? Block 1 Uno Jakobsson, Advokat och Styrelsesuppleant Leif Kronkvist, Vägingenjör i REV 10.00 Kaffe och mingel bland utställarna, utcheckning 11:00 Block 2 fortsättning av seminariet 12.30 Lunch och avslutning Bulletinen Nr 3 2011 13
TEMA Ordning & reda Ta chansen att utbilda dig i REVs fortsättningskurs! Lär dig mer inom förvaltningsfrågor, juridik och teknisk väghållning. Söndagens seminarier är indelade i två block där alla kan delta. REV har vid flera tillfällen fått frågan, kan ni inte ta fram en fördjupad kurs för styrelsefunktionärer. En kurs för de medlemmar som vill få ytterligare kött på benen när det gäller förvaltningsfrågor och teknisk väghållning. Utifrån det frågebatteri ni medlemmar levererar till oss på REVs kansli har vi fördjupat oss i ett antal som vi uppfattar det, för er viktiga frågor. Grunden för ett lyckat föreningsarbete är en ordnad förvaltning. Ett någorlunda färskt anläggningsbeslut och en styrelse som är väl insatt i vad som gäller är en god förutsättning. Grundlig kartläggning om vägens åtgärdsbehov, förståelse för orsak och verkan samt genomföra bra upphandlingar med lokal entreprenör är ytterligare några framgångsfaktorer. Med utgångspunkt från detta har vi skapat två block innehållande förvaltningsfrågor, juridik samt teknisk väghållning. Block 1, Förvaltningsfrågor och juridik Stadgar och bestämmelser i lagen Förberedelse inför och genomförande av föreningsstämman Uttaxeringsprocessen Rättsfall om ansvar för vatten Rättsfall om ansvar för halkskada Rättsfall om vägdamm Block 2, Teknisk väghållning Begreppsförklaring Upphandling av väghållningstjänster Barmark och vinterunderhåll Trafikreglering Nedbrytningseffekt på grund av tung trafik Behovsinventering/åtgärdsplan 14 Bulletinen Nr 3 2011
Anmälan till Förbundsstämman, logi och seminarier På REVs hemsida finns en anmälningsblankett. Anmälan måste vara REV tillhanda senast den 19 september 2011 Förening Medlemsnummer Endast förbundsstämma för medlemmar (Ingen kostnad), antal personer: Ombud För- och efternamn Logi/konferens enl nedan ange A, B eller C Söndagens sem Ja Nej Ev. allergi/veg I helpension ingår: Konferensdeltagare A. Helpension i enkelrum lör-sön 2 790:- /person B. Helpension i dubbelrum lör-sön 2 690:-/person C. Dagkonferensgäst l 1 700:-/person (ej logi) lör-sön Lördagens lunch Lördagens föredragningar, eftermiddagskaffe Förbundstämman (för medlemmar) Välkomstdrink Trerätters supé inklusive dryck och underhållning Logi med frukostbuffé Söndagens seminarier inkl kaffe Söndagens lunch Faktura adress samt e-post adress dit faktura och bekräftelse skickas Anmälan skickas till Underskrift Namnförtydligande Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35-37 114 57 Stockholm Tfn: 08-20 27 50 Fax: 08-20 74 78 E-post: kansliet@revriks.se Bulletinen Nr 3 2011 15
Avsändare: Vik här och tejpa ihop Frankeras ej REV betalar portot Förbundsstämman 2009 2011 REV. Riksförbundet Enskilda Vägar SVARSPOST Kundnummer 110724900 110 05 STOCKHOLM 16 20 Bulletinen Nr 12 2009 2011
Ordning & Reda TEMA Omprövningsförrättning, rapport från inledande möten. I förra numret av Bulletinen beskrev jag att REV och Lantmäteriet har startat ett projekt för att se hur omprövningsförrättningar kan genomföras på ett enklare sätt om föreningen själv bidrar med underlagsmaterial och hjälper lantmätaren med vissa moment i förrättningen. Syftet är att sänka kostnaden för förrättningen så att fler föreningar väljer att ompröva sina gemensamhetsanläggningar när det behövs och medan medlemmarna är överens. Startmöte I maj träffades Agneta Ericsson, marknadschef på Lantmäteriet, och några av hennes medarbetare från Lantmäteriet här på REV för att inleda arbetet. Från REV deltog Maria Sundström, Sture Källgården och undertecknad, Nils Blohm. Vi fick en genomgång av Lantmäteriets handläggningssystem Trossen och hur systemet kan användas för beräkning av andelstal med hjälp av den så kallade tonkilometermetoden. Övrig tid ägnades åt att samla in förenklingsförslag för omprövningsförrättningar från deltagarna samt att studera det förslag till handläggning av omprövningsförrättningar som skissats från REV. Egna andelstal? En fråga som togs upp var om lantmätaren kan använda de förslag till andelstal som föreningen faktiskt använder och vill ha fastställda. Man kan tycka att det är en självklarhet om alla medlemmar är överens om detta. Fullt så enkelt är det dock inte. Anläggningslagen säger i 15 andra stycket: Andelstal fastställes även i fråga om kostnaderna för anläggningens drift. Sådant andelstal bestämmes efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den omfattning i vilken fastigheten beräknas använda anläggningen. Avsteg får göras från 15, om det medges av fastighetsägare som åläggs större bidragsskyldighet än som annars skulle ha gällt och avvikelsen från bestämmelsen inte sker i otillbörligt syfte. Således ska lantmätaren pröva att de föreslagna andelstalen antingen överensstämmer med 15 eller, om de inte gör det, ha medgivande från alla fastighetsägare som förmodas få ett högre andelstal än vad som annars skulle ha gällt för deras fastighet. Dessutom får avvikelsen från bestämmelsen inte ske i otillbörligt syfte. Ett sätt att pröva dessa paragrafer är att göra en fullständig beräkning av andelstal, se till att medgivande finns från de fastighetsägare vars fastigheter får för högt andelstal, samt pröva att avvikelsen från bestämmelsen inte sker i otillbörligt syfte. Då har lantmätaren inte gjort någon tidsvinst alls i förhållande till om inget andelstalsförslag inlämnats. Detta borde kunde ersättas med att lantmätaren gör en enklare skälighetsbedömning av de andelstal som föreslås, särskilt om samtliga berörda fastighetsägare är överens om dessa andelstal. Bulletinen Nr 3 2011 17
TEMA Ordning & reda Delgivning En annan tidsödande del i förrättningen är delgivning. Lantmäteriet måste ha bevis för att alla fastighetsägare underrättats om förrättningen eller att kallelsen till ett sammanträde kommit fram till alla berörda. Normalt sker detta genom att fastighetsägaren ska bekräfta mottagandet av handlingen till Lantmäteriet. Problemet är att färre och färre skickar bekräftelsen åter. Då blir det ett stort merarbete för lantmätaren och i slutändan kan sammanträdet behöva ställas in för att alla inte blivit korrekt delgivna. Vi har nyligen fått en ny delgivningslag, men möjligheterna till förenklingar i denna är begränsade. Delgivning genom e-post är nytt, men får bara användas om fastighetsägaren lämnat in sin e-postadress till myndigheten. Tidigare möjlighet att delge genom föreningen finns kvar och bör alltid utnyttjas vid kallelse av medlemmarna. Lantmätaren skickar då kallelsen till föreningen eller någon styrelseledamot med ett meddelande att kallelsen ska vidarebefordras till medlemmarna. Föreningen skickar kallelsen vidare till medlemmarna på det sätt som stadgarna anger. Kallelsen är därmed korrekt delgiven. Möte 2 Vid detta möte deltog Agneta Ericsson, Ingela Tillström och undertecknad. Vi sammanställde inkomna idéer i olika grupper för att senare värdera och prioritera dessa. Vi arbetade vidare på det förslag till handläggning av omprövningsförrättningar som togs upp vid tidigare möte. Dokumentet har arbetsnamnet Arbetsgång lantmäteriförrättning (sätt ur föreningens perspektiv). Dokumentet har en generell del av vad man bör göra inför en lantmäteriförrättning och sedan arbetsgång för omprövning av dels små gemensamhetsanläggningar, dels lite större sådana. Även arbetsgång för övergång från ideell förening med egna andelstal till en gemensamhetsanläggning med samfällighetsförening tas upp i dokumentet. Projektet fortsättning I september kommer vi att arbeta vidare med prioriteringar av de idéer som kommit fram och förhoppningsvis få ett gemensamt dokument Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv). Dokumentet kan då läggas ut på vår hemsida och vara en hjälp både för förening och för förrättningslantmätare vid omprövningsförrättningar. Syftet med projektet är att fler samfällighetsföreningar ska få sina andelstal fastställda och registrerade. Det enda sättet för detta är att hitta enkla förrättningsformer som gör att förrättningskostnaderna blir överkomliga för berörda föreningar. Text: Nils Blohm Nytt från Högsta domstolen Hur trevligt får en enskild väghållare göra det för sina medlemmar innan det blir fråga om otillåten verksamhet? Som ni alla säkert känner till får en förening vars verksamhet grundas på ett förrättningsbeslut endast använda föreningens medel för vägen och det som i övrigt framgår av lantmäteriförrättningen att föreningen skall sköta; all annan verksamhet är i princip otillåten. Redan på 1970-talet uttalade dock Svea hovrätt, att det är i sin ordning att styrelsen ordnar med viss enklare förtäring i samband med t.ex. gemensamt anordnade städdagar i föreningen, utan att styrelseledamöterna skall behöva betala sådan ur egen ficka. Det är således ok att låta kassören betala kaffet och bullarna med föreningens medel! Nyligen så kom frågan om möjligheten att sätta upp en julgran med belysning inom ett grönområde för en förening i Mellansverige, vars föreningsstämma biföll förslaget, eftersom majoriteten uppenbarligen tyckte att det kunde vara till förmån för allmän trevnad med ett sådant arrangemang för en relativt blygsam kostnad i jämförelse med föreningens omsättning. Sedan en enskild medlem klandrat beslutet att bekosta denna utsmyckning av grönområdet, upphävdes beslutet i första instans, varefter hovrätten förklarade att man ej ens tänkte pröva frågan. Nu har dock Högsta domstolen (2011-06-30) beordrat hovrätten att ta upp frågan till prövning. Louise Bark, Optimus Advokatbyrå, har föreningens uppdrag att försvara stämmobeslutet i hovrätten och hon har lovat återkomma med besked i kommande nummer av Bulletinen hur det går i hovrätten. Kanhända att det blir lovligt att pryda bostadsområdet med en belyst gran framöver? Text: Uno Jakobsson 18 Bulletinen Nr 3 2011
VÄGHÅLLNING Vägen försedd med asfalgranulat som ej är användbart som slitlager. Återvunnen asfalt (returasfalt) något för våra enskilda vägar? Foto: Stefan Gunnarsson Vi försöker så ofta vi kan belysa frågor som kommer från er medlemmar till vårt kansli. Nu gäller frågan om återvunnen asfalt är bra att lägga ut på våra enskilda vägar. Dessutom vill frågeställaren också få lite bakgrundsfakta som vi skall försöka ge er här. Bakgrund Eftersom vi använder oerhört stora mängder av naturgrus och bergkross vid vägbyggnation och underhåll finns det naturligtvis stora besparingar både vad gäller materialuttag och kostnader att återanvända så mycket som möjligt av asfaltprodukter som av olika anledningar schaktas bort eller tas bort genom fräsning. För inte alltför avlägsen tid kördes mycket av dessa massor på tipp vilket vi tack och lov inte gör idag. Det är naturligtvis nödvändigt att ur miljösynpunkt så lång som möjligt spara på naturresurser och ta till vara och återvinna allt gammalt vägmaterial. Resurshushållning är absolut nödvändig för att en långsiktig hållbar utveckling skall kunna nås. Väghållningen måste kretsloppsanpassas och där ingår återvinning av asfaltbeläggningar som en naturlig och nödvändig del. Återvinning är i och för sig inget nytt vad gäller vägar och slitlagret på vägen. I modern tid har återvinning av oljegrus varit föregångare till dagens återvinningsprocesser för bituminösa beläggningar. På plats återvanns oljegrusbeläggningar genom att de helt enkelt harvades upp, anrikades med ny vägolja, hyvlades jämna och vältades i huvudsak av trafiken. Alternativt kunde de hyvlas upp, lastas och transporteras till ett oljegrusverk och återvinnas med tillsats av lite ny vägolja för att sedan transporteras tillbaka och läggas ut igen. Sedan dess har tekniken utvecklats enormt. Idag kan återvinning ske såväl på plats som vid asfaltverk, på olika sätt och med ett stort antal olika metoder och processer. Återanvändning innebär att ett material används igen, utan någon förädling. Säkert har ni uppmärksammat att gatsten rivits upp och återanvänds utan förädling. Att schakta upp asfalt och direkt lägga ut det på nytt låter sig knappast göras utan här handlar det mer om att återvinna i form av någon form av förädling, såsom sönderdelning, tillsats av bindemedel, tillsats av nytt stenmaterial eller omblandning vid asfaltverk. Bulletinen Nr 3 2011 19
väghållning Djupfräs i arbete. Foto: Vägverket stenkolstjära I asfaltmassor Stora mängder asfaltbeläggningar tas årligen bort från svenska vägar och återvinns till ny asfalt och till obundna lager. Äldre asfaltbeläggningar kan innehålla stenkolstjära som sedan år 2002 klassas som farligt avfall om halten cancerogena ämnen i materialet överstiger 0,1 %. I Sverige avtog användningen av stenkolstjära under början av 1970-talet för att upphöra helt 1973. Nu har stenkolstjära används i över 50 år som bindemedel i asfaltbeläggningar, innehållet i många äldre vägbeläggningar kan ha ett eller flera lager med inslag av träkolstjära. Det finns självklart råd och rekommendationer hur man hanterar asfaltbeläggningar som innehåller stenkolstjära. Kommer ni som väghållare att av någon anledning schakta eller ta bort en gammal asfaltbeläggning som är utförd före 1973 så skall ni naturligtvis ta hjälp av expertis för att via laboratorieprover utröna om beläggningen innehåller stenkolstjära. Köper ni som väghållare material från någon leverantör för att använda som obundet bärlager eller slitlager skall ni kräva att materialet som säljs är analyserat och godkänt att använda som vägmaterial. olika metoder Återvinning av asfalt kan indelas i två huvudgrupper. Dels sådana som används på plats där befintligt asfaltlager återvinns direkt, och dels sådana som använder inblandning av returasfalt vid tillverkning av asfaltmassa i blandningsverk. I det första fallet utnyttjas det befintliga materialet i beläggningen, med visst tillskott av en mindre del nytt material. I det andra fallet tillsätter man returasfalt i andelar upp till 100 % i asfaltverket. Till återvinning av beläggningsmaterial kan vi även räkna utläggning av asfaltgranulat som ett obundet lager. Metoden kan användas på vägar med lite trafik, här har vi således något som kan användas på många av våra enskilda vägar. asfaltgranulat som obundet lager (BÄrlaGer) Det finns tillfällen då det kan vara fördelaktigt att lägga ut asfaltgranulat utan inblandning av nytt bindemedel. Kvaliteten blir dock bättre om viss andel nytt bindemedel tillsätts. En krossning och sortering av materialet rekommenderas alltid. asfaltgranulat som obundet lager (slitlager) Granulat som siktats till fraktion 0-11 eller 0-18 mm, kan också användas till slitlager på lågtrafikerade grusvägar. 20 Bulletinen Nr 3 2011