Wiggeby gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning för att undvika resistens etc är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Riskerna med att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på en pilotgård. Att följa lagkrav och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lag- och branschkrav av olika växtskyddsåtgärder gäller för och tillämpas på alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring, biobädd finns på Wiggeby säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Wiggeby, Stockholm
Gården Wiggeby är belägen ca tre mil från Stockholms city på Färingsö, en av de många öarna i Mälaren. Idag ägs gården av Håkan och Teri Eriksson. Familjen Eriksson köpte gården av Robert Ljunglöv 1925, hos många känd som snusfabrikör Ljunglöv. Vid övertagandet 1925 omfattade Wiggeby 33 ha. Våren 2010 brukas efter tillköp av mark och genom arrende totalt ca 600 ha. Wiggeby drivs idag som ett bolag. Bild. Idag arbetar Håkan Eriksson, Jonas Andersson och Jonas Östlund inom bolaget. Gränsar till stora kultur- och miljövärden. I gårdens närhet finns många bostäder. Detta gör det nödvändigt att lägga stor vikt vid planering och genomförande av olika skötselåtgärder, exempelvis vid spridning av stallgödsel och användning av kemiska bekämpningsmedel. Stora delar av arealen gränsar till naturmark och gården ligger i ett område med stora kultur- och miljövärden. Gårdens byggnader är i mycket bra skick. En orsak är att huvudbyggnaden brann 1962. Efter återuppbyggnaden påbörjades ett omfattande om- och tillbyggnadsprogram. Ett stort kunnande hos Håkan, hans bror och anställda när det gäller att planera och genomföra bygg- och entreprenadarbeten utgör en viktig del av programmet. I slutet av 60-talet byggdes tork och maskinutrymmen. En större verkstad uppfördes 1988. Ett första större svinstall byggdes -71. Ytterligare ett svinstall byggdes -92. Uppfödningen av slaktsvin avvecklades 2005. Stallarna är nu ombyggda och uthyrda till småföretag. Under senare år har åtgärder vidtagits för att underlätta spannmålshanteringen. Under 2003 har tork- och lagringsanläggningen moderniserats, en viktig del i det fortsatta arbetet med kvalitetssäkring. Halmpanna. I början på 90-talet ersattes samtliga oljepannor med en större halmpanna. I samband med detta byggdes också ett halmlager. En ny panna installerades 2009. Energiförsörjningen kan därmed betraktas som relativt hållbar. Bild. Halmpannan förser Wiggeby med värme till tork och ekonomibyggnader.
Jordarten är huvudsakligen lera, på stora arealer styv lera och med relativt varierad mullhalt. Arealen är till ca en tredjedel systemtäckdikad. Växtodling är huvudinriktningen på gården. Odlade grödor är främst spannmål, ärter och oljeväxter. En ny intressant inriktning utgör odling av ensilage/hösilage till hästar. Målsättningen är att 25 % av arealen skall vara vall. Naturbetesmark betas med hjälp av inhyrda djur. I verksamheten ingår dessutom entreprenadverksamhet samt en del skogsbruk. Profil för gården växtodling i direkt närhet till permanent boende en stor andel vall i växtodlingen kompostering av organiskt material från Stockholm sedimentdamm för minskad P-transport till vattenmiljön kvävesensor för bra växtnäringsutnyttjande i olika delar av fältet skyddszoner vid vattendrag använder förnybar energi genom omfattande halmeldning - komplettering med olja som säkerhet vid extrema situationer konkreta insatser för skydd av naturmiljö- och biologisk mångfald biobädd för påfyllning och tvätt av spruta Målsättning beträffande förbättringar eftersträva ett N-utnyttjande på >75% försöka att minska variationen i skörd mellan åren, främst genom insatser för att upprätthålla en bra markstruktur, bl.a. genom minskad packning av alven samt genom en säker etablering förbättra jordstrukturen, bl.a. genom att tillföra mer organiskt material till jorden system för effektivt utnyttjande av tillfört kväve inom olika delar av fältet mindre beroende av fossil energi Bilder. Skyddszoner tillämpas på Wiggeby vilket skyddar vatten. Dessa utnyttjas av grannar som ridstigar.
Bilder. På Wiggeby finns en sedimentationsdamm för att förhindra fosfor från att läcka ut. INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga bekämpning. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. Att de insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för Odling i Balans pilotgårdar. Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och angrepp av andra växtskadegörare. På Wiggeby har man infört vall som blir foder åt hästar. Idag sker en anpassad vallodling med ensilage till hästfoder vilket begränsar uppförökningen av gräsogräs. 1b. ODLINGSMETOD En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat. En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämnt uppkomst. Grundläggande är en snabb och effektiv nedbrukning av växtresterna. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITE Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man välja resistenta sorter så långt som det är möjligt.
FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ett ökat behov av växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrenskraft är viktig för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, bra teknik och spridning vid rätt tidpunkt ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. Bild. Yara N-sensor används på gården för att optimera gödslingen. Bild. Genom noggrann dokumentation, N-sensortekniken och optimerad gödsling har överskottet av kväve på Wiggeby minskat.
1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidigt utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot. På pilotgårdarna genomförs åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet. På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna biologisk mångfald gynnas också nyttoinsekter. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Det gäller gårdarna i Mälardalen där det kryllar av insprängda åkerholmar som ger variation och artrikedom mitt i produktiva åkrar. Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chans att växa och utvecklas. Det görs genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad det gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognoser och varningstjänster. Idag så bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning s undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa prognoser och ta del av information och rådgivning kan sedan insatserna optimeras utifrån behovet. På så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna.
3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns det lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Här finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna. 5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet för pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe. Något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten. En säker hantering av vid påfyllning och vid tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Antingen har man en platta med uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel eller så finns en biobädd. Bild. På Wiggeby finns en biobädd som används för att förhindra spill vid påfyllning och tvätt av spruta.
6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tid är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på pilotgårdarna. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktion finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu svårare har det varit för lökodlingen. Målet att utnyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på gårdarna. 8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag. KONTAKTUPPGIFTER Håkan Eriksson Tel. 08-560 406 86, 0706-93 50 40 E-post wiggeby@telia.com