PROJEKTPLAN-SOCIALA INNEHÅLLET.DOC



Relevanta dokument
Rapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec Terminologi Beskrivning

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

ESA STATUSRAPPORT 3.DOC

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

ESA STATUSRAPPORT 5.DOC

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård. - Utreda förutsättningar

PROJEKTDIREKTIV. Timrå Kommun SocialförvaltningenTimrå Kommun Socialförvaltningen. Titel:

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

Projektdirektiv. Strategi för sim- och badanläggningar i Sundsvalls kommun

PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård. - Beslutsprocess

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten Tjörn Möjligheternas ö

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Projektdirektiv. Framtid Nora 1 (7) Projekt: Framtid Nora ID-nr/dnr Noramacken Ekonomisk Förening Åke Sjöberg. Beställare: Version: 0.

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Träffpunkter/Mötesplatser Socialt innehåll i vardagen för Äldre. En omvärldsbeskrivning

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav. för kunder. i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning.

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

Plan för Överenskommelsen i Borås

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca invånare. ca pensionärer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

PROJEKTDIREKTIV Utforma riktlinjer för rekrytering översyn av

Frivilligcentralen i Umeå

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder,

STATUSRAPPORT Ht Kvalitet i fritidshem

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Falkenberg

Fastställande av äldreplan Sammanfattning remissvar Revidering innehåll och presentation Äldreplanens strategier

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan om stimulansmedel för ökad bemanning ÄO Ansökan avser HEMTJÄNST år: 2016

STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Salutogent förhållningssätt

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Svar på Motion (S) Ta fram en policy mot ensamhet

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Fastställd av kommunstyrelsen

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Vilka söker upp äldre?

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

ETIK för FRITIDS- LEDARE

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Strategi för Kulturrådets arbete med

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Strategiska planen

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

ÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande

Program. för vård och omsorg

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Rullande handlingsprogram för Tumba områdesgrupp

Uppdrag och kvalitetskrav

Äldreuppdraget i Östergötland

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Katja Kamila

En bättre plats att åldras på. arbete för åldersvänliga städer i Norden

Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

1(7) Titel: Projektdirektiv-Giftfri förskola. Projekt: Handlingsprogram/plan för giftfria förskolor i Nybro kommun. Delprojekt: Idnr: Siffor

Verksamhetsplan Nämnd

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Transkript:

PROJEKTPLAN Titel: PROJEKTPLAN Projekt: Stimulansmedel Delprojekt: Sociala innehållet- Träffpunkter Beställare: Rose-Marie Carlsson Version: 1 Skriven av: Mattias Gillow Datum: 2008-10-31 Godkänd av: Datum: Projektwebbplats: DOKUMENTNAMN :PROJEKTPLAN-SOCIALA INNEHÅLLET.DOC

1(9) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE DOKUMENT... 2 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 BESTÄLLARE... 4 1.3 UTGÅNGSPUNKTER... 4 2 SYFTE MED PROJEKTET... 5 3 PROJEKTMÅL... 5 4 DIREKTIV... 5 4.1 EVENTUELLA FÖRÄNDRINGAR I DIREKTIVEN... 6 5 PÅVERKAN PÅ ORGANISATIONEN... 6 8 PROJEKTORGANISATION... 7 6 TID OCH AKTIVITETSPLAN... 6.1 PROJEKTAVVIKELSER... 8 7 REFERENSER

2(9) Förändringshistorik Version Datum Status och eventuell förändringsorsak Utfärdare Relaterade dokument Version Datum Benämning Beslutsinstans

1 Inledning Träffpunkterna i Sundsvalls kommun erbjuder aktiviteter för personer som är över 65 år och i behov av gemenskap, miljöombyte samt aktiveringsstöd. Målsättningen är att ge den enskilde äldre möjlighet att delta i aktiviteter och social gemenskap som man önskar delta i, för att på så sätt möjliggöra ett utökat socialt nätverk i närområdet och finna gemenskap med andra. Tidigare kallades verksamheten för Hobby/Terapi, namnbyte till Träffpunkter skedde under 2007 i samband med ett utvecklingsarbete avseende att bredda innehållet i verksamheten. Utifrån den besöksenkät som gjordes november 2007 har man valt att inrikta fortsatt utveckling av aktivitetsutbudet med utgångspunkt från temat Hälsa/Friskvård. Således anställdes en friskvårdskonsulent september 2008 med uppdrag att under ett år tillsammans med ledning och personal utv verksamheten i riktning mot fler aktiviteter inom temat hälsa/friskvård. Utöver det kommer en skriftlig omvärldsanalys göras om hur andra kommuner arbetar med mötesplatser för äldre. Vidare ingår i projektet att påbörja samarbete med Kultur & Fritid utifrån gemensamt uppdrag att stärka den sociala samvaron för äldre för att bryta isolering och ensamhet 3(9) Inför arbetet med utvecklingen av Träffpunkternas verksamhet har vi utgått ifrån begreppen delaktighet, dialog och lärande. Utveckling och lärande har vi kopplat till förändring som en process där lärandet i sig är förankrat i upplevelser av den arbetsvardag vi möter (1). Detta har format följande upplägg och arbetsplan: - Bakgrundsbeskrivning av verksamheten via diskussionsfrågor med personal i smågrupper såväl som helgrupp. Fokus på terma hälsa/friskvård, aktiviteter samt socialt innehåll. - Två planeringsdagar med tonvikt på att personal utformar egna aktivitetsplaner för sina Träffpunkter avseende utveckling av innehåll och kvalité. - 8 temadagar utifrån hälsa/friskvård kopplat till omvärldsanalys med start våren 2009. - Handledning i smågrupper ledd av extern konsult start våren 2009 - Genomförande av aktivitetsplan under våren 2009, med kontinuerlig handledning och uppföljning. - Utvärdering sommaren 2009 samt verksamhetsplanering framåt. Det finns sex Träffpunkter i Sundsvall utlokaliserade till: Alnö, Matfors, Skönsmon, Nacksta, Kvissleby och Stöde. Kvissleby ryms i en fristående lokal, övriga Träffpunkter ligger i anslutning till servicehus. Sammantaget arbetar 12 personer på Träffpunkterna med varierande arbetsgrad. Några har arbetsterapi utbildning medan några har erfarenhet från arbete inom hemtjänsten. Därutöver är en musiker projektanställd på 50%. På Träffpunkterna kan besökarna pröva olika aktiviteter som tex vävning, målning, bingo, inomhusboule, biljard, läsecirklar mm. Traditionsenliga fester ordnas vid högtidsstunder ofta med underhållning som ett viktigt inslag. Att ta en kopp kaffe och få en pratstund är för merparten av besökarna en bra och viktig hållpunkt för dagen. Syftet med Träffpunkternas verksamhet är att bidra till de äldres sociala innehåll och att förstärka möjligheterna för de äldre att leva ett aktivt socialt liv och bibehålla och förnya sina intressen och vänkrets.

4(9) 1.1 Bakgrund I September 2008 projektanställde Sundsvalls kommun- äldreomsorg en friskvårdskonsulent för att arbeta med utveckling av Träffpunkternas verksamhet utifrån temat hälsa och friskvård. En undersökning av äldreomsorgens Träffpunkter (nov 2007) gjord inom ramen för stimulansmedel har visat att allt fler pensionärer frågar efter aktiviteter på Träffpunkterna med koppling till hälsa och friskvård. Utifrån detta behöver verksamheten på Träffpunkterna utvecklas vidare för att bättre motsvara de äldres önskemål och intressen. 1.2 Beställare Rose-Marie Carlsson, hemtjänstchef. 1.3 Utgångspunkter Antalet mötesplatser för äldre där kommunen bedriver någon form av dagverksamhet har minskat i antal. Behovet av ett socialt innehåll bland dem som har svårt att komma utanför sin bostad tillgodoses sannolikt inte i tillräcklig utsträckning. Äldre personers sociala behov behöver uppmärksammas i större utsträckning då samvaro med andra är ett viktigt sätt att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga. Att få möjlighet att leva ett aktivt liv är stimulerande och förbättrar de äldres hälsa och välbefinnande. Det är välkänt att gruppen äldre ökar i antal. År 2007 var 18,7 % av Sundsvalls medborgare över 65 år dvs sammantaget 17689 personer (2). För perioden 2008 2014 beräknar Sundsvalls Kommun att yngre pensionärer, 65-79 år kommer öka med ca 2150 personer eller 16 % och personer som är 80 år och äldre ökar med ca 340 eller 7 % (3). Med hänsyn till befolkningsstrukturen i Sundsvall är det av stor vikt att äldreomsorgen fortsatt kan vara en viktig aktör i arbetet med hälsofrämjande och förebyggande strategier och aktiviteter för personer över 65 år. Med åldern minskar ofta äldre människors sociala nätverk och det finns goda skäl att beakta detta så att bland annat sociala mötesplatser finns samt att de är tillgängliga och kan besökas av äldre. Hälsan går att påverka i positiv riktning högt upp i åren. Statens folkhälsoinstitut har identifierat fyra hörnpelare för att främja folkhälsoinsatser som syftar till en positiv hälsoutveckling för äldre, inklusive de allra äldsta: social gemenskap meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd fysisk aktivitet goda matvanor. Områdena social gemenskap, känna sig behövd och fysisk aktivitet erbjuds idag på Träffpunkterna, men behöver kontinuerligt utvecklas och anpassas till besökarnas önskemål och framtida pensionärers intressen. Man bör komma ihåg att äldre över 65 år är en heterogen grupp. Vid planering av aktiviteter måste man ta hänsyn till skillnader i hälsafunktionsförmåga, utbildning, socioekonomiska villkor och attityder till åldrande. Hänsyn

måste också tas till skillnader i psykisk och fysisk hälsa mellan yngre äldre och äldre över 80 år (4). Tiden som ålderspensionär spänner över en hel generation 65-åringen och 95-åringen är uppvuxna ur olika tidsepoker och befinner sig i olika faser i åldrandet. Även om de fått behålla sin hälsa kan de behöva olika förebyggande insatser (5). Idag utgår man ifrån en indelning i olika skikt som t.ex yngre äldre (ofta 65-79 år) och äldre äldre (80 år och däröver). Ur ett hälsoperspektiv talas det även om den tredje- och fjärde åldern som ett sätt att beskriva funktionsförmåga och vårdbehov ej relaterat till kronologisk ålder(6). I den tredje åldern syftar folkhälsoinsatserna till att den enskilde ska bevara en god hälsa och sitt oberoende. Medan det i den fjärde åldern inte räcker med att mana till att vara socialt och fysiskt aktiv(7). På olika sätt behöver samhället underlätta, genom hemtjänst, dagverksamheter, rehab, fungerande färdtjänst, stöd till väntjänst, volontärverksamhet mm Träffpunkterna i Sundsvalls kommun erbjuder aktiviteter för ålderspensionärer över 65 år. Målgruppen är personer med en önskan om och behov av gemenskap, miljöombyte och aktiveringsstöd. 2 Syfte med projektet Det övergripande syftet med utveckling av verksamheten på kommunens Träffpunkter är att stärka den sociala samvaron för äldre för att bryta isolering och ensamhet. Genom ett ökat utbud och mångfald av aktiviteter på temat hälsa och friskvård på Träffpunkterna tillgodose de äldres önskemål och behov i större utsträckning. 3 Projektmål Mål 1: Utveckla flera aktiviteter avseende hälsa och friskvård på alla 6 Träffpunkter. Varje Träffpunkt testar nya aktiviteter under våren 2009. Mål 2: Genomföra seminarieserie för Träffpunktens personal inom området Hälsa/Friskvård för äldre. Mål 3: Göra en skriftlig omvärldsanalys om hur andra kommuner arbetar med mötesplatser för äldre. Mål 4: Påbörja samverkan med Kultur- och Fritidsförvaltningen, genom att delta i processgruppens arbete. Mål 5: Skriva en sammanfattande rapport kring projektresultat och lärdomar. 5(9) 4 Direktiv Uppdraget är tidsbegränsat till ett år med start 080901, och innebär att;

6(9) - Förändra/utveckla verksamheten på kommunens Träffpunkter i riktning mot fler aktiviteter på temat hälsa och friskvård. - Göra en omvärldsanalys genom att titta på hur andra kommuner arbetar med daglig verksamhet/mötesplatser för äldre. - Utvecklingen ska ske i samverkan med personalen på Träffpunkterna, äldreomsorgens ledning samt Kultur och Fritidsförvaltningen och präglas av ett lärande förhållningssätt. 4.1 Eventuella förändringar i direktiven Under september 2008 tillkommer ytterligare direktiv att påbörja samverkansarbete med Kultur-& Fritidsförvaltningen. Detta utifrån att Socialnämnden givit Socialtjänsten och Kultur och Fritid ett gemensamt uppdrag att under 2008 arbeta för att stärka den sociala samvaron för äldre för att bryta isolering och ensamhet. 5 Påverkan på organisationen Troligtvis kommer arbetet med utveckling av Träffpunkternas aktivitetsutbud utmynna i en plan för informationsspridning samt marknadsföring så vi på sikt når fler äldre i behov av social gemenskap, miljöombyte och aktivering. Därpå är det även troligt att samarbetskanaler och metoder inom äldreomsorgen behöver utvecklas för att effektivare nå fram till de personer som bor i eget boende och är i behov av social stimulans och aktivering. Vidare bör dokumentation kring statistik, plan för uppföljning och utvärdering utformas så att verksamhetens kvalitétsarbete och besökarnas synpunkter löpande kan följas upp. Med hänsyn till att 5 av Träffpunkterna ligger i direkt anslutning till servicehus så är det naturligt att merparten är besökare boendes i huset. Lokalens placering har betydelse för vilka besökare-målgrupp som nyttjar verksamhetens utbud. Därav tror vi att målgrupp behöver preciseras så att Träffpunkternas arbetsmetoder och samarbetsformer på sikt kan utvecklas. Parallellt med projektarbetet kommer personalen på Träffpunkterna att påbörja handledning. Som ytterligare ett led i att ventilera arbetets karaktär, roller, bemötande frågor mm.

7(9) 6 TidsplanProjektorganisation Id Att-göra Ansvarig Planerat klar datum Status 01 Diskussionsfrågor hälsa MG + T 081105 X 01-1 Sammanfattning disk.frågor MG 081106 X 01-3 02 Planeringsdagar 081125 X AMÖ+MG+T 02-01 Innehåll seminarieserie MG 081106 X 02-02 Uppdrag Gro AMÖ+MG 081107 X 02-03 Seminariematerial 1-2 MG 081121 X 03 Skriftlig Omvärldsanalys MG 090423 03-01 Konferens frivilligsamordnare Umeå AMÖ+MG 081023 X 03-01 Studiebesök från Sollefteå AMÖ+MG+T X 03-02 Studiebesök från Östersund AMÖ+MG X 03-01 Presentation Omvärldsanalys för T MG 0902 04 Aktivitetsplan Träffpunkter MG+T 090123 X 04-01 Testa/prova aktiviteter (feb-juni) MG+T 090612 04-02 Löpande Stöd/uppföljning i aktivitet MG+T 090612 04-02 Utvärdering prövoperiod MG+T 090626 05 Seminarieserie MG+AMÖ 090828 05-01 Seminarie 3 (Fysisk aktivitet) MG 090122 X 05-02 Seminarie 4 (Fysisk aktivitet) MG 090226 X 05-03 Seminarie 5 090326 Utgår 05-04 Seminarie 6 (Omvärldsbevakning) MG 090402 05-05 Seminarie 7 090423 05-06 Seminarie 8 090514 05-07 Slutseminarie 06 Skriftlig projektrapport MG 090828 06-01 Bakgrundsbeskrivning MG Jan-09 06-02 Innehållsrubriker MG Jan-09 06-03 Arbetsprocessen/metod MG April-09 06-04 Uppföljning/resultat/slutsats MG Aug-09 07 Samverkan K&F soc.innehåll? 07-01 Träff 1 processgrupp? Tidplan för de olika planerade milstolparna och aktiviteterna i projektet.(t=träffpunktspersonal)

8(9) 6.1 Projektavvikelser 7 Referenser 1. Ulla Melin Emilsson. Handledning och lärande i äldreomsorgens vardag. Studentlitteratur 2004. Lund 2. http://www.sundsvall.se/omsundsvallskommun/statistik/befolkningsstatistik/befolknin gsstrukturdatabas/aldersklasser.4.19f9c7a107dc1557c580007129.html 3. Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2008-2014: Kommunstyrelsekontoret- Utv.avd; 2008-05-06 4. Statens folkhälsoinstitut S 2007:02: Äldres hälsa en utmaning för Europa kortversion. 5. Statens Folkhälsoinstitut rapport 2005:6; Sammanfattning av Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. S.2. 6. Socialstyrelsen social rapport 2006. Kap 8 Äldres hälsa; s.273-274 7. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Rapport 2008:2. Hälsoläget hos länets ålderspensionärer- en utgångspunkt för hälsofrämjande åtgärder.