Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför ordklasser? Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ser ut eller uppför sig på ett liknande sätt. Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dyl. i språket. Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk. Litet test: Ange ordklasser Vi träffas i en svit på Soho Hotel i London. Jeff Bridges hälsar och sätter sig i den gröna tronliknande fåtöljen. Det är han som bryter tystnaden. Auuuuuuum, säger han med slutna ögon och fingertopparna mot varandra. Det hinduistiska mantrat slutar med att Jeff Bridges bryter ut i skratt. Han känns avslappnad och ovanligt vanlig för att vara en stor skådespelare i Hollywood. När filmen American heart hade premiär 1992 skrev en recensent i New York Times att Jeff Bridges var den mest underskattade d skådespelaren i sin generation. Vid årets Golden Globe-gala anspelade han skämtsamt på den benämningen när han tog emot priset för bäste skådespelare. Nu sabbar ni verkligen min status som underskattad. Publiken gav honom stående ovationer. Han fick priset för sin medverkan i Crazy heart. I filmen spelar han den bedagade countrystjärnan Bad Blake som nu är kraftigt alkoholiserad. Han ger spelningar i bowlinghallar och på mindre barer. Övrig tid spenderar Bad Blake med att dricka whisky, kedjeröka och vara bakfull. Rollen som Bad Blake känns som gjord för Jeff Bridges. 3 4 Litet test: Ange ordklasser Vi träffas i en svit på Soho Hotel i London. Jeff Bridges hälsar och sätter sig i den gröna tronliknande fåtöljen. Det är han som bryter tystnaden. Auuuuuuum, säger han med slutna ögon och fingertopparna mot varandra. Det hinduistiska mantrat slutar med att Jeff Bridges bryter ut i skratt. Han känns avslappnad och ovanligt vanlig för att vara en stor skådespelare i Hollywood. När filmen American heart hade premiär 1992 skrev en recensent i New York Times att Jeff Bridges var den mest underskattade d skådespelaren i sin generation. Vid årets Golden Globe-gala anspelade han skämtsamt på den benämningen när han tog emot priset för bäste skådespelare. Nu sabbar ni verkligen min status som underskattad. Publiken gav honom stående ovationer. Han fick priset för sin medverkan i Crazy heart. I filmen spelar han den bedagade countrystjärnan Bad Blake som nu är kraftigt alkoholiserad. Han ger spelningar i bowlinghallar och på mindre barer. Övrig tid spenderar Bad Blake med att dricka whisky, kedjeröka och vara bakfull. Rollen som Bad Blake känns som gjord för Jeff Bridges. Klassificeringsprinciper Orden delas in i olika ordklasser En ordklass kan definieras av: form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras med funktion: ordens funktion i satsen betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom klassen 5 6
Ordklasser Ordklasser Öppna/slutna Öppna klasser nya ord tillkommer ofta och enkelt Substantiv blogg, Facebookfest, app, googla Verb sprita, twittra, blogga Slutna klasser har fasta medlemmar, förändras sällan Innehåll/form Innehållsord (ung. de öppna klasserna) ord med självständig betydelse Formord (ung. de slutna klasserna) huvudsakligen grammatisk funktion Interjektioner Prepositioner Substantiv Räkneord Verb Pronomen Adjektiv Konjunktioner, Adverb Subjunktioner Infinitivmärket att Artiklarna en, ett, den, det partiklar som brinna ned, leta upp 7 8 1. Interjektioner 2. Substantiv Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande Böjs inte Öppen Utgör egna satser Aj! Jäklar! pst! Ja/nej. Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller abstrakta fenomen Öppen klass, böjs Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? 9 10 Egenskaper (morfologiska särdrag) Singular och plural Böjningskategorier: singular/plural (numerus) bestämd/obestämd (species) grundform/genitiv (kasus) utrum/neutrum (genus) n-genus/t-genus 7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen): 1. -or flicka flickor (utrum) 2. -ar pojke pojkar (utrum) 3. -er sång sånger (ofta utrum) 4. -r sko skor (oftast utrum) 5. -n äpple äpplen (neutrum) 6. -Ø träd trädø (neutrum + vissa avl) 7. -s hit hits (utrum, inlån) 11 12
Bestämd och obestämd Neutrum och utrum Grundform och genitiv Neutrum Utrum Obestämd form, sg, grundform parti hund Obestämd form, sg, genitiv partis hunds Bestämd form, sg, grundform partiet hunden Bestämd form, sg, genitiv partiets hundens Obestämd form, pl, grundform partier hundar Obestämd form, pl, genitiv partiers hundars Bestämd form, pl, grundform partierna hundarna Bestämd form, pl, genitiv partiernas hundarnas Olika typer av substantiv Konkreta Individord Styckeord Abstrakta bord tanke mössa ideologi polis (konstapel) Kollektiver folk polisen personal Substantiv Kategorinamn Vaga gruppnamn personal ohyra fisk Konkreta Ämnesnamn öl guld mjöl Massord Abstrakta hopp skam förmåga Egennamn Lisa Sverige C-linjen 13 14 Sammanfattning substantiv 3. Verb Böjningskategorier: singular/plural (numerus) bestämd/obestämd (species) grundform/genitiv (kasus) utrum/neutrum (genus) n-genus/t-genus Exempel: cykelns bokhyllor Verb uttrycker handlingar - gå, slå händelser - vakna, inse tillstånd - sitta, vara Öppen klass, böjs Verb utgör kärnan i en sats Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? 15 16 Verb Verbens böjningsformer (finita infinita) Verbens böjs (morfologiska särdrag): Tempus, diates och modus Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av argument för att bli hel transitivitet Finita verbformer presens - pratar, köper Anna springer hem. preteritum - pratade, köpte Anna sprang hem. imperativ - prata, köp Spring! 17 18
Verbens böjningsformer (finita infinita) Tempus tid Infinita former infinitiv - efter hjälpverb jag vill gå. han måste prata. supinum - efter ha/hade han har gått. de hade pratat om det här. presens particip i - i satsförkortningar t sjungande glada visor tågade barnen hem. perfekt particip - ofta med passiv betydelse han blev dömd. lektionerna blev inställda. Tempus uttrycker relationen mellan utsagans och verbhandlingens tid samt tidsrelationer mellan utsagans olika händelseförlopp Vi skickade brevet för en vecka sedan. Jag sitter och läser. När hon hade tentat klart, gick hon hem. 19 20 Tempusformerna Diates: Aktiv/passiv Enkla former: jag går. (presens) jag gick.(preteritum) Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb: han har varit här. perfekt han hade varit här,... pluskvamperfekt kt hon kommer att resa till paris. Futurum Imorgon kommer hon att ha rest. Futurum exaktum Jag skulle gå när du ringde. Futurum preteritum skulle ha varit där. Futurum exaktum preteritum Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform Subjektet är det som utsätts för verbets handling Aktiv: Bond jagade boven. passiv: Boven jagades (av Bond) Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna: presens, preteritum, infinitiv, supinum i presens stryks -r (eller -er) innan -s läggs till. 21 22 Modus Aktionsarter Indikativ vanliga, neutrala verbformen Jag går hem nu. Imperativ uppmaningsformen Gå hem nu! Konjunktiv Om jag ginge hem nu skulle jag få skäll. Vore, finge, bevare, vete, gåve, rädde (oftast i fasta uttryck) statiska leva stå ha verb durativa sova leta arbeta dynamiska momentana hitta säga kasta skada lösa vakna 23 24
Hjälpverb och verbkedjor Efterföljande småord hjälpverb: står först, böjda modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste) temporala: anger tid (har, hade, kommer att) passivbildande (bli, vara) I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt du hade kunnat försöka lösa uppgiften Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen bry sig, ångra sig Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb: köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta 'hem Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition före sitt objekt tvivla på något, längta efter något 25 26 Att skilja mellan partikel och andra ordklasser 1. partiklarna är alltid tryckstarka: han drack 'ur glaset. (part) han drack ur 'glaset. (prep) 2. partikel föregår alltid objekt: han tog 'hem priset. (part) han tog priset 'hem hem. (adv) 3. Verb + partikel har ibland en sammansatt motsvarighet ringa in/inringa Transitivitet Intransitiva (inget objekt) det regnar; han promenerade; de sov Transitiva (med direkt objekt) Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt) Jan gav Maggan en julklapp; Kopulaverb (predikativ) transitivitet gäller inte vara, bliva, kallas, heta Bert har blivit pappa; hon heter Lassie 27 28 Intransitiva/transitiva par Sammanfattning verb Intransitiva dö ligga slockna sova vakna Transitiva döda lägga släcka söva väcka Särdrag: presens/preteritum/ (tempus) indikativ/imperativ (modus) aktiv/passiv (diates) transitivitet finit/infinit Exempel: Ställ in boken i hyllan! Han har inte sovit. 29 30
4. Adjektiv Böjningar (morfologiska särdrag) Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet Öppen klass, böjs Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med det i böjningen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Kongruensböjning: Numerus: singular/plural Genus: utrum/neutrum Species: bestämd/obestämd b d Komparation: positiv/komparativ/superlativ 31 32 Kongruens Komparation Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer: ett vackert slott (neut, sing, obest) det vackra slottet (neut, sing, best) de vackra slotten (neut, plu, best) slottet är vackert en liten valp (utr, sing, obest) den lilla valpen (utr, sing, best) de små valparna (utr, plu, best) valpen är liten Komparation uttrycker skillnad i grad 3 former: positiv: klok komparativ: klokare superlativ: klokast 33 34 Bestämningssätt 5. Adverb Två sätt att bestämma substantivet: 1. predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva') hon är stormrik. (alltid obestämd!) 2. attributivt (ofta framför substantivet) En stormrik tjej. Den stormrika tjejen. Heterogen klass Delvis öppen, delvis sluten Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser, textsamband Har underklasser: Satsadverb TSR-adverb Konjunktionella adverb 35 36
TSR Satsadverb Bestämningar till verb, adjektiv och adverb Det här slår hårt mot ungdomar. Bodil är mycket noggrann. Det här slår väldigt hårt mot ungdomar. Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, hon kommer alltid sent. Foreman slår hårt. De bor hemma. modifierar hela satsens innehåll på två olika sätt: negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen hon har inte kommit. ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen, egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske, nog, väl, hon har väl kommit. 37 38 Konjunktionella adverb 6. Prepositioner Visar samband mellan meningar i en text. Binder texten. också, dessutom, dock, ändå Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga Anger relationer i tid, rum mm på, i, över, under, till, med Boken ligger på bordet. Jag äter maten med sked. Vag betydelse 39 40 8. Räkneord 9. Pronomen Sluten klass (men oändligt stor) Anger antal och ordning Användning liknar adjektivens 2 grupper: grundtal - en/ett, två, tre... ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje med undantag för en/ett och förste/första, andre/andra är alla grundtal och ordningstal oböjliga Sluten klass, några böjs andra inte Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många heterogen klass - många underklasser i stället för substantiv, adjektiv, adverb 41 42
pronomen Underklasser pronomen fungerar som (ersättning för) substantiv: Bill har kommit. han verkar stressad. (betydelsen beror på sammanhanget) 2 underklasser: Definita pronomen syftar på något som lyssnaren förutses unikt kunna identifiera i kontexten. "Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd. adjektiv: Många framstående politiker har uttalat sig i frågan. han hälsade på henne varje dag. Denna fråga kommer att väcka debatt. Indefinita it pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten. Någon har varit här. Man kan aldrig vara säker. 43 44 Sätt att syfta på Definita pronomen pronomen som får sin betydelse från den ickespråkliga kontexten har deiktisk syftning. Där är leksakerna! pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning: När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig. Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet: Jag glömde min väska / hon glömde min väska hon glömde sin väska / hon glömde hennes väska Personliga och possessiva pronomen varierar i form med avseende på person - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3) numerus - jag, du (sing); vi, de (plur) genus den/det kasus - jag, han, vi (grundform); mig, honom, oss (objektform) min, hans, vår (genitiv/possessiv) 45 46 personliga och possessiva Demonstrativa och relativa grund possessiv objekt 1 pers sing jag min/mitt/mina mig pl vi vår/t/a oss 2 pers sing du din/ditt/dina dig pl ni er/t/a er 3 pers sing han hans honom hon hennes henne det/n dess det/den pl de deras dem Demonstrativa pronomen har utpekande innebörd Det där var väl dumt. Den hunden vill jag ha. I detta hus bodde Shakespeare. Relativa pronomen syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå. Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en förfalskning. 47 48
Indefinita pronomen 10. Artiklar Allmänt indefinita någon, man (en, ens), många, somliga många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor Interrogativa Vad, vem vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var. Räknas till pronomen i SAG Bestämd artikel markerar en definit nominalfras, den det Det lilla huset på prärien. Obestämd artikel markerar en indefinit nominalfras, en/ett En ensam man gick på gatan. 49 50 Konjunktioner och subjunktioner Olika samband Visar hur händelser och företeelser hänger ihop. Böjs inte, sluten klass. Konjunktioner samordnar. Subjunktioner underordnar. Kopplar samman ord, fraser och satser. och men för Gubben var ute så gumman var inne. när om därför att 51 52 Konjunktioner Subjunktioner Knyter samman ord och satsdelar Adam och Eva gillar frukt. Bill gillar öl, men Nina föredrar vin. han tävlade, fast han aldrig vann. Kom hit, så jag kan ge dig en kram. Inleder bisatser Uttrycker sambandet mellan huvudoch bisats: indirekta frågor, tid, sätt, villkor, orsak, avsikt, jämförelse, Ex: innan, att, om, därför att, medan, ifall, trots att, så att, för att, 53 54
Att Några svårigheter med ordklasser Kan vara subjunktion eller infinitivmärke Ingen egen betydelse, bara grammatisk funktion Infinitivmärke: föregår verb i infinitiv kan uttalas å Jag tycker om att resa. Subjunktion: föregår bisats kan INTE uttalas å Han sa att han vill resa bort. hur ska man betrakta participformer? Som adjektiv? Ett lagrat vin Ett återkommande besök Leende ögon Som substantiv? Det var ett evigt tjattrande. Det ett välbekant påstående. Som verb hon kom gående över torget. sittande på högra sidan. 55 56 Grammatik Övning: ange ordklasser Singularis tredje person maskulinum nominativ mötte en flicka på Djurgårdsbron en kväll i sitt unga liv. Flickan brast ut i en interjektion en imperativ och ett possessiv, så att maskulinum tredje person böjdes till genitiv. Därpå grep de en kopulativ konjunktion och vandrade dädan som man och viv, två superlativt reciproka hjon i presens indikativ. - Alf henriksson Det var en afton i början på maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd. (Strindberg, Röda rummet) 57 58