AS2012-0272 1(6) Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet 2012 2013 augusti 2013
2(6) 1. Sammanfattning Sjukhusets kostnadsanpassningsprogram omfattar sammantaget 412 mnkr under 2012-2013. Under 2012 uppnåddes 147 mnkr att jämföra med de planerade 189 mnkr. För att uppnå kostnadsanpassningar under 2012 och 2013 på sammantaget 412 mnkr ska sjukhuset, enligt plan, under 2013 genomföra kostnadsanpassningar uppgående till 248 mnkr. Till detta kommer en icke budgeterad reserv om 17 mnkr. Åtgärderna i kostnadsanpassningsprogrammet under 2013 består dels av divisionsspecifika åtgärder, dels av sjukhusgemensamma åtgärder. Enligt plan uppgår under 2013 de divisionsspecifika åtgärderna till 188 mnkr och de sjukhusgemensamma åtgärderna till 60 mnkr. De divisionsspecifika åtgärderna år 2013 om 188 mnkr togs fram med beaktande av att sjukhuset inte nådde upp till den planerade kostnadsanpassningen under 2012. Enligt plan skulle sjukhuset under 2012 t.o.m. augusti 2013 ha genomfört kostnadsanpassningar uppgående till cirka 301,9 mnkr. Utfallet under perioden blev ca 254,3 mnkr. Avvikelsen mellan plan och utfall uppgår i perioden till -47,6 mnkr. Avvikelsen kan härledas till sjukhusgemensamma åtgärder, -34,4 mnkr, och divisionsspecifika åtgärder, -13,2 mnkr. Avvikelsen avseende de divisionsspecifika åtgärderna fördelar sig enligt; personalkostnader (-4,0 mnkr), omkostnader (-6,2 mnkr) och ökade intäkter (-3 mnkr). 2. Inledning Kostnadsanpassningsprogrammet syftar dels till att sjukhuset ska nå en budget i balans vid utgången av 2013, dels till att möjliggöra finansiering av sjukhusgemensamma satsningar. Åtgärderna i kostnadsanpassningsprogrammet för 2013 är inarbetade i sjukhusets budget och utfallet beror därmed på utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi. Under 2013 ska anpassningar uppgående till 248 mnkr göras på sjukhuset. Detta motsvarar, om man bortser från den icke budgeterade reserven, närmare 63 procent av värdet av den totala kostnadsanpassningen under 2012 och 2013. Korrigeringar har fått göras i de sjukhusgemensamma åtgärderna dels för att åtgärderna bättre skulle svara mot en patientstyrd bemanning, dels på grund av en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Vårdförbundet om fridagar för sjuksköterskor. De divisionsspecifika åtgärderna ligger något efter plan men bedömningen är att de divisionsspecifika åtgärderna kommer att ha gett avsedd ekonomisk effekt vid årets slut. Vissa åtgärder inom ramen för kostnadsanpassningsprogrammet har inte lett till önskad ekonomisk effekt. Utrymmet för sjukhusgemensamma satsningar är därmed beskuret. Kostnadsanpassningsprogrammet för 2012-2013 omfattar 412 miljoner kronor. Av dessa 412 mnkr var planen i juni 2012 att 189 mnkr skulle uppnås under 2012. Utfallet för helåret 2012 blev 147 mnkr. De divisionsspecifika åtgärderna för år 2013 togs fram med beaktande av att sjukhuset under 2012 inte skulle nå den planerade kostnadsanpassningen. De divisionsspecifika åtgärderna är planerade att uppgå till 188 mnkr under 2013. Utfallet av de divisionsspecifika åtgärderna 2012 (147 mnkr), planerade divisionsspecifika åtgärder 2013 (188 mnkr), planerade sjukhusgemensamma åtgärder år 2013 (60 mnkr) samt en icke-budgeterad reserv (17 mnkr) summerar till kostnadsanpassningsprogrammets storlek på 412 mnkr. Nedan redovisas fördelningen av åtgärderna i kostnadsanpassningsprogrammet. Diagram 1: Fördelning av åtgärder i kostnadsanpassningsprogrammet 2012-2013 17 147 188 Divisionsspecifika åtgärder 2013, mnkr Sjukhusgemensamma åtgärder 2013, mnkr Utfall av åtgärder år 2012, mnkr Reserv (ej budgeterad 2013), mnkr 60
3(6) 3. Utfall samtliga åtgärder I diagram 2 redovisas planen för kostnadsanpassningarna, sjukhusets plan för kostnadsanpassningarna (divisionsspecifika och sjukhusgemensamma åtgärder) 2012-2013 baserat på utfallet 2012, utfallet av vidtagna åtgärder till och med april 2013 samt den icke-budgeterade reserven. Diagram 2: Utfall av samtliga åtgärder januari 2012 till augusti 2013 450 400 350 300 Plan oförutsett Plan baserat på utfall 2012 Utfall Plan enligt KAP 201206 250 200 150 100 50 - Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Enligt plan skulle sjukhuset under 2012 t.o.m. augusti 2013 ha genomfört kostnadsanpassningar uppgående till cirka 301,9 mnkr. Utfallet under perioden blev ca 254,3 mnkr. Avvikelsen mellan plan och utfall uppgår i perioden till -47,6 mnkr. Avvikelsen kan härledas till sjukhusgemensamma åtgärder, -34,4 mnkr, och divisionsspecifika åtgärder, -13,2 mnkr. Det negativa utfallet för de divisionsspecifika åtgärderna fördelar sig enligt; minskade personalkostnader (-4,0 mnkr), minskade omkostnader (-6,2 mnkr) och ökade intäkter (-3 mnkr). I juli rapporterade sjukhuset en negativ avvikelse mellan plan och utfall om cirka 42,6 mnkr fördelat enligt; divisionsspecifika åtgärder -12,3 mnkr och sjukhusgemensamma åtgärder -30,3 miljoner kronor. Jämfört med föregående månad är det personalkostnaderna och ökade intäkter som avviker mer mot plan medan omkostnaderna avviker mindre. I tabellen redovisas avvikelsen mellan plan och utfall för de divisionsspecifika åtgärderna fördelat efter division och åtgärdskategori. Tabell 1: Avvikelse mellan plan och utfall för divisionsspecifika åtgärderna fördelat efter division och åtgärdskategori Division Totalt Ökade intäkter Minskade omkostnader Minskade personalkostnader ADM -193-2 240 875-1 558 DAT 0 0 0 0 KB 0-318 -1 158-1 476 KOD -1 296-229 154-1 371 MTH -143-868 1 117 106 NEURO -1 400-3 010 382-4 028 PSYK 0 496-5 330-4 834 Sjukhuset totalt -3 032-6 169-3 960-13 161 DAT och MTH följer på totalnivå planen för de divisionsspecifika åtgärderna. Den negativa avvikelsen för sjukhuset centralt (ADM) beror främst på omkostnader hänförliga till ambulansdirigering och IT-tjänster. KOD:s negativa utfall i perioden beror till stor del på att ett antal åtgärder inom onkologen inte realiserats. Bedömningen är dock att KOD på helårsbasis kommer att klara den tänkta kostnadsanpassningen. NEURO:s avvikelse kan till stora delar hänföras till uteblivna effekter av upphandling av implantat inom Neurokirurgen samt att den utökade verksamheten för ryggmärgsstimulering har försenats men den kommer
igång under hösten. Bedömningen är att den ekonomiska effekten på årsbasis kommer att uppnås gällande implantatkostnaderna och ryggmärgsstimuleringsverksamheten. PSYK:s största avvikelser återfinns inom hyror och inhyrd personal. PSYK gör bedömningen att de inte kommer att nå besparingen och de kan inte heller se var kompenserande åtgärder kan ske. Divisionen har minskat kostnaden för inhyrd personal med 1,6 miljoner jämfört med föregående år under samma period men kommer inte att klara den tänkta kostnadsanpassningen. Anledningen till detta är att divisionen har ett ökat remiss- och patientinflöde jämfört med föregående år. Åtgärden avseende timanställd personal inom PSYK följer inte plan vilket beror på att fördelningen mellan månadsanställda och timanställda har förändrats sedan kostnadsanpassningsprogrammet infördes. KB har svårigheter avseende minskade omkostnader för framförallt FV-intern service samt läkarkostnader. Prognosen är att de flesta åtgärderna kommer att vara genomförda vid årets slut. Några kan dock komma att behöva kompenseras med ökade intäkter. Utfallet av de sjukhusgemensamma åtgärderna bedöms under perioden februari till augusti 2013 uppgå till cirka 2,1 mnkr. Den samlade ekonomiska effekten av de sjukhusgemensamma åtgärderna är svår att bedöma och särskilja från vissa divisionsspecifika åtgärder. Delar av de sjukhusgemensamma åtgärderna som berör överlappningstider och schemaläggning har fått justerats för att bättre svara mot målet om en patientstyrd bemanning. En överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Vårdförbundet angående fridagar för sjuksköterskor har också påverkat att justeringar skett. Nedan redovisas ingående delar i kostnadsanpassningsprogrammet; ökade intäkter, minskade omkostnader och minskade personalkostnader inkl. de sjukhusgemensamma åtgärderna. 4. Utfall ökade intäkter I kostnadsanpassningsprogrammet ingår att sjukhusets intäkter till följd av divisionsspecifika åtgärder ska öka med 71 mnkr under 2012-2013. Initialt planerades att intäkterna intäkter till följd av divisionsspecifika åtgärder skulle öka med 97 mnkr. I diagrammet redovisas planen för ökade intäkter enligt kostnadsanpassningsprogrammet från juni 2012, sjukhusets plan för ökade intäkter baserad på utfallet för 2012 och utfallet till och med augusti 2013. Diagram 3: Utfall av ökade intäkter januari 2012 till augusti 2013 4(6) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 - Plan baserat på utfall 2012 Utfall Plan enligt KAP 201206 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Avvikelsen mellan sjukhusets plan för ökade intäkter och utfallet t.o.m. augusti 2013 uppgår till -3,0 mnkr. Avvikelsen kan främst härledas till KOD och NEURO. För KIR består avvikelsen mot plan till stor del av att antalet protonbehandlingar för barn är oförändrat jämfört med föregående år. Det är svårt att periodisera när den planerade ökningen kommer att ske. För NEURO har försenad rekrytering av läkare vid den utökade verksamheten för ryggmärgsstimulering bidragit till att intäktsökningen inte följer plan. Verksamheten ska dock komma igång under hösten och bedömningen är att intäkterna ska öka enligt plan på helårsbasis. 5. Utfall minskade omkostnader Sjukhuset planerade tidigare att omkostnaderna skulle minska med 140 miljoner kronor under 2012 och 2013. Detta planerades framförallt ske genom att minska kostnaderna för läkemedel och köpt vård samt inköp och
lagerhållning av exempelvis dyra implantat, förbrukningsartiklar m.m. Sjukhuset planerar nu att omkostnaderna ska minska med 147 miljoner kronor under 2012-2013. I diagram 4 redovisas planen för minskade omkostnader enligt kostnadsanpassningsprogrammet från juni 2012, sjukhusets plan för minskade omkostnader baserad på utfallet för 2012 och utfallet till och med augusti 2013. Diagram 4: Utfall av minskade omkostnader januari 2012 till augusti 2013 5(6) 160 140 120 Plan baserat på utfall 2012 Utfall Plan enligt KAP 201206 100-80 60 40 20 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Avvikelsen mellan sjukhusets plan för minskade omkostnader och utfallet t.o.m. augusti 2013 uppgår till -6,2 mnkr. Detta är ca 1 mnkr mindre än avvikelsen i juli. NEURO har ännu ingen minskning av implantatkostnaderna inom Neurokirurgen då upphandlingen i vissa delar försenades. Bedömningen är dock att den ekonomiska effekten på årsbasis kommer att uppnås. PSYK ser svårigheter med att klara den besparing som avser hyror och de kommer inte få helårseffekt på besparingen. Divisionen kan inte se var kompenserande åtgärder kan ske. Sjukhuset centralt har en negativ avvikelse främst på grund av omkostnader hänförliga till ambulansdirigering och IT-tjänster. MTH:s negativ avvikelse jämfört med plan förklaras till viss del av kostnader hänförliga till enskilda patienter. Åtgärder pågår för att realisera andra poster som avviker negativt mot plan bl.a. pågår förhandling med industrin om ökad läkemedelsrabatt inom reumatologi. 6. Utfall minskade personalkostnader Minskade personalkostnader står för största delen av åtgärder som krävs för att sjukhuset ska nå ett nollresultat vid 2013 års utgång. Minskade personalkostnader återfinns dels i de divisionsspecifika åtgärderna (117 mnkr varav 84 mnkr ska uppnås under 2013), dels i de sjukhusgemensamma åtgärderna (60 mnkr under 2013). Utfallet för de personalåtgärder som finns inom de divisionsspecifika åtgärderna är t.o.m. augusti 4,0 mnkr sämre än planerat. Det är främst PSYK som har problem med att klara anpassningen vad gäller personal och särskilt vad avser kostnaden för hyrläkare. Divisionen har minskat kostnaden för inhyrd personal med 1,6 miljoner jämfört med föregående år under samma period, men kommer inte att klara den tänkta kostnadsanpassningen. Anledningen till detta är att divisionen har ett ökat remiss- och patientinflöde jämfört med föregående år. Läkarbesöken har ökat med 7 procent och övriga besök har ökat med 4 procent vilket gör att divisionen har en ökad öppenvårdsproduktion jämfört med föregående år och även jämfört med innevarande års budget. Detta har gjort att det har varit svårt att göra neddragningar i öppenvården för att kompensera för ökade kostnader inom den slutna vården. Det råder brist på specialistläkare och ett par läkare har aviserat att de kommer att sluta efter sommaren. Åtgärden avseende timanställd personal följer inte plan. Detta på grund av att fördelningen mellan månadsanställda och timanställda har förändrats sedan kostnadsanpassningsprogrammet infördes. I diagrammet nedan ses att tyngdpunkten för vidtagna åtgärder är under 2013. Nedan redovisas planen för minskade personalkostnader enligt kostnadsanpassningsprogrammet från juni 2012, planen för minskade personalkostnader genom divisionsspecifika åtgärder baserad på utfallet för 2012, planen för minskade personalkostnader genom sjukhusgemensamma åtgärder och utfallet av minskade personalkostnader t.o.m. augusti 2013.
6(6) Diagram 5: Utfall av minskade personalkostnader januari 2012 till augusti 2013 200 Sjukhusgemensamma åtgärder 2013 180 160 140 120 100 Plan divisionernas åtgärder baserat på utfall 2012 Utfall Plan enligt KAP 201206 80 60 40 20 - Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Sjukhusgemensamma åtgärder De sjukhusgemensamma åtgärderna, Projekt A, bedöms under perioden februari till augusti 2013 resulterat i kostnadsbesparingar på ca 2,1 mnkr. Delar av de sjukhusgemensamma åtgärderna som berör överlappningstider och schemaläggning har fått justerats för att bättre svara mot målet om en patientstyrd bemanning. En överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Vårdförbundet angående fridagar för sjuksköterskor har också påverkat att justeringar skett. Sammantaget bedömdes de sjukhusgemensamma åtgärderna leda till åtgärder motsvarande 60 miljoner kronor under 2013. För KOD har sjuksköterskebristen lett till att den tänkta personalkostnadsbesparingen genom de sjukhusgemensamma åtgärderna uteblivit. KOD gör bedömningen att framförallt schemaförändringsåtgärderna inom de sjukhusgemensamma åtgärderna har bidragit till ökad personalomsättning och försämrade möjligheter att rekrytera ny personal vilket i sin tur påverkat antalet öppna vårdplatser och produktionen negativt. NEURO har sett över schemaläggning och överlappningstider och åtgärder har implementerats enligt plan. Den ekonomiska effekten av Projekt A är väldigt svår att bedöma och att särskilja effekter av kostnadsanpassningsprogrammet och Projekt A samt inom Projekt A är näst intill omöjligt. Den övertid som sågs under våren har mattats av och ligger nu i nivå med föregående år. Ändrade jourlinjer för läkare riskbedöms just nu och arbete med koordinering av tider på mottagningarna pågår. För KB:s del förväntas kostnaderna för övertid och förskjuten arbetstid minska i och med korrigeringen av Projekt A i juni. Detta får genomslag från och med september. KBs personalkostnadsbesparingar påverkar den totala bemanningen och därmed schemaläggningen vilket gör det svårt att särredovisa Projekt A. Tidigare har kostnaden för övertid och förskjuten arbetstid överstigit den planerade besparingen av åtgärderna MTH uppger att det är svårt att följa upp de kostnadsbesparingar som ryms inom de sjukhusgemensamma åtgärderna. PSYK bedömer att de sjukhusgemensamma åtgärderna under februari till april har lett till kostnadsbesparingar på 300 tkr medan DAT gör bedömningen att ca 360 tkr har uppnåtts inom de sjukhusgemensamma åtgärderna. Jan-Erik Sundquist Biträdande Sjukhusdirektör
ÄRENDE 82. 2013-09-23 Dnr PS 2013-0001 Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Primärvårdens plan för att beslutat resultatmål 2013 ska uppnås Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att godkänna primärvårdsdirektörens rapport för att uppnå beslutat resultatmål för år 2013. Produktionsstyrelsen beslutar att ge Primärvårdsdirektören i uppdrag att vidta åtgärder för att försöka nå ett nollresultat 2013. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet 2013-05-21 att ge primärvårdsdirektören i uppdrag att inkomma med en plan för att uppnå beslutat resultatmål 2013. Planen skulle enligt beslutet redovisas enligt två alternativ: 1. Plan för att under 2013 nå av produktionsstyrelsen fastställt resultatmål utifrån idag kända förhållanden 2. Plan för att under 2014 nå samma resultatmål med följande förutsättningar; a) att vårdcentralsuppdraget ger kostnadsneutrala förutsättningar 2014 b) att kvarvarande anslagsfinansierade verksamheter inom Primärvården innebär kostnadsneutrala förutsättningar 2014 c) att ett nytt och mer generöst vakansumregelverk blir gällande från september 2013 Primärvårdens plan för att uppnå beslutat resultatmål 2013 föreligger som bilaga till detta ärende. Sedan Primärvårdsdirektören inkom med sin plan har även nästa ekonomirapportering lämnats. Primärvårdens delårsrapport visar på en ytterligare försämring och prognosen till och med december 2013 är ett negativt resultat om 3,5 mnkr. Kopia till: Landstingsstyrelsen Primärvårdsdirektören Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
Beslut om Ackis efter T2 - analys KAP = kraftig kostnadsreduktion utan försämrad kvalitet eller minskad verksamhet Komplicerat uppdrag, kräver omställning/nya arbetssätt Utfall (prog) Har gjort stora ansträngningar Nya arbetssätt Reducerar kostnader!! Dock inte riktigt allt -60 mnkr Kvalitet-? Verksamhet KS svårt att klara ekonomin & KAP + elektiv vård (KM-gräns) Nära smärtgräns? Rekryteringsproblem, även nationellt Strikt BU-styrning = håll budget & klara KAP leder sannolikt till större svårigheter att leverera vård AS bör få uppdrag att bemanna upp för att säkra produktionsförmågan AS bör få uppdrag att till nov ha infört prodplanering Landstingets ledningskontor
Förslag till beslut Uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att vidta åtgärder för att bemanna upp sjukhuset under resten av detta år i syfte att skapa en tillräcklig[1] och hållbar produktionskapacitet till ingången av 2014. [1] Tillräcklig ska tolkas som den bemanning som krävs för att 2014 leverera c-länsbeställning och riks- och regionvård i sådan omfattning att sjukhusets ekonomi balanserar. Landstingets ledningskontor
Produktionsdirektörens rapport Juni 2013 Landstingets ledningskontor
Agenda Rekrytering till Produktionsavdelningen Åtgärder för att skapa tillgänglighet Övrigt Landstingets ledningskontor
Vad kan göras ytterligare för att öka tillgänglighet i nuvarande modell (med nuvarande resurser)? Säkra att AS har tillgängligheten högt upp på agendan (beslut i PS efter T2 ) Användning av produktionsplaneringsverktyg Uppföljning av status implementering ProVer Säkra att bara rätt patienter hamnar på väntelistan Extrasatsningar under hösten (planeras redan ) Påskynda införande av operationssamordning AS Påskynda upphandling & införande op.planeringsverktyg Rekrytera logistiker? Utveckla ProVer Planering även av forskn & utbildning Stöd för resursplanering (tex bemanning) Förstärka VGE, mer slussning Ev genomföra s.k. peer review på ortopeden Landstingets ledningskontor
PS 2013-09-24 Vårdgarantin och kömiljarden Primärvården ( offentlig o privat ) utfall 2013-08-31 Telefontillgänglighet samma dag Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Kömiljard utfall 2013-08-31 Nybesök = enl SKL:s grundkrav Operation/åtgärd = enl SKL:s grundkrav Landstingets ledningskontor
Primärvården Telefontillgänglighet: 91 % ( juli 94 %) Variationen: 76 100% Nivån för målrelaterad ersättning är 85 % Tillgänglighet läkarbesök: 90 % ( juli 93 % ) Variationen: 74 98 % Nivå för målrelaterad ersättning är 85 % Landstingets ledningskontor
Privat primärvård Telefontillgänglighet: 95 % ( juli 96 %) Variationen: 84 100 % Nivån för målrelaterad ersättning är 85 %. Tillgänglighet läkarbesök: 90 % ( juli 92 %) Variationen: 81 99 % Nivån för målrelaterad ersättning är 85 %. Landstingets ledningskontor
Uppföljning besöksgaranti - specialist Landstingets ledningskontor
Uppföljning besöksgaranti - specialist Landstingets ledningskontor
Besök - antal väntande totalt och antal väntande mindre än 60 dagar 12 000 Antal väntande totalt 10 000 8 000 Antal väntande mindre än 60 6 000 4 000 2 000 Produktion av besök Produktion av besök - rullande 12 månaders 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 Landstingets ledningskontor
Uppföljning behandlingsgaranti - specialist Landstingets ledningskontor
Uppföljning behandlingsgaranti - specialist Landstingets ledningskontor
Operation - antal väntande totalt och antal väntande mindre än 60 dagar 4 500 4 000 Antal väntande totalt 3 500 3 000 2 500 Antal väntande mindre än 60 dgr 2 000 1 500 Produktion av operationer 1 000 500 Produktion av operationer - rullande 12 månaders 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 Landstingets ledningskontor
Väntetider i vården landstinget totalt 90 000 000 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 Värdering av vårdkö > 60 dagar med 12-månaders rullande värde 0 Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug 2011 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2012 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 Landstingets ledningskontor
Väntetider i vården landstinget totalt - Analys och slutsatser - Tillgängligheten till primärvård - fortsatt på en hög nivå och jämn nivå. Antal väntande till både första besök och operation ökar. Tillgängligheten i procent inom 60 dagar till första besök och operation i stort sett oförändrad mellan juli och augusti månad. Antal utförda operationer ökar något mer än normalt i augusti till följd av att ombyggnationen vid Lasarettet i Enköping är färdig. Sommaren kännetecknas som vanligt av att planerad verksamhet enbart sker i begränsad omfattning medan tillgängliga resurser åtgår till den akuta verksamheten. Hösten bekymmersam med 135 obesatta sjukskötersketjänster vid AS och just nu en stängd vårdavdelning med 24 vårdplatser. Verksamheten vid LiE åter på en normal nivå efter ombyggnationen av operation. Landstingets ledningskontor
- Slut på presentation - Landstingets ledningskontor
ÄRENDE 84. 2013-09-13 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping har klarat vårdgarantimålet 80 procent beträffande nybesök de första sex månaderna men tappade under sommaren. Gällande operation/behandling nåddes målet endast i april och maj. Kön till nybesök har från årets början (januari månads utfall) ökat med 563 patienter till 2865 väntande. Ökningen har främst skett inom områdena hud, gynekologi, handkirurgi, kirurgi och ortopedi medan urologin har minskat. Inom området ortopedi har antal väntande minskat varje månad under våren men ökat under sommaren med drygt 400 patienter, en nettoökning med nära 300 patienter under året. Av de 2865 patienter som i augusti väntade på ett nybesök till specialist hade 1723 patienter väntat mindre än 90 dagar 60 procent. Antal väntande till operation/behandling har jämfört med januari ökat med 109 patienter och av de 1201 patienter som i augusti väntade på operation/behandling hade 625 patienter väntat mindre än 90 dagar - 52 procent. Det är till vissa ingrepp inom ortopedi, och kirurgi som köerna är längre. Se utfall för 2013 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden. Sommarperioden har försämrat situationen och av de 2865 totalt väntande patienterna var det 1098 som väntat mindre än 60 dagar vilket ger en andel på 38 procent. Det är en försämring med 20 procentenheter sedan januari. Problemområdet är främst ortopedi, handkirurgi, kardiologi, hud, kirurgi, urologi och ögon. Området urologi har förbättrats jämfört med vårens värden men når inte upp till målnivån. Nära 46 procent av alla väntande utgörs av ortopedpatienter där antal väntande < 60 dagar efter en förbättring under våren från 45 procent i januari fallit tillbaka till 30 procent i augusti. Ögonmottagningen har nu efter att konsultläkarresursen fördubblats till tre dagar per vecka fr.o.m. januari 2013, nått målet att andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är > 70 procent. Vid senaste mätningen i augusti är andelen 75 procent. Hudmottagningen har, som tidigare aviserats, försämrat resultatet och vid senaste mätningen i augusti är andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar 34 procent. Det är en marginell förbättring jämfört med föregående mätperiod, då resultatet var 30 procent. Under perioden fram till vecka 29, är det 8 dagar som mottagningen inte varit bemannad med konsultläkare. Det motsvarar cirka 140 besök, och utgör 60 procent av den totala kön på 232 patienter. Kungsgatan 67-73 Box 908 tfn vx 0171-41 80 00 fax 0171-216 05 org nr 232100-0024 www.lul.se/lasarettetenkoping
2 (6) Då det är HSS som har avtalat med Akademiska sjukhuset, om 2 mottagningsdagar per vecka, och det inte finns något som reglerar när mottagningen ställs in, syns effekten av en oplanerad inställd mottagning direkt i väntetiderna. Utan extra mottagningsdagar är det svårt att ta igen en inställd mottagningsdag, och enligt uppgift från Akademiska sjukhuset befaras att cirka 25 procent av höstens mottagningsdagar kommer att ställas in, och därmed kommer köerna att öka. Totalt antal väntande patienter har minskat med 39 stycken, från 133 till 94, och antalet patienter som väntat < 60 dagar, har minskat med 7 stycken. Det har medfört att andelen som väntat < 60 dagar ökat från 28 procent till 32 procent vid senaste mätningen i augusti. För att förbättra kösituationen, och ge bättre planeringsförutsättningar för att ta hand om inkommande remisser, fortsätter planeringen för att lösa bristen på kardiologresurs genom bl a extrainsatser. Mottagningarna som bedrivs inom Kirurgmottagningen inom urologi, ortopedi, kirurgi och handkirurgi var stängda under en fyraveckorsperiod under sommaren bortsett ifrån akuta fall och nödvändiga återbesök. Stängningen har påverkat väntesituationen inom alla specialiteter på ett ogynnsamt sätt genom att i princip alla patienter som stod i kö före sommaren fått ytterligare 30 dagars väntetid. Detta är den enskilt största förklaringen till det försämrade resultatet för mottagningen från 65 procent före sommaren till 38 procent. Trots stängningen har väntelistan inom urologi minskat något över sommaren till 121 patienter. 53 patienter har väntat mindre än 60 dagar, vilket motsvarar 44 procent. Kön till ortopedi har under sommaren istället ökat med nära 400 patienter vilket självklart ytterligare försämrat vänteläget. Remissinflödet har upplevts större än tidigare år men uppgiften är något osäker då systemet för att följa flödet har ändrats. En översyn kommer att ske av remissvägarna för bland annat artrospatienter för att minska ledtider i flödet. Väntelistsituationens utveckling inom kirurgi och handkirurgi är likartad. För att förbättra kösituationen inom ortopedin pågår sedan i våras tillsammans med Vårdgarantienheten vidareslussning av c:a 300 patienter till andra vårdgivare. I slussningen ingår även eventuell behandling och operation. Diskussioner förs intern om hur balansera mottagningskön i förhållande till den maximala operationskapaciteten för att inte bygga operationsköer. Se utfall 2013 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping har inte under någon av årets månader lyckats nå målet när det gäller operation/behandling. Trenden är sjunkande för måluppfyllelsen vilket accentuerades under sommarmånaderna. Ingen av specialiteterna klarar tillgänglighetsmålet och värdet för augusti är nere på 36 procent. Den samlade väntelistan utgörs nu av 1201 patienter vilket är drygt 100 fler patienter än i januari. Av dessa 1201 väntande finns 556 st eller 46 procent inom ortopedi. Den största bidragande orsaken till försämringen under sommarmånaderna är den stängning som gjordes under fyra veckor för ombyggnad. Hela operationsombyggnaden som pågått under drygt ett och ett halvt år och som inneburit driftstörningar är nu avslutad. Under
3 (6) sommarstängningen iordningställdes en sjunde operationssal vilket förväntas bidra till en ökad produktion. Höstens periodisering av operationer innebär en ökning från vårens 110/120 operationer till 130 operationer i veckan vilket rimligen borde bidra till en positiv trend för väntetiderna. Lasarettet arbetar dessutom för bättre flöden utifrån flaskhalsteorin och med en tydlig produktionsplanering för balans mellan mottagning och operation. Kösituationen inom gynekologi kommer att förbättras under hösten då läkare/operatör rekryterats. Området urologi har under våren visat en positiv trend vilken förväntas fortsätta under hösten. De cystoskopier som tidigare utfördes på operationsavdelningen har nu flyttats till mottagningen vilket reducerar operationskön och ger plats för andra typer av operationer. Dessutom kommer ett antal urologpatienter att kunna slussas vidare via Vårdgarantienheten. Kirurgin ligger under målnivån främst inom områdena gallkirurgi och ljumskbråck. Ortopedin har betydande problem inom områdena artroskopi och fotkirurgi medan däremot proteskirurgin uppvisar minskande köer. Inom proteskirurgin minskade väntelistan från vårens toppnotering på 169 patienter till 103 i augusti. Andelen inom 60 dagar har förändrats från 68-60 procent (höft-knä) till 76-49 procent sedan maj. Vi förutspår att vi inom kort kommer att nå tillgänglighetsmålet inom proteskirurgin. Se utfall 2013 i bifogade grafer Thomas Ericson Sjukhuschef