Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Relevanta dokument
Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till a r 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning med redovisning på vattendistrikt

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

HANDELNS betydelse för Sverige

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Näringslivsanalys. Härjedalens kommun. Anders Wigren och Lina Sjölin Inregia AB, April 2004 på uppdrag av Inlandsdelegationen

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2014:11

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Uppländsk Drivkraft 3.0

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Statistikinfo 2017:06

Industrins kompetensbehov 2025

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Statistikinfo 2018:06

Statistikinfo 2016:06

Fakta om transporter 2012

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

1 Avlänkning mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt i Sverige

De senaste årens utveckling

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren Economically active daytime population by field of activity

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2005

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

Miljöräkenskaper på SCB

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK

S2004:006. Utlandsägda företag

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I NACKA KOMMUN Jan Fineman Anna Löfmarck

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv Procent

Basindustrin finns i hela landet

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ med särskilt fokus på Skåne Nordost

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Avfallsstatistik 2012

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Ramdirektivet för f r Vatten

Lönar det sig att gå före?

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen

Avfallsstatistik 2010

Miljöskatter 2011, efter näringsgren

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland Huvudresultaten. Jouko Kinnunen 12.4.

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Varuflödesundersökningen 2016

Nationalräkenskapsdata

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Löner i privat sektor, mars 2007

Register: Strukturlönestatistik privat sektor (SLP)

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Upplysningar. E-post: Tfn: , Fax Postadress: Statistiska centralbyrån

Byggkonjunkturen hamrar sig fast

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt

GEORANGE Kan nya gruvor vända befolkningsutvecklingen?

Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser?

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

Tillgång och efterfrågan på utbildade år Den regionala modellen

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Totala näringslivet... 3

Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram

Skogsindustrins roll i samhället

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Tillväxt i Lidköping Tillväxt i lönesumma och företagande i Lidköping Åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016

Ny metod för aktuella miljöräkenskaper

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Life Science-sektorn

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Ny metod för aktuella miljöräkenskaper

Konkurser och offentliga ackord 2000

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Indikatornamn/-rubrik

Antal nystartade företag per 1000 invånare år Källa: ITPS

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Avfallsstatistik 2009

Transkript:

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000

Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster Ett urval nyckelbranscher betydelse i framtida samhällsekonomin framtida vattenanvändning och påverkan Nedbrutet på de fem vattendistrikten Utgångspunkt historiska trender och prognoser Kompletterat med branschintervjuer

Metod raps-prognoser och historiska data (från 1990 och framåt) Semi-strukturerade intervjuer (12 branscher) Jordbruk Skogsbruk Fiske Gruvor och mineralutvinningsindustri Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Massa och pappersvaruindustri Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri Stål- och metallframställning El-, gas- och värmeverk Vatten- och reningsverk Avfallshantering och återvinning Transport Analys och diskussion

raps-prognoser raps= regionalt analys- och prognosverktyg fem delmodeller som länkar samman befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell. delmodellerna bygger på kontinuerligt uppdaterad statistik från SCB länsvisa resultat från raps har brutits ned till kommunal nivå och sedan aggregerats till vattendistriktnivå med hjälp av den tillhörande eftermodellen. Prognoser är konservativa bygger på historiska trender och vissa nationella samband överförda till regional nivå Skiljer sig ibland från branschens uppfattningar Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Underlag: Nationell befolkningsutveckling SCBs prognos år 2021: drygt 10 miljoner personer + 8 % jämfört med år 2012

Underlag: Indikator Nationell ekonomisk utveckling (konjunkturinstitutets långtidsscenario 2010) Genomsnittlig förändring ( % per år) år 2009-2035 BNP till marknadspris 2,0 BNP, löpande priser 4,1 Hushållens konsumtionsutgifter 2,8 Offentliga konsumtionsutgifter 0,8 Fasta bruttoinvesteringar 2,6 Export 4,6 Import 5,2 Sysselsättning 0,2 Arbetslöshet (andel av arbetskraften) 6,5 Produktivitet i näringslivet 2,2 Förädlingsvärdesdeflator i näringslivet 1,4 Arbetskostnad per timme i näringslivet 3,6 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Nationell ekonomisk utveckling 2 (konjunkturinstitutets långtidsscenario 2010) Arbetsproduktivitet i näringslivet, 1981-2035, årlig procentuell förändring [1] Genomsnittlig förändring ( % per år) Bransch år 1981-2008 år 2009-2035 Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,1 3,1 Gruvor och mineralbrott 2,0 2,0 Övrig tillverkningsindustri 2,5 2,5 Jord- och stenvaruindustri 2,0 2,0 Massa-, pappers- och grafisk industri 2,3 2,3 Kemikalieindustri exklusive petroliumraff 4,1 4,1 Petroliumraffinaderier 15,0 4,1 Järn-, stål- och metallverk 3,9 3,9 Verkstadsindustri 4,1 4,1 El-, värme-, gas- och VA-verk 1,6 1,6 Byggindustri 1,0 1,0 Landtransportföretag 1,3 1,3 Rederier 2,3 2,3 Flygbolag 4,2 4,2 Stödtjänster, post och tele 3,9 3,9 Handel och övriga tjänster 1,6 1,3 Bostäder och fastighetsförvaltning 1,0 1,0 Totalt näringslivet 2,4 2,1

Nationell utveckling sysselsättning och produktion Bransch Förädlingsvärde 2007 (MSEK) Förändrin g till 2021 Jordbruk 12 280 21% Skogsbruk 25 020 21% Fiske 770 21% Gruvor o mineralutvinningsindustri 16 920 27% Livsmedels- och dryckesvaruindustri 42 410 13% Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 28 380 20% Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri 64 730 59% Stål och metallframställning 39 540 51% El-, gas, värmeverk 68 520 21% Vatten- och reningsverk 6 150 21% Transport 89 130 33% Avfallshantering och återvinning 7 240 27%

Vattendistriktens befolkningsutveckling

Bottenviken utveckling sysselsättning och produktion Bransch Förädlingsvärde 2007 (MSEK) Förändring 2007-2021 Jordbruk 650 64% Skogsbruk 2 870 14% Fiske 20 12% Gruvor o mineralutvinningsindustri 12 400 36% Livsmedels- och dryckesvaruindustri 1 370 46% Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 2 670 12% Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri 820 30% Stål och metallframställning 3 080 56% El-, gas, värmeverk 7 300 13% Vatten- och reningsverk 370 159% Transport 5 100 33% Avfallshantering och återvinning 250 43%

Bottenhavet utveckling sysselsättning och produktion Bransch Förädlingsvärde 2007 (MSEK) Förändring 2007-2021 Jordbruk 940 39% Skogsbruk 6 960 14% Fiske 40-46% Gruvor o mineralutvinningsindust ri 1 340 3% Livsmedels- och dryckesvaruindustri 2 190 21% Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 6 750 15% Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri 1 900 60% Stål och metallframställning 14 680 57% El-, gas, värmeverk 9 240 12% Vatten- och reningsverk 680-48% Transport 8 620 36% Avfallshantering och återvinning 570 26%

Norra Östersjön utveckling sysselsättning och produktion Bransch Förädlingsvärde 2007 (MSEK) Förändring 2007-2021 Jordbruk 2 200 21% Skogsbruk 2 840 43% Fiske 40-49% Gruvor o mineralutvinningsindust ri 470 70% Livsmedels- och dryckesvaruindustri 11 880 13% Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 2 980 29% Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri 36 360 54% Stål och metallframställning 8 920 45% El-, gas, värmeverk 19 510 25% Vatten- och reningsverk 1 710 1% Transport 31 070 35% Avfallshantering och återvinning 2 860 24%

Södra Östersjön utveckling sysselsättning och produktion Bransch Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring 2007-2021 Jordbruk Skogsbruk Fiske 5 280 17% 6 310 24% 260 7% Gruvor o mineralutvinningsindustri 1 850-14% Livsmedels- och dryckesvaruindustri 13 520 13% Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 6 420 40% Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri 7 970 67% Stål och metallframställning 6 040 41% El-, gas, värmeverk 16 410 12% Vatten- och reningsverk 1 600-9% Transport 19 480 35% Avfalls-hantering och återvinning 1 720 22%

Västerhavet utveckling sysselsättning och produktion Bransch Jordbruk Skogsbruk Fiske Förädlingsvärde 2007 (MSek) Förändring 2007-2021 3 210 16% 6 040 21% 400 46% Gruvor o mineralutvinningsindustri 860-15% Livsmedels- och dryckesvaruindustri 13 450 9% Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 9 570 9% Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri 17 680 67% Stål och metallframställning 6 820 54% El-, gas, värmeverk 16 060 36% Vatten- och reningsverk Transport 1 780 66% 24 870 26% Avfallshantering och återvinning 1 860 32%

Branschintervjuer Jordbruk: Vattenbrist i vissa områden, klimatförändringar ökar risk för översvämningar. Strukturomvandling i söder ->större enheter vilket medför större investeringsbenägenhet och högre kompetens Strukturomvandling i norr ->mjölkgårdar konsolideras (samma volym, färre gårdar) Förbättrad kompetens och teknik medför troligen något minskat N-läckage Gruvor och Mineraler: Störst påverkan i Bottenviken (slutrecipient Malmberget) Produktionsökning (jmf prognos!) i Bottenviken och Norra östersjön ökar vattenanvändning Teknikutveckling pågår för minska läckage av föroreningar men osäkert om kompenserar för ökning av produktion Fördjupad studie önskvärd (enkät mm)

Branschintervjuer 2 Skogsindustri: Verksamhet är generellt inte vattenanvändande Teknik och utbildningsinsatser pågår för minska körskador Påpekar stora brister i implementeringen av vattenförvaltningen Massa, papper och pappersvaror: Produktion av grafiskt papper (idag hälften av pappersproduktion) vikande Efterfrågan på förpacknings- och hygienpapper ökar och utveckling av pappersbaserade förpackningslösningar; möjligt ökad produktion i Sverige Troligen ökad färskmassaproduktion pga minskad tillgång/användning av returpapper Teknikutveckling leder till allt mer slutna system och minskad kemikaliekonsumtion Decoupling tillväxt och i branschen trolig

Branschintervjuer 3 Kemikalier, raffinaderier och läkemedel Stabil utveckling, inga nyetableringar men ökad produktionskapacitet på vissa platser Utsläpp minskat kraftigt sen 90-tal Ökad produktion utan ökning av vattenanvändning Utveckling av än renare teknik pågår ständigt Regelverk bedöms vara belastande för branschens utveckling El, gas och värme: Branschen ingen stor vattenförbrukare men däremot stor användare (dvs genomflöde men liten förorening) Framtida förändring av vattenanvändning osäker Vattenkraft påverkar ej kvalitet men däremot biotoper, få nyetableringar men förbättrad effektivitet Kärnkraft påverkar ej kvalitet men däremot biotoper, inga nyetableringar men förbättrad effektivitet

Branschintervjuer 4 Vatten och reningsverk Vattenförbrukning följer befolkningsutveckling Upprustningsbehov av VA-anläggningar stor Tillskottsvatten en utmaning Krav på reducera belastning på Östersjön med 3 000 ton N och 15 ton P till 2021

Branschintervjuer 5 Transport Sjöfart Invasiva arter (ffa via ballastvatten) Baltic Sea Action Plan Oljeutsläpp i Östersjön har minskat, Avfallshantering förbättrats. Land Vägtransporter ökar, prognoser för väg/järnväg bör göras Förbättrade fordon minskar utsläpp per enhet Effekt av och förbättring av vägunderhåll samt dagvatten viktiga att få grepp om Flyg Ingen info från studiens respondenter men kan vara viktig ffa lokalt. Bör följas

Slutsatser Nationellt växer (förvärvsarbetande): Avfallshantering och återvinning Massa-, pappers- och pappersvaruindustrin, Kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustri, Stål och metallframställning El-, gas, värmeverk Vatten- och reningsverk. I Norra och Södra Östersjön dessutom skogs- respektive fiskesektorn I Bottenviken tillväxt inom sektorerna livsmedel, jordbruk och fiske; övriga sektorer går bakåt. Västerhavet tillväxten inom massa- och pappersindustrin, kemikalier och transporter och kraftproduktion. Bottenhavet kraftig minskning inom stål, metall och skog Gruvor och mineralutvinningsindustri: Prognos; nedgång i förädlingsvärde samt kraftig sysselsättningsminskning. MOTSÄGS av branschintervjuer.

Slutsatser 2 Omstrukturering och teknisk utveckling att vänta i många branscher Förädlingsvärde ökar i nästan samtliga branscher, även där sysselsättning minskar Är indikation förädlingsgrad ökar. Medför nya produktionslinjer med BAT (bästa tillgängliga teknik)? Decoupling trolig i många branscher, dvs minskade utsläpp totalt eller relativt trots tillväxt Behov göra fördjupade studier Produktions och teknikutveckling Skilda regionala förutsättningar? (ekonomi, standard befntliga verksamheter mm) Förslag: enkäter, workshops med Bransch + Myndigheter + Forskare