Handel med utsläppsrätter Ett effektivt styrmedel på den svenska fjärrvärmemarknaden?

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen D- examensarbete VT2007 Handel med utsläppsrätter Ett effektivt styrmedel på den svenska fjärrvärmemarknaden? Handledare: Elving Gunnarsson Författare: Lotta Karlsson och Jonas Rude Datum för ventilering: 2007-05-31

Sammanfattning I januari 2005 inleddes utsläppsrättshandelns första fas inom EU som avslutas vid årsskiftet 2007/2008. Handeln syftar till att minska utsläppen av koldioxid och är en del av Kyotoprotokollet, vars första åtagandeperiod löper mellan 2008-2012. Genom att utsläppsrättssystemet är marknadsbaserat styrs priset på utsläppsrätter av tillgång och efterfrågan. Tanken med utsläppsrättshandel av koldioxid är att den ska minska utsläppen där det är billigast att minska dem så att kostnaden för samhället i slutändan blir den lägsta möjliga. Flera teorier visar att miljöåtgärder kan vara av godo för företagen som genom sin attityd kan bygga upp nya konkurrensfördelar, förbättra sin produktion och därmed sin lönsamhet. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur handeln med utsläppsrätter har påverkat mindre fjärrvärmeproducerande företag i Sverige med fokus på faktorerna attityd, innovation, konkurrens och lönsamhet. Resultaten av vår undersökning visar att företagen överlag är positiva till handeln med utsläppsrätter. Många företag har blivit tilldelade för många utsläppsrätter vilket inte har lett till några incitament till minskning av koldioxidutsläppen. Utsläppsrättshandeln har inte haft någon större inverkan på våra undersökta företags miljöinvesteringar utan faktorer som oljepris och andra statliga regleringar har varit de drivande faktorerna. Vi har kommit fram till att handeln med utsläppsrätter bara marginellt påverkat företagens innovation, konkurrens och lönsamhet.

Abstract In January 2005 the emission allowance system was introduced within the European Union and the first period ends at the end of 2007. The system was introduced in order to decrease the wastes of carbon dioxide and the system is a part of ratifying the Kyoto protocol which first period runs between 2008-2012. The idea of the system is to reduce the wastes of carbon dioxide where it costs less to do so and the expenses for the society therefore are as diminutive as possible. Different theories explain that companies can benefit from environment legislation and can depending on the company s attitude gain competitive advantages improve its productivity and thereby increase its profitability. With this in mind, the study aims at examining how the introduction of the emission trade system has influenced Swedish smaller companies in the distant heating industry, with focus on the factors attitude, innovation, competition and profitability. The study was implemented through interviews with five smaller distant heating companies. The study shows that the companies mainly have a positive attitude towards the emission trading system but the general conclusion is that the system only influenced the companies marginally. Many companies have been assigned too many emission allowances which suppressed the incentive to trade allowances. We found that the investments that have been made in the last years can be connected to other factors than the introduction of the emission trading system.

1. Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Problemformulering...2 1.3 Frågeställning...2 1.4 Syfte...2 1.5 Avgränsning...2 2. Teori...3 2.1 Negativa externaliteter...3 2.2 Marknadslösning...3 2.2.1 Teorin bakom utsläppsrättshandel...4 2.3 Den strategiska attitydens inverkan på miljöförändringar...5 2.4 Miljöhänsyn främjar företagens lönsamhet...7 3. Metod...8 3.1 Tillvägagångssätt...8 3.2 Urval...9 3.3 Materialinsamling...9 3.3.1 Intervjuer...9 3.3.2 Sekundärdata...11 3.4 Val av teori...11 3.5 Validitet och reliabilitet...12 3.6 Analysmodell...13 3.6.1 Faktorerna i modellen...13 4. Empiri...15 4.1 Bakgrunden...15 4.1.1 Kyotoprotokollets uppkomst och krav...15 4.2 Handeln med utsläppsrätter...15 4.2.1 Handeln med utsläppsrätter i EU...15 4.2.2 Nationell fördelningsplan...16 4.2.3 Sveriges fördelningsplan 2005-2007...17 4.3 Den svenska fjärrvärmemarknaden...18 4.3.1 Konkurrensen på den svenska fjärrvärmemarknaden...18 4.3.2 Styrmedel på den svenska energimarknaden...19 4.4 Presentation av undersökningen...20 4.4.1 Attityd...20 4.4.2 Innovation...21 4.4.3 Konkurrens...23 4.4.4 Lönsamhet...24 5. Analys...25 5.1 Attityd...25 5.2 Innovation...26 5.3 Konkurrens...27 5.4 Lönsamhet...28 6. Slutsats...29 6.1 Förslag på vidare forskning...30 7. Litteratur- och källförteckning...31 Litteratur...31 Intervjuer...31 Elektroniska källor...32

1. Inledning 1.1 Bakgrund Jordens klimat och dess framtida utveckling är idag en mycket aktuell fråga i vårt samhälle. Diskussioner i TV och tidningar förekommer frekvent och skräckfyllda klimatrapporter om vad som kan ske i framtiden avlöser varandra. Den stora frågan som ställs är hur vi ska gå tillväga för att minska utsläppen av växthusgaser, för att i sin tur bromsa den globala uppvärmningen. Den växthusgas som vi släpper ut mest av är koldioxid och uppstår vid bland annat förbränning av fossila bränslen som till exempel kol, olja och naturgas. Under de senaste 150 åren har koncentrationen av koldioxid ökat med 30 procent på grund av våra utsläpp och fortsätter utsläppen i samma takt finns risken att jordens medeltemperatur ökar med upp till sex grader fram till år 2100. Resultatet kan då bli smältande glaciärer, höjd vattennivå och kraftiga väderfenomen vilket, kan ställa till stora problem för oss. 1 Den stora utmaningen som vi står inför har resulterat i en rad klimatkonferenser världen över och där den mest framgångsrika hölls i Kyoto 1997. I samband med konferensen undertecknades ett avtal om att industriländernas långsiktiga utsläpp ska minska kraftig under 2000-talet räknat utifrån 1990 års nivåer. Hur länderna praktiskt går tillväga är sedan individuellt och i exempelvis EU handlar företagen med utsläppsrätter för att uppnå målet. 2 I Sverige har handeln med utsläppsrätter främst möts av negativ kritik. Artikeln från E24 visar tydligt på vilken syn media och svenska folket har på handeln med utsläppsrätter idag. EU:s handel med utsläppsrätter har blivit ett fiasko. Företagen fick helt gratis fler utsläppsrätter än de sedan gjorde av med och på grund av det har de kunnat tjäna stora belopp på att sälja dem. Enbart de tio tillverkningsföretagen som släpper ut mest koldioxid har haft möjlighet att tjäna upp emot en halv miljard kronor - utan att behöva dra ner på utsläppen. 3 1 http://www.tv4.se/vader/361292.html, 2007-05-11. 2 http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menuselect=39760b56 CA30B9B9C125710E004D07F9, 2007-04-27. 3 http://www.e24.se/dynamiskt/utrikes/did_14759850.asp, 2007-04-04. 1

720 svenska anläggningar berörs idag av utsläppsrättshandeln. Tilldelningen delas upp på sju branscher där el- och fjärrvärme är den med flest involverade anläggningar i systemet (72 procent). Utsläppsrättstilldelningen har beräknats utifrån företagens historiska utsläpp mellan 1998 och 2001 och där den konkurrensutsatta industrin har tilldelats 100 procent och el och fjärrvärmebranschen endast 80 procent 4 Näringsdepartementet motiverar fördelningen med att el- och fjärrvärmebranschen har större potential att minska sina utsläpp än industrins råvarurelaterade utsläpp, samt att el- och fjärrvärmebranschen i motsats till industrisektorn inte är utsatt för utomeuropeisk konkurrens. 5 1.2 Problemformulering Den debatt som förts i media har främst uppmärksammat de större industriföretagen som är berörda av utsläppsrättssystemet, vilket gör att vi idag har en ganska god bild av hur handeln med utsläppsrätter har påverkat dem. Inte lika omfattande har diskussionerna varit kring den ojämna tilldelningen av utsläppsrätter. El- och fjärrvärmeföretagen ingår i den bransch som blivit hårdast reglerad vid tilldelningen vilket resulterat i att röster höjts från de utsatta företagen som anser att de blivit orättvist behandlade. På grund av att el- och fjärrvärmebranschen reglerats hårdare än andra är den branschen extra intressant att undersöka. Speciellt intressant är det att titta på de mindre och mer lokala företagen som kanske inte har haft samma möjligheter som de större företagen, att effektivisera sina anläggningar för att anpassa sig till utsläppsrättssystemet. 1.3 Frågeställning På vilket sätt har mindre fjärrvärmeföretag i Sverige påverkats av införandet med utsläppsrätter? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur handeln med utsläppsrätter har påverkat mindre fjärrvärmeproducerande företag med fokus på faktorerna attityd, innovation, konkurrens och lönsamhet. 1.5 Avgränsning Vi har avgränsat oss till svenska el- och fjärrvärmebranschen med inriktning på fjärrvärmeproducerande företag i Mälardalstrakten. Vi har valt bort storproducenter som exempelvis Fortum, Vattenfall och E.ON, för att fokusera på de mindre aktörerna. 4 http://www.naturvardsverket.se/sv/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-medutslappsratter/tilldelning-2005-2007/omfattning-i-sverige/, 2007-05-17. 5 Sveriges nationella fördelningsplan 2005-2007, ss. 14-17. 2

2. Teori 2.1 Negativa externaliteter De miljöproblem som industrin skapar genom sina utsläpp kan utifrån ekonomisk teori förklaras i termen negativa externaliteter, som är oförutsedda sidoeffekter av att producera produkter och tjänster. 6 Om externaliteterna ej är inräknade i företagens produktion uppstår en icke komplett marknad. Det kan innebära att en verksamhet påverkar utomstående utan att de som förestår verksamheten behöver ta hänsyn till det. Miljöproblem uppstår alltså överallt där det finns ett glapp mellan naturresursernas redovisade värde och det verkliga marknadsvärdet. 7 Koldioxidutsläpp är exempel på en externalitet som uppstår vid energitillverkning genom exempelvis förbränning av fossila bränslen. Energin som produceras är inte i sig något dåligt utan det är utsläppen från förbränningen som skapar externaliteterna. Externaliteterna i form av koldioxidutsläpp medför verkliga kostnader men dessa kostnader bärs inte till fullo upp av dem som står för utsläppen. 8 Problemen med externaliteter är att det oftast inte finns någon marknad för naturtillgångar som ren luft eller rent vatten. Genom att införa avgifter eller subventioner som motsvarar värdet av de externa effekterna kan marknadsaktörer tvingas att ta hänsyn till dem. 9 2.2 Marknadslösning En av de vanligaste metoderna för att komma tillrätta med negativa externaliteter är att använda sig av en marknadslösning vars teori presenterades av Coase i början på 1960-talet. De som förespråkar marknadslösningar anser att externaliteter uppstår då det saknas en riktig marknad och menar att i en ekonomi där alla tillgångar är ägda skulle inte externaliteter uppstå. När en marknad saknas uppstår the tragedy of the commons vilket innebär att resurser som ingen äger, överutnyttjas. Genom att införa en marknad där beslut om nivån på skadorna och kostnader värderas och upprätthålls, antingen genom självreglering av marknaden eller genom ett lagstiftat system, skulle det uppkomma en handel med lämpliga utsläppsrätter. 10 6 Hansjürgens, B., Emissions Trading for Climate Policy: US and European Perspectives, s. 18. 7 Helm, D., Economic Policy Towards the Environment, s. 2, 36. 8 Hansjürgens, B., Emissions Trading for Climate Policy: US and European Perspectives, s. 18. 9 Helm, D., Economic Policy Towards the Environment, s. 3. 10 Ibid. ss. 7-8. 3

2.2.1 Teorin bakom utsläppsrättshandel Idén bakom utsläppsrättshandel är att dela ut utsläppsrättigheter och genom det begränsa utsläppen i miljön. Alla aktörer i systemet måste lämna över utsläppsrättigheter för varje enhet koldioxid som de släpper ut. Det totala antalet utsläppsrätter på en marknad garanterar att de satta målen för utsläppen i miljön uppfylls. Utdelningen av utsläppsrätter kan ske på olika sätt, antingen genom att auktionera ut dem eller genom grandfathering vilket innebär att utsläppsrätterna delas ut gratis. De som tilldelats utsläppsrätter kan antingen använda dem för att täcka sina egna utsläpp eller sälja dem via en marknad till de företag som har behov av ytterligare utsläppsrätter. Företagen kommer därmed att ta beslut kring sina utsläpp genom att jämföra vad det skulle kosta att minska sina utsläpp ytterligare med vad priset är för utsläppsrätter på marknaden. Resultatet blir att de företag med högre marginalminskningskostnader kommer köpa utsläppssätter och de med lägre marginalminskningskostnader kommer minska sina utsläpp och istället sälja sina överflödiga utsläppsrätter via marknaden. Utsläppen minskar därmed i de områden där det är billigast att minska dem och kostnaden för samhället blir därmed den lägsta möjliga. 11 När utsläppsrätterna har tilldelats företagen kan staten ta steget tillbaka och låta marknaden styra. Det statliga ingreppet blir därmed bara att ge rådgivning till marknaden, ansvara för inrapportering och utfärda sanktioner om företag bryter mot lagar och regler. 12 Idag finns det två olika utsläppsrättssystem som också används i praktiken: Kreditbaserat system: I detta system kan enbart mängden utsläppsrätter över en viss nivå handlas. Varje affär som görs måste vara förcertifierad hos en statlig handlare innan den kan genomföras. Marknadsfaktorn är därmed mycket rudimentär i detta system då statens övervakning är omfattande. 13 Cap and trade system : Här kan hela den tilldelade mängden utsläppsrätter handlas och marknadens inverkan är därmed mycket mer omfattande än i det kreditbaserade systemet. I detta system sätts en total miljömålsätting och utsläppsrätterna distribueras till alla berörda 11 Hansjürgens, B., Emissions Trading for Climate Policy: US and European Perspectives, ss. 2-3. 12 Ibid. s. 3. 13 Ibid. s. 4. 4

anläggningar efter att tillstånd givits. Utsläppsrättssystemet som använda i EU är ett cap and trade system. 14 Det centrala med teorin med utsläppsrätter är enligt Coase att det ur effektivitetssynpunkt inte spelar någon roll vilken fördelningsmetod som används så länge vi har en fungerande marknad. 15 2.3 Den strategiska attitydens inverkan på miljöförändringar Azzone et al skriver i sin artikel Defining operating environmental strategies: programmes and plans within Italian industries att miljöfrågor har fått en allt större betydelse och prioriteras allt oftare av företagsledningar runt om i världen. Orsaken är att det har växt fram en betydande lagstiftning kring området och att regeringar och folkopinion har satt en extern press på företagen. På grund av detta har företagen börjat se till den externa miljön gällande strategi och investeringar i sin verksamhet. 16 Azzone et al ser att företagens attityd påverkar adaptionen av lagar, regler och påtryckningar från marknaden. Inställningen till förändring kallar de för företagens strategiska attityd och den kan delas in i kategorierna adaptiv, förutseende och innovativ. De adaptiva företagen är de som reagerar på yttre påtryckningar på grund av att de måste och ser detta som ett tvång. Förutseende företag är de som redan i förväg vill vara beredda på externa påtryckningar. Genom att undersöka omgivningen och önskemål från framtida kunder kan de förutse vilka förändringar som behövs och vilka möjligheter som finns för företaget. Innovativa företag har ett långsiktigt synsätt och tar hänsyn till även svaga signaler från marknaden för att vara beredda på externa påtryckningar och ta tillvara chanser för företaget. 17 Azzone et al menar sedan att det ur ledningssynpunkt finns tre perspektiv som ledningen kan jobba med miljöfrågor. Ett perspektiv är att se på miljöfrågorna som ett tekniskt problem och de reagerar bara på lagstiftning eller på stora kunders krav (tvingande element). I det andra perspektivet ser företagen miljöinvesteringar som en konkurrensfördel men underordnad faktorer som tid, kvalité och kostnad (betydande element). Det tredje perspektivet förespråkar en helhetssyn på miljöfrågor som genomsyrar hela organisationens strategi för 14 Hansjürgens, B., Emissions Trading for Climate Policy: US and European Perspectives, s. 4. 15 Helm, D., Economic Policy Towards the environment, s. 9 16 Azzone, Giovanni; Bianchi, Raffaella; Mauri, Renato; Noci, Giuliano: Defining operating environmental strategies: programmes and plans with Italian industries: Environmental Management and Health. 8/1, 1997. s 4. 17 Ibid. s 8. 5

miljöinvesteringar. Dessa företag har ofta miljöprogram som omfattar alla nivåer i företaget (strategiskt element). 18 En sammanställning av faktorerna ovan resulterar i tre tillvägagångssätt att anamma yttre påverkan. I figur 2.1 går det att utläsa att ett företag som har ett passivt tillvägagångssätt bara utför miljöprogram och investeringar då pressen utifrån är stor. Ett företag som har ett reaktivt beteende utför miljöinvesteringar utifrån ett formellt system som planerats med hänsyn till både processen och produkterna. Det tredje och sista tillvägagångssättet är det integrerade tillvägagångssättet där företagsledningen integrerar omgivningsfrågor i den övergripande strategiprocessen. 19 Prioritering av miljöfrågor Strategiskt element Betydande element Ej möjligt område Integrerad strategi Reaktiv strategi Tvingande element Passiv strategi Adaptiv Förutseende Innovativ Strategisk attityd Figur 2.1: Företagets strategiska attityd. (Azzone et al, Defining operating environmental strategies: programmes and plans with Italian industries: Environmental Management and Health. 8/1,1997. s 4.) 18 Azzone, Giovanni; Bianchi, Raffaella; Mauri, Renato; Noci, Giuliano: Defining operating environmental strategies: programmes and plans with Italian industries: Environmental Management and Health. 8/1, 1997. s 9. 19 Ibid. ss 9-11. 6

2.4 Miljöhänsyn främjar företagens lönsamhet Porter & Van der Linde menar i sin artikel Green and Competitive: Ending the Stalement att en underliggande logik kopplar samman miljö, resursproduktivitet, innovation och konkurrens. De anser att behovet av regleringar för att rädda miljön blir mer och mer omfattande men saknar fortfarande acceptans i näringslivet. Anledningen till den rådande synen är att det anses finnas ett antingen eller när det gäller ekonomi och miljö. Antingen så satsar företagen på att driva en vinstdrivande verksamhet och då resulterar det i en förstörd miljö, eller så satsar företagen på att rädda miljön och då kommer kostnaderna att stiga och konkurrensen att urholkas. Vilken balans som råder mellan parterna för tillfället beror oftast på vilka politiska vindar som blåser kring ämnet. 20 Den statiska synen på miljöregleringar där allt annat än regleringar hålls konstant anses enligt Porter & Van der Linde vara fel. Om teknologi, produkter, processer och kundbehov hålls konstanta skulle slutsatsen bli att miljöregleringar resulterar i ofrånkomligt ökade kostnader för företagen. Saken är dock den att företagen opererar i en dynamisk värld med konkurrens och fungerande marknader och inte i en konstant värld som den ekonomiska teorin gärna vill framhäva. Företagen agerar istället i en evigt föränderlig värld där nya lösningar påverkar alla typer av konkurrenter, kunder och regleringar. 21 Vid en första anblick kan externa miljöregleringar ses som en hämmande faktor mot företagens tillväxt men så behöver det inte vara. Är miljöregleringarna rätt designade så kommer de istället att resultera i positiva effekter för företagen. Anledningen är att regleringarna gör så att företagen använder sina resurser, exempelvis råvara och personal, mer effektivt som i slutändan resulterar bättre produkter till en mindre skadad miljö. En ökad produktivitet resulterar i en ökad konkurrensfördel och inte minskad, som många kritiker idag anser. 22 Porter & Van der Linde anser att företagen kan välja två sätt att anpassa sig till miljöregleringar. Antingen till lägsta möjliga kostnad genom att förbättra sättet som företaget tar hand om sina restprodukter på, eller så väljer företaget att gå till botten med problemen genom att förbättra produktionen, vilket författarna menar kan leda till högre avkastning på produkten och till bättre produkter. De menar till och med att en lagstiftning, vilket handeln 20 Porter, Michael E.; Van der Linde, Claas: Green and Competitive: Ending the Stalement: Harvard Business Review. Vol. 73 Issue 5, 1995. s 120. 21 Ibid. 22 Ibid. 7

med utsläppsrätter är, kan leda till att företag får möjlighet att erhålla konkurrensfördelar genom en miljövänlig differentiering gentemot konkurrenter. Porter & Van der Linde bedömer dock, precis som Hansjürgens att lagstiftning behövs för att företagen ska komma igång med sitt miljötänkande. De menar att lagstiftning sätter press på företagen att bli innovativa och att lagstiftningen behövs för att minska miljöpåverkan då förändringar i produktionen till en början kan bli kostsamma. De är dock noga med att påpeka att lagstiftningen måste premiera dessa faktorer och inte bli en extra börda på företagsledningen. 23 3. Metod 3.1 Tillvägagångssätt Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt införandet av utsläppsrätter har påverkat de mindre fjärrvärmeproducerande företagen i Mälardalstrakten. Till en början ställde vi oss frågan om vi skulle göra en kvalitativ och eller en kvantitativ undersökning. Valet föll på en kvalitativ metod för att vi ville få en mer djupgående förståelse för hur företagen uppfattat införandet av handel med utsläppsrätter och vilken påverkan det har haft på deras verksamhet. En kvalitativ ansats tar fram djupgående data och ger en stark verklighetsförankring med större tolerans för dubbeltydigheter. Vidare ges större möjligheter till alternativa förklaringar till företagens agerande 24. En andra fråga som vi ställde oss var om vi skulle göra en kvalitativ undersökning av alla företag som passade in under vår kategori mindre fjärrvärmeproducerande företag eller om vi skulle välja ut ett mindre antal av de berörda anläggningarna. Vårt val föll på det senare alternativet med målet om att öka chansen för besöksintervjuer. Vår förhoppning är att vår undersökning som grundas på ingående intervjuer med representanter för de fem utvalda respondentföretagen ska ge en bra bild av hur de påverkats av handeln med utsläppsrätter. Vi har under arbetet med uppsatsen varit medvetna om att våra åsikter och tidigare erfarenheter kan påverka resultaten. Detta då en kvalitativ metod kännetecknas av en tolkningsinriktad utgångspunkt, vilket har till följd att insamlandet och analysen av data är 23 Porter, Michael E.; Van der Linde, Claas: Green and Competitive: Ending the Stalement: Harvard Business Review. Vol. 73 Issue 5, 1995. ss 125-133 24 Denscombe, M., Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, ss. 259-260. 8

nära förbunden till forskarens egen bakgrund, identitet och övertygelser, vilket kräver att resultaten hanteras på ett försiktigt sätt. 25 För att minimera denna risk samlade vi in och analyserade olika åsikter kring ämnet och försökte att inte vinkla resultatet till fördel för någon. 3.2 Urval Tilldelningen av utsläppsrätter har fördelats på sju branscher och 720 svenska anläggningar inom industri- och energiproduktion. Vi har valt att titta på el- och fjärrvärmebranschen där cirka 520 anläggningar inom el- och fjärrvärmebranschen är inkluderade i handelssystemet. 26 En av anledningarna till att vi valt just den branschen är för att den har fått en lägre tilldelning utsläppsrätter än industrisektorn och därför kan ha påverkats mer av införandet av utsläppsrättshandeln. Vi har ytterligare valt de företag som endast producerar fjärrvärme med anledning av att finna jämförbara företag som bedriver liknande verksamhet och som därmed underlättar vid en jämförelse emellan dem. Tack vare att de fjärrvärmeföretag vi valt ut är stationerade i Mälardalstrakten har vi möjlighet till att genomföra besöksintervjuer. Indelningen mindre företag är baserad på företagens omsättning och antal producerade GWh, vilket vi anser ger en bra uppfattning om företagets storlek. Divergensen mellan företagens årsomsättning ligger mellan cirka 10 000 tkr och 55 000 tkr och skillnaden i producerade GWh ligger mellan 500-1600 GWh vilket i dessa sammanhang indikerar att företaget är ett mindre företag. Det kan jämföras med de stora energiföretagen som E.ON, Fortum och Vattenfall vilka har en omsättning på cirka 26 000 000-40 000 000 tkr och producerar mellan 50 000-170 000 GWh energi. 27 3.3 Materialinsamling Materialinsamling kan bestå av två typer av data, primärdata och sekundärdata. I vårt arbete har vi använt oss av båda typerna då dessa kan komplettera och kontrollera varandra. 28 3.3.1 Intervjuer Vi har genomfört intervjuer med våra fem utvalda företag samt en representant från Naturvårdverket. Det föll sig naturligt att intervjua personer som på olika sätt har påverkats av 25 Bryman, A. Bell, E., Företagsekonomiska forskningsmetoder, s. 298. 26 http://www.naturvardsverket.se/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-medutslappsratter/tilldelning-2005-2007/omfattning-i-sverige/, 2007-04-04. 27 http://www.eon.se/upload/eon.se/dokument/om_e.on/presscenter/ekonomiska_rapporter/arsredovisning_2006_ sv_ny.pdf, 2007-05-18. http://tools.euroland.com/arinhtml/sf-fum/2006/ar_swe_2006/index.htm, 2007-05-18. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/gemeinsame_inhalte/document/196015vatt/595220finan/p02974 90.pdf, 2007-05-18. 28 Denscombe, M., Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, s. 102. 9

och medverkat till införandet av utsläppsrättshandeln. För att kunna göra en nyanserad analys har vi intervjuat personer på de olika företagen som har god insyn i företagets relation till utsläppsrättshandeln. För att även få myndigheternas syn på handeln med utsläppsrätter intervjuades en representant från Naturvårdsverket, som ansvarar för tilldelningen av utsläppsrätterna 29. Alla företagsrespondenter i denna studie är anonyma, då det föredrogs av företagen. Vi utformade en intervjuguide (se bilaga 1) utifrån vår problematisering med tyngdpunkt på att ställa frågor om sin attityd till utsläppsrättssystemet och hur de hade påverkats i form av innovation, konkurrens och lönsamhet. Alla företagsrespondenter fick samma frågor oavsett om intervjun gjordes via besök eller telefon. Till intervjun med Naturvårdsverket utformade vi en annan intervjuguide (se bilaga 2) och hennes svar har vi valt att personifiera. Det beror på att myndigheter är offentliga instanser och vi fann att det kunde vara av intresse för läsaren att presentera myndighetens ståndpunkt. För att få en så rättvisande bild som möjligt av hur företagen påverkats av utsläppsrättssystemet var det viktigt att vi fick tag på rätt personer inom företaget. I de företag som vi valt att undersöka visade det sig att de som var mest insatta i frågan var de på ledningsnivå i företaget och således var mycket kunniga, men också mycket upptagna. För att öka chanserna att få företagsrepresentanterna att ställa upp på intervju, gavs de möjlighet att själva välja om de föredrog telefonintervju eller en besöksintervju. Tre av företagsrepresentanterna föredrog att genomföra intervjun per telefon och två valde att ställa upp på en besöksintervju. Intervjun med Ulla Jennische på Naturvårdsverket genomfördes via besök. Fördelen med besöksintervju är att vi som intervjuare, genom att möta vår respondent ansikte mot ansikte, kan reagera på respondentens ansiktsuttryck och kroppsspråk. Det gav oss möjligheten till att upprepa eller på annat sätt förtydliga frågan, om eventuellt missförstånd skulle uppstå i frågeställningen. 30 Under en intervju finns alltid risken att respondenten påverkas genom ledande frågor eller att vi som författare påverkar resultatet av mätningen. Vi var medvetna om den eventuella effekten i interaktionen med respondenten och anser att 29 http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menuselect=229051e 25404F1A2C1256E5800512AA2, 2007-04-27. 30 Bryman, A. Bell, E., Företagsekonomiska forskningsmetoder, s. 140. 10

respondenten svarade opåverkad på våra frågor, speciellt eftersom respondenten tilläts tala fritt och utan att avbrytas under intervjun. Respondenten tilläts även under telefonintervjuerna att tala fritt, vilket möjliggjorde för oss att uppfatta nyanseringar i svaren. 31 Nackdelen med en telefonintervju är dock att vi missar den ickeverbala kommunikationen som till exempel kroppsspråk och ansiktsuttryck. 32 Innan intervjuerna genomfördes informerade vi våra respondenter om uppsatsens användningsområde och publicering. Respondenternas deltagande i uppsatsen har varit helt frivilligt och de har när som helst under uppsatsarbetets gång kunnat avbryta samarbetet. 3.3.2 Sekundärdata Kring ämnet utsläppsrätter finns sekundärdata i form av utredningar gjorda på myndigheters uppdrag och internt gjorda utredningar från företag. Problemet med sekundärdatan är att den är anpassad till ett specifikt ändamål och kan därför bli svår att applicera i andra undersökningar. Vi ämnar främst använda våra sekundärdata för att ge läsaren bakgrundsinformation till handeln med utsläppsrätter och vi kommer också att använda dem som en datakälla i sig. Med den bakgrundsinformation som sekundärdatan tillför, ges läsaren en insikt i handeln med utsläppsrätter och bakomliggande teorier härom. Vi har använt oss av sekundärdata från uppsatser skrivna vid Lunds, Uppsala samt Luleå universitet. Även hemsidor från bland annat Naturvårdsverket och Energimyndigheten har använts för att få tillgång till lämpliga sekundärdata. Vi anser att dessa källor kan ses som tillförlitliga då uppsatserna har genomgått granskningar av ansvarigt universitet och de hemsidor vi använt oss av står under både statlig och offentlig kontroll. 3.4 Val av teori För att finna lämplig teori har Energimyndigheten- och Naturvårdsverkets hemsidor och länkar varit till stor hjälp. Via Naturvårdsverket har vi fått tillgång till omfattande undersökningar av företag som påverkats av handeln med utsläppsrätter. Det har ökat vår förståelse för hur introduktionen generellt uppfattats av företagen och hur de i vissa fall har påverkats. De flesta teorierna har vi hittat i böcker och artiklar skrivna av experter på området och som just tagit upp hur miljöinvesteringar kan påverka företag på olika sätt. 31 Bryman, A. Bell, E., Företagsekonomiska forskningsmetoder ss. 157-160. 32 Denscombe, M., Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, s. 145. 11

Vår teori visar att attityd, innovation, konkurrens och lönsamhet är faktorer som är viktiga samt som blir aktuella när företagen ska ta hänsyn till miljön. Teorin från Azzone tar upp en primär faktor som handlar om vilken attityd ett företag kan ha till miljöförebyggande åtgärder. Attityden avspeglar sedan hur företagen anammar nymodigheter som i det här fallet är handel med utsläppsrätter. Porter och Van der Lindes teori presenterar främst innovation, konkurrens och lönsamhetens inverkan på företaget vid ökad miljöhänsyn och säger även att det kan resultera i bättre långssiktig lönsamhet. Forskningen inom området utsläppsrätter är idag begränsad vilket innebär att det enbart finns ett fåtal böcker skrivna i ämnet. Handel med utsläppsrätter är ett marknadsbaserat instrument vilket är anledningen till att vi börjat med att presentera bakgrunden till marknadslösningar generellt. För att sedan få en ökad förståelse för hur själva handeln med utsläppsrätter går till har vi valt att presentera teorin kring det mer ingående. Teorin har vi valt ut från en relativt nyutkommen bok där olika försök med handel av utsläppsrätter presenteras och utvärderas. 3.5 Validitet och reliabilitet Genom att skapa en intervjuguide utformad efter vår problematisering och för att på sätt formulera frågor som fångar hela uppsatsens syfte, vilket ökar validiteten. Vid kvantitativa intervjuer finns alltid risken att intervjuaren omedvetet påverkar respondenten och för att minska denna risk var vi noggranna med att ställa så öppna frågor som möjligt för att på detta sätt få fram respondentens verkliga åsikter. Den kvalitativa ansatsen ger även respondenten möjlighet att tala fritt, ange alternativa förklaringar och ger oss möjlighet att ställa följdfrågor, vilket höjer undersökningens validitet. 33 Undersökningens validitet kan också påverkas i en negativ riktning om respondenterna missförstod våra frågor eller gav uttryck för sina individuella åsikter. Då respondenterna är väl insatta i detta ämne och vi ställde öppna frågor för att sedan komma med förtydligande följdfrågor, så finner vi ingen anledning till att respondenterna skulle svara annorlunda vid en senare utförd undersökning. För att vår undersökning skulle generera den höga reliabilitet vi strävat efter, det vill säga att vårt mätinstrument gav tillförlitliga utslag, var vi noggranna med att utforma ett tydligt syfte som hade grund i vårt problemområde. Hög reliabilitet innebär att en undersökning som genomförs vid en annan tidpunkt och med ett annat urval, men med samma angreppssätt, ska 33 Arvidson, P. Rosengren, K-E., Sociologisk metodik, s. 70. 12

ge samma resultat. 34 För att garantera en hög reliabilitet har vi grundligt beskrivit vårt tillvägagångssätt i undersökningen samt de beslut som har legat till grund för vårt förfarande. Vi är medvetna att detta är ett relativt nytt undersökningsområde där förändringar i lagar och system kan påverka vårt intervjuunderlag och därmed respondenternas svar i andra riktningar. 3.6 Analysmodell Då en företagsekonomisk analysmodell för att mäta företagens uppfattade påverkan av handeln med utsläppsrätter inte fanns att tillgå, arbetade vi fram en egen analysmodell utifrån vår referensram. Vår analysmodell (se figur 3.1) är framtagen för att klargöra hur handeln med utsläppsrätter kan kopplas ihop med de teorier vi nämnt i vår referensram samt hur dessa olika teorier hänger ihop med varandra. Utifrån analysmodellen vill vi förklara hur våra respondentföretag påverkats av handeln med utsläppsrätter med fokus på de fyra aspekterna vi hämtat ur teorin; attityd, innovation, konkurrens och lönsamhet. ATTITYD TILL UTSLÄPPSRÄTTER INNOVATION KONKURRENS LÖNSAMHET FÖRETAG Figur 3.1: Analysmodell 3.6.1 Faktorerna i modellen Attityd: Handeln med utsläppsrätter är en typ av extern miljöförändring för företagen. Utsläppsrätterna innebär nya påtryckningar utifrån och företagen måste ta ställning till hur de ska agera. Azzone et al kallar denna inställning till förändring, som handel med utsläppsrätter 34 Arvidson, P. Rosengren, K-E., Sociologisk metodik ss. 72-75. 13

är, för strategisk attityd. Den typ av attityd som företagen väljer att ha ger avtryck i vilken förändringsstrategi de tillämpar. Innovation: Företagen kan välja att inta en adaptiv eller innovativ attityd till de externa miljöförändringarna. Väljer de den adaptiva vägen innebär det att de kommer att följa de lagar och regler som finns men inte mer än så. Intar de en mer innovativ inställning kommer de att arbeta mer aktivt med miljöfrågor i hela företaget genom ett mer integrerat tillvägagångssätt. Enligt Porter och Van der Linde leder miljöregleringar till att företag använder sina resurser mer effektivt vilket resulterar i bättre produktion och en renare miljö. Konkurrens: Azzone et al och Porter & Van der Linde säger båda att ett ökat miljömedvetenhet i företagens produktion skapar konkurrensfördelar genom effektivare resursutnyttjande och därmed produktion till lägre kostnad. De säger även att en miljövänlig differentiering kan resultera i att företagen uppnår en god position gentemot sina konkurrenter. För företag inom EU:s handelssystem kan det betyda att det går att uppnå konkurrensfördelar genom att minska sina utsläpp och sedan sälja sina utsläppsrätter eller att konkurrera med ökad effektivare produktion och bättre slutprodukter. Miljöförändringar i omvärlden resulterar helt enkelt i innovativt och sunt agerande från företagens sida. Lönsamhet: Tanken bakom att införa handel med utsläppsrätter är att införa ett marknadsbaserat system där det statens ingrepp och kostnad ska bli minsta möjliga. Systemet ska även innebära att de företag som är mest innovativa och har bäst möjlighet till att utföra miljöinvesteringar ska kunna sälja sina utsläppsrätter till dem som inte har samma förutsättningar. Enligt Porter och Van der Lindes teori ska det innebära att de företag som anammar miljöregleringarna på bästa sätt kommer blir mest lönsamma. De fyra faktorer vi här presenterat och som är tagna ur vår teori anser vi vara en bra grundförutsättning för att undersöka på vilket sätt mindre svenska fjärrvärmeproducerande företag påverkats av handeln med utsläppsrätter. 14

4. Empiri 4.1 Bakgrunden 4.1.1 Kyotoprotokollets uppkomst och krav I Rio de Janeiro i Brasilien år 1992 samlades FN:s medlemsstater för en konferens kring klimatfrågan. Konferensen ledde fram till att Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change) undertecknades. Det är en överenskommelse mellan 189 länder om att tillsammans och med gemensamma regler och mål tackla det globala hotet om klimatförändringar. 35 År 1997, i den japanska staden Kyoto utvecklades överenskommelsen från 1992 då länderna enades om ett juridiskt bindande protokoll som reglerar utsläppen av koldioxid och fem andra växthusgaser. Kyotoprotokollet fastslår kvantitativa reduktioner under perioden 2008 2012 för alla länder som ratificerat protokollet, vilka är OECD-länderna samt länderna i centrala Östeuropa. Enligt Kyotoprotokollet ska industriländernas sammanlagda utsläpp av växthusgaser minska med minst fem procent från 1990 års nivå, under den första åtagandeperioden 2008-2012. 36 EU-länderna måste enligt protokollet sänka sina utsläpp med åtta procent. I avtalet ingår de tre flexibla mekanismerna som har det gemensamt att ett land kan dra nytta av utsläppsminskningar som åstadkommits i ett annat land. En av mekanismerna är handel med utsläppsrätter vilket möjliggör transaktioner av utsläppsrätter mellan parter med utsläppsåtagande i det internationella handelssystemet. De andra två mekanismerna är Gemensamt genomförande och Mekanismen för ren utveckling. 37 4.2 Handeln med utsläppsrätter 4.2.1 Handeln med utsläppsrätter i EU Utsläppshandelns första fas i EU inleddes i januari 2005 och avslutas vid årsskiftet 2007/2008 38. Fördelningen av utsläppsrätter inom EU grundas på en så kallad bördefördelning som fastställdes 1998 och baseras på beräkningar som tar hänsyn till bland annat utsläpp per capita, industristruktur och energiförsörjningssystem. Sverige har ett åtagande att inte öka 35 http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menuselect=39760b5 6CA30B9B9C125710E004D07F9, 2007-04-27. 36 Ibid. 37 Ibid. 38 http://192.36.189.41/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-med-utslappsratter/omhandel-med-utslappsratter, 2007-04-27. 15

utsläppen med mer än fyra procent inom denna bördefördelning. Inom ramen för Sveriges nationella klimatpolitik har Riksdagen också antagit ett nationellt mål som innebär en minskning av utsläppen med fyra procent under samma period. Detta mål är till skillnad från bördefördelningens mål inte legalt bindande utan utgör en ambition från svensk sida. 39 För handelsperioden 2005-2007 fördelades cirka 95 procent av utsläppsrätterna till berörda anläggningar. Den resterande delen kan medlemsländerna välja att auktionera ut. Alla svenska företag har fått samtliga sina utsläppsrätter utdelade efter grandfatheringsystemet, det vill säga att utdelningen sker kostnadsfritt av staten. 40 Idag ingår endast utsläpp av koldioxid i handelssystemet men direktivet öppnar för att såväl EU-kommissionen som enskilda länder successivt kan välja att inkludera ytterligare branscher och växthusgaser utöver koldioxid. 41 4.2.2 Nationell fördelningsplan EU:s handelssystem bygger på att varje medlemsland inför varje handelsperiod anger hur många utsläppsrätter som ska fördelas till berörda företag inom landet. Det sker genom en så kallad nationell fördelningsplan som EU-kommissionen granskar. Kommissionen kan underkänna hela eller delar av ländernas fördelningsplan. 42 Anläggningar som omfattas av handeln och som släpper ut koldioxid tilldelas efter ansökan ett bestämt antal utsläppsrätter som kan användas eller säljas. Den som släpper ut mindre koldioxid än det antal utsläppsrätter som företaget förfogar över kan spara utsläppsrätterna under handelsperioden eller sälja överskottet till andra företag. Vissa utsläppsrätter får sparas från en handelsperiod till en annan. Företag kan handla sinsemellan, via börser eller via särskilda mäklare. Alla transaktioner ska registreras i ett särskilt register som i Sverige upprättats vid Energimyndigheten. Utöver de företag vars anläggningar omfattas av handelsdirektivet kan även enskilda personer och organisationer delta i handeln. En utsläppsrätt ger innehavaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid. 43 39 http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menuselect=39760b5 6CA30B9B9C125710E004D07F9, 2007-04-27. 40 http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menuselect=39760b5 6CA30B9B9C125710E004D07F9, 2007-04-27. 41 http://192.36.189.41/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-med-utslappsratter/omhandel-med-utslappsratter, 2007-04-27. 42 http://192.36.189.41/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-med-utslappsratter/omhandel-med-utslappsratter/handel-i-praktiken, 2007-04-27. 43 Ibid. 16

Vid slutet av varje kalenderår så ska verksamhetsutövarna redovisa faktiska utsläpp under det föregående året och överlämna motsvarande utsläppsrätter till staten. Den verksamhetsutövare som inte kan leva upp till detta och som har släppt ut mer koldioxid än vad de har utsläppsrätter till får betala en avgift till staten på 40 Euro per ton koldioxid som överstiger verksamhetsutövarens utsläppsrätter. 44 4.2.3 Sveriges fördelningsplan 2005-2007 Den totala mängden utsläppsrätter i Sverige uppgår till 22,9 miljoner ton per år under perioden 2005-2007. 45 Den nationella fördelningsplanen i Sverige föreskriver vilka anläggningar som omfattas av systemet mellan 2005-2007 och det är: Förbränningsanläggningar med en effekt på 20 MW eller mer. Andra värmeanläggningar anslutna till fjärrvärmenätet med effekt större än 20MW. Oljeraffinaderier, koksverk, anläggningar som tillverkar och bearbetar järn, stål, glas, glasfibrer, cement, keramik samt anläggningar som producerar papper och pappersmassa. 46 Utsläppen från de drygt 700 anläggningarna utgör idag cirka 30 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Mängden utsläppsrätter som fördelas ska stämma överens med de tekniska möjligheterna för de berörda anläggningarna. Dessa möjligheter varierar i de svenska anläggningar som omfattas, bland annat beroende på om det rör sig om råvarurelaterade utsläpp i industriprocesser eller bränslerelaterade utsläpp från förbränning. 47 Vår uppsats berör anläggningar med bränslerelaterade utsläpp som oftast härrörs från el, värme och ångproduktion. Bränslet är till viss del utbytbart genom att företagen kan minska de fossila bränslena och istället använda sig av biobränslen som bioolja och pellets. För de bränslerelaterade utsläppen i den så kallade energisektorn ska de historiska utsläppen minskas med 20 procent, vilket innebär att fjärrvärmeföretagen endast får 80 procent av sina behov från 1998-2001, tillgodosedda. 48 44 Nationell fördelningsplan för utsläppsrätter, april 2004, direktiv 2003/87/EEG. 45 Ibid. 46 Ibid. 47 Ibid. 48 Ibid. 17

Av de anläggningar som ingår i systemet med handel med utsläppsrätter under perioden 2005-2007 står el och fjärrvärme för 72 procent. Deras andel av den totala tilldelningen av utsläppsrätter uppgår till 19 procent. Fjärrvärmeanläggningarna har fått minst tilldelning i förhållande till andel anläggningar (se bilaga 3). Anledningen till fördelningen är att konkurrensen för fjärrvärmeföretagen inte är konkurrensutsatt på samma sätt som industrin. 49 4.3 Den svenska fjärrvärmemarknaden Fjärrvärme står för ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. 50 Fjärrvärme produceras vanligen i ett värmeverk där vattnet värms upp genom förbränning av bränsle. Andra sätt att värma vattnet är i en elpanna eller genom att använda spillvärme från till exempel en industri eller ett avloppsnät och detta förstärks med hjälp av en värmepump. Ofta har man flera typer av produktionsanläggningar i ett och samma fjärrvärmenät. Anläggningen som klarar produktionen under normala omständigheter kallas baslastanläggning. När värmebehovet ökar, till exempel under kalla vinterdagar, kopplas extra anläggningar in. I dessa används oftast ett mera lätthanterligt och högvärdigt bränsle, till exempel lätt eldningsolja. I en del fjärrvärmenät finns också reservlastanläggningar som används om till exempel en baslastpanna skulle gå sönder. 51 Det innebär att det kan vara svårt för fjärrvärmeföretagen att bli helt oberoende av olja. Det är oljeeldningen under produktionstoppar som leder till störst förbrukning av utsläppsrätterna på de flesta mindre fjärrvärmeverk. 52 4.3.1 Konkurrensen på den svenska fjärrvärmemarknaden Det har skett stora förändringar av konkurrensen på fjärrvärmemarknaden i Sverige de senaste tio åren. Innan 1996 bedrevs fjärrvärmeverksamhet till största delen av kommunala företag. Efter elmarknadsreformen 1996 då prisregleringen av fjärrvärme försvann har det kommunala ägandet av fjärrvärmebolagen minskat med 30 procent till de stora energikoncernernas fördel. Efter avregleringen bestämdes att fjärrvärmeverksamhet skulle bedrivas på affärsmässiga grunder och ett fritt prissättningssystem infördes. 53 49 http://www.naturvardsverket.se/sv/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-medutslappsratter/tilldelning-2005-2007/omfattning-i-sverige/2007-06-02 50 http://www.svenskfjarrvarme.se/index.php3?use=publisher&id=1171&lang=1, 2007-05-18. 51 http://www.svenskfjarrvarme.se/index.php3?use=publisher&id=1203&lang=1, 2007-05-18. 52 http://www.svenskfjarrvarme.se/download/3202/fjarrvarmen_och_miljon.pdf, 2007-05-22. 53 http://www.energimarknadsinspektionen.se/upload/rapporter/uppvärmning%20i%20sverige%202006.pdf ss. 35-38, 2007-05-18. 18

Energimarknadsinspektionen kommer i sin undersökning Uppvärmning i Sverige 2006 fram till att fjärrvärmenät utgör ett naturligt monopol och i brist på tredjepartstillträde finns i varje ledningssystem bara ett fjärrvärmebolag. På lokala och små marknader finns det dessutom ofta bara en produktionsanläggning. Därför kan det enligt Energimarknadsinspektionen vara omöjligt för kunden att byta uppvärmningsform när kunden valt fjärrvärme som värmekälla och att byta till en alternativ värmekälla kan vara kostsamt. Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden blir mindre också på grund av att fjärrvärmeföretagen nästan helt är vertikaltintegrerade, det vill säga att produktion av hetvatten och distribution av hetvatten sker i samma företag. Energimarknadsinspektionen kommer dock fram till att det skulle vara samhällsekonomiskt olönsamt om mer än en aktör anlägger distributionsnät för samma område för att konkurrera om kunder. 54 4.3.2 Styrmedel på den svenska energimarknaden Innan Sverige införde handeln med utsläppsrätter har flera olika reglingar, lagar och miljöcertifieringssystem använts för att öka miljömedvetenheten i företagen med mål om att minska koldioxidutsläppen. Förutom de två styrmedel vi valt att ta upp nedan finns det en hel rad andra så som skatter, skatteavdrag, gränsvärden, tvingande val av bränsle och så vidare. 55 ISO 14001 ISO 14001 ingår i ISO 14000-serien och fungerar som hjälpmedel för att utveckla ett effektivt system för ledning och styrning av miljöfrågor i företag och organisationer. Standarderna är fastställda av ISO (International Standard Organization) och har antagits både som Europastandard (EN) och Svensk Standard (SS). ISO 14001 är en kravspecifikation, som specificerar de krav, som miljöledningssystemet måste uppfylla. Standarden talar om vilka kraven är och hur kraven sedan uppfylls avgör företaget eller organisationen utifrån sin egen verksamhet. 56 El-certifikat År 2003 infördes ett nytt stödsystem för förnybar energi baserat på el-certifikat för förnybar el. Det huvudsakliga syftet med el-certifikatsystemet är att ställa om energisystemet till en större andel förnybar elproduktion. Elproducenterna får ett elcertifikat för varje MWh förnybar el som produceras. Certifikaten säljs till el-användarna 54 http://www.energimarknadsinspektionen.se/upload/rapporter/uppvärmning%20i%20sverige%202006.pdf ss. 35-38, 2007-05-18. 55 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5616-6.pdf, s.58, 2007-06-03 56 http://www.naturvardsverket.se/sv/nedre-meny/fragor-och-svar/miljoledningssystem/vad-ar-iso-14001/, 2007-06-03 19

som enligt lag är skyldiga att köpa in el-certifikat motsvarande en viss andel av sin elanvändning. De förnybara anläggningarna som får el-certifikat är vindkraft, solenergi, geotermisk energi, biobränslen, vågenergi och vattenkraft och systemet omfattar endast el som producerats i Sverige. 57 4.4 Presentation av undersökningen Nedan presenteras den relevanta informationen från våra genomförda intervjuer med de fem respondentföretagen och Naturvårdsverket. 4.4.1 Attityd Den allmänna uppfattningen i samtliga respondentföretag är att utsläppshandeln behövs för att minska utsläppen av koldioxid, för att i sin tur undvika miljöproblem i framtiden. De anser dock att införandet av utsläppsrätter stundtals varit problematisk, men att det fungerat bättre desto längre tid som gått Vid frågan vad de ansåg om handel med utsläppsrätter som miljöförebyggande åtgärd på en skala 1-5 där 1 stod för mycket dåligt och 5 som stod för mycket bra, svarade fyra representanter att de gav systemet en 4:a och en svarade att systemet fick en 3:a. Företagens attityd verifieras av Ulla Jennische på Naturvårdsverket som berättar att företagen visat på god inställning och varit samarbetsvilliga. Anledningen till det positiva utfallet är mycket tack vare ett gediget arbete både från företagen och från myndigheterna sida. De företag som har givit mest negativ respons på systemet menar hon är företagen från el- och fjärrvärmebranschen, och hon antar att det är på grund av att de fått färre tilldelade utsläppsrätter än resterande branscher. Vi kunde inte i vår undersökning se någon större skillnad i inställning gentemot själva systemet som miljöåtgärd, mellan de företag som varit tvungna att köpa eller som kunnat sälja utsläppsrätter. Trenden gick istället mot, att de som innan mätperioden 1998-2001 utfört miljöförbättrande åtgärder och som därmed fått färre tilldelade utsläppsrätter, var mer kritiska till fördelningen. Gemensamt för de företagen var även att de i högre utsträckning vill se en annan fördelningsmetod inför kommande handelsperiod 2008-2012. Det utdelningssystem som föredrogs av tre av respondentföretagen, var auktionering av utsläppsrätterna medan det företag som fått flest utsläppsrätter föredrog grandfatheringsystemet. Ett företag skulle istället gärna se en fördelning baserad på 57 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5390-6.pdf, 101, 2007-06-03 20

riktmärken, vilket innebär speciellt uträknade nyckeltal för fördelning av utsläppsrätter till olika industrier och företag. En annan genomgående uppfattning bland respondentföretagen var att administrationen har ökat och att inledningsperioden har upplevts som rörig. Uppfattningen bekräftas till viss del av Ulla Jennische som påpekar att beslutet om införandet av handelssystemet togs i oktober 2003 och sattes sedan igång i januari 2005. Det gjorde att lagar förordningar och föreskrifter i princip skrevs samtidigt vilket ledde till att de ibland överlappade varandra. Det resulterade i att det blev svårare för företagen att sätta sig in i och förstå det nya handelssystemet i början av handelsperioden. 4.4.2 Innovation Vid frågan om hur de förberedde sig inför införandet svarade alla respondentföretag att de förberedde sig för det nya systemet genom att läsa och förstå de nya regel- och rapporteringssystem som infördes. Endast ett företag såg över sin värmeproduktion medan två företag svarade att de redan innan mätperiodens början (1998-2001) lagt om sin produktion till nästan enbart biobränsle. Samtliga företag har även en välförankrad miljöpolicy i företaget samt en miljöcertifiering i form av ISO 14001. De företag vi intervjuat har under åren i början av 1990-talet fram till idag gjort omfattande investeringar i sina värmeverk. Största delen av investeringarna har gått till förändringar i förbränningsanläggningarna med syfte att byta bränsle från fossila bränslen till biobränslen. Inget av respondentföretagen anser att deras nyinvesteringar har varit till direkt följd av införandet av utsläppsrättshandeln även om två företag nämner att det har haft viss påverkan. Två av fem respondentföretag uppgav att deras största miljöinvesteringar var genomförda redan innan mätperiodens början, det vill säga innan 1998. De största faktorerna för alla respondentföretagens investeringar har varit ett stigande oljepris samt statliga styrmedel så som skatter och el-certifikat. El-certifikat är ett statligt styrmedel som ersatt andra statliga stöd och bidrag som fanns tidigare för företag som eldade med biobränsle. Elkonsumenterna är istället tvungna att köpa el-certifikat av producenterna i förhållande till köpt el, vilket ökat energibolagens intäkter 58. Alla respondentföretagen är eniga om att även om miljö är viktigt så är det ekonomin och produktionen som kommer i första hand. De flesta påpekar dock att deras verksamhet är tillståndspliktig och att en investering som är dålig för miljön inte skulle 58 http://www.elpriser.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel_kopguide.asp?lngcategoryid=1455&lngarticleid=31 23 21

gå igenom miljörapporteringen. Två respondenter nämner också att dåliga miljöinvesteringar skulle leda till dålig publicitet. Nedan följer en sammanställning över de investeringar som respondentföretagen gjort från början på 1990-talet till idag. 1. Ett respondentföretag byggde en ny värmepanna 1994 i vilken de nu använder 99 procent biobränsle. De investerade även i nya luftkylare i början av 2000- talet för att på ett effektivare sätt kunna producera el som stigit mycket i pris under de senaste åren. 2. Ett annat företag byggde om en anläggning 1994 samt investerade i en ny panna 2005 båda pannorna tillsammans eldas idag med 96 procent biobränsle. 3. Företaget har investerat i ombyggnationer av eldningspannorna periodvis under 1990 från kol och olja till torv och biobränslen. År 2006 byggdes ytterligare en panna om för att göra det möjligt att elda både bioolja och pellets. När utsläppsrätterna stod som högst förra året lade de även om bränsleanvändningen från torv, som inte räknas som biobränsle, till tallbecksolja. Då priset på tallbeckolja har gått upp och priset på utsläppsrätterna har gått ner, har de återgått till att elda med torvbricketter. Idag eldar företaget med cirka 75 procent biobränslen. De ska även enligt vår respondent investera i ett nytt kraftverk som ska stå klar 2010. 4. År 2003 skedde det hos vårt fjärde respondentföretag en omställning av deras kraftverk från eldning med tung eldningsolja till biobränsle. Idag står biobiobränsle för cirka 90 procent av produktionen. Företaget ska även ersätta sina skorstenar med en ny då de gamla är utslitna. Det kommer att minska skadliga utsläpp menar vår respondent samt ge en möjlighet för företaget att utöka kapaciteten. 5. Vårt sista undersökta företag har från år 1990 minskat sina utsläpp av koldioxid från nästan 350 000 ton till dagens cirka 10 000 ton per producerad TWh på grund av en övergång från fossila bränslen till biobränslen. Idag står biobränsle för 80 procent av produktionen. 22

4.4.3 Konkurrens Inget av respondentföretagen anser att deras konkurrenssituation har förändrats på grund av införandet av handeln med utsläppsrätter. Som vi beskrev tidigare i uppsatsen är det svårt att konkurrera i ett fjärrvärmenät då de saknar tredjepartstillträde. Ett av våra företag, har trots att det hör till ovanligheten, upplevt konkurrens på sin marknad och tävlar med ett av de stora energibolagen om kunderna och anser att miljöaspekten kan vara en viktig konkurrensfördel. Det konkurrensutsatta företaget menar att vissa storkunder vill bli klimatneutrala och en del i konkurrensstrategin är då att visa upp en miljövänlig värmeproduktion. Två respondenter är oroliga för att konkurrensen inom EU ska snedvridas. Detta beroende på att fördelningen av utsläppsrätter inom EU ser olika ut. I vissa länder som till exempel Tyskland har energisektorn fått fler utsläppsrätter tilldelade än i Sverige. En annan farhåga som dyker upp hos många av våra respondenter är att biobränslepriserna ska öka. Då det i Sverige blivit mycket populärt att använda sig av biobränsle i fjärrvärme- och elproduktionen har efterfrågan på biobränsle ökat, vilket enligt våra respondenters kommentarer har lett till höjda biobränslepriser på marknaden. Det gör att två av våra respondentföretag ser över möjligheten att börja med avfallsförbränning eller biobränsle som är av sämre kvalité än dagens biobränsle. Under våra intervjuer tar tre av våra respondenter upp att de bedömer att konkurrensen på eloch fjärrvärmemarknaden även i Sverige kan påverkas av utsläppsrättshandeln i framtiden. För det första på grund av att även anläggningar som inte berörs av utsläppsrättssystemet, som vatten- och kärnkraft, får ta del av de ökande priserna på el och fjärrvärme, som respondenterna menar att utsläppsrättssystemet till viss del kan ligga bakom. Respondenterna anser också att utsläppspriserna kan höjas ytterligare under nästa handelsperiod. De företag, som genom den historiska tilldelningsprincipen får för många utsläppsrätter kommer inte att behöva köpa några utsläppsrätter utan kan sälja dessa och även få ta del av ökade vinster på el och värme. Även industrier som i sin tillverkning producerar ånga eller annan energi kan sälja den på marknaden till höjda priser men då utan att behöva köpa utsläppsrätter på grund av myndigheternas frikostiga tilldelning. Sammanfattningsvis kan förändringarna leda till en snedvridning i konkurrensen i Sverige menar de. 23

4.4.4 Lönsamhet Den ekonomiska effekten som handeln med utsläppsrätter haft på företagen kan delas upp i två delar. Den ena delen är den administrativa delen där samtliga företag svarar enstämmigt att kostnaderna och arbetsbördan har ökat. Genom att handeln kräver omfattande registrering, rapportering och kontroll så innebär det att mycket tid och därmed pengar måste läggas på detta. Inget av de undersökta företagen har nyanställt för att klara arbetsuppgifterna utan resultatet har istället blivit att de som jobbar inom företagen fått ta på sig mer arbetsuppgifter som ofta resulterar i övertid. Innan själva handelsperioden startade så var de tvungna att sätta sig in i nya lagar och förordningar och vissa av de tillfrågade behövde även juridisk hjälp för att kunna ta till sig det som står skrivet i ämnet. I och med att redovisningen av utsläppsrätter inte har några klara redovisningsregler i dagsläget nämnde speciellt ett företag att de var tvungna att betala en revisor för att få stöd i bokföringen och det uttrycktes enligt följande - bara den revisor vi varit tvungna att ta in kostar mer än dagens marknadsvärde på de tilldelade utsläppsrätter vi fått. I samband med rapporteringen av antal förverkade utsläppsrätter är företagen tvungna att använda ackrediterade konsulter. Den andra delen av den ekonomiska effekten är själva handeln med utsläppsrätter under försöksperioden. Av våra fem respondentföretag har fyra köpt eller sålt utsläppsrätter. Ett företag har varit tvunget att köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp och för ett företag har felaktigheter i Energimyndighetens rapporteringssystem gjort att även det köpt utsläppsrätter. Två av företagen har sålt delar av sitt överskott på utsläppsrätter och har därmed ökat sina intäkter. Ett företag har ännu inte sålt några utsläppsrätter trots att det har överskott och motiverar det med att det vill ha en buffert om de plötsligt blir tvunget att elda med bränsle som kräver utsläppsrätter, vilket kan vara i samband med en köldknäpp eller haveri i den ordinarie pannan. Vår respondent anser inte att det i nuläget när priset är nere i runt 0.50 Euro finns någon anledning till att sälja utsläppsrätter. Respondenten tillägger att de skulle ha sålt tidigare under handelsperioden, då priset på utsläppsrätter var högre (se bilaga 4). De båda företag som kunnat sälja utsläppsrätter har gjort stora investeringar i sina anläggningar efter mätperiodens slut. Ett av företagen som köpt utsläppsrätter har gjort ett aktivt val då de anser att det ökar lönsamheten att göra på det sättet. Det företag som inte har handlat eller på grund av missförstånd har handlat med utsläppsrätter är det företag som gjorde stora omläggningar av produktionen innan 1998. 24

5. Analys 5.1 Attityd Vi har i vår empiri presenterat att den allmänna inställningen till systemet med utsläppsrätter bland våra respondentföretag är positiv. Denna inställning ska enligt Azzone et al ge en bild av hur företagets strategiska attityd ser ut och hur de regerar på de förändringarna som handeln med utsläppsrätter innebär. Det vi har kunnat se är att de flesta av våra företag redan innan införandet av handeln med utsläppsrätter hade gjort många av de förändringar som handeln med utsläppsrätter var tänkt att leda till. Ur intervjuerna framkommer att samtliga respondenter anser att miljöinvesteringar måste utvecklas med hänsyn till process och produkt för att kunna maximera företagets vinst. Företagen i vår undersökning har anpassat sig till de bränslen som är bäst för produktion och process men också till de bränslen som för tillfället är mest lönsamma att använda. Innan utsläppsrättssystemet infördes fanns det ett antal statliga styrmedel i Sverige i form av skatter och el-certifikat som styrde koldioxidutsläppen. Vår undersökning visar på att de styrmedlen har haft större inverkan vid miljöinvesteringar, än vad utsläppsrättsystemet hittills haft. Sammantaget tyder det på att de undersökta fjärrvärmeföretagen har en reaktiv miljöinvesteringsstrategi. De har anpassat sin verksamhet utifrån de statliga styrmedlen men styrmedlen anser vi även ha fått till följd att företagen har blivit mer miljömedvetna och ser miljömedvetenhet som något som ska genomsyra hela företaget. Att miljömedvetenhet är något positivt för företagen och även anses vara en viktig fråga för ledningen för företaget kan ISO 14001 vara ett tecken på. Att alla våra respondentföretag har ISO 14001 certifieringen och en förankrad miljöpolicy pekar på att miljömedvetenhet är en viktig fråga i våra undersökta företag. Även Ulla Jennische på Naturvårdsverket säger i vår intervju att svenska företag kan anses vara i framkant gällande miljöåtgärder och ingen annanstans i Europa eldas det med så mycket biobränsle som här. Det är dock tveksamt om dessa miljöinvesteringar kommit till enbart på grund av statens tidigare styrmekanismer eller på grund av företagens miljömedvetenhet. Faktorer som oljepriset anser vi också har haft större inverkan på miljöinvesteringar än vad införandet av utsläppsrättssystemet har haft. Sammantaget tycker vi att undersökningen av respondentföretagen visar på att företagen har en blandning av reaktiv och integrerad miljöinvesterings strategi. I undersökningen har vi också kunnat urskilja att de företag som gjort miljöinvesteringar av produktionen innan 1998 tenderar att vara mer negativt inställda till fördelningsmetoden av 25

utsläppsrätter än de som gjort sina största investeringar efter mätperiodens slut. De anser att de har blivit förfördelade av grandfatheringsystemet och att de som väntade längre med sina miljöinvesteringar har fått orättfärdiga fördelar. Det innebär att de företag som varit innovativa och förutseende är de som anser att utsläppsrättssystemet har haft minst påverkan på deras miljöinvesteringar och på företagets miljömedvetenhet. 5.2 Innovation De flesta svenska fjärrvärmeföretag har redan idag låga utsläpp av koldioxid på grund av att de sedan 1990-talet ställt om från eldning av fossila bränslen till eldning med biobränslen. Företagen har på grund av påtryckningar från statliga styrmedel och ett stigande oljepris avstått från att bara ta sig an och rena sina utsläpp till att istället investera i förändrad produktion. Huruvida dessa investeringar har påverkats av utsläppsrättsystemets införande har vi dock svårt att se. För det första så måste det uppstå en marknad för utsläppsrätterna för att dessa ska bli det effektiva styrmedel som EU-staterna räknat med. Då får inte antalet utdelade utsläppsrätter i länderna bli för stora. I skrivande stund uppgår priset för en utsläppsrätt till 0.30 Euro vilket indikerar att det finns för många utsläppsrätter på marknaden och att efterfrågan är liten. I empirin berättar vi att ett av företagen som ingår i vår undersökning har gått tillbaka till att elda med torv samt köpa utsläppsrätter och anledningen är det låga priset på utsläppsrätter. Det tyder på att det idag är billigare att köpa utsläppsrätter än att införa nya miljöåtgärder i värmeverken. Förutsättningen för att systemet med handel med utsläppsrätter ska fungera är att vissa företag tvingas dra ner på sina utsläpp för att kunna sälja dem till de företag som behöver och då får inte tillgången på utsläppsrätter vara för generös. Inget av de företag vi har pratat med har på grund av utsläppsrätterna genomfört utsläppsreducerade åtgärder och planerar heller inga inför nästa handelsperiod. Vissa företag säger dock att utsläppsrättssystemet till viss del kan påverka vad för slags bränsle de eldar med. Även om priserna på utsläppsrätter skulle stiga kraftigt är det få som tror att det skulle kunna förändra sin produktion då de anser att de bara eldar med fossila bränslen under produktionstoppar något som de tror att det är svårt att överge. Tilldelningen baserade på historiska data har inneburit att de företag som var förutseende och innovativa har förlorat på det. De företag som gjorde sina miljöförbättrande investeringar efter 2001 har blivit tilldelade långt fler utsläppsrätter än de företag som gjorde sina investeringar innan mätperioden och har dessutom kunnat tjäna pengar på att sälja dem. Det har resulterat i 26

att företagen idag inte anser att en miljövänlig strategi genom innovativa investeringar är en stark konkurrensfördel, vilket i sin tur då inte stämmer med det teorin säger. Vissa företag har framfört oron för att ökad användning av biobränsle kan leda till ökade råvarupriser i framtiden, vilket kommer att påverka företagens lönsamhet. Utifrån en miljöaspekt så kan ökade biobränslepriser vara bra då det kan leda till ökad innovation. Ett resultat av det kan vara att de lyckas öka sin kapacitet i anläggningarna eller att det finner nya miljövänligare bränslen. Ett bevis på detta är den inverkan oljepriset haft på företagens effektiviseringar och investeringar i sina anläggningar. Samtidigt som teorin säger att ökad styrning och externa påtryckningar kan uppmuntra till innovation, så finns även risken att det är konsumenterna som får betala om myndigheterna skär ner ytterligare på antalet tilldelade utsläppsrätter. 5.3 Konkurrens I teorin presenteras det att miljöregleringar kan leda till ökade konkurrensfördelar för ett företag som kan profilera sig som miljömedvetet, jämfört med konkurrenter som exempelvis är utanför utsläppsrättssystemet. Inget av våra respondentföretag har upplevt att införandet av handel med utsläppsrätter givit dem varken en positiv eller negativ konkurrensfördel. Samtliga respondentföretag omfattas av handeln med utsläppsrätter och att använda själva systemet som tecken på högre miljömedvetenhet än konkurrenterna går alltså inte och det är sällan relevant då verksamheterna inte konkurrerar med varandra. I ett fall fanns det konkurrens mellan två olika fjärrvärmeföretag och i det fallet var miljömedvetenhet ett argument för att få kunder att välja vårt respondentföretag som fjärrvärmeleverantör. Hittills hade företaget inte märkt av någon skillnad utan menade att det kunde var en strategi för framtiden. Även om bara en av våra respondenter uttryckligen under intervjuerna ansåg att miljömedvetenhet var en potentiell konkurrensfördel för deras företag, upptäckte vi på respondentföretagens hemsidor att fjärrvärme marknadsförs som ett mer miljövänligt alternativ till andra värmekällor. Ett företag marknadsför bland annat fjärrvärme som långsiktigt, stabilt och miljövänligt. Vår sammanlagda bild visar på att fjärrvärmeföretagen gentemot andra värmekällor anser att det finns konkurrensfördelar med att marknadsföra sig som miljövänliga men att anledningarna till att konkurrera med varandra är små då det i fjärrvärmesystemet finns en 27

inbyggd monopolverkan. Den konkurrens de flesta företag befarar ska öka är konkurrensen mellan de företag som ingår i systemet med utsläppsrätter och de som inte gör det (exempelvis kärn- och vattenkraft). Våra respondenter menar på att även de som inte behöver betala några utsläppsrätter kommer att få ta del av det ökade priset på el och värme. 5.4 Lönsamhet Porter & Van der Linde menar att så länge miljöregleringarna är rätt designade så kommer företagen att kunna bli mer effektiva och öka sin lönsamhet genom en mer effektiv användning av sina resurser. Inget av våra respondentföretag anser att handeln med utsläppsrätter på ett väsentligt sätt har bidragit till ökad lönsamhet i företaget. De företag som lade om produktionen innan 1998 har förlorat mer än de vunnit på systemet då de blivit tilldelade färre utsläppsrätter än de företag som gjorde sina investeringar efter 2001. För de företag som istället har haft överskott på utsläppsrätter har förtjänsten av försäljningen av utsläppsrätter varit marginell och det på grund av utsläppsrätternas låga pris. En analys av detta blir att antalet utsläppsrätter inte får vara för många för att det ska fungera. Samtidigt som Porter & Van der Linde säger att lönsamheten ska öka med hjälp av miljöregleringar så säger de även att miljöregleringen måste vara rätt designad för att teorin ska vara applicerbar. Många kritiker hävdar också att miljöregleringar endast innebär höga kostnader för de företagen som blir påverkade. I fallet med utsläppsrätter, där företagen i samtliga fall framfört att de påverkats av höga administrationskostnader, kan vi se att kritikernas idéer stämmer. Det ska dock noteras att Porter & Van der Linde hävdar att handelsrättssystemet måste vara rätt designat för att öka lönsamheten och utifrån vår empiriska studie kan vi anta att så inte är fallet. Ett argument för det är prisfallet som vi har sett på utsläppsrätterna, från 26 Euro år 2006 till 0.30 Euro idag. Det ger en bild av en marknad där utbudet är större än efterfrågan. 28

6. Slutsats Vårt huvudsyfte i denna uppsats var att se om handeln med utsläppsrätter haft någon påverkan på de företag vi valt att undersöka och som berörts av handeln med utsläppsrätter. Till en början kan sägas att företagen påverkats marginellt och att utsläppsrättssystemet ej fungerat som önskat. Det som gäller för företagen generellt är att attityden till att ha någon typ av miljöreglering är positiv. De anser att något bör göras för att minska koldioxidutsläppen men de är inte helt överens om att de tycker just utsläppsrättssystemet är det bästa valet. Samtliga företag anser vi ha en reaktiv eller integrerad strategi (Azzone et al). Detta grundar vi på att alla undersökta företag har en miljöpolicy, som våra respondenter anser att alla anställda är införstådda med, att samtliga företag är ISO 14001 certifierade samt att svenska företag i en jämförelse med övriga EU-länder till större del använder sig av biobränsle. Sammantaget tyder vår undersökning på att våra respondentföretag är positiva till förändringar och att de ser en möjlighet att använda de yttre miljöförändringarna som en del i företagets strategi för att i sin tur skapa konkurrensfördelar av det, vilket Porter & Van der Linde säger att en sådan strategi kan göra. Ett exempel på att företagen har en positiv attityd till miljöregleringarna är deras investeringar i anläggningarna under de senaste åren. Investeringarna kan dock inte kopplas till utsläppsrättssystemet utan mer till att oljepriset stigit och svenska statens utsläppsregleringar i form av el-certifikat och skatter. Om företagens positiva attityd kommer att löna sig i form av ökad lönsamhet och konkurrensfördelar i enlighet med Porter & Van der Lindes teori går idag inte att säga då mätperioden är för kort. Företagen har dock själva insett vikten av att vara miljövänliga då de marknadsför fjärrvärme via hemsidan som ett miljövänligt alternativ, vilket kanske kan tyda på att utsläppsrättssystemet i alla fall ökat medvetenheten om miljöproblemen hos företagen. Det ska dock nämnas att konkurrensen i fjärrvärmebranschen är begränsad på grund av att de har en monopolsituation på sin lokala marknad. Trots det kan en ökad miljömedvetenhet från företagens sida löna sig i framtiden genom att kunderna väljer fjärrvärme istället för lokal energiproduktion som exempelvis oljepanna och bergvärme. Det stora problemet med utsläppsrättssystemet är att antalet utsläppsrätter på marknaden idag är för stort vilket resulterat i att systemet inte fått önskad verkan. Endast två av våra företag har köpt utsläppsrätter vilket visar på överflödet av utsläppsrätter. Under nästa utsläppsrättsperiod som löper mellan 2008-2012 kommer vi att ha helt andra möjligheter att 29

se om denna typ av styrsystem är framgångsrikt och reducerar den mängd koldioxidutsläpp som önskas genom agerande från företagen. Under nästkommande utsläppsrättsperiod är det viktigt att systemet fungerar bättre för att uppnå de önskade målen med lägre utsläpp av koldioxid. Idag kostar systemet mest tid och pengar för företagen vilket de höga administrationskostnaderna som uppstått är ett exempel på. Tanken med systemet är inte att det bara ska vara negativt för företagen utan att det ska uppmuntra till effektivisering och innovation likt den Porters och Van der Lindes teori, som i slutändan ska resultera i en renare miljö och med mer effektiva och lönsamma företag på köpet. Om systemet inte fungerar bättre under nästa period kommer kritiker till miljöregleringarna att få vatten på sin kvarn genom att systemet kostar mer än vad det smakar. 6.1 Förslag på vidare forskning I och med att industriföretagen blivit tilldelade 100 procent av sina historiska utsläpp och energisektorn bara 80 procent, så skulle det vara intressant att göra denna undersökning på industrisektorn för att sedan jämföra resultatet med det vi kommit fram till i vår uppsats. Industriföretagen är även utsatta för internationell konkurrens på ett annat sätt än energiföretagen vilket kan vara en intressant faktor att beakta i en undersökning och då se om industriföretagens inställning till förändring, konkurrens och lönsamhet skiljer sig från de energiproducerande bolagen. Ett annat förslag på vidare forskning är att genomföra ytterligare en undersökning av samma företag i slutet av nästa handelsperiod, som infaller i december 2012. Då har troligen tilldelningen av utsläppsrätter korrigerats och handeln varit igång ett par år vilket eventuellt kan ge intressanta verkningar på företagens produktion och lönsamhet samt miljön. Det vore även intressant att se hur korrelationen mellan pris på utsläppsrätter och priset på el kommer att förhålla sig i framtiden. Under den första perioden 2005-2007 har det inte funnits tillräckligt starka incitament till en omfattande handel då de flesta företag har fått för många utsläppsrätter. Så bör det inte att se ut i framtiden om systemet ska uppnå den verkan som förespråkarna avser. Den bilden som vi fick under våra intervjuer var att ökade priser på utsläppsrätter till stor del kommer att fördelas på konsumenterna för el och fjärrvärme i framtiden. Det vore därför av intresse att undersöka företagens inställning till vilka som ska betala för de ökade produktionskostnaderna som utsläppsrätterna kan komma att innebära. 30

7. Litteratur- och källförteckning Litteratur Azzone, Giovanni; Bianchi, Raffaella; Mauri, Renato; Noci, Giuliano (1997): Defining operating environmental strategies: programmes and plans with Italian industries: Environmental Management and Health. 8/1, 1997. s 4-19. Bryman, Alan; Bell, Emma (2005): Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö, Liber ekonomi. Denscombe, Martyn (2000): Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund, Studentlitteratur. Hansjürgens, Bernd (2005): Emissions Trading for Climate Policy: US and European Perspectives. Cambridge, Cambridge University Press. Helm, Dieter (1991): Economic Policy Towards the Environment. Blackwell, Oxford. Nationell fördelningsplan för utsläppsrätter, april 2004, direktiv 2003/87/EEG Porter, Michael E.; Van der Linde, Claas (1995): Green and Competitive: Ending the Stalement: Harvard Business Review. Vol. 73 Issue 5, 1995. s 120-134. Riencker, Lotte; Jörgensen, Peter Stray (2004): Att skriva en bra uppsats. Malmö, Liber. Rosengren, Karl Erik (1992): Sociologisk metodik. Solna, Almqvist & Wiksell. Sveriges nationella fördelningsplan 2005-2007. Intervjuer Telefonintervjuer: Ansvarig strategisk planering, 2007-05-03. Miljöchef, 2007-04-25. Verkställande direktör, 2007-04-24. Besöksintervjuer: Ansvarig strategisk planering, 2007-04-27. Miljöansvarig, 2007-05-03. Jennische, Ulla: Projektledare- Naturvårdsverket, 2007-05-03. 31

Elektroniska källor E24 http://www.e24.se/dynamiskt/utrikes/did_14759850.asp, 2007-04-04. E.ON http://www.eon.se/upload/eon.se/dokument/om_e.on/presscenter/ekonomiska_rapporter/arsre dovisning_2006_sv_ny.pdf, 2007-05-18. Energimarknadsinspektionen http://www.energimarknadsinspektionen.se/upload/rapporter/uppvärmning%20i%20sverige %202006.pdf (ss. 35-38), 2007-05-18. Energimyndigheten http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menu Select=39760B5 6CA30B9B9C125710E004D07F9, 2007-04-27. http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menu Select=229051E 25404F1A2C1256E5800512AA2, 2007-04-27. http://192.36.189.41/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-medutslappsratter/om-handel-med-utslappsratter, 2007-04-27. http://192.36.189.41/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-medutslappsratter/om-handel-med-utslappsratter/handel-i-praktiken, 2007-04-27. Fortum http://tools.euroland.com/arinhtml/sf-fum/2006/ar_swe_2006/index.htm, 2007-05-18. Konsumentverket http://www.elpriser.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel_kopguide.asp?lngcategoryid=1455 &lngarticleid=3123, 2007-05-18. Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se/sv/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiskastyrmedel/handelmed-utslappsratter/tilldelning-2005-2007/omfattning-i-sverige/, 2007-05-17. http://www.naturvardsverket.se/sv/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiskastyrmedel/handel-med-utslappsratter/tilldelning-2005-2007/omfattning-i-sverige/, 2007-06- 03 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5616-6.pdf, s.58, 2007-06-03 http://www.naturvardsverket.se/sv/nedre-meny/fragor-och-svar/miljoledningssystem/vadar-iso-14001/, 2007-06-03 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5390-6.pdf, 101, 2007-06-03 32

Svensk Fjärrvärme http://www.svenskfjarrvarme.se/index.php3?use=publisher&id=1171&lang=1, 2007-05-18. http://www.svenskfjarrvarme.se/index.php3?use=publisher&id=1203&lang=1, 2007-05-18. http://www.svenskfjarrvarme.se/download/3202/fjarrvarmen_och_miljon.pdf, 2007-05-22. TV4 http://www.tv4.se/vader/361292.html, 2007-05-11. Vattenfall http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/gemeinsame_inhalte/document/196015vatt/59 5220finan/P0297490.pdf, 2007-05-18. 33

Bilaga 1 Intervjuenkät - företag ALLMÄNNA FRÅGOR 1. När grundades företaget och berätta lite bakgrund: 2. Hur många anställda har ni? 3. Hur mycket energi producerade ni 2005 och 2006 (specificerat på olika anläggningar)? 4. Bedriver ni någon annan verksamhet vid sidan av fjärrvärmeproduktionen? 5. Hur ser konkurrensen ut i er bransch (ex. vilka är konkurrenterna)? 6/7. Har ni nyligen investerat i era anläggningar? Vad för slags investeringar? 8. Vad låg bakom beslutet för investeringen? UTSLÄPPSRÄTTER 1. Vad anser du om systemet med utsläppsrätter som miljöförebyggande åtgärd? Skala1-5 1.Mycket dåligt 2.Dåligt 3.Ingen åsikt 4.Bra 5.Mycket bra 2. Finns det något alternativ anser du? 3. Anser du att tilldelningen varit rättvis? 4. Hur har ni upplevt övergången? 5. Har det funnits några uppenbara problem? Ser ni några i framtiden? 6. Har införandet av utsläppsrätter gjort er mer miljömedvetna? 7. Har handeln med utsläppsrätter gett incitament för miljöinvesteringar? 8. Finns det andra starkare incitament för miljöinvesteringar? 9. Gjorde ni några förberedelser innan införandet? 10. Har ni anpassat er produktion till systemet med utsläppsrätter? 11. Har handeln med utsläppsrätter fått er att minska era utsläpp? 12. Är det några av era anläggningar som drabbas positivt eller negativt av införandet av utsläppsrätter? 13. Vad har ni gjort för att anpassa de anläggningar som påverkats negativt? 14. Är systemet med utsläppsrätter något som har påverkat beslutsfattandet inom företaget? 15. Har systemet med utsläppsrätter påverkat konkurrensen och i så fall hur? 16. Kan miljömedvetenhet ses som en konkurrensfördel? 17. Har ni köpt eller sålt utsläppsrätter? 18. Har systemet med utsläppsrätter påverkat kostnader och lönsamhet? 19. Har kostnaderna för utsläppsrätter lett till ökade priser på era produkter? 20. Hur tror ni att systemet med utsläppsrätter kommer påverka er i framtiden gällande exempelvis miljöinvesteringar, konkurrens, framtida resultat och lönsamhet? 34

Bilaga 2 Intervjuenkät - Naturvårdsverket 1. Beskriv er roll i handeln med utsläppsrätter. 2. Vad anser Naturvårdsverket om utfallet för den första testperioden 2005-2007? Skala1-5 1.Mycket dåligt 2.Dåligt 3.Ingen åsikt 4.Bra 5.Mycket bra a) Hur har tilldelningen fungerat? b) Hur har rapporteringen fungerat? c) Hur har administrationen av utsläppsrätter fungerat? d) Hur har företagens respons varit? e) I stort? 3. Har ni sett någon ökning av miljöförbättrande åtgärder i el- och fjärrvärmebranschen? 4. Stämmer det att anläggningar som drivs av biobränslen inte berörs av handeln? 5. Har antalet anläggningar som påverkats av handeln med utsläppsrätter varit tillfredsställande? För få, lagom, för många? 6. Vilka alternativ finns vid tilldelningen av utsläppsrätter? 7. Vilka alternativ finns till utsläppsrätter? Vad anser du om utsläppsrätter som styrmedel? 8. Vad anser ni om tilldelningen 2008-2012? 9. Ser du någon risk i handeln med utsläppsrätter? 35

Bilaga 3 Tilldelning av utsläppsrätter i Sverige (http://www.naturvardsverket.se/sv/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-medutslappsratter/tilldelning-2005-2007/omfattning-i-sverige/, 2007-06-03) (http://www.naturvardsverket.se/sv/lagar-och-andra-styrmedel/ekonomiska-styrmedel/handel-medutslappsratter/tilldelning-2005-2007/omfattning-i-sverige/, 2007-06-03) 36

Bilaga 4 Pris på utsläppsrätter april 2006 april 2007 (http://www.powernext.com/modules/pwndl/download/files/fra/powernext_carbon04-2007.pdf) 37