INLEDNING TILL Sveriges officiella statistik i sammandrag / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, 1860-1913. Fr. o m. årgång 1871 publicerad som första nummer i Statistisk tidskrift. 1871-1913 även med innehållsförteckning på franska. Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige / SCB - Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1914-. (Sveriges officiella statistik). Fritt tillgänglig från 1914 på internet. Anmärkning: Vid digitalisering av Statistisk tidskrift, 1860-1913, har häftena med Sveriges officiella statistik i sammandrag och tre bilagor brutits ut ur sin årgång och behandlats som separata häften. Statistisk tidskrift. 1910: häft. 151-153. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån 2010. urn:nbn:se:scb-st-1910_h152-153
STATISTISK TIDSKRIFT UTGIFVEN AF KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. [Häft. 151 153.] 1910. STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1911 [110194]
INNEHÅLL AF ÅRGÅNGEN 1910. [Häft. 151.] Årgångens N:o 1. Sveriges officiella statistik i sammandrag Sid. 1. [Häft. 152.] Årgångens N:o 2. Statistiska uppgifter till belysande af Sveriges ekonomiska förhållanden under år 1909 och närmast föregående år» 173. [Häft. 153.] Årgångens N:o 3. Stadsfullmäktigvalen år 1910 samt den kommunala rösträtten samma år i de städer, som icke deltaga i landsting» 205.
STATISTISKA UPPGIFTER TILL BELYSANDE AF SVERIGES EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN UNDER ÅR 1909 OCH NÄRMAST FÖREGÅENDE ÅR UTGIFNA AF KUNFGL. STATISTISK A CENTRALBYRÅN STOCKHOLM P. A. KNORSTED T N SÖNERS FÖRLAG
STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1910
175 Tab. 1. Folkmängd år 1909 och folkökning åren 1905 1909. [För år 1909 delvis preliminära uppgifter.] ') Lundby socken, meil 12.152 inv.. införlifvadcs vid årets början ined (o'jteborïs stad. '-' Kors och Klosters socknar, med li},4!s7 inv., införlifvndes vid årets början mod Eskilstuna stad. 3 I Trelleborgs landskommun och en del af Kyrkokiipinire socken, med 5.121 inv.. inforlifvailes id iirets början med Trelleborgs siad.
Tab. 2. Giftermål, födelser och dödsfall, i absoluta tal, åren 1905 1909. [För åren 1908 och 1909 preliminära uppgifter.] 176
Tab. 3. Giftermål, födelser och dödsfall, på l,000 invånare af medelfolkmängden, åren 1905 1909. [För åren 1908 och 1909 preliminära uppgifter.] 177
Tab. 4. Immigranter och emigranter samt vinst eller förlust genom inrikes omflyttning åren 1905 1909. [Für år 1909 samt, beträffande inrikes omflyttningen, äfven år 1908 preliminära uppgifter.] 178 ') Den inrikes omflyttningen borde natnrligen för hela riket utgöra + 0; att differenser uppstå, beror på ofiillkomligheter i in- oeh utllvttningsstatistiken.
179 Tab. 5. Städernas folkmängd år 1909 samt folkökning åren 1908 och 1909. [För år 1909 delvis preliminära uppgifter.] ') Den 1 januari 1908 införlifvades i Falkenberg ett område af Skrea sucken, med 205 in,,. _ 8) Se iid. 1 not ). ) Den stora folkminskningen i Vaxholm är endast skenbar och beror därpä, att Vaxholms gnrnisonsförsamling, hvilken fornt, ehuru mindre korrekt, fört» i sin helhet på Vaxholm, nu kunnat fördelas â Vaxholms och Värmdö kommuner.
180 Tab. 6. Konkurser, åren 1905 1909, i hvilka stämning å borgenärer första gången offentliggjorts i allmänna tidningarna. ') Städerna Borgholm och Haparanda äro hänförda till landsbygden.
Tab. 6. (Forts.) 181
182 Tab. 7. Beräknad skörd af säd och potatis åren 1905 1909. J ) På grund af att skördearbetet icke allestädes var afslutadt vid tiden för afgifvnndet af limsmännens äriväxtrapporter, äro skördeuppgiftenia, siirskildt bvad hafren beträffar, osäkrare än vanligt. Skördens beräknade värde är antagligen högre än det verkliga; nägon korrektion af siffrorna har dock ej varit möjlig att utföra.! ) Beräknadt med ledning af markegångsprisen samt uppgift från K. Kontrollstyrelsen angående priset å potatis.
183 Tab. 8. In- och utförsel af viktigare varor åren 1905 1909. [Preliminära uppgifter, omfattande för införseln direkt och fria traniitupplag tullbehandlade varor jämte uppläggningar pä nederlag inen ej förtullningtir därifrån samt för utförseln jämviil utförsel från nederlag.]
184 Tab. 8. (Forts.)
Tab. 8. (Forts.) 185 ') Rubriken upptagen först april &r 1009. 2 ) Rubriken upptagen först april år 1907.
186 Tab. 8. (Forts.) Tab. 9. Handelsflottan åren 1908 och 1909. [Fartyg om 20 ton och däröfver. För år 1909 preliminära uppgifter.]
187 Tab. 10. Statens och Enskilda järnvägars 1 ) längd vid slutet af år 1909 samt inkomster per dag och bankilometer åren 1905 1909. ') Utom Åmmebergs, Falköping Uddagårdens, Gammelstad Karlsviks och Munkedals j ärn vägar.
188 Tab. 10. (Forts.) ') Tillhör staten, men trafikeras af Frövi Ludvika järnväg.
Tab. 10. (Forts.) 189 2 100 39 Statut. Tidikr. ls2:a haß.
190 Tab. 10. (Forts.) Tab. 11. Statens och Enskilda järnvägars inkomster, i kronor, per dag och bankilometer under hvarje månad åren 1905 1909. Tab. 12. Statens järnvägar åren 1905-1909. [För år 1909 delvis preliminära uppgifter.]
Tab. 12. (Forts.) 191 Tab. 13. Statens telegraf- och telefonväsende åren 1905 1909. [För år 1909 preliminära uppgifter.]
192 Tab. 13. (Forts.) Tab. 14. Registrerade aktiebolag och bankbolag åren 1905 1909.
193 Tab. 15. Bankernas tillgångar och skulder vid slutet af åren 1906 1909, i kronor.
194 Tab. 15. (Forts.) Tab. 16. Riksbankens utelöpande sedlar vid slutet af hvarje månad åren 1906 1909, i kronor. Tab. 17. Omsättning i Riksbankens clearingafdelning under hvarje månad åren 1906 1909, i kronor.
195 Tab. 18. Insättningar och uttagnfngar i postsparbanken, sparbanker och andra liknande penninginrättningar åren 1908 och 1909, i kronor. (Siffrorna för år 1909 äro, hvad sparbankerna och liknande penninginrättningar angår, preliminära och grunda sig pä af Statistiska Centralbyrån frän bankerna särskildt införskaffade uppgifter.]
196 Tab. 19. Påförd bevillning samt på bevillningen utdebi- Anm. Uppgifterna om ntdebiterade kommunalntskylder afse jämväl utakylder fur kyrka och folkakola, i allvarit olika för olika beakattningsförem&l, afse uppgifterna om utdebiteringen per bevillningskrona utskylds- Onaken till att här meddelade uppgifter icke i allo öfverensatämma med motsvarande i Bidrag till Sverige«utdebiteringen per bevillningikrona i åtskilliga fall icke gifver till resultat exakt samma snmmn, som upp- ') Af fast egendom: 1906 650, 1907 694, 1908 680, 1909 714, 1910 704. ) Medeltal; i Eskilstuna församling: 1907 644, 1908 57«, 1909 595, 1910 615. i Fors och Klosters församlingar: 1907 038, 1908 572, 1909 5'S8, 1910 fru. ') Uppgifternanfne Kristine församling; i Kopparbergs församlings stadsdel: 1906 591, 1907 fr»4, 1908 615, 1909 7-31, 1910 frso. ) Uppgifterna afse gamla stadens församlingar; i Liiudby församling har utdebiteringen ined några öre skiljt sig frän den ofvnn upp-
197 terade kommunalutskylder i städerna åren 1906 1910. mänhet dock med undantag af uttaxerade aflöningsmedel till prästerskapet. I de fall, där utdebiteringen beloppet per krona ickomstbevillning, utdebiteringen per krona fastighetsbcviuning meddelas i noter. officiella statistik, litt. Ü, ligger huvudsakligen i olika beräkningssätt. Att bevillningen multiplicerad med gifrita såsom utdebiterad, beror pä att en del af bevillningen varit fri från utgörande af koimnuualutskylder. gifna. 6 ) Utdebiteringen af >annan fastighet» har med 65 öre öfrerstigit den ofvan uppgifna. 8 ) Medelil: af fast egendom i hela staden samt af inkomst i stadsförsainlingen : 1906 5'53, 1907 616, 190S 6 71, 1909 6-81. 1910 6-42, af inkomst i AmiralitetsföraamUngen 1908 558, 1907 5 98, 1908 6 U, 1909 635, 1910 5-96. ') Af fast egendom 602. 8 ) Af fast egendom : 1906 569, 1907 5"66, 1908 5-86, 1909 605. 1910 5-83. ) Af fast egendom: 1906 4 65, 1907 405, 190 4 00, 1909 4 25, 1910 4 25.
198 Tab. 19. M Medeltal: i Västra församlingen: 1906 4 9:!. l'j07 593, 1908 5'HO, 1909 5'79,1910 5' 4, i Östra församlingen: 1900 4«:), 1907 ä'.il. 1908 ;Y'.H. 1909 OO-J. 1910 607.») Af fast egendom: 190t! 6'5:i. 1907 lit.i. 1908 O t 1.») Af jordbruksfastighet 1906 4M, 1907 3li0. 1908 350, 1909 3'50, 1910 3'8». ) Medeltal; i Nikolai församling: 1906 4'«:i, 1907 fvsö. 1908 ;V94, 1909 644, 1910 6'X4, i Klara församling: 1906 4 70. 1907 5 40. 1908 5'80. 1909 6H0, 1910 (vtl, i Ulrika Kleonora församling: 1906 4'70. 1907 ;v42, 191 8 581. 1909 630. 1910 6'7I, i Adolf Fredriks församling: 1906 4-90. 1907 575, 1908 61.-., 1909 6 71. 1910 7-OC. i Gustaf Vasa församling: 1907 572, 1908'611, 1909 6'65, 1910 7'00. i Mnttei församling: 1907 5;t(i. 1908 ivtii. 1909 62H. 1910 0ti9, i Jakobs och Johannes församling: 190t' 4-91), 1907 5f>0 i Jakobs församling: 1908 6-DO, 1909 B'50 1910 68". i Johannes församling: 1908 &9»
199 (forts.) 1909 6-42. 1910 6-77. i Hedvig Eleonora församling: 1906 4(15, 1907 5 48, 1908 585, 1909 6:S4, 1910 6-7«, i Oskur församling: 1907.T40, 1908 fr80, 1909 6-30, 1910 6'72, i Engclbrekts församling: 1907 5'43, 1908 5-80. 1909 6-31, 1910 6-7», i Katarina församling: 1P06 4-75. 1907 5-46. 1908 085, lt:09 6-35, 1910 675. i Maria Magdalena församling: 1906 4'77. 1907 5-17. 1908 f)77,1909 682.1910 683. 6 ) Af fast egendom: 1906-1908 6".'n, 1909-1910 6)8.») Kor åren 1906-1909 afse uppgifterna Tidaholms köping. 7 ) Häri ingå äfvcn uttaxerade aflöningsmcdel till prästerskapet ined 1- à'i,000 kr. pr år. 8 ) Utdebiteringeti af fast egendom har med.'î0 öre öfverstigit deu ofvan angifna. 9 Af fast egendom: 1906 632, 1907 Ô 72, 1908 6"7, 1909 6<H, 1910 649.
200 Tab. 20. Fastighetstaxeringsvärde, uppskattad inkomst,
bevillning och inkomstskatt åren 1905 1909. 201
202 Tab. 20. (Forts.)
203 Tab. 21. Den offentliga arbetsförmedlingen åren 1906-1909.
204 INNEHÅLL. Sid. Tab. 1. Folkmängd år 1909 och folkökning åren 1905 1909 175. Tab. 2. Giftermål, födelser och dödsfall, i absoluta tal, åren 1905 1909.... 176. Tab. 3. Giftermål, födelser och dödsfall, på 1,000 invånare af medelfolkmängden, åren 1905 1909 177. Tab. 4. Immigranter och emigranter samt vinst eller förlust genom inrikes omflyttning åren 1905-1909 178. Tab. 5. Städernas folkmängd år 1909 samt folkökning åren 1905 1909.... 179. Tab. 6. Konkurser åren 1905-1909 180. Tab. 7. Beräknad skörd af säd och potatis åren 1905-1909 182. Tab. 8. In- och utförsel af viktigare varor åren 1905 1909 183. Tab. 9. Handelsflottan åren 1908 och 1909 186. Tab. 10. Statens och Enskilda järnvägars längd vid slutet af år 1909 samt inkomster per dag och bankilometer åren 1905 1909 187. Tab. 11. Statens och Enskilda järnvägars inkomster per dag och bankilometer under hvarje månad 190. Tab. 12. Statens järnvägar åren 1905 1909... 190. Tab. 13. Statens telegraf- och telefonväsende åren 1905 1909 191. Tab. 14. Registrerade aktiebolag och bankbolag åren 1905 1909 192. Tab. 15. Bankernas tillgångar och skulder vid slutet af åren 1906 1909.... 193. Tab. 16. Riksbankens utelöpande sedlar vid slutet af hvarje månad åren 1906 1909 194. Tab. 17. Omsättning i Riksbankens clearingafdelning under hvarje månad åren 1906 1909 194. Tab. 18. Insättningar och uttagningar i postsparbanken, sparbanker och andra liknande penninginrättningar åren 1908 och 1909 195. Tab. 19. Påförd bevillning samt på bevillningcn utdebiterade kommunalutskylder i städerna åren 1906 1910 196. Tab. 20. Fastighetsvärde, uppskattad inkomst, bevillning och inkomstskatt åren 1905-1909 201. Tab. 21. Den offentliga arbetsförmedlingen åren 1906 1909 203
STADSFULLMÄKTIGVALEN ÅR 1910 SAMT DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN SAMMA ÅR I DE STÄDER, SOM ICKE DELTAGA I LANDSTING STATISTISK REDOGÖRELSE, PÅ GRUND AF NÅDIGT BREF DEN 4 MARS 1910 UTARBETAD INOM KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG
KUNGL. BOKTRYCKERIET. A. NORSTEDT & SONER 1911 [110173]
Genom kungl. bref den 4 mars 1910 anbefalldes Statistiska Centralbyrån bland annat att upprätta statistik öfver stadsfullmäktigvalen samt i samband därmed öfver den kommunala rösträtten i de städer, som icke deltaga i landsting, och skulle enligt samma bref denna del af valstatistiken tillsvidare publiceras i Statistisk Tidskrift. På grund häraf offentliggöras härmed statistik öfver de år 1910 förrättade stadsfullmäktigvalen och den kommunala rösträtten i rikets fem största städer under samma år, utarbetad af amanuensen i Statistiska Centralbyrån ERNST HÖIJER. I. Stadsfullmäktigvalen år 1910. Materiulet. Som grundval för efterföljande statistik öfver stadsfullmäktigvalen hafva tjänat de till Centralbyrån insända protokollen öfver sagda val. Däremot hafva de vid valen aftämnade valsedlarna icke varit tillgängliga, da enligt bestämmelser i kommunalförordningen för städerna valsedlarna, så snart röstsammanräkningen ägt rum, skola inläggas under försegling och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller. På grund häraf måste statistiken öfver stadsfullmäktigvalen blifva väsentligt mera summarisk än statistiken öfver landstingsmannavalen och hufvudsakligen inskränka sig till uppgifter om antalet vid valet afgifna valsedlar, deras röstetal och fördelning efter partier samt antalet inom hvarje parti valde stadsfullmäktige. En annan olägenhet häraf har varit, att det nu icke funnits någon möjlighet att med tillhjälp af valsedlarna komplettera protokollens i vissa afseenden ofullständiga uppgifter. Denna olägenhet har i synnerhet varit kännbar i de fall, då två partier röstat under gemensam partibeteckning men för öfrigt med olika namn på sina valsedlar. Dessa valsedlars fördelning på de båda partierna har endast kunnat approximativt beräknas med tillhjälp dels af de till protokollen bifogade tabellerna öfver fördelningen af platserna inom hvarje parti, hvarur uppgift kunnat erhållas å antalet
208 I. Stadsfullmäktigvalen år 1910. röster som tillfallit hvarje kandidat, och dels af de från statistiken öfver 1910 års landstingsmannaval hämtade medelröstetalen inom de olika partierna i hvarje stad. En dylik beräkning kan naturligtvis dock endast blifva ungefärlig, hvarför också i tab. 1 antalet afgifna valsedlar och deras röstetal i dessa fall angifvits med s. k. medievala siffror. Äfven af en annan anledning hafva för några städer protokollens uppgifter å antalet afgifna valsedlar korrigerats. Det har nämligen visat sig, att några valförrättare i de fall, då en person på grund af fullmakt utöfvat rösträtt äfven för en annan, antecknat bådas röstetal på samma valsedel, hvarigenom protokollens uppgift å valsedlarnas antal icke motsvarat hela antalet personer, som vid valet utöfvat sin rösträtt, utan endast antalet af dem, som personligen deltagit i valet, hvaremot röstetalen naturligtvis varit fullt exakta. I dessa fall hafva genom skriftlig hänvändelse till magistraten uppgifter erhållits å antalet personer, som vid valet utöfvat rösträtt på grund af fullmakt, hvarefter detta antal approximativt fördelats på de olika partierna. Äfven i dessa fall har antalet afgifna valsedlar angifvits med medievala siffror. De städer, för hvilka dylika korrigeringar verkställts i protokollens uppgifter hafva varit Visby, Kristianstad och Borås. Det är emellertid icke uteslutet, att äfven i andra städer valförrättaren förfarit på samma sätt. Åtminstone har magistraten i Söderhamn på därom framställd förfrågan meddelat, att en del af de personer, som röstat med fullmakt, aflämnat endast en valsedel, å hvilken då antecknats dubbla röstetal, men i hvilken utsträckning detta skett kunde icke uppgifvas, hvarför uppgifterna å antalet afgifna valsedlar i detta fall fått kvarstå oförändrade. Slutligen må nämnas, att den fördelning af de röstande på de tre stora politiska hufvudpartierna, som i så stor utsträckning som möjligt genomförts, likväl icke kunnat verkställas för en del partigrupper, som icke haft någon utpräglad politisk karaktär, utan där den sammanhållande kraften varit något annat gemensamt intresse af ett eller annat slag. Dessa grupper hafva i det följande räknats för sig och i tab. 1 upptagits under rubriken»öfriga valsedlar med partibeteckning». Gällande bestämmelser angrående stadsfiillmäktigvnlcn. I kommunalförordningen för rikets städer är stadgadt, att i alla städer med mer än 3,000 invånare den beslutande myndigheten skall utöfvas af på allmän rådstuga valde stadsfullmäktige, hvarjämte äfven mindre städer äga rätt att på samma sätt utse stadsfullmäktige. Antalet fullmäktige är i kommunalförordningen fastställdt i förhållande till folkmängden enligt följande bestämmelser:
Afgifna valsedlar. 209 Inom dessa gränser äger sedan hvarje stad att själf bestämma stadsfullmäktiges antal. För Stockholm är särskildt stadgadt, att antalet skall vara 100. Alla städer med mer än 10,000 invånare skola indelas i valkretsar med minst tio, högst tjugufem stadsfullmäktige från hvarje valkrets efter folkmängdens storlek. Det största antalet valkretsar inom samma stad återfinnes i Stockholm, som var indeladt i tio valkretsar. Därefter kommo de största landsortsstäderna såsom Göteborg, Malmö, Norrköping, Uppsala, Jönköping, Karlskrona och äfven Söderhamn med hvardera tre valkretsar, öfriga städer med mer än 10,000 invånare voro indelade i två valkretsar. Stadsfullmäktige skola väljas för fyra år på så sätt, att hälften omväljes hvart annat år i december. Undantag härifrån bildar endast Stockholm, hvarest fullmäktige utses för endast två år, med omval af halfva antalet hvarje år i mars månad. Antalet städer, i hvilka under år 1910 dylika allmänna stadsfullmäktigval förrättades, utgjorde, inberäknadt Stockholm, 75 med en sammanlagd folkmängd af 1,278,566. Det var således det öfvervägande flertalet af rikets städer, som under nämnda år nyvalde den ena hälften af sin kommunala representation. Dessutom ägde i flera städer enstaka kompletteringsval rum efter personer, som före valperiodens utgång afgått, men dessa kompletteringsval hafva i det följande helt och hållet lämnats ur räkningen. För de förutvarande köpingarna Huskvarna, Eslöf och Arvika, som ombildats till städer fr. o. m. den 1 januari 1911, hafva samtliga stadsfullmäktige måst nyväljas under december 1910, men detta har enligt kommunalförordningen skett genom två skilda val, af hvilka det ena gällde för fyra år och det andra för två. I föreliggande redogörelse hafva medtagits endast de val, för hvilka valperioden var fyra år. Afgifna valsedlar. Antal och röstetal; parti för delning. Hela antalet vid 1910 års allmänna stadsf ull mäktigval afgifna godkända valsedlar utgjorde 125,175 med ett sammanlagdt röstetal af 1,944,001. Lägges härtill antalet kasserade valsedlar, som utgjorde 116, erhålles inalles 125,291 afgifna valsedlar, hvilket tal sålunda angifver antalet personer, bolag o. dyl., som vid ifrågavarande val utöfvat sin rösträtt. Antalet inom hvarje stad afgifna valsedlar, deras röstetal och för-
210 I. Stadsfullmäktigvalen år 1910. delning på de tre politiska hufvudpartierna, i den utsträckning en sådan fördelning varit möjlig att genomföra, framgå af de i tab. 1 meddelade uppgifterna. I nedanstående tablå lämnas därjämte ett sammandrag för samtliga städer af de godkända valsedlarnas antal och röstetal. Det såväl till antal som röstetal största partiet var sålunda det moderata, som samlat 47,373 röstande med ett röstetal af 1,020,605, eller 37-8 % af hela antalet afgifna valsedlar och icke mindre än 52-5 % af deras sammanlagda röstetal. Det liberala partiet intog i fråga om antalet röstande endast det tredje rummet med 33,181 afgifna valsedlar, men deras sammanlagda röstetal, 483,756, var det näst största, medan däremot socialdemokraternas röstetal utgjorde endast 394,517 och sålunda icke obetydligt understeg det liberala partiets röstetal, ehuru antalet röstande inom det socialdemokratiska partiet uppgick till icke mindre än 42,039; uttryckt i relativa tal utgjorde det liberala partiets andel af samtliga afgifna valsedlar 26 -. r ) % och af deras röstetal 24-9 %, medan socialdemokraterna kunde räkna sig tillgodo 33'6 % eller ungefär en tredjedel af hela antalet valsedlar men endast 20-3 /. eller knappast mer än en femtedel af det sammanlagda röstetalet. Beträffande partiernas inbördes styrka i de särskilda städerna hänvisas till tab. 1. Af en jämförelse mellan de tre partiernas inbördes styrka framgår, att i fråga om antalet afgifna valsedlar det moderata partiet var det största i 41 städer samt det liberala i 18 och socialdemokraterna i 16 städer.. Tages hänsyn till röstetalens storlek, hade åter de moderata relativ öfvervikt i icke mindre än 69 städer, de liberala i fem och socialdemokraterna i endast en stad, Eskilstuna. I Stockholm hade det socialdemokratiska partiet samlat det största antalet röstande, eller 15,188, mot 10,627 moderata och 8,250 liberala. I fråga om röstetalet voro de moderata afgjordt öfverlägsna med sammanlagdt 281,780 röster eller i det närmaste hälften af hela stadens röstetal. Socialdemokraterna nådde däremot endast till 160,607 röster och de liberala till 142,636. I Göteborg var det moderata partiet det starkaste såväl i fråga om valsedlarnas antal som i synnerhet deras röstetal. Malmö visade ungefär samma ställning som Stockholm, med antalet röstande störst inom det socialdemokratiska partiet men de moderata betydligt öfverlägsna i fråga om röstetalets storlek.
Afgifna valsedlar. 211 Under rubriken»öfriga valsedlar med partibeteckning» hafva, såsom redan nämnts, förts sådana partigrupper, som synas hafva saknat bestämd politisk karaktär. Deras sammanlagda antal i samtliga städer utgjorde 2,453 och röstetalet 42,506, eller ungefär 2 % af alla afgifna valsedlars antal och röstetal. Flera af dessa grupper vid sidan af de öfriga partierna voro sammanslutningar af nykterhetsvänner eller frireligiösa eller af båda dessa grupper i förening. Som exempel härpå kan nämnas Vaxholm, där förutom ett moderat och ett liberalt parti äfven fanns en tredje grupp, som under partibeteckningen»de borgerliga och nykterhetsvänliga» samlat 56 röstande med tillsammans 534 röster. På samma sätt fanns i Vadstena en partigrupp med beteckningen»frireligiösa och nykterhetsvänner», som vid valet afgaf 84 valsedlar med 620 röster. Den största och mest betydande gruppen af liknande slag förefanns i Gäfle, hvarest under partibeteckningen»de nykterhetsvänlige» afgåfvos 482 valsedlar med inalles 7,109 röster. Äfven gruppen»reformvänliga nykterhetsvänner och fastighetsägare» i Örebro med 170 röstande torde möjligen, att döma af partibeteckningen, kunna räknas till denna kategori. I ett par städer hafva särskilda sammanslutningar bildats bland de kvinnliga väljarna för att i stadsfullmäktige insätta speciella representanter för kvinnorna. I Ronneby samlade en dylik partigrupp med endast kvinnliga kandidater på sin lista 66 röstande med ett röstetal af 573, och i Skellefteå afgåfvos för den kvinnliga gruppen 54 valsedlar med 369 röster. Äfven i Huskvarna syries en del kvinnliga väljares önskan att blifva representerade i stadsfullmäktige hafva varit åtminstone en bidragande orsak till bildandet af partigruppen»de fristående». BJand andra sammanslutningar vid sidan af partierna må nämnas»militära underbefälsgruppen» i Karlskrona,»köpmännens lista» i Kristianstad,»tjänstemannaföreningen» i Lund, hvilka torde kunna karakteriseras som sammanslutningar af personer, tillhörande en viss klass, för befordrande af ett gemensamt intresse. Slutligen fanns i Göteborg en grupp med partibeteckningen»kommunala listan», till hvilken hörde 418 väljare med tillsammans 10,752 röster. I ännu högre grad än vid 1910 års landstingsmannaval framträdde vid stadsfullmäktigvalen samma år den ringa betydelsen af vallagens bestämmelser angående den s. k. -»fria gruppen. Vid sistnämnda val aflämnades sålunda endast 129 valsedlar utan partibeteckning med ett röstetal af 2,617 eller blott 0'1 % af samtliga afgifna valsedlars antal och röstetal. Största antalet dylika valsedlar inom en och samma stad var 19 (i Stockholm), och i ett stort antal städer fanns ingen enda dylik valsedel. Det torde därför kunna sägas, att redan andra gången, som det proportionella valsättet tillämpades i större utsträckning, insikten om nödvändigheten för valmännen att organisera sig på partier trängt fullkomligt igenom.
212 I. Stadsfullmäktigvalen år 1910. Tab. A. Medelröstetalet å de afgifna valsedlarna inom olika partier.
Afgifna valsedlar. 213
214 I. Stadsfullmäktigvalen år 1910. Madelröstetdl. Vå grundval af de i tab. 1 meddelade uppgifterna å de ufgifna valsedlarnas antal och röstetal har i ofvanstående texttabell litt. A för hvarje stad beräknats medelröstetalet för de afgifna valsedlarna inom olika partier samt för alla partier tillsammantagna. Betraktas först det senare genomsnittsröstetalet, utgjorde detta för samtliga här ifrågakommande städer 15'5, under det att motsvarande medelröstetal för de städer, som deltogo i 1910 sirs landstingsmannaval uppgick till endast 14-0 eller i det närmaste en röst lägre. Orsaken till att det senare medelröstetalet understeg det förra beror till största delen därpå, att af rikets fem största städer Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Gäfle, hvilka icke deltogo i landstingsmaunavalen, de tre förstnämnda hade ett genomsnittligt röstetal, som var åtskilligt högre ttn de i landsting deltagande städernas. I Stockholm var nämligen medelröstetalet för alla afgifna valsedlar tillsammantagna 17-2, i Göteborg lfi-9 och i Malmö Ki-C>. Om man för att få en mera exakt jämförelse frånräknar siffrorna för nämnda fem städer, erhâlles för öfriga städer, som deltogo i 1910 års stadsfnllmäktigval, ett medelröatetal af 14-4,
Afgifna valsedlar. 215 «Her i det närmaste detsamma som städernas medelröstetal vid landstingsmannavalen, 14-6. l ) De nyss anförda medelröstetalen för Stockholm, Göteborg och Malmö voro likväl icke de högsta. I Sundsvall uppgick detsamma till icke mindre än 19-4, i Linköping, Kalmar och Östersund till 17-9 och i Lund till 17-5. För öfrigt voro medelröstetalen mycket växlande inom de olika städerna ifrån ofvannämnda 19-4 i Sundsvall ända ned till 8-0 i Skänninge, hvarest medeltalet röster per valman var lägst. Under 10 röster kommo emellertid äfven Trosa med ett medelröstetal af 9-0 och Säter med 9-8. Medelröstetalet för de tre politiska hufvudpartierna inom alla städer tillsammantagna meddelas i nedanstående sammanställning, som för jämförelsens skull äfven upptager motsvarande medelröstetal för de städer, som deltogo i 1910 års landstingsmannaval. Partiernas inbördes styrka var vid båda dessa val ungefär oförändrad, ehuru vid stadsfullmäktigvalen medelröstetalen för alla tre partierna voro något högre. Denna olikhet försvinner dock, ifall de fem största städerna frånräknas, då en mycket nära öfveren sstämmelse råder mellan partiernas medelröstetal i de öfriga städerna och motsvarande siffror för städerna vid- landstingsmannavalen. Vid båda valen voro de moderata betydligt öfverlägsna de båda andra partierna. De moderatas medelröstetal utgjorde sålunda vid stadsfullmäktigvalen 21-5, medan liberalerna icke nådde högre än till 14-6 och socialdemokraterna endast till 9-4. Denna stora olikhet i synnerhet mellan de moderata och socialdemokratiska partiernas medelröstetal förklarar, att, såsom redan å sid. 210 framhållits, eburu till det moderata partiet hörde endast 37-8 % af de afgifna valsedlarnas antal, deras röstetal utgjorde icke mindre än 52'5 % af alla valsedlarnas ' röstetal, samt att å andra sidan socialdemokraternas röstetal uppgick till endast 20-3 % af hela röstetalet, trots det att 336 % af samtliga röstande tillhörde deras parti. Äfven liberalernas medelröstetal 146 understeg något det för alla valsedlar beräknade medelröstetalet, som utgjorde 15-5. ') Det bör kanske päpekas, att icke heller dessa siffror fullt motsvara hvarandra, då icke alla i landsting deltagande städer förrättade val af stadsfullmäktige Hr 1910. Dfi emellertid vid landstingsmannavalen ofta flera städer voro sammanförda i en valkrets, hor det icke varit möjligt att fränräkna dessa öfverskjutande städer. De voro för öfrigt jämförelsevis små. med en sammanlagd folkmängd af endast 56.932, hvarför de icke nämnvärdt kunna inverkn ps «torleken nf mcdelröstctalet.
216 I. Stadsfullmäktigvalen år 1910. Inom gruppen»öfriga» utgjorde medelröstetalet för samtliga städerna 17-2, men inom de olika staderna var detta röstetal mycket växlande. Bland de mera betydande af dit hörande partigrupper må nämnas»de borgerliga och nykterhetsvänliga» i Vaxholm med i genomsnitt omkring 10 röster,»frireligiösa och nykterhetsvänner» i Vadstena med 7-4 och en liknande sammanslutning mellan frireligiösa och nykterhetsvänner i Gäfle med ett medelröstetal af 14"7 eller samma medelröstetal som för det liberala partiet i staden. Af de bada kvinnogrupperna, som räknats hit, hade den i Ronneby ett medelröstetal af 8-7 och kvinnogruppen i Skellefteå endast 6'8. De fåtaliga valsedlarna utan partibeteckning hade ett genomsnittsröstetal af 20 3, eller endast något mera än en röst lägre än för det moderata partiet. Afven vid 1910 års landstingsmannaval var den fria gruppens medelröstetal, som då för städerna utgjorde 18 1, i det närmaste lika högt som det moderata partiets. Inom de olika städerna var detta medelröstetal högst i Ulricehamn och Östersund, i det att i båda städerna en valsedel utan partibeteckning afgifvits med -10 röster. Kasserade valsedlar. Vid valen kasserades i samtliga städer tillsammans 11() valsedlar, däraf enbart i Stockholm 50, hvilket i jämförelse ined de öfriga städerna måste anses vara en ganska hög siffra. De vanligaste orsakerna till att valsedlar kasserades voro dels att de af den röstande blifvit märkta, dels att de saknade anteckning om röstetal och dels att i stället för valsedlar aflämnats fullmakter, skattekvitton o. dyl. I Stockholm kasserades sålunda 5 valsedlar af sistnämnda orsak, 20 förklarades ogiltiga såsom märkta och 25 därför att de saknade anteckning om röstetal. Valde stadsfullmäktige. Fördelning på partier. Antalet vid härifrågavarande stadsfullmäktigval inom hvarje stad utsedde stadsfullmäktige meddelas i tab. 1, kol. 15 19. Efterföljande tablå utgör en sammanfattning lör hela riket å antalet fullmäktige inom de olika partierna. öfver hälften af de valde tillhörde sålunda det moderata partiet. Liberalerna lyckades i stadsfullmäktige insätta 315 af sina meningsfränder, men socialdemokraterna endast 153. De 18 stadsfullmäktige, som i tablån förts till de söfriga», voro alla valda af sådana partigrupper, som icke kunnat hänföras till något bestämdt politiskt parti. Af dessa valdes»ï af sammanslutningar med nykterhetsvänlig
Valde stadsfullmäktige. 217 «lier frireligiös karaktär, däraf 3 i Gftfle och 1 i hvardera af städerna Vaxholm, Vadstena och Örebro. De båda kvinnogrupperna i Ronneby och Skellefteå fingo hvardera en af sina kandidater vald och partigruppen»de fristående» i Huskvarna likaså en. Största antalet stadsfullmäktige tillhörande gruppen»öfriga» anträffades i Lund, där»tjänstemannaföreningen» insatte fem af sina representanter i stadsfullmäktige. Bakom hvar och en af de valde stod i genomsnitt för samtliga «täder 109 röstande med ett röstetal af 1,685. Inom de olika partierna kom för de moderata i medeltal 71 röstande och 1,528 röster på hvar och en af de valde, för de liberala voro motsvarande medeltal 106 röstande och 1,53(5 röster och för socialdemokraterna resp. 275 och 2,579. Inom gruppen»öfriga» var slutligen antalet röstande 137 och antalet röster 2,361 i genomsnitt för hvar och en af de valde. Vid sidan af dessa medeltalsberäkningar meddelas här nedan en jämförelse mellan de olika partiernas relativa andel af det sammanlagda röstetalet och af samtliga valde stadsfullmäktige. Ofvanstående procenttal likaväl som antalet röster i medeltal för hvarje stadsfullmäktig borde naturligtvis vara desamma för alla partier, under förutsättning att alla platser fördelades fullt proportionellt till partiernas sammanlagda röstetal. Vid uppdelning på ett flertal valkretsar måste likväl helt naturligt en del förskjutningar äga rum, hvarvid det minsta partiet oftast blir lidande. Också visar sig socialdemokraternas ställning i detta afseende vara den ofördelaktigaste. Såsom redan nämnts var inom deras parti medeltalet röster för hvarje stadsfullmäktig icke mindre än 2,579 mot endast 1,528 inom det moderata och 1,536 inom det liberala partiet. Och trots det att socialdemokraternas röstetal utgjorde 20-3 % af sammanlagda röstetalet, tillhörde endast 13 3 % af de valde deras parti. En bidragande orsak härtill var i detta fall äfven, att socialdemokraterna hade sin hufvudstyrka i några af de största städerna, där röstetalet var ovanligt högt i förhållande till antalet valde stadsfullmäktige. I Stockholm t. ex., där inom det socialdemokratiska partiet afgåfvos icke mindre än 160,607 röster eller icke långt ifrån hälften af dess sammanlagda röstetal, var antalet röster i medeltal
218 I. Stadsfullmäktigvalen år 1910. för hvarje stadsfullmäktig 11,710, under det att motsvarande medeltal för samtliga städer utgjorde endast 1,685. Kvinnliga stadsfullmäktige. Då det vid stadsfullmäktigvalen år 1910 var första gången, som älven kvinnor voro valbara, torde det vara af intresse att närmare undersöka, i hvilken utsträckning äfven kvinnor blifvit valda. Af tab. B framgår, att inalles valdes 35 kvinnliga stadsfullmäktige, eller 3 % af hela antalet, hvaraf 11 tillhörde det moderata partiet, IX det liberala, 3 det socialdemokratiska och 3 gruppen»öfriga». De tre sistnämnda valdes af de båda kvinnogrupperna i Ronneby och Skellefteå samt af gruppen»de friståendev i Huskvarna. Af de kvinnliga stadsfullmäktige voro 9 gifta. Tab. B. Kvinnliga stadsfullmäktige. Tillämpningen af rangordnings- och reduktionsreglerna. En öfversikt öfver tillämpningen af rangordnings- och reduktionsreglerna lämnas i tab. C, hvarvid för öfverskådlighetens skull de valde stadsfullmäktige fördelats efter det antal, som xitsetts inom hvarje partigrupp. Då därjämte i de fall, då två ungefär jämnstarka partier röstat med ge-
Tillämpningen af rangordnings- och reduktionsreglerna. 219 mensam partibeteckning, i allmänhet reduktionsregeln måste komma till användning, äfven om sammanhållningen inom hvart och ett af de båda partierna varit stor, hafva i tabellen alla de stadsfullmäktige, som af denna anledning valts enligt reduktionsregeln, dessutom särskildt antecknats inom parentes. Tab. C. Tillämpningen af rangordnings- och reduktionsreglerna. Såsom af de i tabellen meddelade siffrorna framgår, blefvo af samtliga 1,154 stadsfullmäktige 831 valda enligt rangordningsregeln och 323 enligt reduktionsregeln. Vid landstingsmannavalen samma år utsagos af de 1,217 landstingsmännen icke mindre än 1,025 enligt rangordningsregeln och endast 192 enligt reduktionsregeln, och det skulle af dessa siffror synas, som om sammanhållningen bland valmännen varit betydligt sämre vid stadsfullmäktigvalen. En mera detaljerad jämförelse ådagalägger likväl, att den hufvudsakliga orsaken till den vidsträcktare tillämpningen af reduktionsregeln vid sistnämnda val var en annan. Under det att nämligen vid landstingsmannavalen antalet valde inom hvarje partigrupp var ganska litet och endast i några få fall i städerna öfversteg fem, var antalet vid stadsfullmäktigvalen utsedde inom de olika partigrupperna betydligt större, och det ligger i sakens natur, att ju fler af sina kandidater ett parti får valda, desto större kraf ställes på sammanhållningen inom partiet, för att rangordningsregeln uteslutande skall kunna få tilllämpas. Det var i synnerhet inom det moderata partiet, som många partigrupper fingo ett stort antal platser sig tilldelade. I fyra
220 II. Den kommunala röstråtten år 1910. städer lyckades sålunda det moderata partiet genomdrifva valet af icke mindre än elfva af de på partiets listor upptagna kandidaterna, af hvilka 22 blefvo valda enligt rangordningsregeln och lika många enligt reduktionsregeln. Den största sammanhållningen visade de moderata partigrupperna i Enköping och Ronneby, hvilka fingo hvardera tio af sina kandidater valda enligt rangordningsregelq. Då härför fordrades, att valsedlar med minst 10 /n af resp. partigrupps hela röstetal hade samma 10 namn upptagna i bestämd ordning, måste i dessa fall sammanhållningen bland väljarna hafva varit synnerligen stor. Till jämförelse mellan de i ofvanstående tabell meddelade uppgifterna för de särskilda partierna må slutligen nämnas, att vid 1910 års landstingsmannaval inom det moderata partiet valdes 573 landstingsmän enligt rangordningsregeln och 92 enligt reduktionsregeln, för det liberala partiet voro motsvarande tal resp. 344 och 74 samt för det socialdemokratiska partiet resp. 106 och 17. II. Den kommunala rösträtten år 1910 i de städer, som icke deltaga i landsting. I Statistiska Centralbyråns berättelse rörande landstingsmannavalen och den kommunala rösträtten år 1910 meddelas en redogörelse för den kommunala rösträtten på landsbygden och i de städer, som deltaga i landsting, vid tidpunkten för ifrågavarande val. Hvad beträffar de fem största städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Gäfle, som ej deltaga i landsting, och som därför icke heller kunnat medtagas i ofvannämnda redogörelse, ålades i nådiga kungörelsen den 4 mars 1910 ötverståthållarämbetet och magistraterna att i samband med stadsfullmäktigvalen till Centralbyrån insända uppgifter rörande den kommunala rösträtten på samma sätt som skett för öfriga städer och landskommuner vid landstingsmannavalen, och som närmare beskrifvits i Centralbyråns ofvannämnda berättelse. Såsom redan förut framhållits, förrättas stadsfullmäktigvalen i Stockholm under mars månad men i de öfriga städerna under december, och uppgifterna rörande den kommunala rösträtten afse samma tidpunkter som dessa val. I följd häraf basera sig röstlängderna för Stockholm liksom de vid landstingsmannavalen använda på 1909 års taxering, medan däremot röstlängderna för de öfriga städerna grunda sig på 1910 års taxering. I rostlängden upptagna. På grundval af de från magistraterna erhållna uppgifterna meddelas i tab. 2 antalet i röstlängden upptagna personer, bolag o. dyl. med fördelning på röstberättigade och icke
I röstlängden upptagna. 221 röstberättigade inom hvarje enröstgrupp. Slutsummorna inom hvar och en af dessa kategorier för de olika staderna voro följande: Relationen mellan samtliga i röstlängden upptagna och städernas folkmängd den 1 januari 1910 var för Stockholm 31'6 /., för Göteborg 26-8»/., för Malmö 31-6 /, för Norrköping 25-3 % och för Gäfle 31-3 'L Till jämförelse härmed må nämnas, att för rikets öfriga städer de i röstlängden upptagna utgjorde 27-5 % af folkmängden och för landsbygden 20-0 %. Sammanslås ofvanstående siffror för de fem största städerna med motsvarande tal för landsbygden och öfriga städer, erhålles i hela riket ett antal af 1,214,915 under år 1910 i röstlängden upptagna, motsvarande 22-2 % af hela folkmängden, af hvilka 385,254 tillhörde städerna och 829,661 landsbygden. Af dessa voro i städerna 274,551 röstberättigade och 110,703 icke röstberättigade, och då motsvarande tal för landsbygden utgjorde resp. 648,840 och 180,821, uppgick således hela antalet kommunalt röstberätigade i riket till 923,391 och antalet icke röstberättigade till 291,524. De stora ojämnheter, som i tab. 2 och 3 kunna iakttagas i de särskilda enröstgruppernas absoluta och relativa storlek, bero hufvudsakligen på verkan af de bevillningsfria afdragen. Enligt uppgifter, som erhållits från vederbörande magistrater, utgjorde dessa afdrag år 1910 i Stockholm 650 kr. för inkomst understigande 1,200 kr. och 500 kr. för inkomst fr. o. m. 1,200 intill 1,800 kr., i Göteborg voro samma afdrag 650 och 400 kr. och i Norrköping resp. 650 och 500 kr., hvaremot i Malmö och Gäfle icke funnos några allmänna bestämmelser om tillämpning af högre afdrag än de eljest vanliga å 450 och 300 kr., ehuru på grund af kungl. kungörelsen den 3 dec. 1909 äfven här afdragen i många fall höjdes med intill 200 kr. På grund af dessa afdrag funnos i Stockholm mycket få inkomsttagare med 14 17 röster, då personer med 1,799 kronors inkomst ännu kommo i åtnjutande af ett bevillningsfritt afdrag på 500 kr., och alltså hade en beskattningsbar inkomst, som uppgick till endast 1,299 kr., hvilken enligt gällande röstskala berättigade dem till 13 röster, medan däremot en person med 1,800 kronors inkomst icke erhöll något bevillningsfritt afdrag, hvarför dennes röstetal uppgick 2 111017. Stat.iidsl-r. 153:ehäfi.
222 II. Den kommunala rösträtten år 1910. till 18. Också var antalet personer med röstetalen 14 17 (hufvudsakligen fastighetsägare) högst betydligt mindre än antalet inom närmast lägre och högre röstgrupper. Så t. ex. funnos 2,736 personer med ett röstetal af 13, men inom den följande röstgruppen med 14 röster hade detta antal krympt tillsammans till endast 255 eller mindre än en tiondel. På samma sätt kan äfven för de öfriga städerna spåras en direkt inverkan af de bevillningsfria afdragen på vissa röstgruppers storlek. Sålunda voro i Göteborg sjunde samt femtonde, sextonde och sjuttonde röstgrupperna mycket fåtaliga, likaså i Malmö och Gäfle sextonde och sjuttonde röstgrupperna, och i Norrköping grupperna med röstetalen 14 17. Ytterligare några ojämnheter i röstgruppernas inbördes storlek torde förtjäna påpekas. För alla fem städerna visar det sig, att de båda röstgrupper, som omfatta inkomsttagare med resp. 800 och 1,000 kronors inkomst, voro ovanligt talrika. Så t. ex. voro i Stockholm den andra och i synnerhet den fjärde röstgruppen mycket stora. Detta torde sammanhänga därmed, att politisk rösträtt erhölls först med 800 kronors årlig inkomst samt att vid inkomst på 1,000 kr. deklarationsskyldighet inträdde. Med nu påpekade oregelbundenheter befunno sig i stort sedt röstgrupperna med stigande röstetal i numeriskt aftagande ända upp till tjuguenröstersgruppen, hvilken i alla städerna var betydligt större än de närmast föregående, beroende därpå, att denna grupp var den första, till hvilken räknades inkomsttagare inom en inkomstlatitud af 500 kr. (2,001 2,500 kr.), medan denna latitud vid de lägre röstetalen varit endast 100 kr. Därefter aftogo emellertid åter röstgrupperna i storlek med undantag för den allra högsta, som åter visade en stark stegring. I Stockholm var sålunda i denna grupp antalet i röstlängden upptagna 3,829 mot endast 222 i den närmast föregående, i Göteborg steg motsvarande antal från 81 i trettionionde röstgruppen till 1,087 i den fyrtionde, i Malmö var antalet i de båda högsta grupperna resp. 24 och 532, i Norrköping 13 och 217 samt i Gäfle 14 och 136. De i tab. 3 meddelade relativa talen å antalet inom hvarje enröstgrupp i förhållande till det sammanlagda antalet inom alla röstgrupper, kunna äfven tjäna till jämförelse de olika städerna emellan. Af en sådan jämförelse framgår, att medan i Stockholm endast 3-6 -. af alla i röstlängden upptagna tillhörde den allra lägsta röstgruppen, däremot i Norrköping, där de bevillningsfria afdragen voro lika stora, och siffrorna således fullt jämförbara, icke mindre än 18-2 % räknades till samma grupp. 1 Norrköping var också den lägsta röstgruppen den största af alla grupper medan däremot i Stockholm och Gäfle den fjärde röstgruppen var störst, i Malmö den tredje och i
I röstlängden upptagna. 223 Göteborg den andra. Den högsta röstgruppen, som omfattade alla med 40 röster, var jämförelsevis störst i Stockholm, hvarest 3-5 % af alla i röstlängden upptagna nådde upp till ett röstetal af 40. Närmast Stockholm kom i detta afseende Göteborg med 25 %, hvarefter följde Malmö med 2-1 %, Norrköping med 1-9 % och sist Gäfle med 1-4 %. öfver hufvud taget voro de högre röstgrupperna relativt talrikare i Stockholm än i de öfriga städerna. Detta framgår äfven af efterföljande tabell, där alla i röstlängden upptagna sammanförts i två större röstgrupper, den ena omfattande alla med t 17 röster och den andra alla med högre röstetal. Af sammanställningen här ofvan framgår, att i Stockholm 707 % af de i röstlängden upptagna tillhörde den lägre af de båda röstgrupperna. I de öfriga städerna var däremot den lägsta gruppen betydligt större, och i Gäfle, där den var relativt talrikast, omfattade den 82-5 % af alla i röstlängden upptagna. Jämförelse med år 1905. I tab. D meddelas för de fem största städerna en jämförelse mellan antalet i röstlängden upptagna personer och deras förhållande till folkmängden år 1910 och år 1905, för hvilket år jämförbara siffror erhållits från en af Centralbyrån verkställd utredning rörande den kommunala rösträtten.
224 II. Den kommunala rösträtten år 1910. Tab. D. Antalet i röstlängden upptagna personer år 1905 och år 1910. Af ofvanstående siffror framgår, att i de fem städerna tillsammantagna antalet i röstlängden upptagna, som år 1905 utgjorde 160,533, under tiden till år 1910 vuxit med 38,488 personer eller 24-0 '/.. Relativt störst var ökningen i Malmö och Göteborg med resp. 34 2 och 33-4 %. I Stockholm var ökningen 22-0 % och i Gäfle 11-9 %, medan den i Norrköping utgjorde endast 3-6 %. Detta anmärkningsvävdt låga procenttal för Norrköping torde bero dels på den långsamma folkökningen i denna stad och dels därpå, att år 1910 tilllämpades betydligt högre bevillningsfria afdrag än år 1905, hvarigenom antalet inkomsttagare inom de lägre röstgrupperna väsentligt reducerats. I alla fem städerna hade antalet i röstlängden upptagna vuxit starkare än folkmängden, hvilket framgår däraf, att förstnämnda antal, uttryckt i procent af folkmängden, var större år 1910 än år 1905, ehuru likväl ifrågavarande procenttal i Norrköping endast vuxit från 25-0 till 25'3?.. I de öfriga städerna var däremot tillväxten betydligt större, och för alla fem städerna tillsammans hade antalet i röstlängden upptagna i procent af folkmängden vuxit från 2<v2 f. år 1905 till 30-0 % år 1910. Röstberättigade oeh Icke röstberättigade. Af den å sid. 221 i det föregående meddelade tablån öfver alla i röstlängden upptagna framgår äfven deras fördelning på röstberättigade och icke röstberättigade. Uttryckt i procent af samtliga i röstlängden upptagna utgjorde de icke röstberättigade i Stockholm 20-1, i Göteborg 34-4, i Malmö 36-7, i Norrköping 33-4 och i Gäfle 30-8 %. Medan sålunda Malmö i detta afseende intog den minst fördelaktiga ställningen, skilde sig Stockholm genom en relativt mycket låg procentsiffra fördelaktigt från de öfriga. För de i landsting deltagande städerna utgjorde de icke röstberättigade 30 9 % af alla i röstlängden upp-
Röstberättigade och icke röstberättigade. 225 Tab. E. Icke röstberättigade i procent af alla i röstlängden upptagna inom hvarje röstgrupp. tagna, och för rikets landsbygd var motsvarande siffra 21 8 %. Att i Stockholm vid detta tillfälle de icke röstberättigades relativa antal var så lågt, beror utan tvifvel därpå, att valet där förrättades så tidigt på året, att den vid valet använda röstlängden var upprättad före första uppbördsstämman af årets kommunalutskylder, hvarigenom de, som då icke betalade sin skatt, ännu hade sin rösträtt kvar vid valet. I tab. 2 finnes för de fem största städerna angifvet antalet röstberättigade och icke röstberättigade inom hvarje enröstgrupp. En öfversikt af de senares relativa antal inom hvarje särskild grupp i
226 II. Den kommunala rösträtten år 1910. förhållande till samtliga i röstlängden upptagna inom samma grupp meddelas därjämte i tab. E. Här är den stora skillnaden påfallande mellan de höga procenttalen inom de lägre röstgrupperna och de i allmänhet mycket låga talen högre upp på skalan. Med undantag för Norrköping var likväl icke antalet icke röstberättigade störst inom den allra lägsta röstgruppen, utan i allmänhet inom de tre närmast därefter följande. Det största relativa antalet icke röstberättigade fanns i Gäfle inom fjärde röstgruppen, hvarest icke mindre än 61 1 % af samtliga till denna grupp hörande personer förlorat sin rösträtt. I de allra flesta fall är det naturligtvis oguldna kommunalutskylder, som äro orsaken till att eljest röstberättigade personer icke få utöfva denna sin rätt, och att det i öfvervägande grad är inkomsttagarna, som på detta sätt förlora sin rösträtt, framgår tydligt däraf, att de icke röstberättigade voro relativt talrikast just inom de röstgrupper, som innefattade ett större antal inkomsttagare än vanligt. Däremot voro procenttalen för de icke röstberättigade anmärknings värdt låga inom de grupper, som hufvudsakligen bestodo af fastighetsägare. Mest iögonenfallande är detta förhållande inom röstgrupperna närmast före den adertonde. I alla städer voro där, af skäl som redan framhållits, inkomsttagarnas antal högst obetydligt, och på samma gång var procenttalet för de icke röstberättigade mycket lågt. Inom den adertonde röstgruppen var åter de icke röstberättigades antal betydligt större, säkerligen sammanhängande med det bevillningsfria afdragets upphörande vid 1,800 kronors inkomst. Som exempel härpå kan nämnas, att i Stockholm de icke röstberättigade inom den sjuttonde röstgruppen utgjorde endast 7-5 % af röstgruppens hela antal, medan samma procenttal inom den närmast högre gruppen var jämnt dubbelt så stort, och i Gräfle fanns inom den l(5:e gruppen ingen enda icke röstberättigad. Köstetal. Sammanlagda röstetalen dels för alla i röstlängden upptagna och dels för de röstberättigade och icke röstberättigade hvar för sig angifvas af efterföljande siffror: Sammanlagda röstetalet för: De på grundvalen af ofvanstående siffror uträknade medelröstetalen utgjorde för:
Röstetal. 227 Såsom häraf framgår, var medelröstetalet för de röstberättigade i alla städerna högst betydligt högre än för de icke röstberättigade, en naturlig följd af det redan förut påpekade förhållandet, att de icke röstberättigade öfvervägande tillhörde' de lägre röstgrupperna. För rikets alla öfriga städer, som deltaga i landsting, utgjorde motsvarande medelröstetal för samtliga i röstlängden upptagna 94, för de röstberättigade 11 0 och för de icke röstberättigade 5-6. De låga medelröstetalen för de icke röstberättigade i Göteborg, Norrköping och Gäfle torde säkerligen bero på de i dessa städer tillämpade höga bevillningsfria afdragen, hvilka sänka de mindre inkomsttagarnas röstetal med 1 à 2 röster. Så mycket mera anmärkningsvärdt är därför, att trots det att de bevillningsfria afdragen i Stockholm voro de högsta tillåtna, medelröstetalen där likväl voro omkring 2 röster högre än de öfriga städernas genomsnittstal. III. Sammanfattande öfversikt af de kommunala valen år 1910. För att lämna en enhetlig bild af 1910 års kommunala val i hela riket, må slutligen i det följande meddelas en kort sammanställning af några mera intressanta siffror från landstingsmannavalen och stadsfullmäktigvalen i de fem städer, som icke deltaga i landsting. Antalet i röstlängden upptagna utgjorde vid tiden för respektive val i hela riket tillsammans 1,214,915, motsvarande 22-2 / af folkmängden. Fördelningen på landsbygd och städer samt på röstberättigade och icke röstberättigade var följande: Kommunalt röstberättigade år 1910 voro således inalles 923,391 personer, däraf 648,840 på landsbygden och 274,551 i städerna. I förhållande till folkmängden utgjorde de röstberättigade på landsbygden 15-7 %, i städerna 20-6 /. och i hela riket 16-9 %.