Sveriges officiella statistik i sammandrag Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige Anmärkning:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sveriges officiella statistik i sammandrag / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, Fr. o m. årgång 1871 publicerad som första nummer i Statistisk tidskrift även med innehållsförteckning på franska. Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige / SCB - Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Fritt tillgänglig från 1914 på internet. Anmärkning: Vid digitalisering av Statistisk tidskrift, , har häftena med Sveriges officiella statistik i sammandrag och tre bilagor brutits ut ur sin årgång och behandlats som separata häften. Statistisk tidskrift. 1911: häft Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-st-1911_h

3 STATISTISK TIDSKRIFT UTGIFVEN AF KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. [Häft ] STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1912 [121676]

4

5 INNEHÅLL AF ÅRGÅNGEN [Häft. 154.] Årgångens N:o 1. Sveriges officiella statistik i sammandrag Sid. 1. [Häft. 155.] Årgångens N:o 2. Statistiska uppgifter till belysande af Sveriges ekonomiska förhållanden under år 1910 och närmast föregående år» 175. [Häft. 156.] Årgångens N:o 3. Folkmängden i vissa tättbebyggda orter å den svenska landsbygden vid ingången af år 1911» 203. Nya bestämmelser rörande den officiella statistikens yttre anordning....» 217.

6

7 STATISTISKA UPPGIFTER TILL BELYSANDE AF SVERIGES EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN UNDER ÅR 1910 OCH NÄRMAST FÖREGÅENDE ÅR UTGIFNA AF KUNGL STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

8 STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1911 [110404]

9 Tab. 1. Utvandring af svenskar till främmande världsdel öfver svenska och norska hamnar. f Statist. Tidslr. I55:e haft.

10 178 Tab. 2. Konkurser, åren , i hvilka stämning å borgenärer första gången offentliggjorts i allmänna tidningarna. M Städerna Borgholm, Haparanda och Tidahalm tiro hänförda till landsbygden.

11 Tab. 2. (Forts.) 179

12 180 Tab. 3. Beräknad skörd af säd och potatis åren J ) På grund af titt skördearbetet k-ke allestädes var afslutadt vid tiden för afgifvundct af länsmännens arsväxtrupporter, äro skördeuppgifterna, siirskildt hvad hafrcn beträffar, osäkrare än vanligt. Skördens beräknade värde ur antagligen högre än det verkliga; någon korrektion af siffrorna har dock ej varit möjlig att utföra. 2 ) Beväknadt med ledning af markeg&ngsprisen samt uppgift från K. Kontrollstyrelsen ang&ende priset å potatis.

13 181 Tab. 4. In- och utförsel af viktigare varor åren [Preliminära uppgifter, omfattande för införseln direkt och fr&n transitupplag tullbehandlade varor jämte uppläggningar på nederlag men ej förtullningar därifrån samt för utförseln jiimvsl utförsel från nederlag.] ff Statist. Tidskr. Iö5:e haft.

14 182 Tab. 4. (Forts.)

15 Tab. 4. (Forts.) 183 ) Rubriken upptagen först april âr s ) Rubriken upptagen först april år 1907.

16 184 Tab. 4. (Forts.) Tab. 5. Handelsflottan åren 1909 och [Fartyg om 20 ton och däröfver. För år 1910 preliminära uppgifter.]

17 185 Tab. 6. Statens och enskilda järnvägars l ) längd vid slutet af år 1910 samt inkomster per dag och bankilometer åren ) Utom Åmmebergs, Falköping Uddagårdens och Munkedals järnvägar utgiirande tillsammans 11 km. normalspårig och 11 km. smalspårig bana. 2 ) ])nlhy Sknrtofta öppnades för trafik den 1 november.

18 186 Tab. 6. (Forts.) J ) 31 km. öppnades för traflk den 15 maj och 1 km. den 1 oktober s ) Tillhör staten, men trafikeras af Frovi Ludvika järnväg.

19 Tab. 6. (Forts.) 187 l ) Bandelen Mariestad Gardsjö, 39 km., öppnades för trafik den 1 januari s ) Bandelen Färjestaden Maby. 51 km., öppnades för trabk den 1 februari 1910.

20 188 Tab. 6. (Forts.) Tab. 7. Statens och enskilda järnvägars inkomster, i kronor, per dag och bankilometer under hvarje månad åren Tab. 8. Statens järnvägar åren [För år 1910 delvis preliminära uppgifter.] l ) Öppnad för trafik den 21 december.

21 Tab. 8. (Forts.) 189 Tab. 9. Statens telegraf- och telefonväsende åren [För år 1910 preliminära uppgifter.]

22 190 Tab. 9. (Forts.) Tab. 10. Registrerade aktiebolag och bankbolag åren

23 191 Tab. 11. Bankernas tillgångar och skulder vid slutet af åren , i kronor.

24 192 Tab. 11. (Forts.) Tab. 12. Riksbankens utelöpande sedlar vid slutet af hvarje månad åren , i kronor. Tab. 13. Omsättning i Riksbankens clearingafdelning under hvarje månad åren , i kronor.

25 193 Tab. 14. Insättningar och uttagningar i postsparbanken och sparbankerna åren 1909 och 1910, i kronor. [Siffrorna för år 1910 äro preliminära och grunda sig på af Statistiska Centralbyrån från sparbankerna särskildt införskaffade uppgifter.]

26 194 Tab. 15. Beskattningsbar inkomst samt på inkomsten Anm. Uppgifterna om utdebiterade kommnualutskylder afse jämväl utskylder för kyrka och folkskola, varit olika för olika beskattningsföremål, afse uppgifterna om utdebiteringen per bevillningskrona utskyldsbeloppet i noter. Orsaken till att här meddelade uppgifter icke i allo öfverensstämma med motsvarande i Bidrag till multiplicerad med utdebiteringen per 100 kronor inkomst i åtskilliga fall icke gifver till resultat exakt samma summa, i) ïiir åren afse uppgifterna Arvika köping.! ) Af fast egendom: församlingar har utdebiteringen med några öre skiljt sig från den ofvan uppgifna. ) For aren ' , , '30, '40. 6 ) Uppgifterna afse gamla stadens församlingar; af >annan 'fastighet» har med 65 öre Sfvcrstigit den ofvan uppgifna. 8 ) För area afse uppgifterna 6-1C , , , '27, af inkomst i Amiralitetsförsamlingen: '98, 190» bl4, S-t Lars församling utgjorde 013. u ) Utdebiteringen i den med Malmö stad år 1910 inkorporerade Västra

27 utdebiterade kommunalutskylder i städerna åren i allmänhet dock mod undantag af uttaxerade aflöuingsmedel till prästerskapet- I de fall, där utdebiteringen per 100 kronor inkomst af kapital eller arbete, utdebiteringen per 100 kronor inkomst al' fastighet meddelas Sveriges officiella statistik, litt. U, ligger hufvudsakligcn i olika beriikningssiitt. Att hundradedclen nf inkomsten som uppgifvits såsom utdebiterad, beror på att en del af inkomsten varit fri från utgörande af kommunnlutskylder , , ) Uppgifterna afse Eskilstuna gamla församling; i Fors och Klosters afse uppgifterna Eslöfs köping. 6 ) Uppgifterna afse Kristine församling; i Kopparbergs församlings stadsdel: i Lundby församling har utdebiteringen med några öre skiljt sig från den ofvan uppgifna. ') Utdebiteringen Huskvarna köping. 9 ) Medeltal; af fast egendom 1 hela staden samt af inkomst i stadsförsamlingen: '9G ) Utdebiteringen i den med Linköpings stad år 1910 inkorporerade Skrefiinge församling utgjorde ) Af fast egendom : , ,1909 6'06, ,1911 6'2(i.

28 196 Tab. 15. M Af fast cupudom: '05, '00, '25, '25, '25. ä ) Medeltal: i Västra Ö-9J, 1909 ö-u2, '07, ) Af fast egcudom: '54, '41. 4 ) Af jordbrnks , , '44, , , i Klara församling: '4<i, '8C, , i Adolf Fredriks församling: , '15, , '06, (i(i, i Gustaf Vasa 5-76, , '6'J, , i Jakobs och Johannes församling: '60, i Jakobs församling: 6-37, i Hedvig Eleonora församling: , '85, '34, '78, i Oskars för , , , , i Katarina församling: '45, , '85, ) Af fast egendom: '20, , ') För åren afse npp- ) Af fast egendom: '72, '07, , , '94.

29 (Forts.) 197 församlingen: J , , , '84, , i Östra försumlingen: , 1908 fastighet: ö0, , , , '70 -. ") Medeltal; i Nikolai församling: 6-86, , , i Ulrik» Eleonora församling: 1907 Ö , , , 1911 församling: 1907 Ö72, ll, , , , i Mattei församling: '38, , , , , i Johannes församling: , , , 1911 samling: '40, , , , , i Engelbrekt» församling: ' , , i Maria Magdalena församling: '47, , , ,1911 6'43. giftema Tidaholms köping. 8 ) Utdebiteringen af fast egendom har med 30 öre öfverstigit den ofvan augifna.

30 198 Tab. 16. Fastighetstaxeringsvärde, uppskattad inkomst,

31 bevillning och inkomstskatt åren

32 200 Tab. 16. (Forts.)

33 201 Tab. 17. Den offentliga arbetsförmedlingen åren

34 202 INNEHÅLL. Sid. Tab. 1. Utvandring af svenskar till främmande världsdel åren Tab. 2. Konkurser åren Tab. 3. Beräknad skörd af säd och potatis åren Tab. 4. In- och utförsel af viktigare varor åren Tab. 5. Handelsflottan åren 1909 och Tab. 6. Statens och enskilda järnvägars längd vid slutet af år 1910 samt inkomster per dag och bankilometer åren Tab. 7. Statens och enskilda järnvägars inkomster per dag och bankilometer under hvarje månad åren Tab. 8. Statens järnvägar åren Tab. 9. Statens telegraf- och telefonväsende åren Tab. 10. Registrerade aktiebolag och bankbolag åren Tab. 11. Bankernas tillgångar och skulder vid slutet af åren Tab. 12. Riksbankens utelöpande sedlar vid slutet af hvarje månad åren Tab. 13. Omsättning i Riksbankens clearingafdelning under hvarje månad åren Tab. 14. Insättningar och uttagningar i postsparbanken och sparbankerna åren 1909 och Tab. 15. Påförd bevillning samt på bevillningen utdebiterade kommunalutskylder i städerna åren Tab. 16. Fastighetsvärde, uppskattad inkomst, bevillning och inkomstskatt åren Tab. 17. Den offentliga arbetsförmedlingen åren

35 Folkmängden i vissa tättbebyggda orter å den svenska landsbygden vid ingången af år Karakteristisk för den svenska befolkningsstatistiken är den sedan gammalt strängt genomförda åtskillnaden mellan stad och landsbygd, en skillnad som nos oss spelar större roll än i länder med tätare och jämnare fördelad befolkning. Emellertid finnas äfven i vårt land vissa öfvergångsformationer, om man så får kalla dem, mellan stad och land: orter, belägna å landsbygden, men genom sitt byggnadssätt, genom befolkningens täthet m. m. erinrande om städerna. För en grupp af dessa orter, nämligen köpingarna, meddelar sedan rätt lång tid tillbaka statistiken årligen uppgift om folkmängden; och de senaste åren, fr. o. m. 1909, hafva dylika uppgifter äfven lämnats för de s. k. municipalsamhällena 1, ehuru visserligen för ett par af dessa samhällen endast en approximativ folkmangdssifïra kunnat erhållas. Beträffande de tättbebyggda orter å landsbygden, hvilka hvarken bilda egna kommuner eller köpingar eller municipalsamhällen, är man i regeln hänvisad till de hvart tionde år återkommande folkräkningarna för att erhålla kännedom om deras folknumerär. I den i serien Sveriges officiella statistik ingående uppgiften å»folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1910» upptagas såsom vid 1911 års ingång befintliga 39 köpingar med «n sammanlagd folkmängd af 67,614. I denna summa ingår med 1,714 invånare en ort, Nynäshamn, h vilken först med 1911 års ingång erhöll köpingsrättigheter; å andra sidan äro här icke inräknade tre förutvarande köpingar, Huskvarna, Eslöf och Arvika, hvilka med 1911 års början erhöllo stadsrättigheter. Pessa tre nyblifna städers invånareantal uppgick vid nyssnämnda tidpunkt till sammanlagdt 16, Hvilka orter rätteligen böra räknas som municipalsamhällen, är on smula omtvistadt (jfr härom särskildt R. Malmgren, Stadsbildningen från rättslig synpunkt). Statistiska centralbyrån har sökt att anskaffa folkmängdsuppgifter för samtliga de platser, för hvilka en eller flera af de s. k. stadsstadgarna (ordningsstadgan, byggnadsstadgan, brandstadgan eller hälsovårdsstadgans bestämmelser om stad) förklarats gällande Stat. Tidskrift 156:e haft.

36 204 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år Ofvannämnda publikation upptager vidare folkmängdssiffror (i ett par fall approximativa) för 148 municipalsamhällen. I detta antal ingå ett par platser Drottningholm och Torekov om hvilka Kungl. Maj:t förklarat, att 80 mom. 1 af förordningen angående kommunalstyrelse på landet icke skall tillämpas, oaktadt en eller flera af de i sagda moment omtalade stadgarna där gälla. 1 Sammanlagda folkmängden i de 148 municipalsamhällena uppgick till 207,130; häri ingår med 1,438 personer Åhus köcing, hvilken tillika med en del af Åhus socken (408 inv.) bildar Ahus municipalsamhälle. Vid en sammanräkning af folkmängden i Sveriges köpingar och municipalsamhällen bör således detta antal, 1,438, fråndragas, såsom eljes dubbelräknadt, och sammanlagda folkmängden i dessa orter vid 1911 års ingång blir då 273,306. (Vid 1910 års slut funnos ytterligare två municipalsamhällen, S:t Lars i S:t Lars socken af Östergötlands län och Sofiehmd i Västra Skreflinge socken af Malmöhus län, med resp. 1,186 och 4,344 invånare; men med ingången af år 1911 införlifvades S:t Lars socken med Linköping och Västra Skreflinge socken med Malmö.) Såsom områden med en eller flera af stadsstadgarna må slutligen nämnas två hela kommuner, nämligen Fiskebäckskil (587 inv.) och Grundsund (1,093 inv.). Med inräknande af dessa får man en folkmängdssumma af 274,986 för sådana orter å landsbygden, hvilka lagstiftningen utmärkt med i någon mån stadsliknande karaktär. Denna karaktär framträder nu visserligen, hvad lagstiftningen beträffar, ofantligt mera utpräglad i vissa af orterna än i andra man jämföre t. ex. å ena sidan en köping som bildar egen kommun och för hvilken samtliga stadsstadgarna jämte lagen om stadsplan m. m. gälla, och å den andra ett municipalsamhälle, för hvilket endast en af stadgarna förklarats gällande. Men äfven om man uteslutande fäster sig vid folknumerären, blir olikheten mellan de särskilda orterna i ögonen fallande. De kunna efter storleken grupperas sålunda: 1 Det samma är förhållandet med ytterligare ett par områden, nämligen en del af Trollhättans kommun samt Norrböle by i Skellefteå landskommun; men områdena i fråga hafva aldrig organiserats som municipalsamhällen och det har icke varit möjligt att ens tillnärmelsevis angifva deras folkmängd vid 1910 års slut. Angående Trollhättan se f. ö. längre fram i denna uppsats.

37 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden ar Härvid har Àhus räknats endast en gäng, såsom municipalsamhälle, och Fiskebäckskil och Grundsund äro likaledes räknade tillsammans med municipalsamhällena. Störst bland köpingarna är Limhamn med 9,126 invånare, minst Kristianopel med 97. Bland municipalsamhällena intages främsta platsen af Liljeholmen, med en folkmängd af 9,131, medan Tingstad har endast 37 invånare! Skillnaden är som synes i båda fallen mycket stor. 1 Äfven den geografiska fördelningen af municipalsamhällena på skilda trakter af Sverige är mycket ojämn, såsom nedanstående öfversikt visar. I Kalmar län saknas dylika samhällen alldeles; i stället finnas som bekant inom detta län många ehuru mestadels helt små köpingar. Talrikast förekomma municipalsamhällena i Göteborgs och Bohus län, där de i allmänhet kunna hänföras till två rätt olika typer: å ena sidan förstads- och industrisamhällen i Göteborgs grannskap, å den andra fiskelägen i skärgården. I de senare är befolkningen vanligen ej särdeles talrik, men däremot så sammanträngd, att tillämpning af någon af stadsstadgarna oftast hälsovårdsstadgans bestämmelser rörande stad blifvit af behofvet påkallad. Uti uppsatser i tidigare årgångar af denna tidskrift hafva upptagits såsom vid 1900 års slut befintliga 108 municipalsamhällen 1 Pä tal om municipalsamhällenas storlek bör det förhållandet ej lämnas alldeles obeaktadt, att i flera fall ett municipalsamhälle ej omfattar hela den ort, som i dagligt tal är känd under samma namn. För att blott anföra tvenne exempel, nämligen de båda i Ångermanland belägna municipalsamhällena, sä räknade Kramfors m:e 968 inv. men Kramfors utom m:et 956, tillsammans således 1,924, och Nylands m:e 209, Nyland utom m:et 508, tillsammans 717.

38 206 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år (däri inräknadt 3 hela kommuner) med en sammanlagd folkmängd af 158,129, och vid 1905 års slut 135 dylika samhällen med sammanlagdt 191,446 invånare. Då nu här ofvan uranicipalsamhällena vid 1911 års ingång, med inräknande af Åhus, Fiskebäckskil och Grundsund, upptagits till 150 med i allt 208,810 invånare, så visar det sig, att municipalsamhällenas såväl antal som folkmängd befunnit sig i stadig tillväxt, och detta ehuru ganska många municipalsamhällen under de senaste åren antingen blifvit köpingar, såsom bl. a. Limhamn, Stocksund, Bollnäs, eller, såsom t. ex. Nyfors, inkorporerats med någon stad. Men afgången har blifvit mer än ersatt genom att nya orter inträdt i municipalsamhällenas led. En undersökning angående folkmängden i sådana tättbebyggda orter å landsbygden, hvilka ännu sakna all laglig afgränsning, är därför af mindre intresse nu än för tio år sedan, då en sådan undersökning ock gjordes (se årg af denna tidskrift); af de orter, för hvilka folkmängdsuppgifter då meddelades, hafva åtskilliga under mellantiden ryckt upp till värdigheten af municipalsamhälle, köping (t. ex. Mellerud, Saltsjöbaden) eller t. o. m. stad (såsom vid 1911 års ingång skedde med Huskvarna). Efterföljande tablå (tab. A) visar emellertid, att ännu åtskilliga folkrika och tättbebyggda orter utan laglig särställning finnas å den svenska landsbygden. I tablån äro upptagna i den mån folkräkningsmaterialet (församlingsboksutdragen) möjliggjort en räkning siffror för orter, som antingen vid 1910 års slut hade en kyrkoskrifven folkmängd 1 af minst 1,000 invånare eller ock under år 1911 blifvit municipalsamhällen eller af annat skäl ansetts kunna påräkna intresse. 2 En särskild uppmärksamhet har ägnats åt Stockholms län, hvarest, som bekant, anläggandet af»villastäder» pågått mycket lifligt under det förflutna årtiondet. Vid en uträkning sådan som den här ifrågavarande är det ofta vanskligt att afgöra, hvar de yttre gränserna för ett tättbefolkadt, köpingsliknande samhälle böra dragas. Där ej församlingsboksutdragen tydligt angifva gränserna (hvilket de vanligen göra för ordnade villastäder och för gamla brukssamhällen, men mera sällan eljest), hafva desamma fått bestämmas så godt sig göra låter, med ledning af karta eller personlig kännedom; och det kan ej undvikas, att folkmängdssiffran i sådana fall blir något osäker och godtyck- 1 Det bör måhända erinras om, att i åtskilliga uppväxande orter den faletiska folkmängden är ej oväsentligt större än den kyrkoskrifna eller rättsliga. s Hvilka orter rätteligen böra medtagas i en sådan förteckning, blir ju i viss mân en smakfràga. För att ej för mycket inkräkta på utrymmet hafva här flera rätt folkrika byar och brukssamhällen dock inga med 1,000 inv. utelämnats; däremot hafva medtagits andra orter, hvilka kunna väntas bilda kärnan i blifvande befolkningscentra eller ock, såsom det jämförelsevis obetydliga Nossebro, varit ifrågasatta till municipalsamhällen.

39 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år Tab. A.

40 208 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år 1911.

41 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år

42 210 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år 1911.

43 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år

44 212 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år Anmärkningar.») Med Väsby villastad skulle kunna sammanräknas Väsby stationsområde (24 inv.) i Eds kommun. a ) Med Hesselby villastad skulle möjligen kunna sammanräknas Löfsta (233 inv.) och Riddersvik (88 inv.) i Järfälla kommun. 3 ) Med Enebybergs villastad skulle kunna sammanräknas Näsby stationssamhälle (246 inv.) i Täby kommun. ) Folkmängdsuppgiften afser hela Skutskärs kapellförsamling, hvilken kan betraktas som en enda tättbebyggd ort (omfattande Bodarne, Skutskär i inskränkt mening samt Härnäs). Med densamma skullo ock kunna sammanräknas den i Valbo kommun af Gäfleborgs län belägna delen af Hamäs (654 inv.). s ) Hvaraf 285 i Dannemora kommun och 437 i Films kommun. ) Omfattar det egentliga verkstadsomrädet med 1,318 inv., Göta kanalomrâde med 1,191 inv. samt öfriga tättbebyggda områden i Motala stads omedelbara närhet med 2,869 inv. Gränsen är naturligtvis svär att uppdraga, och den sistnämnda folkmängdssiffran är därför måhända väl låg. 7 ) Med Norrahammar skulle möiligen kunna sammanräknas vissa inom Sandseryds kommun belägna områden med tillsammans omkring 450 inv. 8 ) Hvaraf 631 i Lofta och 238 i Västra Ed. e ) Ej att förväxla med municipalsamhället Krokslätt i Orgryte kommun, men beläget i

45 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år lig. En- annan svårighet är att afgöra, huruvida befolkningen är nog hopträngd (agglomererad) för att man skall kunna tala om eu köpingsliknande ort; och från denna synpunkt kan det sättas i fråga särskildt beträffande ett par i tabellen upptagna grufsamhällen (såsom Persberg), huruvida de rätteligen hafva sin plats där. Om vissa andra ej därstädes upptagna grufvor, exempelvis Åmmeberg, gäller alldeles otvifvelaktigt, att befolkningen visserligen är talrik nog men allt för kringspridd för att betraktas som en agglomération. I den närmast omgifvande bygden kring (särskildt de större) städerna samlar sig i våra dagar oftast en tätare folkmängd, utan att man likväl alltid kan utpeka något bestämdt område såsom förstad. Exempelvis bo i Asarums-dalen utanför Karlshamn ett par tusen människor, men det är icke möjligt åtminstone icke med ledning af folkräkningsmaterialet att här angifva folkmängd för någon agglomération. Sundsvall är, som bekant, medelpunkten för ett af vårt Jands förnämsta sågverksdistrikt. Några af sågverken äro belägna inom municipalsamhällena Skönsmon och Skönsberg, hvilka böra räknas som förstäder; men äfven utanför dessa samhällen har trävaruindustrien framkallat en större folkmängdstäthet än den på landsbygden vanliga. Insidan af den midt emot staden liggande Alnön är kantad af en nästan sammanhängande omedelbar närhet af detsamma. 10 ) Härmed kan sammanräknas Jonsereds stationsområde (30 Inv.) i Lerums kommun af Älfsborgs län. ") Jämlikt K. bref d. 29 sept skall Trollhättan, sedan vissa villkor blifvit uppfyllda, erhålla stadsrättigheter. Den nya staden kommer att omfatta hela den nuvarande kommunen Trollhättan (7,920 inv. år 1910), ett inom Västra Tunhems kommun beläget mindre område, hvars folkmängd icke kunnat med ledning af folkräkningsmaterialet bestämmas, vidare en del af Vassända-Naglums kommun (Strömslund med 1,531 inv. och åtskilliga andra områden med tillsammans minst 1,284 inv.) samt slutligen en del af Gärdhems kommun (med 1,540 inv.). Den angifna folkmängdssumman 12,275 är således rätteligen något för liten för den blifvande staden, hvilken otvifvelaktigt redan nu kan räknas som en enda agglomération. lä ) Hvaraf 196 i Tranemo och 417 i Södra Åsarp. ") Förutom det egentliga stationsområdet (280 inv.) äro kringliggande gärdar här medräknade. u ) Hagfors bruk och Uddeholm äro båda belägna inom den till Norra Råda kommun hörande Hagfors kapellförsamling (4,331 Inv.), hvilken emellertid omfattar ett betydande område utom de båda bruken. 16 ) Hagaby, Bosta och Södra Bynninge egnahemsområden. 18 ) Hela Degerfors kapellförsamling, hvilken tillhör Karlskoga kommun, räknade 3,726 inv. ") Hela Guldsmedshyttans kapellförsamling, hvilken tillhör Lindesbergs landskommun, räknade 4,037 inv. l8 ) Hvaraf 533 i Bro och 769 i Malma. 10 ) Hvaraf 1,194 i Falu landskommun och 1,401 i den inom Vika kommun (Hosjö kapellförs.) belägna delen (Korsnäs järnverk, Sandviken och Näs). so ) Hela Grängesbergs kapellförsamling, hvilken tillhör Grangärde kommun, räknade 4,688 inv. Den i tabellen anförda siffran afser grufsamhället, men gränsen är svär att draga. S1 ) Sammanlagda invånarantalet i Söderfors (Uppsala och Gäfleborgs länsdelar) var 1,812. ) Hvaraf det egentliga järnvägsområdet 226. " 3 ) Storvik och Hammarby (Storviks sulfitfabrik) kunna möjligen sammanräknas. ") Hela Hofors kapellförsamling, hvilken tillhör Torsåkers kommun, räknade 3,147 inv. 25 ) Hela Ljusne kapellförsamling, hvilken tillhör Söderala kommun, räknade 4,359 inv. n ) Holmsund, Sandvik, Löfön och Djupvikens mnnicipalsamhälle (435 inv.) skulle möjligen kunna betraktas som en agglomération, hvars folkmängd då blefve 3,094. Tecknet f angifver, att orten efter år 1910 blifvit municipalsamhälle. Dock kan ej i hvarje särskildt fall med säkerhet afgöras, huruvida det nya municipalsamhällets omfång sammanfaller med ortens, sådant det här på grund af folkräkningsmaterialet blifvit antaget.

46 214 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år rad sågverk och byar, hvilkas sammanlagda folkmängd kan beräknas till ungefär 5,000, men hvilka man knappast kan betrakta som en enhetlig agglomération. Antalet i tabellen upptagna orter utgör 186, af hvilka Söderfors upptagits två gånger, under Uppsala län och under Gräfle borgs län. Flera af orterna böra för öfrigt rätteligen sammanslås, antingen med hvarandra eller med vissa städer, köpingar eller municipalsamhällen, hvarom mera i det följande. Efter de folkmängdssiffror, som angifvits i tabellen, skulle emellertid orterna kunna fördelas sålunda: 13 med mer än 2,000 invånare i hvar och sammanlagdt 58,575; 72 med 1,000 2,000 invånare och sammanlagdt 97,075; 101 med mindre än 1,000 invånare hvardera och tillsammans 63,851. I allt räkna de 186 orterna således 219,501 invånare. Flertalet af de uppräknade orterna äro bruk eller andra industrisamhällen; därjämte förekomma villastäder och andra förstäder samt stationssamhällen tämligen talrikt. Mera sparsamt företrädda äro fiskelägena, hvilka, för så vidt de äro orter af någon betydenhet, numera mestadels hunnit bli municipalsamhällen. Påfallande är, huru få af Sveriges landthamnar äga någon större folkmängd. Exempelvis har Otterbäcken, som dock utgör ändpunkten för en normalspårig järnvägslinje, endast 159 invånare; och för Bergkvara, som en tid betraktades som köping, angifver kyrkoboksutdraget endast 49 personer; genom medräknande af åtskilliga i närheten belägna gårdar och lägenheter skulle man dock kunna få upp folkmängdssiffran till 588. Enligt internationellt statistiskt språkbruk betecknas hvarje tättbebyggd ort om minst 2,000 inv. såsom stad. Tillämpas denna regel på svenska befolkningsförhållanden vid 1911 års ingång, så skulle 18 af de officiella städerna förlorat denna rang. A andra sidan skulle åtskilliga nya»städer» hafva tillkommit. Såsom i det föregående är omnämndt, funnos 9 köpingar, 30 municipalsamhällen och 13 andra tättbebyggda orter, hvilka hvar för sig räknade mer än 2,000 invånare. Men vid en beräkning sådan som denna angående orternas storlek bör tydligen hvarje ort, vare sig den officiellt är stad eller icke, sammanslås med sina förorter. En af de smärre städerna, Torshälla (med 1,898 inv.) öfverskrider siffran 2,000, ifall man medräknar ett förstadsområde, och bör således kvarstå som stad. Vidare böra hopräknas: Tranås köping och Tranås kvarns municipalsamhälle (tills. 3,412 inv.); Borlänge köping, Domnarf vet och Kvarnsveden (6,710 inv.); Morastrands köping, Morkarlbyn och Mora Noret (3,626 inv.), samt ett stort antal stadskommuner med sina resp. förstäder. Folkmängdssiffran för ifrågavarande städer återfinnes i vidfogade tab. B. Åtskilliga af våra städer få genom en sådan beräkning sin folkmängd väsentligt ökad utöfver den officiella siffran. A andra sidan

47 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år Tab. B. 1 Nämligen: Sundbybergs köping 4,649 inv.; af Bromma kommun Mariehäll 1,657, Kungsholms villastad 660, Stora Essingen 193, Lilla Essingen 281, Svartvik 412, Alvik 234, Bällsta villastad 240; af Spånga kommun Dufbo 1,773; af Solna kommun Lilla Alby 985, Karlberg och Tomteboda (minst) 467, Nya Hufvudsta 3,344, Hufvudsta villatomter (utanför m:et) 186, Hagalunds m:e 4,635, Norra och Västra Hagalund (utanför m:et) samt Vasalund 1,201, Järfva (ung.) 400, Råsunda 288, Stocksundsbro 236; Stocksunds köping 867; Djursholms köping 3,455; Lidingö köping 4,474: af Nacka kommun: Henriksdal m. m. 85Ï, Hästholmen 183, Järla med kringliggande 1,956, Storängen 587, Dufnäs med kringliggande 367; Saltsjöbadens köping 2,286; af Brännkyrka kommun: Liljeholmens m:e 9,131, Fridhem (med Klubben och Eolshäll) 335, Örby 2,330, Älfsjö station och villastad 334, Lângbrodal 959, Södertörns villastad 334, Enskede villastad 1,688. Summa 51,978, som kan anses motsvara Stockholms förstadsbofolkning i ordets -snäfvare omfattning. I ofvanståendc siffra har nämligen icke medräknats folkmängden i åtskilliga samhällen, som visserligen äro belägna något längre frän Stockholm än de nyss nämnda, men dock till stor del bebodda af personer, som hafva sin dagliga sysselsättning i hufvudstaden. Sådana samhällen äro: Bromsten med 1,968 inv., Solhem 1,288, Flysta 360, Hesselby villastad 1,274, Riddersvik och Löfsta 321, Enebyberg och Näsby 551, Täby stationssamhälle 517, Norrviken 371, Huddinge villastad 232, Segeltorp 256, Hörningsnäs 217, Tumba 1.045, Tullinge och Hamra 661, Rönninge 887; äfven Nynäshamns köping med 1,714 inv. skulle kunna räknas hit. Folkmängdssumman för här uppräknade aflägsnare förorter utgör 11,662. Ett annat beräkningssätt vore att såsom Stockholms förstadszon betrakta de till inkorporering med staden föreslagna Bocknar (Bromma med Sundbyberg, Solna, Lidingö, Nacka med Saltsjöbaden samt Brännkyrka) samt dessutom de tre orterna Djursholm, Stocksund och Dufbo, hvilka väl under alla omständigheter böra räknas som förstäder. Man erhåller då en folkmängdsumma af 61,831, oeh således för Stockholm med omgifning ett invånarantal af 404,154.

48 216 Folkmängden i tättbebyggda orter å den svenska landsbygden år må erkännas, att flera städer omfatta förutom det egentliga stadslikt bebyggda området äfven rätt vidsträckta mera landtliga eller åtminstone glest bebyggda delar. Detta är särskildt fallet med städer, som genom inkorporeringar utvidgat sina gränser, såsom Eskilstuna och Jönköping, men förekommer äfven annorstädes, t. ex. i Sala; företeelsen är för öfrigt visst icke inskränkt till de svenska städerna. Ville man nu räkna endast med de områden, som fullt hafva karaktären af stad, så skulle för åtskilliga städer få företagas en afsevärd reduktion af de officiella siffrorna, naturligtvis främst i fråga om arealen, men äfven beträffande folkmängden. En sådan undersökning, som för geografen kan erbjuda stort intresse, torde dock vid en uteslutande statistisk behandling af folkmängdsförhållandena kunna lämpligen lämnas åsido; så mycket hellre som man kan taga för gifvet, att städernas områden icke annat än i sällsynta, undantagsfall komma att minskas, hvaremot det endast är en tidsfråga, när vissa städer komma att öka sin areal och folkmängd genom införlifvande af förstäder. Ifall alla själfständiga agglomerationer om minst 2,000 invånare betraktas som städer och grupperas efter storleken, hvarvid hvarje stad erhåller minst sin officiella folkmängdssiffra och förstäder, där sådana finnas, sammanföras med sina hufvudorter, så skulle vid 1911 års ingång denna gruppering, jämförd med den officiella, hafva tett sig sålunda: Äfven om icke allt för stor vikt bör fästas vid dessa siffror, så är det klart, att om man utgår från den vedertagna internationella måttstocken på en stad man erhåller en högre siffra för den svenska stadsbefolkningen än med den officiella indelningen. Emellertid skulle redan genom öfver flyttning till städerna af sådana orter, hvilka lagstiftningen utmärkt med i någon mån stadsliknande karaktär (nämligen köpingar och municipalsamhällen) och hvilka tillika hade hvardera en folkmängd på minst 2,000, stadsbefolkningens numerär fått mer än ersättning för den förlust, som kunde ha uppstått genom ett samtidigt frånskiljande af undermåliga städer. E. Arosenius.

49 Nya bestämmelser rörande den officiella statistikens yttre anordning. Genom nådigt bref till Statistiska tabellkommissionen den 29 september 1911 och tabellkommissionens beslut den 2 december 1911 hafva nya grunder blifvit fastställda för det statistiska tryckets yttre anordning. Då dessa grunder torde vara af mera allmänt intresse, ätergifvas här nedan ifrågavarande nådiga bref och de af tabellkommissionen fastställda bestämmelserna. Kungl. Ma,j:ts nådiga bref till Statistiska tabellkommissionen den 29 september 1911 angående de statistiska publikationernas indelning och format m. m. GUSTAF &c. &c. Vår ynnest &c. Den i nåder den 20 januari 1905 tillsatta kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag, huru inom rikets officiella statistik största möjliga enhet och planmässighet äfvensom ökad skyndsamhet vid publikationen må kunna åstadkommas, har i sitt den 7 september 1910 afgifna underdåniga betänkande angående Sveriges officiella statistik och dess allmänna organisation framställt vissa förslag rörande de statistiska publikationerna, öfver hvilka förslag Ni den 15 november 1910 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande. Vid föredragning af detta ärende hafva Vi funnit godt föreskrifva, att den officiella statistiken skall, börjande, där ej på särskild framställning uppskof varder af Konungen medgifvet, med de publikationer som afse år 1911, fördelas i tvenne serier, Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden ; att tillsvidare skola ingå i den förra af dessa serier följande publikationer, nämligen samtliga till serien Bidrag till Sveriges officiella statistik hörande publikationer tillika med de publikationer,

50 218 Nya bestämmelser rörande den officiella statistikens yttre anordning. som må komma att ersätta för närvarande i nämnda serie ingående, samt dessutom riksförsäkringsanstaltens årsberättelse, försäkringsinspektionens årsberättelse, arbetsstatistiken. arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses årsberättelse och marinöfverläkarens årsberättelse samt i den senare serien följande publikationer, nämligen tillfälliga statistiska undersökningar, meddelanden från kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik, sammandrag af svenska järnvägars trafikrapporter samt bankinspektionens månadssammandrag af bankernas uppgifter och öfversikt öfver deras ställning enligt boksluten ; att de till nämnda serier hörande publikationerna skola utgifvas i oktavformat med dimensionerna 255 x 170 millimeter för sida i oskuret skick och med en tryckyta af 190 x 130 millimeter för text, dock att i undantagsfall i stället må med Vårt medgifvande nyttjas det hittills för serien Bidrag till Sveriges officiella statistik använda formatet; att tidpunkten för det nya formatets användande skall, med afseende å de särskilda publikationerna, inträda så snart de, enligt hvad ofvan stadgas, införas i någon af ofvannämnda serier; att Ni äger att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad kommittén föreslagit, fastställa erforderliga närmare bestämmelser rörande det statistiska tryckets yttre anordning; att i de statistiska berättelserna skall i innehållsförteckningen meddelas fransk öfversättning af viktigare kolumnhufvuden och textspalter samt att fransk resumé af berättelsens innehåll skall bifogas i den utsträckning, som kan anses påkallad ; att hvad särskildt är föreskrifvet om utdelningen af serien Bidrag till Sveriges officiella statistik skall äga tillämpning å serierna Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden, dock att bankinspektionens publikationer jämväl fortfarande skola utdelas genom post- och inrikes tidningar; att publikationer tillhörande serien Sveriges officiella statistik skola kartonnerade dels utdelas till de myndigheter och officiella samlingar inom landet, som skola erhålla dem, samt till Riksdagens ledamöter, dels för köpare tillhandahållas genom bokhandeln; att försäljningspriset för de statistiska publikationerna skall af vederbörande ämbetsverk bestämmas och utgöra högst 5 öre för ark jämte eventuellt tillägg för kartonnering, kartor, diagram m. m.; att inkomsten genom försäljning af statistiska publikationer skall uppdebiteras till det anslag, från hvilket tryckningskostnaderna blifvit bestridda; att i fråga om tryckningen af sådana publikationer, som icke utkomma årligen, samt sådana, som. på grund af sin beskaffenhet antingen måste eller utan olägenhet kunna årligen nysättas, äfvensom i fråga om större leveranser af blankettryck, nådiga förordningen

51 Nya bestämmelser rörande den officiella statistikens yttre anordning. 219 angående statens upphandlings- och entreprenadväsende med mera den 17 november 1893 skall lända till efterrättelse; att i öfrigt uppgörelse under hand må träffas om tryckningen af blanketter och de statistiska publikationerna; att reservupplagan af de statistiska publikationerna icke må annat än i undantagsfall bestämmas till mer än 200 exemplar, och att densamma skall beräknas till endast 50 exemplar af sådana publikationer, hvaraf afgången efter den ordinarie utdelningens afslutande är ringa. Tillika halva Vi, med anledning däraf, att den af Vårt och rikets kommerskollegium utgilna arbetsstatistiken skall för framtiden ingå i de ofvannämnda serierna, funnit godt förordna, att hvad i nådiga instruktionen för statistiska tabellkommissionen den 22 oktober 1886 stadgas rörande ämbetsverkens representerande i nämnda kommission skall beträffande kommerskollegium äga til 1- lämpning å en hvar af kollegii afdelningar för näringsstatistik och arbetsstatistik. H vilket Vi Eder till kännedom och underdånig efterrättelse samt vederbörandes förständigande härigenom meddela. Stockholms slott den 29 september GUSTAF Carl Swartz. Bestämmelser rörande det statistiska tryckets yttre anordning, fastställda af Statistiska tabellkommissionen deu 2 december 1911 (med senare ändringar). A). Serieindelning. Det statistiska trycket fördelas i serierna Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden. Serien Sveriges officiella statistik omfattar tillsvidare följande hufvud- och underafdelningar: Öfversikter öfver rikets utveckling. Folkmängden och dess förändringar. Folkräkningar. Befolkningsrörelsen. Folkmängd inom administrativa områden Stat. Tidskrift ls(i:e hä/t. Ut- och invandring. Dödsorsaker. Dödlighets- och lifslängdstabeller. Hälso- och sjukvård. Allmän hälso- och sjukvård. Sinnessjukvård.

52 220 Nya bestämmelser rörande den officiella statistikens yttre anordning. Hälso- och sjukvård vid armén. Hälso- och sjukvård vid marinen. Fast egendom. Landtmätcri. Jordbruk och boskapsskötsel. Årsväxten. Skogshushållning. Kungl. Domänstyrelsens förvaltning. Industri och bergshandtering. Industri. Bergshandtering. Handel. Sjöfart. Lotsverket. Allmänna väg- och vattenbyggnader. Vägar och skjutsanstalter. Järnvägar. Statens järnvägar. Allmän järnvägsstatistik. Postverket. Telefon och telegraf. Sparbanker. Postsparbanken. Allmän sparbanksstatistik. Försäkringsväsen. Riksförsäkringsanstalten. Registrerade sjukkassor. Enskilda försäkringsanstalter. Fromma stiftelser. Socialstatistik. Olycksfall i arbete. Lifsmedels- och bostadspriser. Arbetsinställelser. Kollektivaftal. Den offentliga arbetsförmedlingen. Specialundersökningar. Fattigvård. Rättsväsen. Fångvård. Undervisning. Folkundervisning. Allmänna läroverk. Allmänna val. Riksdagsmannaval. Landstingsmannaval. Finanser. Accispliktiga näringar. Kommunalförvaltning. Serien Statistiska meddelanden omfattar tillsvidare underserier: Ser. A. Tillfälliga statistiska undersökningar. Ser. D. Järnvägsstatistiska meddelanden. Ser. E. Uppgifter om bankerna. Ser. F. Sociala meddelanden. följande B). AllmSn anordning af berättelserna, paginering:, kolumntitlnr, innehållsförteckning, fransk resumé. Allmänna planen för de statistiska berättelserna och formulären för uppgifternas inhämtande äfvensom förslag om viktigare förändringar härutinnan skola granskas af Kungl. Statistiska tabellkommissionen (jfr Svensk författningssamling 1886: n:r 77). I nådigt bref den 11 december 1885 har Kungl Maj:t»funnit godt anbefalla samtliga ämbetsverk, h vilka hafva utgifvandet af statistiska publikationer sig anförtrodt, att tillse, att för besparing i kostnaderna utrymmet i publikationerna tillgodogöres på bästa

53 Nya bestämmelser rörande den officiella statistikens yttre anordning. 221 möjliga sätt, där detta kan ske utan uppoffring af tydlighet och redighet samt äfven utan åsidosättande af de fordringar man bör ställa på verk utgifna pä statens bekostnad». (1 detta fall erinras, att kontroll är erforderlig därå, att sättningen ej verkställes spatiösare än hvad nödigt är. Det kan någon gång vara billigare att i vissa delar sätta om en allt för spatiöst satt text eller tabell än att trycka den sådan den är.) Berättelsen hör i allmänhet omfatta två af delningar, nämligen text- och tabellafdelning. Dessa afdelningar åtskiljas dock icke i särskilda häften eller ens genom särskilda titelblad. Om likväl tabellafdelningen börjar å en vänstersida och den närmast föregående sidan icke inrymmer text, utan skulle blifva blank, må å denna insättas en lämplig rubrik eller blott ordet Tabeller. I allmänhet böra inga Hanka sidor förekomma, vare sig i texteller i tahellafdelning. I afseende på texts och tabellers innehåll erinras, att allt hvad som kan anses vara text bör hänföras till textafdelningen och ej intagas i tabellafdelningen annorledes än som anmärkningar till tabellerna. Tabellerna däremot kunna förekomma på två sätt, nämligen antingen i särskild tabellafdelning eller ock intagna i texten (texttabeller). Tabellafdelningen skall enligt regel innehålla de absoluta talen för året och möjligen slutsummor eller dylika öfversiktstal för föregående år. Äfven vissa procenttal kunna, om så anses lämpligt, införas i tabellafdelningen. Sistnämnda tal och sammanställningar af tabellafdelningen s siffror för året och föregående år höra dock egentligen till texten, där de jämte sådana absoluta tal, som icke lämpligen kunna inrymmas i tabellafdelningen, antingen intagas i den egentliga texten eller införas såsom texttabeller. Berättelsen pagineras med vanliga arabiska siffror (1, 2, 3 o. s. v.). Tryckes tabellafdelningen förr än texten och erfordrar den därför särskild paginering, användes för texten arabiska siffror med bifogad asterisk. Hvarje sida förses med kolumntitel (d. v. s. kort öfverskrift, innehållande uppgift om sidans innehåll). Marginalrubriker eller hänvisningar i marginalen till tabeller användas icke, utan begagnas i deras ställe kursiv eller halffet stil för betecknande ord i texten. Länen böra, åtminstone i tabeller, följa efter hvarandra i den vanliga länsföljden. Innehållsförteckningen bör följa närmast efter titelbladet, först svensk och därefter fransk innehållsförteckning. I den sistnämnda meddelas äfven öfversättning af viktigare kolumnhufvuden och textkoluraner i tabellafdelningen, lämpligen på sätt som hittills skett i

54 222 Nya bestämmelser rörande den officiella statistikens yttre anordning. C). Anordning särskildt af tabellerna. befolkningsstatistiken. Ej paginerade bilagor (kartor, diagram o. dyl.) skola särskildt angifvas i innehållsförteckningen. Fransk resumé bör i regeln följa närmast efter innehållsförteckningen, men kan äfven förläggas till slutet af texten eller tabellafdelningen. Om skillnaden emellan texttabeller och tabellafdelningstabeller samt om de senares paginering är of van nämndt. I afaeende å tabeller iakttages i öfrigt följande. Tryckning af tabell pä särskildt blad eller på så stort papper, att det måste invikas eller få s. k. klaffar, bör såvidt möjligt undvikas. Där texttabeller signeras, verkställes detta med stor bokstaf (t. ex. Tab. A, Tab. B o. s. v., Tab. Aa, Tab. Ab o. s. v.). Tabellafdelningstabeller böra alltid signeras, hvarvid användas arabiska siffror (t. ex. Tab. 1, Tab. 2 o. s. v.). Kan tabell ej fylla sidan på bredden, utan att blifva särdeles spatiös, och. kan den ej lämpligen spaltas, göres den smalare än sidans ordinarie bredd. Är tabellen mycket smal, bör den spaltas, hvarvid spalterna åtskiljas genom en halffet linje. Får tabell ej rum på en sidas bredd, men skulle blifva för spatiös på helt uppslag, göres den större än den vanliga sidan, dock högst 150 mm. bred och 200 mm. hög, kolumntiteln oberäknad, eller ock må tabellen vändas på tvären, så att tabellens öfverskrift och kolumnhufvuden komma till vänster å (den icke vända) bokens sida. Fortsätter vänd tabell på andra sidan af samma uppslag, upprepas ej kolumnernas hufvud på senare sidan. Fortsätter eljest tabell på ny sida eller nytt uppslag, upprepas i form af kolumntitel tabellens signering och öfverskrift med tillägg af ordet:»forts.», hvilket sättes efter numret (bokstafven) och inom parentes; t. ex. Tab. 1 (forts.). Vid sådant upprepande må öfverskriften lämpligen förkortas. Tabellerna begränsas upptill med en fetfin linje samt på vänstra och högra sidan med en fin linje. I tabell å uppslag betecknas hvarje sifferrad med ordningsnummer, som införes längst till vänster och längst till höger på uppslaget. Kolumnerna göras i mindre tabeller gärna lika breda, om tabellerna icke därigenom blifva alltför spatiösa. Kolumnernas bredd bestämmes ofta af rubrikernas i hufvudet storlek, men om denna icke lägger hinder i vägen, kan kolumnernas bredd rättas efter det största siffertalet, med tillägg af 1 /i petit före och efter, d. v. s. mellan talet och linjerna på ömse sidor. Där af utrymmesskäl så erfordras, må dock siffrorna sättas omedelbart intill linjerna.

55 Nya bestämmelser rörande den officiella statistikens yttre anordning. 223 Större sammanhörande grupper af kolumner åtskiljas genom en halffet linje; mindre grupper inom dessa större åtskiljas genom en dubbelfin linje. Halffeta, dubbelfina eller fina kolumnlinjer, som i tabell å uppslag infalla vid bindsteget, sättas lika på båda sidor om steget. (Med bindsteg menas den otryckta delen af papperet invid ryggen.) Tabellafdelningens kolumner numreras. Vid numreringen, hvarvid textkolumnen erhåller 1, sättas siffrorna, hvilka böra vara små antikvasiffror, öfverst i kolunmhufvudet. Texttabellernas kolumner behöfva enligt regel ej numreras. Tabellernas hufvuäen göras så, att de af sidan upptaga så liten del som möjligt. Skriften häri skall enligt regel vara horisontal, men kan för utrymmes skull äfven sättas vertikalt, dock så, att den läses uppifrån nedåt. Blandning af horisontal och vertikal skrift i med hvarandra jämnställda kolumner bör i allmänhet undvikas, så vida ej sådant kräfves af utrymmesskäl. Kolumnhufvudena skiljas från den egentliga tabellen genom en halffet linje. D). Stilar, talbetcckningar, format, papper, titelblad, omslag, bandindelning, kartonnering. Stilarne skola såvidt möjligt vara: i text medelstor korpus med V<t petits mellanslag (samma stil och mellanslag, som här användas); i tabeller för textkolumner och kolumnhufvuden liten, smal petit och för sifferkolumner stora petitsiffror, antingen med 1 /s petits mellanslag eller ock utan mellanslag, i hvilket sistnämnda fall såvidt möjligt V» petits mellanslag insattes efter hvar femte rad. För starkt framhäfvande af ord i texten användes kursiv, för mindre starkt framhäfvande spärrad stil. Till rubriker och dylikt begagnas fet eller halffet stil utom till kolumntitlar, hvartill nyttjas magra kapitäler. Vid talbeteclcningar brukas i allmänhet antikvasiffror; s. k. media;- valsiffror användas endast, när så erfordras för åtskiljande af olika uppgifter eller för att utmärka, att uppgift är att betrakta såsom i hög grad osäker. För summor (såväl när de upptaga särskild kolumn som när de utgöra särskild rad) användas halffeta eller, för delsummor, egyptiska siffror. För decimaler begagnas små siffror. Siffergrupper af tre och tre siffror åtskiljas genom en smal utslutning, icke genom komma. Decimaler afskiljas från hela talet genom en punkt, satt upptill i raden (t. ex. I - 25). Formatet skall vara oktav med dimensionerna 255x170 mm. för sida i oskuret och 242x165 mm. i skuret skick för häftadt och 237x162 mm. för kartonneradt exemplar. Tryckytan skall för text, kolumntiteln oberäknad, utgöra 190x130 mm. med den jämkuing

56 224 Nya bestämmelser rörande den officiella statistikens yttre anordning. häri, som med hänsyn till de s. k. typografiska enheterna må erfordras. Sida satt med stil på fransk kägel inrymmer 42 rader, med stil på Norstedts kägel 45 rader. Vid bedömande af kostnadsberäkningar bör hänsyn tagas härtill. Rörande tabellers tryckyta se ofvan under C). Papperet skall vara glättadt normaltryckpapper i formatet 680x1,020 mm. och väga 52 kg. per 1,000 ark. Titelblad tryckas i enlighet med bifogade exempel. 1 Omslag tryckas såsom titelbladen, dock med kraftigare stilar och med uteslutande af uppgiften om tryckort och tryckår. Såvidt möjligt anbringas ryggtitel å omslagen, i enlighet med hvad här nedan sägs i fråga om bandet på kartonneradt exemplar. Rörande anordningen af titelblad, om sådant anses behöfligt, och omslag för de särskilda häftena af Statistiska meddelanden, serierna D, E och F, bestämmer dock vederbörande ämbetsverk. Titelblad och innehållsförteckning till afslutadt band af Statistiska meddelanden, serien A, ombesörjes af Statistiska centralbyrån. På omslaget af häftade exemplar af Statistiska centralbyråns publikationer meddelas en öfversikt af samtliga utkomna häften i serierna Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden samt under öfvergångstiden jämväl serien Bidrag till Sveriges officiella statistik. Det häfte, hvartill omslaget hör, räknas härvid såsom utkommet, öfriga ämbetsverk kunna på omslaget till sina publikationer meddela antingen en dylik fullständig förteckning eller ock förteckning öfver endast ämbetsverkets egna samt eventuellt närliggande publikationer. Dagen, då tryckningstillstånd å sista arket meddelats, angifves indirekt på omslaget genom uppgift om, till hvilken tidpunkt förteckningen öfver utgifna publikationer hänför sig. Bandindelning. I serien Sveriges officiella statistik betraktas hvarje häfte såsom ett särskildt band. I serierna D, E och F af Statistiska meddelanden utgör hvarje årgång eller, om sådant synes lämpligare, half årgång ett band, som pagineras i fortlöpande följd. Till sista häftet af hvarje band bifogas titelblad och, om så erfordras, innehållsförteckning till hela bandet. I serien A af Statistiska meddelanden pagineras hvarje häfte för sig. De särskilda häftena i hvarje band, som bör omfatta omkring 500 sidor, numreras i följd i enlighet med anvisningar, som på begäran meddelas af Statistiska centralbyrån. Kartonnering behöfver endast ske i fråga om publikationer tillhörande serien Sveriges officiella statistik. Bandet å kartonneradt exemplar skall vara af samma färg, som användts för Statistiska kommitténs betänkande. På framsidan anbringas i mörkblått tryck 'Ej här aftryckta.