Sveriges officiella statistik i sammandrag Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige Anmärkning:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sveriges officiella statistik i sammandrag / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, Fr. o m. årgång 1871 publicerad som första nummer i Statistisk tidskrift även med innehållsförteckning på franska. Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige / SCB - Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Fritt tillgänglig från 1914 på internet. Anmärkning: Vid digitalisering av Statistisk tidskrift, , har häftena med Sveriges officiella statistik i sammandrag och tre bilagor brutits ut ur sin årgång och behandlats som separata häften. Statistisk tidskrift. 1913: häft Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-st-1913_h

3 STATISTISK TIDSKRIFT UTGIVEN AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. [Häft ] STOCKHOLM 1919 kungl. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Innehåll av årgången [Häft. 161] Årgångens N:o 1. Sid. Sveriges officiella statistik i sammandrag 1 [Häft. 162] Årgångens N:o 2. Statistiska uppgifter till belysande av Sveriges ekonomiska förhållanden under år 1912 och närmast föregående år 185 [Häft. 163] Årgångens N:o 3. Aktiebolagens kommunala rösträtt 219 Bestämning av tyngdpunkten för befolkningen i Sverige folkräkningsåret [Häft. 164] Årgångens N:o 4. Tabeller rörande skjutsväsendet i Sverige åren Skjutsväsendet åren under jämförelse med utvecklingen sedan Lappar och finnar i Sveriges tre nordligaste län år Om dödfödselfrekvens samt dödlighet bland barn i första levnadsåret år 1910 med hänsyn tagen till moderns ålder 274 Den svenska befolkningen i Förenta Staterna år [Häft. 165] Årgångens Supplement. Register till tidskriftens samtliga årgångar ( ) 1

6

7 STATISTISKA UPPGIFTER TILL BELYSANDE AF SVERIGES EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN UNDER ÅR 1912 OCH NÄRMAST FÖREGÅENDE ÅR UTGIFNA AF KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

8 PAPPER FRÅN LESSEBO STOCKHOLM KUNGL BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1913 [131004]

9 187 Tab. 1. Folkmängd år 1912 och folkökning åren ') Trälleborgs landsförsaml. och en del af Kyrkoköpinge socken, med 5,421 inv., införlifvades vid arets början med Trälleborgs stad. ") Ljungarums socken, med 1,834 inv., införlifvadee vid årets början med Jönköpings stad. Ett område af Valbo socken, med 8,030 pers., öfverflyttades under året till Gäfle stad. En del af Hälsingtuna och Idenors socknar, med 1,755 pers., öfverflyttades under aret till Hudiksvalls stad. Tidaholms köping blef stad den 1 jan s ) Vid årets början införlifvades S:t Lars socken, med 4,008 inv., med Linköpings stad och Vftstra Skreflinge socken, med 4,783 inv., med Malmö stad. Köpingarna Huskvarna, Eelöf och Arvika blefvo städer den 1 jan ) Efter genomförande af de i tab. 5, not 3 7 omnämnda förändringarna i den administrativa indelningen utgjorde folkmängden den 1 jan 1913 pä landsbygden 4,141,768 och i städerna 1,462,424.

10 Tab. 2. Giftermål, födelser och dödsfall, i absoluta tal, åren Anm. För är 1912 äro samtliga och far är 1911 flertalet uppgifter preliminära. Enligt erfarenhet frän föregående år torde de preliminära talen, eärskildt hvad de födda angår, Tara något lägre än de verkliga.

11 Tab. 3. Giftermål, födelser och dödsfall, på 1,000 invånare af medelfolkmängden, åren Anm. För år 1912 äro samtliga och för år 1911 de flesta talen preliminära. Enligt erfarenhet från föregående år torde de preliminära talen, särskildt hvad de födda angår, vara något lägre än de verkliga. 189

12 Tab. 4. Immigranter och emigranter samt vinst eller förlust genom inrikes omflyttning åren ') Preliminära uppgifter.

13 191 Tab. 5. Städernas folkmängd år 1913 samt folkökning åren 1911 och ') Blef stad den 1 jan ) Se tab. 1 not 3. <>) Med inräknande af ett område af Lunds landsförsamling, som den 1 jan införlifvades med Lund, hade «taden 21,646 inv. ) Med inräknande af Brännkyrka socken, som den 1 jan. 19i;t införlifvades med Stockholm, hade staden 376,171 inv. 6 ) Med inräknande af vissa områden af Östertälje, Västertälje och Tveta socknar, som den 1 jan införlifvades med Södertälje, hade staden 11,897 inv. e ) Med inräknande af ett område af Umeå landsförsamling, som den 1 jan införlifvades med Umeå, hade staden 6,04f> inv. 7 ) Med inräknande af ett område af Vaxholms landeförsamling, som don 1 jan införlifvades med Vaxholm, hade staden 3,149 inv.

14 192 Tab. 6. Konkurser, åren , i hvilka stämning å borgenärer första gången offentliggjorts i allmänna tidningarna. ') Städerna Arvika, Borgholm, Eelöf, Haparanda, Husisarna och Tidaholm iiro här hiinfiirda till landsbygden.

15 Tab. 6. (Forts.) 193 f Statist. Tidshr. 162:a haft.

16 194 Tab. 7. Beräknad skörd af säd och potatis åren ') Beräknadt med ledning af markegångsprisen samt uppgift frän K. Kontrollstyrelsen angående priset & potatis.

17 195 Tab. 8. In- och utförsel af viktigare varor åren [Preliminära uppgifter, omfattande för införseln direkt och frän transitupplag tuubehandlade varor jämte uppläggningar pä nederlag men ej förtullningar därifrån samt för utförseln jämväl utförsel frän nederlag.]

18 196 Tab. 8. (Forts.)

19 Tab. 8. (Forts.) 197 J ) Rubriken upptagen först april år 1909.

20 198 Tab. 8. (Forts.) Tab. 9. Handelsflottan åren 1911 och [Fartyg om 20 ton och däröfver. För ar 1912 preliminära uppgifter.] ) Rubriken upptagen föret mare år 1912.

21 199 Tab. 10. Statens och enskilda järnvägars 1 ) längd vid slutet af år 1912 samt inkomster per dag och bankilometer åren >) Utom Gammelstad Karlevilt, Ämmeberge, Örebro Skebäck, Falköping Uddog&rden, Malma Haggården och Munkedals järnvägar utgörande tillsammans 22 km. normalspårig och 13 km. smalspårig bana. ) Fr. o. m inga häri angfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn (69 km.). Bandelen Bastuträsk-Skellefteå Kallholmen (63 km.) öppnades för trafik den 1 sept Bnndelen Östersund Longvik (3 km.) öppnades för trafik den 13 nov Bnndelen Häggenås Ulriksfors (91 km.) öppnades för trafik den 1 dec s ) Eämsbyttan Idkerherget (10 km.) öppnades för trafik den 1 okt ') Dalby Skartofta öppnades för trafik 1 nov δ ) Omfattar sedan 1911 äfven Siljans järnväg." ) Omfattar sedan 1911 äfven Nybro Säfsjöströms. järnväg. 7 ) Varberg Ullared (31 km.) öppnades för trafik den 1 april 1911 och Uilared Ätran (18 km.) den 22 juli 1911.

22 200 Tab. 10. (Forts.) ') Öppnades för trafik den 14 maj a ) Se not. 6 å föreg. sid.») Ages af staten men förvaltas «om en enskild järnväg. 4 ) Se not. 5 I föreg. sid. 5 ) 31 km. öppnade» för trafik den 15 maj och 1 km. den 1 oktober e ) Tillhör staten, men trafikeras af Frövl Ludvika järnväg. 7 ) Trafikeras af statens järnvägar.

23 Tab. 10. (Forts.) 201 ') Järnvägarna Köping Uttersberg och Uttereberg Riddarhyttan äro sedan 1 jan sammanslagna.») Bandelen Mariestad G&rdsjö (39 km.) öppnades för trafik den 1 januari ) Bandelen Färjestaden Näsby (51 km.) öppnades för trafik den 1 februari «) Bandelen Asheda Virserum (27 km!) öppnades för trafik den 23 dec ) Bandelen Alsterbro Kråksmala (10 km.) öppnades för trafik den 23 dee

24 202 Tab. 10. (Forts.) Tab. 11. Statens och enskilda järnvägars inkomster, i kronor, per dag och bankilometer under hvarje månad åren '}. Nättraby Alnaryd Eringsboda järnväg har från 1 sept ofvertagit Eringsboda Älmeboda järnväg, som öppnades for trafik don 1 sept ) A Stafajö järnväg, som trafikeras endast en del af året upptogs trafiken är 1911 under mars månad och år 1912 under april.

25 203 Tab. 12. Statens järnvägar åren [För år 1912 delvis preliminära uppgifter.] Anm. Särskilda uppgifter om afkastningen under Ur 1912 meddelas i tab. 14.!) FrâD och med är 1911 ingår all trafik a ångfärjorna i här lämnade uppgifter. För åren utgjorde antalet resande resp. 31,808, 34,506 och 59,781 samt godstraflken resp. 82,935, 85,088 och 79,717 ton. 2 ) Före år 1911 endast resgodsöfvervikt. 3 ) Från och med år 1911 äro inkomsterna för ångfärjctrafiken uppdelade på resp. grupper; för åren ingå de i >öfriga inkomster» med resp. 187,934, 266,976 och 605,687 kr.

26 204 Tab. 13. Statens telegraf- och telefonväsende åren [För år 1912 preliminära uppgifter.] Anm. Särskilda uppgifter om afkastningen under år 1912 meddelas i tab. 14.

27 Tab. 14 Statens affärsverksamhet under år

28 206 Tab. 15. Registrerade aktiebolag och bankbolag åren Tab. 16. Bankernas tillgångar och skulder vid slutet af åren , i kronor.

29 Tab. 16. (Forts.) 207 J ) Häri ïngl ej ho«banker upptagna lin.! ) Häri ingå äfven hos banker upptagna lån.

30 208 Tab. 17. Riksbankens utelöpande sedlar vid slutet af hvarje månad åren , i kronor. Tab. 18. Omsättning i Riksbankens clearingafdelning under hvarje månad åren , i kronor.

31 209 Tab. 19. Insättningar och uttagningar i postsparbanken och sparbankerna åren 1911 och 1912, i kronor. [Siffrorna för år 1912 äro preliminära och grunda sig på af Statistiska Centralbyrån från sparbankerna särskildt införskaffade uppgifter.]

32 210 Tab. 20. Beskattningsbar inkomst samt på inkomsten ut- Anm. Uppgifterna om utdebiterade kommunalutskylder afse jämväl utskylder för kyrka I de fall, där utdebiteringen varit olika för olika beskattningsföremål, afse uppgifterna om ututdebiteringen per 100 kronor inkomst af fastighet meddelas i noter. Orsaken till att här statistik, litt. U, ligger hufvndsakligen i olika beräkningssätt. Att hundradedelen af inkomsten saltat exakt samma samma, som uppgifvits såsom ntdebiterad, beror pä att en del af inkomsten l ) För åren afse uppgifterna Arvika köping.») Af fast egendom: , For» och Klosters församlingar har utdebiteringen med några öre skiljt sig från den ofvan uppförsamling; i Kopparbergs församlings stadsdel: , "30, , , 1913 med några öre skiljt sig trän den ofvan uppgifna. ') utdebiteringen af >annan fastighet» afse uppgifterna Hnskvarna köping. ) Medeltal; af fast egendom i hela staden samt i Amiraliteteförsamlingen: , '96, , , ) Utdebi , u ) Utdebiteringen i den med Malmö stad år 1910 inkorporerade Västra , , ,

33 211 debiterade kommunalutskylder i städerna åren «ch folkskola, i allmänhet dock med undantag af uttaxerade aflöningsmedel till prästerskapet. debiteringen per bevillningekrona utskyldsboloppet per 100 kronor inkomst af kapital eller arbete, meddelade uppgifter icke i allo öfverensstämma med motsvarande i Bidrag till Sveriges officiella multiplicerad med utdebiteringen per 100 kronor inkomat i åtskilliga fall icke gifver till revaïit fri Mn utgörande af kommunalutskylder , , , ») Uppgifterna afse Eskilstuna gamla församling; i gifna. ) För åren afse uppgifterna Eslöfs köping. 4 ) uppgifterna afse Kristine _ β\ Uppgifterna afse gamla stadens församlingar; i Lundby församling har utdebiteringen har öfverstigit den ofvan uppgifna med 65 öre och med 1 kr. 8 ) För åren f inkomst i stadsförsamlingen: , , , , ; af inkomst teringen i den med Linköpings stad är 1910 inkorporerade S;t Lars församling utgjorde , Skrelinge församling utgjorde , , ») Af fast egendom : ,

34 212 Tab. 20. (Forts.) ') Af fast egendom: , , ") Medeltal; i Västra församlingen: , , ». 3 ) Af jordbruksfastighet: , , Klara församling: , , , , ; i Ulrika Eleonora för- 6-71, , «G, ; i Gnstaf Vasa församling: , , , Jakobs församling: , , ; i Johannes församling: '42, 687, , ; i Oskars församling: , , , ; ling: , , ; i Maria Magdalena församling: , , , , , «) För är 1909 afse uppgifterna Tidaholms ) Af fast egendom: , , , ,

35 Tab. 20. (Forts.) , , , ; i Östra församlingen: , , ) Medeltal; i Nikolai församling: , 1H , , : i samling: , , , ; i Adolf Fredriks församling: : i Mattel församling: , , '82, , 1913 «'88; i , , ; i Hedvig Eleonora församling: , , 1911 i Engelbrekts församling: '31, , , ; i Katarina försam , , ; i Brännkyrka församling: ) Af fast egendom: iöping. r ) utdebiteringen af fast egendom har med 30 öre öfverstigit den ofvan angifna,

36 214 Tab. 21. Fastighetstaxeringsvärde, uppskattad inkomst, bevill-

37 ning samt inkomst och förmögenhetsskatt åren

38 216 Tab. 21. (Forts.) l ) For åren före 1911 afoe uppgifterna iakonutekatten. ) ïrln och med år 1911 utgår bevillningen med endast tiondedelen af förutvarande Aelopp. ") Bevillning och inkomstskatt utgingo år 1908 med endast hälft belopp.

39 217 Tab. 22. Den offentliga arbetsförmedlingen åren Statist. Tidskr. 1β2:α haft.

40 218 INNEHÅLL. Sid. Tab. 1. Folkmängd år 1912 och folkökning åren Tab. 2. Giftermål, födelser och dödsfall, i absoluta tal åren Tab. 3. Giftermål, födelser och dödsfall, på 1,000 invånare af medelfolkmängden, åren Tab. 4. Immigranter och emigranter samt vinst eller förlust genom inrikes omflyttning åren Tab. 5. Städernas folkmängd år 1912 samt folkökning åren 1911 och Tab. 6. Konkurser åren Tab. 7. Beräknad skörd af säd och potatis åren Tab. 8. In- och utförsel af viktigare varor åren Tab. 9. Handelsflottan åren 1911 och Tab. 10. Statens och enskilda järnvägars längd vid slutet af år 1912 samt inkomster per dag och bankilometer åren Tab. 11. Statens och enskilda järnvägars inkomster per dag och bankilometer under hvarje månad åren Tab. 12. Statens järnvägar åren Tab. 13. Statens telegraf- och telefonväsende åren Tab. 14. Statens affärsverksamhet under år Tab. 15. Registrerade aktiebolag och bankbolag åren Tab. 16. Bankernas tillgångar och skulder vid slutet af åren Tab. 17. Riksbankens utelöpande sedlar vid slutet af hvarje månad åren Tab. 18. Omsättning i Riksbankens clearingafdelning under hvarje månad åren Tab. 19. Insättningar och uttagningar i postsparbanken och sparbankerna åren 1911 och Tab. 20. Beskattningsbar inkomst samt på inkomsten utdebiterade kommunalutskylder i städerna åren Tab. 21. Fastighetstaxeringsvärde, uppskattad inkomst, bevillning samt inkomstoch förmögenhetsskatt åren Tab. 22. Den offentliga arbetsförmedlingen åren

41 Aktiebolagens kommunala rösträtt. Som bekant aflät Kungl. Maj:t till detta års riksdag en proposition med förslag till vissa ändringar i kommunallagarna, bl. a. om upphäfvande af den kommunala rösträtten för aktiebolag och de flesta andra juridiska personer m. fl. För att i förväg kunna bedöma verkningarna af de föreslagna förändringarna gaf regeringen redan i kostas Statistiska centralbyrån i uppdrag att verkställa en utredning angående den kommunala rösträtten för bolag och andra samfälligheter, för omyndig och oskiftadt bo samt för de personer, som ägde rösträtt äfven i andra kommuner än den, där de voro mantalsskrifna. Den statistiska utredning, som centralbyrån med anledning häraf utfört och som såsom bilaga medföljer den förut nämnda propositionen, grundar sig på de kommunala röstlängderna för år På grund af materialets beskaffenhet har det tyvärr varit nödvändigt att begränsa densamma till att omfatta endast antalet i röstlängd upptagna och röstetalet för de röstägareklasser, hvilkas rösträttsförhållanden skulle belysas, hvaremot det icke varit möjligt att vinna kännedom om antalet effektivt röstberättigade lika litet som därom, i hvilken utsträckning dessa utöfvat sin rösträtt. Såsom redan centralbyrån i sitt utlåtande med anledning af utredningen framhållit, lida emellertid äfven de siffror, som angifva antalet i de kommunala röstlängderna upptagna personer, af en viss ofullkomlighet. Dessa uppgifter för hvarje särskild kommun äro visserligen fullt korrekta, men då siffrorna för flera kommuner sammanslagits, har hvarje röstägande, som varit upptagen Lröstlängden för mer än en kommun, blifvit räknad två eller flera gånger. Det verkliga antalet fysiska eller juridiska personer, som varit upptagna i de kommunala röstlängderna, måste därför vara icke obetydligt mindre än den slutsumma för hela riket för alla röstägande, som vid utredningen erhållits genom att lägga tillsammans antalet af de i hvarje kommuns röstlängd upptagna. Uppgifterna Stat. Tidtkrift 163se haft.

42 220 Aktiebolagens kommunala rösträtt. om antalet röstägande angifva därför rätteligen antalet röstposter, som finnas upptagna i röstlängderna och icke det faktiska antalet personer, som innehafva dessa röstposter. I fråga om de sammanlagda röstetalen förekomma däremot naturligtvis icke några dylika dubbelräkningar, hvarför siffrorna, som angifva röstetalen, äfven i detta afseende äro fullt exakta; och då de röstägandes inflytande uteslutande beror på röstetalens storlek, är det uppenbart, att det är uppgifterna härom, som äro de viktigare. Med den reservation för vissa af siffrorna, som det nu anförda innebär, må anföras utredningens uppgifter angående omfattningen af aktiebolagens kommunala rösträtt. Antalet i röstlängderna upptagna aktiebolag och solidariska bankbolag, hvilka förts tillsammans till en grupp, utgjorde på landsbygden 5,894 med ett sammanlagdt röstetal af 102,726 och i städerna 3,691 med ett röstetal af 105,977. Sättas dessa tal i relation till motsvarande antal och röstetal för alla i de kommunala röstlängderna upptagna fysiska'och juridiska personer, utgöra aktiebolagen på landsbygden 0-7 % af samtliga röstägandes antal och 2 7 % af deras röstetal och i städerna resp. l-o och 2-T % af alla röstägandes antal och röstetal. Hvad särskildt beträffar de fem nordligaste länen, som i det följande skola göras till föremål för en närmare undersökning, angifva nedanstående siffror aktiebolagens antal och röstetal på landsbygden inom hvart och ett af dessa län. Då såsom redan nämnts, aktiebolagen i genomsnitt för hela rikets landsbygd omfattade 0 7 % af alla röstägandes antal och 2-7 % af deras röstetal, förekommo sålunda aktiebolagen i större utsträckning i de norrländska länen, med undantag för Norrbottens, än i riket'i sin helhet. Starkast voro de företrädda inom Jämtlands och Västernorrlands län, där resp. 5 6 och 5 ο % af det sammanlagda röstetalet för alla röstägande tillhörde aktiebolagen. Den ofvan påpekade dubbelräkningen af dem, som ägt rösträtt i flera kommuner, har ingen direkt betydelse för frågan, hvilken omfattning de föreslagna rösträttsinskränkningarna skulle få annat än i fråga om fysiska personer, hvilka vid landstingsmannaval skulle få utöfva rösträtt endast i den kommun, där hvar och en är mantalsskrif-

43 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 221 ven. De flesta juridiska personer skulle däremot icke komina att direkt beröras af en dylik inskränkning af rösträtten vid landstingsmannaval, då enligt det kungliga förslaget alla juridiska personer med undantag för dödsbo, däri myndig delägare finnes, under alla förhållanden skulle förlora sin rösträtt. Enligt Statistiska centralbyråns utredning utgjorde antalet på annan ort mantalsskrifna personer på landsbygden 17,633 och i städerna 5,209, motsvarande resp. 2 ι och 1-4 % af alla röstposter. Dessa siffror angifva sålunda för de fysiska personerna, huru många som voro upptagna i röstlängderna för mer än en kommun och därför räknats två eller flera gånger. Någon undersökning, huru många röster inalles hvar och en af dessa disponerat öfver, har däremot af naturliga skäl icke varit möjligt att utföra; och den skulle väl icke heller hafva varit af något större intresse. För de flesta slag af juridiska personer skulle däremot en dylik undersökning icke hafva behöft möta oöfverstigliga svårigheter, då dessa röstägande i allmänhet äro lätta att identifiera från den ena röstlängden till den andra. Centralbyrån har likväl i sin utredning af flera skäl, af hvilka det kanske tyngst vägande varit brist på tid, icke ansett sig böra gå in på denna fråga. Det kan dock icke förnekas, att en närmare utredning af denna fråga skulle hafva rätt stort intresse för att kunna se, huru stort inflytande hvarje särskildt bolag eller annan dylik samfällighet kunnat utöfva vid landstingsmannavalen. Sedan numera den kungl. propositionen om upphafvande'af bolags och andra juridiska personers kommunala rösträtt förfallit och sålunda denna dubbla rösträtt fortfarande kommer att bestå, skulle kännedomen om dessa förhållanden vara af så mycket större betydelse. Med användande af Statistiska centralbyråns bearbetningsmaterial har undertecknad utfört en undersökning i mindre skala angående den verkliga omfattningen af hvarje särskildt aktiebolags inflytande vid kommunala val. Afsikten med denna helt privata undersökning har varit att söka belysa frågan, i hvilken utsträckning det förekommer, att de särskilda bolagen äga röster i flera kommuner samtidigt, och huru många röster, som inalles tillkomma hvarje sådant bolag. Då undersökningen helt och hållet grundar sig på det material, centralbyrån vid sin utredning sammanbragt, afser densamma förhållandena, sådana de gestaltade sig år Att jag som föremål för undersökningen valt just aktiebolagen, beror dels därpå, att dessa i allmänhet äro lätta att identifiera och skilja från hvarandra, och dels på den omständigheten, att aktiebolagen säkerligen i större utsträckning än någon annan kategori

44 222 Aktiebolagens kommunala rösträtt. af röstägare med undantag af staten äga rösträtt i flera kommuner samtidigt. För att icke utredningen skulle blifva alltför tidskräfvande, har jag emellertid måst begränsa densamma till att omfatta endast landskommunerna inom de fem norrländska länen Gräfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, däri denna flerdubbla rösträtt förekommer i största utsträckning. Samma förhållanden som i Norrland råda visserligen också i åtskilliga andra län och särskildt i stora delar af Kopparbergs och Värmlands län, men dessa hafva dock icke medtagits, då utredningen dem förutan blifvit ganska tidskräfvande och några nya synpunkter därigenom knappast skulle hafva framkommit. Den enda olägenheten häraf har blifvit, att en del af de af utredningen berörda bolag, som ägt rösträtt äfven i andra län, blifvit stympade och fått för låga röstetal. Icke heller de norrländska städerna ha medtagits, då de knappast erbjuda något intresse i detta afseende. Det stora flertalet aktiebolag i städerna äro rent lokala företag, som icke äga rösträtt på mer än ett ställe. Naturligtvis finnas som undantag härifrån en del bolag, som förekomma på flera ställen, och åtskilliga af de norrländska trävarubolagen och bankerna hafva afdelnings- eller hufvudkontor i städerna. Genom utredningens begränsning till enbart landsbygden hafva äfven dessa blifvit stympade. En dylik stympning är dock en nödvändig följd af hvarje lokal begränsning af utredningens omfattning, och för att undvika denna olägenhet hade undersökningen måst utsträckas till hela riket. Utredningens hufvudresultat hafva sammanförts i vidstående tabell,»aktiebolagens kommunala rösträtt i Norrland år 1910». Bolagen ) hafva där fördelats i grupper, allteftersom de varit upptagna i 1, 2, 3 eller flera kommuners röstlängder, eller med andra ord efter antalet af dem innehafda röstposter. Hela antalet röstägande bolag utgjorde enligt tabellen 576, hvilken siffra sålunda motsvarar det faktiska antalet bolag, som år 1910 voro kommunalt röstägande inom de norrländska landskommunerna.. Enligt centralbyråns utredning åter, vid hvilken, såsom redan nämnts, det eljest brukliga beräkningssättet användts, att hvarje aktiebolag, som varit upptaget i röstlängden i mer än en kommun, äfven räknats två eller flera gånger, uppgick bolagens antal till icke mindre än 1,613. Denna siffra, som rätteligen anger icke antalet bolag utan snarare antalet röstposter, som innehafvas af bolag, är sålunda nära tre gånger så stor som den nyss anförda. I stället för att dessa bolag enligt ') I Statistiska centralbyråns utredning hafva de solidariska bankbolagen förts tillsammans med aktiebolagen och med anledning häraf hafva förstnämnda bolag medtagits äfven här. De solidariska bankbolag, som drifva sin verksamhet i Norrland, äro emellertid sä fä, att de för utredningens resultat spela en my oket underordnad roll.

45 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 223 centralbyråns beräkningssätt utgjorde 0 9 % af hela antalet i röstlängd upptagna, uppgick därför deras verkliga antal till endast O-s % af samtliga kommunalt röstägande. Medelröstetalet för hvarje bolag har som följd häraf stigit från 17-3 till Aktiebolagens kommunala rösträtt i Norrland år Äfven om sålunda det verkliga antalet bolag är betydligt mindre än det förut beräknade, visar dock tabellen, att det öfvervägande flertalet bolag eller närmare bestämdt 399 af 576 ägt röster i endast en kommun. Af de återstående voro 59 upptagna i röstlängderna för två kommuner, 25 i tre och 19 i fyra kommuner. Därefter voro bolagen tämligen jämnt fördelade efter röstposternas antal med några bolag inom hvarje grupp. Det är ett egendomligt sammanträffande, att det högsta antalet röstposter, eller 37, innehades af

46 224 Aktiebolagens kommunala rösträtt. icke mindre än 4 bolag, nämligen Skönviks, Sunds, Vifstavarfs och Tunadals aktiebolag. De nu nämnda bolagen, som hvart och ett var upptaget i röstlängderna för 37 kommuner, måste naturligtvis också disponera öfver ett stort antal röster. Främst stod i detta afseende Skönviks A.-B., som inom alla dessa 37 kommuner tillsammans nådde ett röstetal på 878 röster, hvilket ju är mycket mera än hela röstetalet i många mindre kommuner. Närmast efter Skönviks A.-B. kom Sunds A.-B. med eammanlagdt 677 röster och därefter Vifstavarfs och Tunadals A.-B. med resp. 653 och 572 röster. Äfven åtskilliga andra bolag, som förekommo i ett något mindre antal kommuner, nådde upp till ganska höga röstetal, däraf ett bolag öfver 500 och åtta bolag mellan röster. Efterföljande siffror angifva det genomsnittliga röstetalet, som inom de olika grupperna kommer på h varje särskildt bolag och på hvarje röstpost.

47 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 225 Beträffande medelröstetalet för hvarje bolag är det ja naturligt, att detta skall stiga, i samma mån som bolaget äger röster i flera kommuner. Vi se också, att skillnaden i detta afseende är högst betydlig, mellan 14-2 för de bolag, som äro upptagna i röstlängden i endast en kommun, och 695 o för de bolag, som tillhöra den högsta gruppen med hvardera 37 röstposter. Stegringen från den förra till den senare ytterligheten är dock icke alldeles oafbruten, utan i några fall inträffar det, att bolagen inom en grupp hafva ett lägre medelröstetal än den eller de närmast lägre grupperna. Dylika afbrott kunna å tablån iakttagas för den sjätte, nionde, elfte, trettonde, femtonde, tjugonde, tjugoandra och tjugonionde grupperna. Orsaken till dessa oregelbundenheter är naturligtvis växlingarna i det genomsnittliga antalet röster, som tillkommer resp. bolag i hvarje särskild kommun, hvilka växlingar tydligt framträda i sista kolumnen å förutnämnda tablå. Medelröstetalet för hvarje röstpost varierar där inom så vida gränser som mellan 10-4 inom den tjugunionde gruppen och 25 8 inom den tolfte. I fråga om dessa medeltal kan man icke iakttaga någon tydligt markerad olikhet mellan de lägre och högre röstgrupperna, helt enkelt därför att antalet bolag inom de flesta grupper är så ringa, att några statistiska typer icke kunnat utbilda sig. Med några undantag synes dock i stort sedt medelröstetalet befinna sig i stigande från de lägre till de högre grupperna. Det alldeles öfvervägande flertalet af de bolag, som äga röster i ett större antal kommuner, äro trävarubolag eller drifva annan liknande rörelse. Inom de högre grupperna med många röstposter för hvart bolag äro undantagen härifrån lätt räknade. Den grupp af bolag, som kommer trävarubolagen närmast i fråga om antalet röstposter, är bankbolagen. Af dessa tillhör ett, nämligen Hälsinglands enskilda bank, den fjortonde gruppen, Bank A.-B. Norra Sverige den tolfte och Bank A.-B. Stockholm-öfre Norrland den åttonde, hvarjämte ytterligare två banker inneha hvardera fyra röstposter och två banker hvardera två. De flesta bankbolagen utmärka sig äfven för ovanligt höga medelröstetal. Det genomsnittliga antalet röster för hvarje röstpost uppgår sålunda för de båda förstnämnda bankerna till något öfver 30 och för den sista till 25. Med undantag af de tre nämnda bankbolagen utgöras bolagen inom grupperna 7 37 uteslutande af sådana, som drifva någon form af trävarurörelse. Först inom gruppen sex anträffas två bolag af annan karaktär, nämligen Varpnäs förlags A.-B., som till sin uppgift närmast torde vara likställdt med flottningsföreningarna, och Frälsningsarméns förlags A.-B., som likväl på dessa sex röstposter tillsammans icke ägde högre röstetal än 26 eller i medeltal endast 4-3 röster per röstpost. Ännu inom de fjärde och femte grupperna äro trävarubolagen i stark

48 226 Aktiebolagens kommunala rösträtt. majoritet, men därefter blir deras relativa antal i förhållande till öfriga bolag allt mindre. Äfven om ofvan anförda siffror för de särskilda trävarubolagens förekomst inom olika kommuner kunna synas höga nog, äro de dock alltför små som uttryck för omfattningen af dessa bolags jordbesittningar. Då det nämligen i stor utsträckning förekommer, att bolagen hafva sina jordbrukshemman utarrenderade och den kommunala rösträtten i dylika fall utöfvas af arrendatorn-innehafvaren, hafva bolagen själfva rösträtt endast i sådana kommuner, där de antingen drifva rörelse eller också själfva innehafva hemman eller skogar. De bolag, som behållit sina hemman under eget bruk, komma därför lätt upp till ett stort antal röstposter, medan däremot andra bolag, som kanske dock till sin omfattning äro lika stora, hafva rösträtt endast i ett fåtal kommuner, emedan de hafva sina hemman utarrenderade. Några af de allra största trävarubolagen hafva af denna anledning rösträtt endast i ett mindre antal kommuner. I tabellen å sid. 223 har det sammanlagda röstetalet för hyarje särskild grupp af bolag fördelats på de olika länen. Genom denna fördelning är det möjligt att se, inom hvilka län bolagen med många röstposter hufvudsakligen förekomma. De fyra bolag, som hvardera äga 37 röstposter, tillhöra så godt som helt och hållet Västernorrlands och Jämtlands län. Deras sammanlagda röstetal uppgick till 2,780, och däraf kommo 1,254 röster på Västernorrlands län, 1,509 på Jämtlands län, endast 17 röster på Gäfleborgs län och intet på de båda nordligaste. Äfven inom öfriga grupper med många röstposter äro de två förstnämnda länen starkast företrädda. Sammanfattas alla de bolag, som hafva minst 15 röstposter, disponera de i Västernorrlands län öfver sammanlagdt 4,361 röster och i Jämtlands län öfver 2,759, medan deras sammanlagda röstetal i Gäfleborgs län utgör 1,439, i Västerbottens län 652 och i Norrbottens län endast 59. I procent af röstetalet för alla aktiebolag inom vederbörande län motsvarar detta i Västernorrlands län 44-4 % och i Jämtlands län 57-1 %, men i de tre sistnämnda länen endast resp. 19-9, 18 ι och 2-4 %. Att Västernorrlands och Jämtlands län i detta afseende intaga en särställning beror naturligtvis på att flertalet af de största trävarubolagen hafva sina fastigheter inom dessa län utefter Ljungans, Indalsälfvens och Ångermanälfvens flodområden. En bidragande orsak är emellertid äfven, att socknarna inom dessa län äro jämförelsevis små och talrika, hvarigenom ett bolag där lättare kommer upp till ett större antal röstposter och flera röster än exempelvis i Västerbottens och Norrbottens län, där socknarna äro stora och fåtaliga. Då det ju äfven kan ha sitt intresse att se, hvar bolagen med endast en röstpost vanligast förekomma, meddelas här nedan en sammanställning länsvis af dessa bolags antal och röstetal.

49 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 227 Som redan förut nämnts, utgör antalet bolag, som förekomma endast i en kommun, 399 eller drygt två tredjedelar af hela antalet bolag inom här ifrågavarande fem län. Deras röstetal uppgår däremot endast till 20-4 % af det sammanlagda röstetalet för alla bolag, hvarför dessa rent lokala bolags inflytande i kommunala angelägenheter står långt efter de stora trävarubolagens. Inom de särskilda länen förekomma de relativt mest i Gäfleborgs och Norrbottens län, där deras röstetal utgör resp och 24 3 % af röstetalen för alla inom länen förekommande bolag. I betydligt mindre omfattning förekomma däremot de lokala bolagen inom Jämtlands och Västerbottens län, hvarest deras andel af röstetalet för alla aktiebolag utgör endast resp och 15 5 % En mellanställning intar Västernorrlands län med motsvarande relativtal uppgående till 19-2 %. Den föregående undersökningen har gifvit till resultat, att det verkliga antalet aktiebolag på landsbygden i Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län utgör endast 576 i stället för 1,613, hvilket är det antal Statistiska centralbyrån erhållit för aktiebolagen i samma län. Enligt dess beräkningsgrund utgör antalet aktiebolag, eller rättare antalet röstposter, som innehafvas af aktiebolag, i hela riket på landsbygden 5,894 och i städerna 3,691. Att ur de nu anförda siffrorna å det faktiska antalet aktiebolag på de norrländska länens landsbygd draga några slutsatser ex analogia beträffande antalet aktiebolag i hela riket är naturligtvis af flera skäl mycket vanskligt. Såsom redan framhållits äro så godt som alla bolag, som förekomma i ett större antal kommuner, trävarubolag, och utanför den del af riket, som här varit föremål för undersökning, förekomma dessa endast i några få län i större utsträckning. Visserligen kan det i andra trakter af landet förekomma bolag af annat slag, som äga många röstposter, jag tänker därvid särskiidt på järnvägsbolagen, men man torde dock med säkerhet kunna antaga, att dylika vidtomfattande bolag förekomma i ojämförligt mindre utsträckning i öfriga delar af landet. Härtill kommer, att antalet bolag med många röstposter i städerna säker-

50 228 Aktiebolagens kommunala rösträtt. ligen är ganska ringa. Den reduktion af centralbyråns siffror för antalet bolag i hela riket, som man måste göra för att få det verkliga antalet, får därför icke blifva så stor som siffrorna för Norrland gifva vid handen. Det finns emellertid äfven en faktor, som i någon mån verkar i motsatt riktning, och det är att landskommunerna i de flesta delar af det öfriga Sverige äro betydligt mindre än i Norrland, hvarigenom ett bolag där förr kommer upp till många röstposter och högt röstetal. Under antagande att förhållandet mellan antalet röstposter och det faktiska antalet bolag är det samma för hela rikets landsbygd som för norrlandslänen, skulle hela antalet aktiebolag på landsbygden utgöra endast omkring 2,100 i stället för 5,894. Af nyss anförda skäl är dock denna siffra säkerligen ganska mycket för låg. Skulle man våga en mycket grof approximation, skulle man möjligen kunna beräkna det ungefärliga antalet aktiebolag på landsbygden till omkring 3,000. För städernas vidkommande saknas alldeles fasta hållpunkter för någon motsvarande approximation. Man torde dock kunna antaga, att antalet kommunalt röstägande aktiebolag i hela riket, såväl på landsbygden som i städerna, icke öfverstiger 6,000. Alla i det föregående anförda siffror hänföra sig till de i röstlängderna upptagna, oafsett om de varit röstberättigade eller icke. Det skulle naturligtvis i hög grad hafva förhöjt värdet både för Statistiska centralbyråns utredning och denna privata undersökning, om de kunnat meddela uppgifter om, i hvilken utsträckning de röstägarekategorier, som varit föremål för undersökning, varit effektivt röstberättigade samt i hvilken utsträckning de användt sig af sin rösträtt. Någon utredning härom har det likväl, af skäl som redan af centralbyrån anförts, icke varit möjligt att verkställa. För Stockholm finnes emellertid en statistik utarbetad af Stockholms stads statistiska kontor, som kan tjäna till belysning af dessa frågor. Denna statistik grundar sig på förhållandena vid 1911 och 1912 års stadsfullmäktigval. 1 ) De siffror, som kunna hämtas härifrån och som i detta sammanhang äro af intresse, äro förnämligast de relativa tal, som för gruppen >bolag och korporationer» angifva antalet röstberättigade i procent af alla i röstlängden upptagna och antalet röstande i procent af de röstberättigade. Dessa siffror gälla visserligen icke endast aktiebolagen utan alla bolag och korporationer, som i statistiken sammanförts till en gemensam grupp, men då bland dessa aktiebolagen äro det öfvervägande flertalet, kunna siffrorna anses fullt representativa för dem. Enligt Statistiska centralx ) Stockholms stads statistik XIV, Statistisk redogörelse för allmänna val i Stockholm, åren 1911 och 1918.

51 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 229 byråns utredning voro sålunda år 1910 af 1,105 bolag och. korporationer icke mindre än 846 aktiebolag och solidariska bankbolag. öfvergå vi efter dessa anmärkningar till statistiken för Stockholm, visar denna, att år 1911 icke mindre än 95 4 % och år '5 % af alla i röstlängden upptagna bolag och korporationer voro röstberättigade. Af de sålunda röstberättigade deltogo år ο % i stadsfullmäktigvalen och. år i % under det att inom hela väljarkåren år ο % och år % deltogo i valen. Det är naturligtvis svårt att ur dessa siffror draga några slutsatser för hela riket. Det förefaller dock, som om man i fråga om de röstberättigades relativa antal bland aktiebolagen icke har anledning att antaga, att förhållandena skulle vara sämre för riket i genomsnitt än för Stockholm. Om detta antagande är riktigt, skulle sålunda praktiskt taget nästan alla i röstlängd upptagna aktiebolag vara kommunalt röstberättigade. Då inom hela valmanskåren år 1910 endast 76 ο % voro röstberättigade, innebär detta sålunda en afsevärd ökning i aktiebolagens inflytande. De siffror, som i det föregående anförts angående förhållandet mellan i röstlängd upptagna aktiebolag och alla i röstlängd upptagna personer, äro därför som måttstock för detta inflytande åtskilligt för låga och böra sannolikt höjas med omkr. 20 %. Stockholmssiffrorna öfver i valen deltagande bolag visa, att i Stockholm deltagandet varit något mindre lifligt bland bolagen än bland alla röstberättigade i genomsnitt. Huruvida samma förhållande råder inom öfriga delar af landet, är naturligtvis vanskligt att afgöra, då deltagandet i valen är så växlande inom olika valkretsar. Det förefaller dock icke osannolikt, att för riket i genomsnitt aktiebolagen. i mindre utsträckning än öfriga röstberättigade användt sig af sin rösträtt, hvilket naturligtvis icke utesluter, att i visa fall deras faktiska inflytande, genom lifligare deltagande, blifvit ytterligare förstärkt. Ernst Höijer.

52 230 Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige folkräkningsåret För Nordamerikas Förenta stater och Tyskland hafva bestämningar utförts öfver läget af befolkningens tyngdpunkt och därvid användts den vanliga formeln för tyngdpunktsberäkningar: Sedan en lämplig meridian och parallellcirkel valts till koordinàtaxlar och landet uppdelats i mindre områden, hvilkas tyngdpunkter lättare bestämmas, har man således att uppmäta afstånden (a v b x ; α 2, δ 2 ; α 3, δ 3 ;... ) från dessa delområdens tyngdpunkter till respektive axlar under iakttagande af vederbörliga tecken i de olika kvadranterna. Om Ν är landets och n v w 2, n 3... delområdenas invånarantal, erhållas X och Y eller den sökta tyngdpunktens afstånd till axlarna genom en enkel räkneoperation. Enligt den amerikanska metoden, som återfinnes i censusberättelsen för år 1900, har man uppdelat kartan genom ett gradnät i rutor,»square degrees». Såsom befolkningstyngdpunkt för hvarje sådan ruta har man antagit skärningspunkten mellan diagonalerna, utom i de fall att en större stad, en sjö eller dylikt legat periferiskt och stört likformigheten. Häremot är föga att invända, isynnerhet om rutorna ej väljas för stora. En vida större svårighet, som har till följd, att metoden ej lämpar sig för vårt land, möter emellertid vid bestämningen af den andra faktorn i delprodukterna, nämligen invånarantalet inom hvarje sådan ruta. Gränserna mellan de administrativa områdena äro ju ej i vårt land såsom i stora områden af Förenta staterna liksom uppdragna med linjal, och skulle således hos oss endast undantagsvis ett eller flera administrativa områden i det närmaste sammanfalla med en dylik ruta. D:r Wegemann har bestämt tyngdpunkten för befolkningen i Tyskland år 1900 och tvenne föregående tidpunkter. 1 ) I stället för att uppdela landet i kvadrater använder han emellertid såsom delområden de preussiska kretsarna och motsvarande förvaltningsom- ) Se Petermanns Mitteilnngen 1903, sid

53 Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige råden i de andra förbundsstaterna. Dock afskiljer han och behandlar särskildt alla städer med öfver 5,000 invånare. Den ena faktorn i delprodukten ingår således utan fel, och äger metoden härigenom ett afgjordt företräde framför den amerikanska. Tyngdpunkten i kretsarna bestämmer han med tillhjälp af en karta öfver befolkningstätheten. För folkräkningsåret 1910 har jag beräknat denna punkts läge i Sverige. Men för att inskränka felet till ett minimum, och då dessutom har ingått som en uppgift att bestämma äfven länens befolkningstyngdpunkter, har jag användt mycket mindre delområden, nämligen socknarna. Tyngdpunkten i befolkningshänseende för ett dylikt mindre område kan naturligtvis alltid fastställas med större noggrannhet än för exempelvis häradet. Härtill kommer, att tillfälliga större afvikelser i den antagna sockentyngdpunktens läge från den verkliga spela obetydlig roll i slutresultatet, emedan delområdena blifva så många (omkring 2,500). Undersökningen är vidare utförd efter en enhetligt tillämpad plan, och då man därför ej har anledning misstänka någon bestämd gång i afvikelserna, gruppera sig dessa symmetriskt omkring rätta läget. Man får således ungefär lika många och stora positiva som negativa afvikelser; de taga med andra ord ut hvarandra i slutresultatet, så att felet härflytande af denna orsak blir praktiskt sedt intet. Begagnande mig af N. Selanders karta öfver Sverige, skala 1: 500,000, uppmätte jag för hvarje län sockentyngdpunkternas afstånd till en för länet lämplig meridian och parallellcirkel. I mer än 80 procent af rikets socknar ansåg jag mig därvid utan något fel, som var af betydelse för bestämningen i fråga, till tyngdpunkt för socknen kunna taga kyrkans läge, då densamma i allmänhet ligger»midt i byn». Om en större järnvägsstation, en industriort eller dylikt uppvuxit i en utkant af socknen, eller om kyrkan i förhållande till bebyggelsen uppenbarligen ligger periferiskt, har jag dock korrigerat punktens läge med ledning af topografiska kårens kartor och folkräkningsmaterialet, där för hvarje hemman eller by invånarantalet finnes angifvet. Resultatet af räkningen hvad länen beträffar är sammanställdt i tabellen å nästa sida och kan gifva material till en del rätt intressanta iakttagelser. Så ser man, huru en del gamla orter, centralpunkter för länen i olika afseenden, äfven äro det i befolkningshänseende, exempelvis Linköping, Lund, Östersund samt relativt nära Växjö, Skara och Örebro. Detta, som säkerligen ej är ett verk af slumpen, ger å sin sida anledning till betraktelser af antropogeografisk och förvaltningspolitisk art. Sedan afstånden från länens befolkningstyngdpunkter till 15:e meridianen öster om Greenwich och 59:e nordliga parallellcirkeln

54 Befolkningstyngdpunktens läge i de olika länen samt länens inflytande på rikets tyngdpunkt år Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige ) Tecknet + anger att tyngdpunkten ligger öster om 15:e meridianen, tecknet väster därom. 2 ) Tecknet + anger att tyngdpunkten ligger norr om 59:e parallellcirkeln, tecknet söder därom.

55 Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige blifvit bestämda, har räkningen visat, att hela rikets tyngdpunkt i befolkningshänseende år 1910 var 59 l 1 / ' n. br. och 15 14' ö. 1. från G-rw. Denna punkt är belägen i Örebro län ungefär 8 km. SO om Hallsbergs järnvägsstation. Såsom kontrollräkning har jag äfven bestämt landskapens tyngdpunkter och utgående från dem rikets, hvarvid erhölls samma resultat. En dylik tyngdpunkt åskådliggör så att säga resultatet af befolkningens fördelning i landet vid en viss tidpunkt. Bestämningen af denna punkts förflyttning under tidernas lopp är således ett sätt att grafiskt återge resultanten af befolkningsförskjutningen mellan de olika landsändarna. Det är därför af ett visst intresse, att bestämma punktens l&ge vid olika tidpunkter, såsom t. ex. skett i Förenta staterna; dock gäller detta framför allt i stater med ung bebyggelse, där förskjutningen kan väntas vara mera afsevärd och befolkningen således ännu ej på långt när uppnått ett i stort sedt konstant jämviktsläge. I Sverige har under de sista decennierna den största befolkningstillväxten varit koncentrerad till Stockholms- och Göteborgstrakten samt Skåne och öfre Norrland, områden så belägna att befolkningsändringarna delvis eliminera hvarandra i sin sträfvan att flytta tyngdpunkten. I Förenta staternas censusberättelse för år 1900 är för jämförelses skull äfven angifven skärningspunkten mellan den parallellcirkel och den meridian, som dela landet i en nordlig och en sydlig samt en ostlig och västlig numeriskt lika stor befolkning. 1 ) Denna punkt, som lämpligen torde benämnas befolkningens centralpunkt eller medelpunkt, skiljer sig frän tyngdpunkten däri, att hvarje person ingår med samma vikt oberoende af afståndet. Så skulle exempelvis en förflyttning af Stockholms samtliga invånare till Luleå ej ändra punktens läge i Sverige. En tysk Dr Didczun har i en afhandling sökt bestämma punktens läge i Sverige åren 1751, 1855, 1900 och ) Han har emellertid kommit till något felaktiga resultat, åtminstone för år 1905 efter hvad en kontrollbestämning har visat. För att kunna jämföra tyngdpunktens läge med medelpunktens har jag äfven gjort en bestämning af denna senare för år Egentliga svårigheten är härvid att rätt fördela folkmängden i de socknar, som skäras af den antagna parallellcirkeln eller meridianen. Detta har jag sökt ernå genom att beräkna proportionen mellan arealen af socknens båda olika delar, samt uppdela folkmängden i samma proportion; dock har jag i några fall, när befolkningstätheten uppenbart är olika i socknens skilda delar, med hjälp af folk- ') Att döma af ett kortfattadt referat i Petermanns Mitteilungen, synes en liknande bestämning vara gjord för Eyssland af Mendelejejew är s ) Se Henrik "Wittrock, Ymer 1909.

56 234 Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige räkningsmaterialet sökt erhålla en mera exakt fördelning. Efter några stickprof fann jag den sökta parallellcirkeln vara 58 45' n. br. samt meridianen 15 11' ö. 1. fr. Grw. Punkten är belägen i Godegårds socken i Östergötland 2 km. öster om Grodegårds station. Såsom synes är afståndet mellan tyngdpunkten och medelpunkten i ost-västlig riktning helt obetydligt. Däremot ligger tyngdpunkten 30 km. nordligare än medelpunkten, naturligen beroende därpå att befolkningen i öfre Norrland till följd af det längre afståndet ingår med större vikt än den i södra Sverige. Kjell Sanne.

57 235 Tabeller rörande skjutsväsendet i Sverige åren Genom nådigt bref den 2 maj 1913 har Kungl. Maj:t förordnat bl. a., att af de statistiska tabeller för femårsperioden , motsvarande tabellbilagan 2 till förutvarande femårsberättelser, hvilka jämlikt nådigt bref den 29 september 1911 skulle af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i vanlig ordning upprättas och till Statistiska centralbyrån insändas, uppgifterna om skjutsväsendet skola offentliggöras i Statistisk tidskrift för innevarande år. Efter vederbörlig granskning och däraf föranledd skriftväxling för rättelsers vinnande får Statistiska centralbyrån härmed i efterföljande tab. 1 3 framlägga de ifrågavarande uppgifterna. Stockholm den 23 september Hugo Burström. LUDVIG "WIDELL Stat. Tkhhrift. 104:e haft.

58 236 Tab. 1. Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut.

59 237 Tab. 1 (forts.). Skjutsamtalter och skjutslega vid 1910 års slut.

60 238 Tab. 1 (forts.). Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut.

61 Tab. 1 (forts.). Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut. 239

62 240 Tab. 1 (forts.). Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut.

63 Tab. 1 (forts.). Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut. 241 Anm. ) ) se sid. 247.

64 Tab. 2. Utdebiterade och influtna bidrag till skjutsentreprenaderna för åren Anm. i y- e ) se sid. 247.

65 243 Tab. 3. Tid skjutsning utgångna hästar under åren

66 244 Tab. 3 (forts.). Vid skjutsning utgångna hästar under åren ,

67 245 Tab. 3 (forts.). Vid skjutsning utgångna hästar under åren ') Se sid. 247.