INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Transkript

1

2 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, Täckningsår: Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/ /1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, Täckningsår: Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Allmänna val (Tab ) Landstingsmannavalen år 1914 av Kungl. Statistiska centralbyrån Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-valen-l

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ALLMÄNNA VAL LANDSTINGSMANNAVALEN ÅR 1914 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1915 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A NORSTEDT & SÖNER

4

5 Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1. I. Valkretsindelning 2. II. Den kommunala rösträtten 7. A) I röstlängden upptagna 7. B) Röstberättigade och icke röstberättigade 15. C) Reduktion av röstetalet 19. III. Landstingsmannavalen 20. A) Deltagandet i valen 20. B) Avgivna valsedlar 23. C) Valda landstingsman 35. D) Tillämpningen av rangordnings- och reduktionsreglerna 37. Tabeller. Tab. 1. Landstingsmannavalen, valkretsvis, år 1914, samt inom samma valkretsar år Tab. 2. Antal godkända valsedlar, fördelade efter röstgrupper och partier, vid landstingsmannavalen år Sammandrag för landstingsområden 62. Tab. 3. Antal i röstlängd upptagna röstberättigade och icke röstberättigade vid landstingsmannavalen år 1914 samt inom samma valkretsar år Sammandrag för landstingsområden 66. Tab. 4. Antal i röstlängd upptagna röstberättigade och icke röstberättigade vid landstingsmannavalen år 1914 samt inom samma valkretsar år Sammandrag för hela riket 82. Index. Texte. Pages. Introduction 1. I. Circonscriptions électorales 2. II. Droit de vote communal 7. A) Personnes inscrites sur les listes électorales 7. B) Dont ayant droit ou n'ayant pas droit de vote 15. C) Réduction du nombre des voix 19. III. Élections aux conseils généraux 20. A) Participants à l'élection 20. B) Bulletins de vote déposés 23. C) Représentants élus 35. D) Application de la méthode de l'élection proportionelle 37.

6 IV Tableaux. Tabl. 1. Élections aux conseils généraux, par circonscriptions, en 1914, et dans les mêmes circonscriptions en Col. 1: Circonscriptions électorales. Col. 2: Population. Col. 3: Nombre des communes (districts de vote). Col. 4 5: Nombre des électeurs, col. 4: ayant droit de vote; col. 5: n'ayant pas droit de vote. Col. 6 7: Nombre des voix, col. 6: ayant droit de vote ; col. 7 : n'ayant pas droit de vote. Col. 8 17: Bulletins valables, col. 8 12: nombre, col : nombre des voix, col. 8 et 13: modérés; col. 9 et 14: libéraux; col. 10 et 15: socialdémocrates; col. 11 et 16: autres; col. 12 et 17: total. Col. 18: Nombre des bulletins nuls. Col : Représentants élus, col. 19: modérés; col. 20: libéraux; col. 21: socialdémocrates; col. 22: total. Tabl. 2. Répartition des bulletins valables par groupes de voix et par partis politiques, en Résumé par conseils généraux 62. Tabl. 3. Nombre des électeurs répartis par groupes de voix, en 1914, et dans les mêmes circonscriptions en Résumé par conseils généraux 66. Col. 1: groupes de voix. Col. 2 5: Campagne, Col. 6 9: villes, col. 2 3 et 6 7: ayant droit de vote; col. 4 5 et 8 9: n'ayant pas droit de vote. Tabl. 4. Nombre des électeurs répartis par groupes de voix, en 1914, et dans les mêmes circonscriptions en Pays entier.82. Cfr. ci-dessus, Tabl. 3.

7 v Résumé de la statistique des élections aux conseils généraux et de celle du suffrage communal en Les conseils généraux s'élèvent an nombre de 25. Tontes les communes primaires de la campagne, de même qne tontes les villes, y participent, à l'exception des cinq les pins grandes villes, celles de Stockholm, de Gothembourg, de Malmö, de Norrköping et de Gävle. D'après la loi snr les conseils généraux de l'année 1862, modifiée en 1909, leurs membres sont élus par ceux qui ont droit de vote communal, selon la méthode de l'élection proportionelie. Le calcul des voix se fait d'après une échelle graduée de 1 10 voix, basée sur le montant du revenu. La base du calcul diffère un peu ponr la campagne et les villes. Tont le royanme est divisé en 298 circonscriptions électorales, dont 229 à la campagne et 69 dans les villes. Un représentant au moins devra être élu dans chaque circonscription et au-delà en proportion de la population: à la campagne un représentant pour chaque nombre entier de habitants et dans les villes pour ehaqne nombre entier de Les élections aux conseils généraux ont lieu tous les deux ans, mais chaque élection ne comprend que la moitié du nombre des circonscriptions. Toutes les personnes contribuables à une commune, tant physiques que civiles, sont inscrites sur une liste électorale ; cependant de ceux-ci tons n'ont pas le droit de vote, leur droit étant suspendu, dans la plupart des cas, faute d'avoir payé les contributions communales. Dans les circonscriptions électorales qui firent élections anx conseils généraux en 1914, le nombre de ceux qui étaient inscrits snr les listes électorales, répartis entre les ayants droit de vote et cenx n'ayant pas ce droit, était comme suit: A la campagne toutes les personnes inscrites sur les listes électorales étaient de 23'6 ;,; de la population, dans les villes le chiffre correspondant était de 292 %. Cependant, de tous ceux, inscrits sur les listes électorales, il y avait 19-6 % à la campagne et 18 7 % dans les villes qui n'avaient point le droit d'élire. Ceux qui n'avaient pas droit de vote étaient beaucoup plus nombreux parmi les personnes ayant un nombre de voix restreint que parmi celles ayant un nombre de voix élevé, comme il ressort du tableau de la page 17 où la proportion entre les ayants droit de vote et toutes les personnes inscrites snr les listes électorales a été calculée pour les différents groupes de voix. Le nombre des votants était à la campagne de et dans les villes de , total De tons les ayants droit d'élire 63'9 % à la campagne et 635 % dans les villes ont participé à l'élection. Au tabl. E page 22 Be trouve un aperçu de la participation à l'élection pour les différents groupes de voix. Il en ressort que la participation aux élections était sans comparaison

8 VI beaucoup plus grande parmi les électeurs ayant un nombre de voix élevé (}uc parmi ceux ayant un nombre do voix restreint. A la campagne il n'y a eu que 40'3 ;;; des votants dans le groupe des électeurs à une voix (minimum) tandis que dans le groupe à quarante voix (maximum) ont pris part jusqu'à 84'8 % des ayants droit de vote. Dans les villes les chiffres respectifs étaient de 19-5 % et de 86'7 %. D'après les dispositions de la loi concernant le mode de l'élection proportionelle les électeurs de la même opinion ont le droit de s'associer et d'apposer à leurs bulletins de vote une désignation commune de parti; cependant ils ont également le droit de déposer leurs bulletins sans désignation de parti et dans ce cas ils sont rangés dans la catégorie du»groupe libre». Dans la statistique présente, la répartition des votants a été faite aussi complètement que possible entre les trois principaux partis politiques: modérés (conservateurs), libéraux et socialdémocrates, et la répartition des partis politiques des votants se trouve être comme suit: Dans le groupe»autres» sont compris les bulletins de vote sans désignation de parti. A la campagne leur nombre s'est élevé à 183, possédant voix, et dans les villes à 138, possédant 1 "67 voix. La moyenne du nombre des voix pour chaque électeur à la campagne s'est montée pour les modérés à 7 5, pour les libéraux à 4'9, pour les socialdémocrates à 5'» et pour tous les votants à (vl. Dans les villes la moyenne du nombre des voix pour chaque électeur a été pour les modérés 171, pour les libéraux 11'6, pour les socialdémocrates 8'ô et pour tous les participants à l'élection 130. Dans le tabl. 2 il y a un aperçu de la répartition des votants par groupes de voix et par partis politiques. Le nombre des membres des conseils généraux élus dans tout le royaume s'est élevé à 611). La répartition des représentants, élus par partis, ressort du tableau ci-dessous.

9 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berättelse rörande lanästingsmannavalen år På grund av bestämmelserna i nådiga brevet till Statistiska tabellkommis.

10 2 VALKRETSINDELNING. sionen den 29 september 1911 ingår denna redogörelse, liksom den närmast föregående redogörelsen för landstingsmannavalen år 1912, i den nya serien Sveriges officiella statistik, men utgör, liksom den sistnämnda, en fortsättning av den tidigare utgivna berättelsen över landstingsmannavalen och den kommunala rösträtten är 1910, vilken ingick i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik under titel R) Yalstatistik. Det material, varpå föreliggande berättelse grundar sig, är oförändrat detsamma som det vid de båda föregående utredningarna använda, nämligen dels protokollen över röstsammanräkningarna för landstingsmannavalen samt de vid dessa val avgivna valsedlarna och dels frän varje kommun, som deltagit i landstingsmannavalet, avgivna uppgifter angående den kommunala rösträtten. Sättet för uppgifternas bearbetning samt materialets utnyttjande är i huvudsak detsamma, som användes vid föregående utredningar, och som finnes närmare beskrivet i ovannämnda berättelse för år I. Valkretsindelning. Enligt nu gällande bestämmelser i förordningen om landsting skall för val av landstingsmän länet indelas i valkretsar, särskilt för landsbygden och särskilt för städenia, och skall inom varje valkrets, oavsett dess folkmängd, en landstingsman utses, och därutöver efter folkmängden en landstingsman, på landet lör varje fullt tal av invånare, och i städerna för varje fullt tal av Varje valkrets på landet bör i regel vara så stor, att densamma pa grund av sin folkmängd är berättigad att utse minst tre, högst sex landstingsman, motsvarande ett invånarantal av Endast då synnerliga skäl föreligga, t. ex. samfärdsmedlens bristfällighet, kan ett område med mindre än invånare få utgöra egen valkrets. I städerna utgör varje stad med minst G 000 invånare en valkrets, undet det att städer med mindre folkmängd så vitt möjligt skola sammanslås till valkretsar med minst 6 000, högst invånare. Därest det antal landstingsman, som efter ovannämnda grunder bör utses inom ett län, icke uppgår till 20, skall antalet landstingsmän i förhållande till folkmängden ökas, så att detsamma för hela länet uppgår till minst 20, varvid dock det stadgade förbållandet mellan landsbygdens och städernas representation icke får rubbas. Ar 1910, då landstingsmannaval första gången ägde rum enligt de nya bestämmelserna, förrättades valen i samtliga valkretsar i hela riket. Alla följande val skola däremot avse endast halva antalet valkretsar. För detta ändamål är stadgat, att inom varje landstingsområde valkretsarna skola indelas i två grupper med så vitt möjligt lika stort antal landstingsmän i vardera, och de vart annat år förrättade valen avse alternativt endera av dessa båda grupper. 1 överensstämmelse härmed förrättades år 1912 val inom jämnt hälften av hela antalet valkretsar i riket. Antalet valkretsar, inom vilka år 1914 landstingsmannaval ägde rum, utgjorde 150, därav 113 på landsbygden och 37 i städerna. Samtliga dessa val-

11 VALKRETSINDELNING. 3 kretsars namn och omfattning framgår av uppgifterna i tab. 1. I samma tabell meddelas även uppgifter å folkmängdens storlek inom ifrågavarande valkretsar vid början av ar 1914, varjämte för jämförelses skull motsvarande uppgifter meddelats även för år Under tiden mellan landstingsmannavalen år 1910 och år 1914 hava «mellertid åtskilliga förändringar i valkretsindelningen inträffat, varigenom icke alltid uppgifterna för de båda åren äro fullt jämförbara. Djursholm, som år 1910 tillhörde Danderyds skeppslag, blev år 1914 stad och utgör numera en valkrets tillsammans med städerna Östhammar och Öregrund. Nacka socken och Saltsjöbadens köping, vilka båda förut tillhörde den första årsgruppen eller den grupp av valkretsar, som valde år och där tillsammans med Brännkyrka socken utgjorde en valkrets, hava numera, sedan sistnämnda socken den 1 januari 1913 införlivats med Stockholms stad, överförts till den andra årsgruppen, som valde år 1914, och där sammanslagits med Sotholms härad till en valkrets. S:t Lars kommun i Östergötlands län, som år 1910 tillhörde Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds valkrets, infor? livades den 1 januari 1911 med Linköpings stad och utgjorde därför år 1914 «n del av nämnda" stad. Huskvarna och Nässjö, som båda blivit städer, Huskvarna år 1911 och Nässjö år 1914, utbrötos båda ur Tveta, Yista och Mo domsagas första valkrets, som de år 1910 tillhörde, och utgöra numera var för sig särskilda valkretsar. Inom Malmöhus län hörde år 1914 Västra Skrävlinge socken, som den 1 januari 1911 införlivades med Malmö stad, ej längre till Oxie härads ena valkrets. Ej heller hörde inom samma län S:t Peters klosters socken, som år 1910 tillhörde Torna härads valkrets, men -den 1 januari 1914 införlivades med Lunds stad, längre till den gamla valkretsen. Inom Älvsborgs län har den valkrets, som år 1910 bestod av städerna Alingsås, Ulricehamn och Åmål, uppdelats i tvenne valkretsar, av vilka den ena omfattar Alingsås och den andra Ulricehamn och Åmål. Inom Norrbottens län har Jukkasjärvi tingslag, vilket år 1910 var förenat med <rällivare tingslag till en valkrets, utbrutits ur nämnda valkrets och sammanslagits med Karesuando tingslag, sedan sistnämnda tingslag, som förut utgjorde en egen valkrets inom första årsgruppen, överflyttats från denna årsgrupp till den andra. Karesuando och Jukkasjärvi båda tingslag utgöra sålunda numera tillsammans en valkrets och förstnämnda tingslag deltog i landstingsmannavalen såväl år 1912 som år Slutligen hava Piteå och Haparanda städer, som år 1910 var för sig utgjorde en valkrets, numera förenats till en gemensam valkrets. Utom nu nämnda förändringar i valkretsindelningen, som alla beröra de valkretsar, inom vilka landstingsman naval förrättades år 1914, hava inom dessa valkretsar rubbningar i den fastställda indelningen i flera fall skett därigenom, att delar av landskommuner blivit införlivade med närliggande städer. Beträffande dylika inkorporeringar hänvisas till första delen av redogörelsen för 1910 års folkräkning. Inom den första årsgruppen eller den grupp av valkretsar, där val förrättades år 1912 och ånyo skola förrättas år 1916 hava Sollentuna och Färentuna härads valkrets i Stoek-

12 4 VALKRETSINDELNING. holms län samt Askims, Västra och östra Hisings härads valkrets i Göteborgs och Bohus län vardera uppdelats på tvenne nya valkretsar på grund av ökning i folkmängden. Antalet valkretsar för landstingsmannaval, vari riket år 1912 var indelat, utgjorde 296, varav 228 landsbygds- och 68 stadsvalkretsar, och uti 148 av dessa valkretsar eller jämnt hälften förrättades nämnda år val. Sedan des» hava, i överensstämmelse med nyss lämnad redogörelse, inalles tillkommit fyra nya valkretsar, varav två landsbygdsvalkretsar inom första årsgruppen och två stadsvalkretsar inom den andra, och på grund av sammanslagningar eller inkorporering indragits två valkretsar, varav en landsbygdsvalkrets inom den första och en stadsvalkrets inom den andra årsgruppen, varjämte en landsbygdsvalkrets överflyttats från den första till den andra gruppen. På grund härav uppgick valkretsarnas antal i hela riket år 1914 till 298, varav 229 landsbygds- och 69 stadsvalkretsar, och förrättades sistnämnda år landstingsmannaval inom 150 valkretsar eller inom en mer än halva antalet valkretsar. *) Med användande av de i tab. 1 meddelade uppgifterna å folkmängden inom varje valkrets vid början av år 1914, hava i tab. A landsbygdens valkretsar fördelats på vissa grupper efter folkmängdens storlek. Såsom redan nämnts, stadgas i förordningen om landsting, att varje valkrets på landsbygden i regel bör vara så stor, att den på grund av sin folkmängd är berättigad att utse minst tre, högst sex landstingsmän, motsvarande ett invånarantal av invånare. Såsom av tab. A framgår, befunno sig även de allra flesta valkretsar med avseende på folkmängdens storlek inom dessa gränser och ingenstädes anträffades en folkmängd på personer och därutöver. Mindre än invånare hade endast Tab. A. Landsbygdsvalkretsarnas fördelning efter folkmängd och antal landstingsmän. *) Dä det Sr bestämt, att inom Norrbottens län Arvidsjaurs tingslags valkrets, som Tålde landstingsman år 1914, skall frän och med den tidpunkt, dä nya val nästa gäng skola äga ram inom första årsgroppen eller är 1916, överflyttas till sistnämnda ärggrupp och där sammanslås med. Arjeplogs tingslag till en valkrets, minskas år 1916 ovannämnda antal valkretsar med en. Jfr. anm. 30 till tab. 1.

13 VALKRETSINDELNING. 5 fyra valkretsar, av vilka tre tillhörde Norrbottens län och en Kopparbergs lan. Den sistnämnda, Särna och Idre tingslags valkrets, ägde den minsta folkmängden med invånare. Den folkrikaste valkretsen åter var Västbo härad i Jönköpings län med invånare. I tab. A har även angivits det antal landstingsmän, som valkretsarna inom varje storleksgrupp ägde att utse vid 1914 års val. Vid den tidpunkt, då valkretsindelningen ägde rum, måste antalet landstingsmän inom varje grupp hava varit detsamma för alla valkretsarna, men därefter hava i åtskilliga valkretsar sådana förändringar i folkmängden inträffat, att de överskridit gränsen till närmast högre eller lägre grupp, utan att ännu antalet landstingsmän hunnit ändras. Som exempel härpå han anföras Sunnerbo domsagas andra valkrets i Kronobergs län, vilken valkrets vid den första valkretsindelningen ägde mer än 20,000 invånare och därför erhöll rätt att utse fem landstingsmän, men vars folkmängd vid 1914 års början gått ned till personer. Denna valkrets ingår därför i tab. A i den grupp av valkretsar, som räkna invånare, men den äger fortfarande rätt att utse fem landstingsmän, ehuru det normala för den grupp den nu tillhör endast är fyra landstingsmän. På samma sätt ingår inom Alvsborgs län Flundre, Väne och Bjärke domsagas första valkrets, vars folkmängd vid den första valkretsindelningen understeg invånare, men vid 1914 års början stigit till personer, i den grupp av valkretsar, som räknar invånare, men någon ökning i landstingsmännens antal har därför icke ägt rum, utan utgör detta som förut fem. Orsaken, varför inom storleksgruppen invånare en valkrets ägde rätt att utse fem istället för tre landstingsmän är däremot en annan. Denna valkrets tillhörde Gottlands län, och där har antalet landstingsmän måst ökas, emedan vid beräkning av dessas antal enligt den vanliga relationen mellan antalet landstingsmän och folkmängden de förras sammanlagda antal för hela länet icke skulle hava uppgått till 20. Tab. B. Stadsvalkretsarnas fördelning efter folkmängd och antal landstingsmän.

14 6 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. På samma sätt som i tab. A skett för landsbygdsvalkretsarna, har i tab. B även stadsvalkretsarna fördelats i vissa grupper efter folkmängdens storlek, varjämte för valkretsarna inom varje grupp angivits det antal landstingsmän, de ägde utse. Av de stadsvalkretsar, som förrättade val av landstingsmän år 1914, hade fyra mindre än invånare, och av dessa hade Borgholm endast 1158 invånare, samt ytterligare sju mindre än invånare. Den folkrikaste stadsvalkretsen utgjorde Eskilstuna med invånare. De oregelbundenheter, som även för stadsvalkretsarna kunna iakttagas i avseende på antalet landstingsmän i varje valkretsgrupp, bero även därpå, att åtskilliga valkretsar genom förändringar i folkmängden kommit att tillhöra en annan storleksgrupp än vid den ursprungliga valkretsindelningen, utan att landstingsmannens antal ännu blivit förändrat. Vad angår Visby, som med en folkmängd av personer äger utse sju landstingsmän istället för fyra, beror emellertid oregelbundenheten av enahanda orsak, som förut påpekats ifråga om den Gottlands län tillhörande landsbygdsvalkretsen. Jämlikt de år 1913 antagna nya bestämmelserna om ordningen vid val av landstingsmän kan kommun å landet, vilken förut alltid för dylika val utgjorde ett valdistrikt, numera, där så finnes lämpligt, delas i två eller flera valdistrikt. En dylik uppdelning var jämlikt vallagens bestämmelser, beträffande såväl lands- som stadskommuner, redan förut möjlig för val till Riksdagens andra kammare. För landstingsmannaval gäller numera, att varje kommun à landet i regel bildar ett valdistrikt. Kommun, som till följd av samfärdsförhållandena eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må emellertid delas i två eller flera. Är kommun delad i två eller fieia valdistrikt för val av kommunalfullmäktige, blir sådant valdistrikt utan vidare jämväl valdistrikt för landstingsmannaval. I vilken utsträckning landskommunerna vid 1914 års landstingsmannaval indelats i mer än ett valdistrikt framgår av nedanstående siffror: Som synes utgjorde inalles blott 15 kommuner mer än ett valdistrikt. De tre kommuner, som vardera voro uppdelade i tre valdistrikt, voro Norra Råda i Älvdals härads nedre tingslags och Nyeds härads valkrets av Värmlands län samt Valbo och Bollnäs, båda i Gävleborgs län, den förra tillhörande Gästriklands domsagas första valkrets, den senare Bollnäs domsagas första valkrets. I tab. 1, kol. 3, är angivet det antal kommuner, varje valkrets omfattade åren 1910 och 1914, varjämte inom parentes antecknats antalet valdistrikt, i de fall där sistnämnda antal år 1914 ej överensstämmer med antalet kommuner.

15 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. 7 II. Den kommunala rösträtten. A) I röstlängden upptagna. I de röstlängder, som enligt gällande bestämmelser skola upprättas inom varje kommun, skola antecknas alla personer, bolag och andra samfälligheter, som äro skattskyldiga till kommunen. För att vara kommunalt röstberättigad fordras emellertid icke endast att vara upptagen i röstlängden, utan därjämte fordras även att vara välfrejdad svensk undersåte, att icke befinna sig i konkurstillstånd samt att icke häfta för oguldna kommunalutskylder. De i röstlängden upptagna personer, som icke uppfyllt nu nämnda villkor, utgöra tillsammans de icke röstberättigade, av vilka de, som förlorat sin rösträtt på grund av uraktlåtenhet att betala skatt, helt naturligt äro det övervägande flertalet. I röstlängden antecknas för varje person det honom tillkommande röstetalet, som beräknaa-efter den beskattningsbara inkomstens storlek. På landsbygden, till vilken även höra alla köpingar, erhålles en röst för varje påbörjat belopp av 100 kr. intill 1000 kr. och därefter en röst för varje påbörjat belopp av 500 kr. intill maximum 40 röster, som på landsbygden nås vid en inkomst av över kr. I städerna erhålles en röst för varje 100-tal kronors inkomst ända upp till kr. och därefter en röst för varje nytt belopp av 500 kr. intill 40 röster, som här uppnås redan vid över kr. inkomst. Den faktiska inkomst, som ligger bakom varje särskilt röstetal, låter sig emellertid icke beräknas, dels därför att någon åtskillnad icke är gjord på fastighetsägare och dem som äro upptagna i röstlängden på grund av inkomst av kapital eller arbete, och dels på grand av den inverkan på röstetalens storlek, som de i åtskilliga kommuner såväl på landsbygden som bland städerna höjda bevillningsfria avdragen utöva. Dessa avdrag utgöra i regel 450 kr. för inkomst understigande 1200 kr. och 300 kr. för inkomst fr. o. m intill 1800 kr., varjämte inkomst under 500 kr. är fri från bevillning, men i bevillningsförordningen är medgivet, att dessa avdrag på grund av höga levnadskostnader må höjas med intill 200 kr. Många såväl städer som landskommuner tillämpa i överensstämmelse härmed högre bevillningsfria avdrag, vilket helt naturligt måste utöva en betydande inverkan såväl på de röstägandes antal som på röstetalet för de mindre inkomsttagarna. En annan faktor, som i motsatt riktning påverkar antalet röstägande är det förhållandet, att de personer, som ägt rösträtt i mer än en kommun, även blivit räknade två eller flera gånger, varigenom det verkliga antalet av de personer eller samfälligheter, som inom hela riket ägde kommunal rösträtt, måste hava varit ej obetydligt mindre än utredningens siffror angiva. Att på något sätt undvika dessa dubbelräkningar har emellertid icke varit möjligt. I tab. 1, kol. 4 7, meddelas uppgifter för varje valkrets å antal och röstetal för de i röstlängd upptagna röstberättigade och icke röstberättigade. I (Forts, å sid. 15.)

16 8 Tab. C. Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år 1914.

17 Tab. C (forts.). Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år

18 10 Tab. C (forts.). Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år 1914.

20 12 Tab. C (forts.). Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen år 1914.

22 14 Tab. C (forts.). Översikt över den kommunala rösträtten och landstingsmannavalen 1914.

23 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. 15 alla de valkretsar tillsammantagna, inom vilka landstingsmannaval förrättades år 1914, utgjorde hela antalet i röstlängd upptagna , därav på landsbygden och i städerna. Inom samma valkretsar uppgingo år 1910 alla i röstlängd upptagna till , därav på landsbygden och i städerna, vadan alltså ifrågavarande antal under de mellanliggande fyra åren ökats med , varav belöpte sig på landsbygden och på städerna. Röstetalet för alla i röstlängd upptagna utgjorde år 1914 på landsbygden och i städerna , motsvarande ett medelröstetal för var och «n i röstlängd upptagen av 4-8 på landsbygden och 9-5 i städerna. Till jämförelse härmed må nämnas, att år 1910 det sammanlagda röstetalet för alla i röstlängd upptagna inom samma valkretsar utgjorde på landsbygden och i städerna ; medelröstetalet utgjorde resp. 4-6 och 9-0. Bland de i röstlängd upptagna inbegripes visserligen ett ganska betydligt antal bolag och andra samfälligheter, men då likväl de enskilda personerna utgöra det övervägande flertalet, torde dock proportionen mellan ett områdes folkmängd och antalet i röstlängd upptagna vara åtminstone ett ungefärligt mått på de sistnämndas relativa antal inom samma område. En översikt härav för varje valkrets meddelas därför i tab. C. Av densamma framgår, att för hela riket de i röstlängd upptagna utgjorde 244 % av folkmängden; särskiljas landsbygd och städer, erhålles för den förra en procentsiffra av 236 och för de senare De kommunalt röstägande voro således något talrikare i städerna. På landsbygden kan i regel en tydlig skillnad iakttagas mellan trakter med starkt utvecklad industri och en talrik arbetarbefolkning, där det relativa antalet var jämförelsevis stort, och övervägande jordbruksidkande trakter, med i allmänhet mycket låg procent. Högst nådde i detta avseende ett pat valkretsar i Stockholms län närmast huvudstaden, såsom Danderyds skeppslag, varest 34-6 % av folkmängden voro upptagna i röstlängd, samt några valkretsar i Malmöhus län. Den i valet deltagande lantvalkretsen inom Gottlands län nådde trots den obetydliga industrialiseringen anmärkningsvärt högt procenttal. Sedan år 1910 har de i röstlängd upptagnas antal i förhållande till folkmängden stegrats från 20 9 % till 24-4 %, därav på landsbygden särskilt från 19-9 till 23-6 % och i städerna från 27 8 till 29-2 %. En dylik stegring kan iakttagas för de allra flesta valkretsar, och endast i ett ringa fåtal sådana -voro procenttalen för år 1914 lägre än för år B) Röstberättigade och icke röstberättigade. De i röstlängd upptagnas fördelning på röstberättigade och på grund av oguldna kommunalutskylder «lier andra orsaker icke röstberättigade var följande:

24 16 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. För varje valkrets återfinnas motsvarande uppgifter i tab. 1, kol. 4 5, varjämte tab. C i det föregående angiver de röstberättigades relativa antal i förhållande dels till hela folkmängden och dels till samtliga i röstlängd upptagna. Enligt sistnämnda tabell utgjorde i hela riket de röstberättigade 80-& av alla i röstlängd upptagna emot 76-1 % inom samma valkretsar år Särskilt för landsbygden uppgick motsvarande procenttal år 1914 till 80-4 och år 1910 till 77'3 och särskilt för städerna till resp och 70'2. I detta avseende har sålunda under de fyra senaste åren genomgående en förbättring inträffat. Anmärkningsvärt är emellertid, att ökningen av relativa antalet röstberättigade och den häremot svarande nedgången i antalet icke röstberättigade varit betydligt starkare i städerna än på landsbygden. Medan städernas ställning i nyssnämnda avseende vid föregående landstingsmannaval i genomsnitt var betydligt ofördelaktigare än landsbygdens, hava de nu, likaledes i genomsnitt, att uppvisa ett procenttal, som till och med något, om än obetydligt, överstiger landsbygdens. XJtsträckes jämförelsen till de särskilda landstingsområdena, visar det sig emellertid, att städernas procenttal är högreän landsbygdens endast i tio av dem. Orsakerna till nämnda gynnsamma förändring för städernas del äro flera. Först och främst var antalet icke röstberättigade år 1910 ovanligt stort beroende därpå att många personer på grund av efterverkningarna av den s. k. storstrejken året förut ej förmådde betala sina kommunalutskylder. Detta förhållande var helt naturligt mera kännbart i städerna än på landsbygden. Vid landstingsmannavalen i mars måriad år 1914 åter torde flera personer än vanligt, ej minst i städerna, under den då pågående politiska krisen, ha förskaffat sig rösträtt genom att inbetala sina resterande kommunalutskylder. Emellertid synes även ett annat förhållande hava bidragit till minskningen av antalet icke röstberättigade i städerna. Genom ändring i landstingsförordningen år 1915 har tiden för landstingsmannaval i städerna framflyttats från senare hälften av maj till samma tid i mars månad. Detta medförde, att valet år 1914 på sina häll kom att förrättas, innan första uppbördsstämman av näst föregående års kommunalutskylder hållits, varigenom i den vid valet använda röstlängden ej kunde upptagas såsom häftande för ognidna kommunalutskylder andra än de, som försummat att betala 1912 och föregående års utskylder. Inom vilka röstgrupper de röstberättigades relativa antal var minst, framgår med all tydlighet av nedanstående siffror, som angiva de röstberättigade inom varje enröstgrupp i procent av alla i röstlängden upptagna inom samma grupp:

25 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN. 17 För såväl landsbygd som städer var de röstberättigades relativa antal avsevärt större inom de högre röstgrupperna än inom de lägre. Procenttalen befunno sig i stort sett i en jämn stegring från de lägre till de högre röstetalen. Minimnm anträffas för landsbygden inom den lägsta röstgrnppen med de röstberättigade uppgående till 74 - i % av alla i röstlängd upptagna, och maximum vid 36 röster, med 98s %. I städerna var olikheten i detta avseende mellan lägre och högre röstgrupper endast obetydligt större. Minimum, som där anträffas vid tre röster, utgör 73a %, och maximum, likaledes vid 3ft röster, uppgår till 99 4 %. Såsom redan framhållits, var vid landstingsmannavalen år 1914 de röstberättigades relativa antal i genomsnitt för hela riket obetydligt större i städerna än på landsbygden. Att städerna vid tidigare val däremot intagit en ofördelaktigare ställning än landsbygden i detta avseende, berodde på en starkare decimering av de röstägande inom de lägre röstgrupperna, vilken, otvivelaktigt så gott som uteslutande var att tillskriva det s. k. utskyldsstrecket. Inom de högre röstgrupperna åter var städernas ställning redan vid dessa val snarare gynnsammare än landsbygdens. Hftrutinnan har nu en utjämning skett på det vis, att inom de lägre röstgrupperna i städernadet relativa antalet röstberättigade stigit så att det alltmer närmat sig motsvarande antal inom de lägre röstgrupperna på landsbygden. Medan på landsbygden de röstberättigades relativa antal endast inom den förstaröstgruppen understeg 75 % var detta i städerna fallet inom andra, tredje och fjärde röstgrupperna, men ej inom den första. Inom de 25 lägsta röstgrupperna var landsbygdens procenttal högre än städernas, ehuru oftablott obetydligt, utom i två fall. Biktar man däremot uppmärksamheten på de högre röstgrupperna, så finner man, att städernas ställning där na

26 18 DEN KOMMUNALA RÖSTRÄTTEN är avgjort gynnsammare än landsbygdens. Inom de 15 högsta röstgrnpperna var sålunda städernas procenttal högre än landsbygdens i 10 fall. En följd av att de röstägande i större utsträckning förlorat sin röstratt inom de lägre röstgrupperna än inom de högre är, att medelröstetalet för de icke röstberättigade var betydligt lägre än för alla i röstlängd upptagna liksom för de röstberättigade. Sålunda uppgick på landsbygden medelröstetalet för de icke röstberättigade till endast 3-6, medan detsamma för alla i röstlängd upptagna utgjorde 4'8 samt för de röstberättigade 5M, och i städerna utgjorde motsvarande medeltal för de icke röstberättigade endast 6-o men för alla i röstlängd upptagna och för de röstberättigade resp. 9-5 och los. För att underlätta en jämförelse mellan landsbygd och städer i avseende på de röstägandes fördelning efter röstetalens storlek hava i efterföljande tablå de röstberättigade och icke röstberättigade sammanförts i tre större röstgrupper efter den beskattningsbara inkomstens storlek på grundval av uppgifter, som meddelas i tab. 4 angående de röstberättigades och icke röstberättigades fördelning på enröstgrupper. Till den första gruppen höra både på landsbygden och i städerna alla med en beskattningsbar inkomst av till och med 500 kr., den andra gruppen omfattar i båda fallen personer med en beskattningsbar inkomst av kr., och den tredje omfattar alla med högre inkomst. Jämföras med varandra de siffror i ovanstående tablå, som angiva antalet av alla i röstlängd upptagna inom de tre grupperna, visar det sig, att de lägre inkomsttagarna voro betydligt talrikare på landsbygden än i städerna. Till den lägsta inkomstgruppen hörde sålunda på landsbygden icke mindre än 69-3 %, men i städerna endast 46-4 % av alla kommunalt röstägande. Redan den andra gruppen var relativt något större för städerna, och den högsta av de tre grupperna var i städerna proportionsvis betydligt mer än dubbelt så stor som på landsbygden. Ungefär samma proportion mellan de olika inkomstgrupperna företedde även de röstberättigade och icke röstberättigade var för sig. I städerna var den lägsta gruppen med 1 5 röster bland de icke röstberättigade, trots den betydande minskningen i antalet icke röstberättigade bland

27 LANDSTINGSMANNAVALEN. 19 personer med låga röstetal, dock ganska stor, medan samma grupp bland de röstberättigade till följd av den förra gruppens minskning något ökats. Till jämförelse må erinras om, att år 1910 inom samtliga städer, som då deltogo i landstingsmannavalen, blott 40-2 % av de röstberättigade, men däremot ej mindre än 67-2 % av de icke röstberättigade tillhörde den lägsta gruppen, medan motsvarande procenttal inom de städer, som valde år 1914, såsom synes av ovanstående tablå, utgjorde resp och C) Reduktion av röstetalet. I de gällande bestämmelserna angående beräkningen av röstetal i landskommunerna finnes stadgat, att ingen får utöva rösträtt för större antal röster, än som svarar mot en tiondel av kommunens hela röstetal efter röstlängden. I alla kommuner med ett sammanlagt röstetal av mindre än 400 röster blir härigenom det eljest gällande röstmaxiniiim på 40 röster ytterligare reducerat. Denna begränsning av röstskalan Tab. D. Antalet kommuner med mindre än 400 röster, samt antalet personer med reducerat röstetal.

28 20 LANDSTINGSMANNAVALEN. gäller visserligen icke vid val av landstingsman, men en utredning, i vilken utsträckning densamma i övrigt kommit till användning, torde likväl vara av intresse, varför i tab. D lämnas en översikt av antalet kommuner med mindre än 400 röster ävensom å antalet i röstlängd upptagna personer, som i dessa kommnner fått sitt röstetal reducerat. Kommunerna hava därvid för större överskådlighets sknll indelats i fyra grupper efter röstetalets storlek. Av tabellen framgår, att antalet kommuner bland dem som deltogo i 1914 års landstingsmannaval, vilkas sammanlagda röstetal understeg 400, utgjorde 208. Talrikast voro dessa kommuner i Skaraborgs och Älvsborgs län. I förstnämnda län hade icke mindre än 58 av de 160 landskommuner, inom vilka val ägde rum år 1914, ett röstetal, som understeg 400. De tre kommunerna med ett sammanlagt röstetal av under 100 voro Södra Vånga, Jällby och Norra Säm i Älvsborgs län. I många av ovannämnda kommnner med mindre än 400 röster kommo likväl icke bestämmelserna om reducering av röstskalan att tillämpas, då röstetalet icke för någon översteg en tiondel av hela röstetalet. Antalet i röstlängd upptagna personer, som fått sitt röstetal reducerat, uppgick i samtliga dessa kommuner till inalles 62. Helt naturligt var deras antal relativt större i kommunerna med de lägsta röstetalen. I de tre kommunerna med mindre än 100 röster var antalet personer med reducerat röstetal 6, men inom kommunerna med ett röstetal av , vilkas antal uppgick till 90, fnnnos endast 17 personer, som fått sitt röstetal reducerat. III. Landstingsmannavalen. A) Deltagandet i valen. De absoluta talen för antalet i valen deltagande personer erhållas för varje valkrets i tab. 1 genom sammanslagning av antalet godkända och kasserade valsedlar (kol. 12 och 18). Vid föregående val hava vid beräkningen av valsedlarnas antal alla valsedlar med dubbla röstetal, vilka avlämnats av personer, som på grund av fullmakt utövat rösträtt även för en annan, räknats som två valsedlar. Några sådana valsedlar hava ej förekommit vid valen år 1914, enär jämlikt 5 landstingsförordningen, sådan denna paragraf numera lyder, valman, som tillika utövar rösträtt för annan, skall för denne använda särskild valsedel och valkuvert. Antalet avgivna valsedlar har därför denna gång motsvarats av det antal personer, som vid valen faktiskt utövat rösträtt, oavsett om det skett personligen eller genom fullmakt. Vid 1914 års landstingsmannaval utgjorde hela antalet röstande 309,910, därav på landsbygden 256,331 och i städerna 53,579. Ar 1910 avgåvos inom samma valkretsar 196,183 röster, därav 165,674 på landsbygden och 30,509 i städerna, vadan alltså vid 1914 års val deltagit inalles 113,727 röstande flera än år 1910, därav särskilt för landsbygden och i städerna 23,070.. Liksom de röstandes absoluta antal sålunda var betydligt större år 1914 än vid närmast föregående val inom samma valkretsar, så var ock nämnda år

29 LANDSTINGSMANNAVALEN. 21 deltagandet i valet, matt efter förhållandet mellan antalet röstande och röstberättigade, betydligt större. I hela riket hade år 1914 antalet röstande stigit till 63-8 % av de röstberättigade från 51-2 f. år För landsbygden enbart utgjorde motsvarande procenttal år oeh år samt för städerna resp. 63-s och 49-s, således en obetydligt starkare ökning för staderna än för landsbygden. Den ökade politiska livaktighet, som rådde vid tiden för 1914 års landstingsmannaval, har utan tvivel varit huvudorsaken till denna högst väsentliga tillväxt i det relativa antalet röstande såväl på landsbygden som i städerna. På landsbygden torde även den nya indelningen i valdistrikt, som genomförts i några kommuner med svårare samfärdsförhållanden, hava bidragit att höja antalet röstande genom att underlätta valdeltagandet. Någon nämnvärd skillnad mellan landsbygden och städerna ifråga om livligheten i deltagandet synes emellertid knappast hava förefunnits, om man tar hänsyn till riket i dess helhet. Till jämförelse med förestående procenttal må erinras om, att vid landstingsmannavalen år 1912 de röstande i hela riket utgjorde endast 46-9 % av de röstberättigade, därav för landsbygden 46'3 % och för städerna 49-7 %. Deltagandet var sålunda jämväl år 1912 betydligt mindre livligt än år Göres åter en jämförelse med riksdagsmannavalen till andra kammaren våren 1914, vilka ägde rum i april månad, sålunda omedelbart efter samma års landstingsmannaval, finner man, att relativa antalet röstande vid de politiska valen var ej obetydligt högre än vid 1914 års landstingsmannaval, i synnerhet beträffande städerna. Vid nämnda riksdagsmannaval utgjorde nämligen de röstande i hela riket 69-9 % av de röstberättigade, därav för landsbygden 68u % och för städerna ej mindre än 76"7 %. En översikt av deltagandet i 1914 års val för varje valkrets meddelas i tab. C, kol. 5, å sid. 8 och följ., varjämte i efterföljande tablå valkretsarna sammanförts i vissa grupper alltefter det större eller mindre deltagandet i valen.

30 22 LANDSTINGSMANNAVALEN. Såsom av ovanstående sammanställning framgår, var deltagandet i valen mycket växlande inom de olika valkretsarna, men anmärkningsvärda äro de höga procenttalen för såväl landsbygden som städerna. Det livligaste deltagandet hade på landsbygden Oxie härads södra valkrets i Malmöhus län att uppvisa, med de röstande utgörande ej mindre än 81-2 % eller något mer än fyra femtedelar av de röstberättigade. I ytterligare fem landsbygdsvalkretsar översteg det relativa antalet röstande 75 %, och deltogo sålunda här mer än tre fjärdedelar av de röstberättigade. Lägsta procenttalen åter, eller under 20 %, förekommo i Särna och Idre tingslag i Kopparbergs län och Pajala och Korpilombolo tingslag i Norrbottens län, varest endast resp. 15-? % och 18 - o % av de röstberättigade avgåvo sina röster. I Särna och Idre kan möjligen det synnerligen höga relativa antalet röstberättigade ha bidragit att sänka procenttalet. 1 Pajala och Korpilombolo tillhöra de mera glest befolkade, men mycket vidsträckta valkretsarna i övre Norrland, där deltagandet även vid föregående landstingsmannaval varit ringa. Anmärkningsvärt är emellertid, att ingen av de Övriga landsbygdsvalkretsarna, hade att uppvisa ett lägre procenttal än 40 %. Även i städerna var deltagandet i valen växlande, men ovanligt livligt. I fyra stadsvalkretsar översteg det relativa antalet röstande 75 % av de Tab. E. Röstande i procent av röstberättigade inom varje röstgrupp. 1 I Särna och Idre voro samtliga i den kommunala röstlängden upptagna personer vid valtillfallet röstberättigade, varjämte även antalet där upptagna personer i förhållande till folkmängden var ganska stort. Härom se tab. C.

31 LANDSTINGSMANNAVALEN. 23 röstberättigade och i alla utom två 45 % därav. Störst var nämnda antal i Vänersborg med 78 - i % och lägst i Vimmerby med 30-8 %. Genom att jämföra antalet avgivna valsedlar inom varje röstgrupp med de röstberättigades antal inom samma grupp, har det varit möjligt att erhålla en föreställning om livaktigheten och intresset för valen inom olika lager av väl jarkåren. Resultatet av en dylik jämförelse meddelas i tab. E, där förhållandet mellan de röstande och de röstberättigade inom olika röstgrupper uträknats i relativa tal för landsbygd och städer i hela riket. Tabellens siffror bestyrka den redan vid 1910 års landstingsmannaval gjorda iakttagelsen, att deltagandet i valen varit minst livligt inom de lägre röstgrupperna, ehuru denna gång en avgjord stegring i procenttalen kan förmärkas, ej minst inom nämnda röstgrupper, om man gör en jämförelse med motsvarande siffror från föregående val. På landsbygden utgjorde de röstande inom den första röstgruppen endast 40-3 % eller två femtedelar av alla röstberättigade inom samma grupp. Redan inom den närmast högre gruppen hade de röstandes relativa antal stigit till 55o % och därefter kan för varje högre röstgrupp iakttagas en nära nog oavbruten stegring i ifrågavarande procenttal till och med den tjugoförsta röstgruppen, inom vilken detsamma nådde till 88 9 %. Inom följande röstgrupper voro procenttalen ganska växlande, men i allmänhet höga. Maximum nåddes på landsbygden vid 37 röster, inom vilken grupp 96-3 % av de röstberättigade deltagit i valen. I huvudsak företedde städerna i fråga om de röstandes relativa antal inom de olika röstgrupperna samma bild som landsbygden. Dock var motsättningen mellan lägre och högre röstetal ännu större. Inom den lägsta röstgruppen utgjorde de röstande endast 19-5 % av de röstberättigade, och stegringen i ifrågavarande procenttal var därefter avsevärt långsammare i städerna än på landsbygden. Till följd härav voro procenttalen för städerna lägre än för landsbygden, med endast ett par undantag, inom alla röstgrupper till och med den tjugusjunde. Inom följande grupper var däremot med några få undantag deltagandet åtskilligt livligare i städerna. B) Avgivna valsedlar. Antal och röstetal; partiför delning. I tab. 1 meddelas särskilt för varje valkrets uppgifter såväl för år 1914 som för år 1910 å antalet för de olika partierna avgivna, godkända valsedlar samt deras röstetal. I sammandrag för hela riket utgjorde motsvarande siffror följande:

32 24 LANDSTINGSMANNAVALEN. Inom de valkretsar, som år 1914 förrättade landstingsmannaval, avgåvos nämnda år sammanlagt godkända valsedlar, av vilka kommo på landsbygden och på städerna. En jämförelse mellan de tre politiska huvudpartiernas inbördes styrka visar, att både på landsbygden och i städerna det moderata partiet samlat det största antalet avgivna valsedlar liksom även det högsta sammanlagda röstetalet. Nämnda partis ställning var dock betydligt starkare i städerna än på landsbygden. Såväl ifråga om antalet valsedlar som deras röstetal kom på landsbygden det liberala partiet närmast i ordningen. I städerna åter kommo liberalerna visserligen i andra rummet ifråga om röstetalet, men ifråga om antalet valsedlar kommo de först i tredje rummet. De moderatas övervikt över de liberala var betydligt starkare i städerna än på landsbygden. Socialdemokraterna kommo på landsbygden i båda fallen i tredje rummet, i städerna ifråga om röstetalet. Ifråga om antalet avgivna valsedlar åter kommo de i städerna före liberalerna och närmast efter det moderata partiet. Deras ställning var dock, om hänsyn tages till röstetalet, något starkare på landsbygden än i städerna. Inom städer och landsbygd tillsammantagna utgjorde antalet moderata valsedlar , de liberala och de socialdemokratiska En jämförelse mellan uppgifterna angående partiernas styrka vid 1914 ars landstingsmannaval och inom samma valkretsar vid valen år 1910 visar, att såväl på landsbygden som i städerna en avsevärd, ehuru olika betydande ökning skett för alla tre partierna, med hänsyn såväl till antalet avgivna valsedlar som till deras sammanlagda röstetal. På landsbygden har för det moderata partiet antalet valsedlar ökats med och röstetalet med , medan motsvarande ökning för det liberala partiet var resp och och för det socialdemokratiska partiet resp och I städerna har för de moderata antalet valsedlar stigit med 10?52 och röstetalet med , för de liberala har antalet valsedlar ökats med 4176 och röstetalet med och för socialdemokraterna valsedlarna med och röstetalet med De liberala, som år 1910 ifråga om antalet valsedlar pä landsbygden kommo i första rummet, med de moderata närmast efter sig, och i städerna i andra rummet, närmast efter de moderata, hava nu nedsjunkit till resp. andra och tredje rummet, medan ordningsföljden mellan de tre partierna i fråga om röstetalets storlek är densamma som år 1910 såväl pä landsbygden som i städerna. Vid landstingsmannavalen år 1912 kom både på landsbygden och i städerna det moderata partiet först, därnäst det liberala och sist det socialdemokratiska partiet, med hänsyn såväl till antalet avgivna valsedlar som till deras sammanlagda röstetal. I åtskilliga valkretsar, inom vilka socialdemokraterna år 1910 icke uppträdde som självständigt parti utan röstade tillsammans med de liberala och följaktligen i valstatistiken icke kunnat redovisas särskilt, har det emellertid för 1914 års, liksom för 1912 års val varit möjligt att särskilja de liberala och socialdemokratiska väljarna. Ovan anförda siffror för de båda åren äro därför med varandra icke fullt jämförbara, då i alla dylika

33 LANDSTINGSMANNAVALEN. 25 valkretsar en jämförelse mellan 1910 och 1914 års siffror måste utvisa en mindre tillväxt för det liberala partiet, än som överensstämmer med det verkliga förbållandet, men i stället angiva en alltför stark ökning för det socialdemokratiska partiet. För att få ett fullt exakt mått på de förskjutningar, som ägt ram i partiernas styrka, måste man därför som utgångspunkt för en jämförelse taga endast de valkretsar, inom vilka vid de båda valen förefonnos samma partier. Antalet dylika valkretsar utgjorde på landsbygden 67 och i städerna 24. Till belysning av partiernas styrka inom dessa valkretsar meddelas i efterföljande tab. F uppgifter å de för varje parti avgivna valsedlarnas antal och röstetal både år 1910 och år Enligt nedanstående siffror har för samtliga tre partier inträffat en avsevärd, ehuru olika betydande ökning av valsedlarnas antal och röstetal både på landsbygden och i städerna. Uttryckt i relativa tal, vilka i detta sammanhang hava större intresse, utgör det moderata partiets tillväxt sedan år 1910 på landsbygden 50-6 % av valsedlarnas antal och 44 3 % av deras röstetal och i städerna resp och 52-5 %. För det liberala partiet utgör tillväxten på landsbygden i antalet valsedlar 25-6 % och i röstetal 19-7 % och i städerna i antal 43-8 % och i röstetal 39 2 %. För socialdemokraterna slutligen utgör ökningen på landsbygden i antalet valsedlar lofffi % oeh i röstetal 95-3 %, i städerna i antal 68-3 % och i röstetal 68-1 %. Som synes har det socialdemokratiska partiet att uppvisa en betydligt starkare tillväxt än det moderata partiet utom ifråga om antalet valsedlar i städerna, där det senare ligger något över det förra. För det moderata partiet har i sin ordning ökningen varit betydligt starkare än för det liberala partiet, vilket sistnämnda har att uppvisa den avgjort minsta tillväxten såväl ifråga om antalet valsedlar som deras röstetal. Medan såväl det moderata som det liberala partiet, relativt taget, ökats avsevärt starkare i stadsvalkretsarna än i landsbygdsvalkretsarna, är socialdemokraternas betydande framryckning i landsbygdsvalkretsarna särskilt iögonenfallande, i det att antalet valsedlar för nämnda parti där mer än fördubblats och röstetalet nära nog fördubblats. Till de i tabellerna under rubriken»övriga» upptagna valsedlarna hava Tab. F. Jämförelse mellan partiernas styrka vid valen 1910 och 1914.

34 26 LANDSTINGSMANNAVALEN. räknats dels sådana valsedlar med partibeteckning, vilka icke med säkerhet kunnat hänföras till något av de tre politiska huvudpartierna, och dels alla valsedlar, som icke varit försedda med partibeteckning, eller den s. k. fria gruppen. Det övervägande flertalet av de vid 1914 års landstingsmannaval avgivna godkända valsedlarna med partibeteckning hava emellertid kunnat uppdelas på de tre partierna. Denna uppdelning har i sådana fall, där ovisshet varit rådande angående vissa valsedelgruppers partifärg, skett med stöd av upplysningar, som inhämtats från vederbörande domhavande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkningen, eller ur tidningspressen.*) Till följd härav återstodo endast 5 valsedlar med partibeteckning, vilkas sammanlagda röstetal uppgick till 40, att hänföra till gruppen»övriga». Alla dessa valsedlar voro avgivna på landsbygden, inom fyra olika valkretsar. Den i vallagen medgivna friheten för valmännen att avgiva valsedlar utan partibeteckning hade endast i ringa utsträckning tagits i anspråk. Hela antalet dylika valsedlar utgjorde 321 av vilka 183 med ett sammanlagt röstetal av avgivits på landsbygden, och 138 med tillsammans röster i städerna. Av den fria gruppens valsedlar hade på landsbygden 105 avgivits inom Särna och Idre tingslag i Kopparbergs län, där inga valsedlar voro försedda med partibeteckning, och i städerna 131 inom Borgholms stad. Bortsett från nu nämnda tvenne valkretsar hade i hela riket avlämnats endast 85 valsedlar utan partibeteckning, fördelade såsom stänkröster på ett stort antal valkretsar och utan någon som helst betydelse för valresultatet. Det största antalet dylika valsedlar inom en och samma valkrets var fyra. Medelröstetal. På grundval av de i tab. 1 meddelade uppgifterna å antalet avgivna valsedlar och deras röstetal för varje valkrets, har uträknat» antalet röster i medeltal per valman dels för alla röstande och dels inom de olika partierna. För alla röstande tillsammautagna utgjorde medelröstetalet på landsbygden 6-1 och i städerna 130, vilket utvisar någon sänkning sedan år 1910, då inom samma valkretsar medelröstetalet på landsbygden var 6-4 och i städerna 140. Det genomsnittliga antalet röster för de i valet deltagande var något högre än medelröstetalet för alla röstberättigade, vilket, såsom redan nämnts, utgjorde på landsbygden t>'l och i städerna Inom de olika valkretsarna varierade medelröstetalet för alla i valet deltagande på landsbygden mellan endast 3-9 i Västerbottens läns mellersta domsagas valkrets och 11-7 i Danderyds skeppslag i Stockholms län. I allmänhet kan i detta avseende stora växlingar iakttagas mellan å ena sidan de höga röstetalen i trakter med starkt utvecklad industri, där inkomsttagarnas antal är mera betydande, och å andra sidan de övervägande joxdbruksidkande delarna av landet med sina i allmänhet låga röstetal. I städerna växlade medelröstetalen mellan 8-0 i Tidaholm och 18-5 i Djursholms, Östhammars och Öregrunds valkrets. *) För dylika fall redogöres i anmärkningarna till tab. 1.

35 LANDSTINGSMANNAVALEN 27 Vâd beträffar medelröstetalet inom de olika partierna, utgjorde detsamma på landsbygden för det moderata partiet 7-5, för det liberala 4'9 och för det socialdemokratiska 5-8. I städerna uppgingo medelröstetalen för de tre partierna till resp. 17-1, 116 och 8-5. I båda fallen har sålunda det moderata partiet ett ganska betydligt försteg framför de båda övriga partierna, men medan i städerna socialdemokraterna hade det lägsta medelröstetalet och de liberala intogo en mellanställning mellan de båda andra partierna, hade på landsbygden det liberala partiet ett lägre genomsnittligt röstetal än socialdemokraterna. Att de senares medelröstetal på landsbygden i sin helhet var högre än de liberalas, torde dock till en del bero därpå, att socialdemokraterna hava sin huvudstyrka i valkretsar med en talrik industribefolkning, där, såsom redan nämnts, i regel röstetalen i genomsnitt äro högre för alla partier. Betraktas slutligen medelröstetalet inom gruppen»övriga», utgjorde detsamma för valsedlar med partibeteckning på landsbygden 8-0. I städerna hava inga valsedlar med partibeteckning räknats till denna grupp. För de valsedlar åter, som saknade partibeteckning, var medelröstetalet i genomsnitt för alla lantvalkr-etsar 8-8 och för stadsvalkretsarna 92. Fördelning på röstgrupper. På grund av att till centralbyrån insänts alla vid valen avgivna valsedlar, har det varit möjligt att erhålla kannedom dels om de röstandes inom varje parti fördelning på olika röstgrupper och dels om partifördelningen inom varje särskild röstgrupp och därmed åtminstone en antydan om partifördelningen inom olika sociala lager av väljarkåren. De efter valsedlarnas sortering och sammanräkning erhållna siffrorna hava sammanförts i tab. 2, där uppgifter meddelas länsvis angående de röstandes fördelning på partier och vissa röstgrupper. a ) En sammanfattande översikt för hela riket över de avgivna valsedlarnas fördelning på partier och röstgrupper lämnas i tab. Gr, som därjämte i relativa tal angiver partiernas inbördes styrka inom varje enröstgrupp. Ifråga om partiernas relativa styrka inom olika röstgrupper, voro på landsbygden de liberala det starkaste partiet inom den lägsta röstgruppen, där de omfattade bortåt hälften, eller % av alla röstande. Ännu inom den andra röstgruppen var det liberala partiet det talrikaste, men dess relativa styrka befann sig med stigande röstetal i avtagande, även om en viss ojämnhet, särskilt inom de högre röstgrupperna, kunde förmärkas och här och där en mindre stegring förekom. För det moderata partiet var förhållandet i stort sett det rakt motsatta. Dess relativa styrka var visserligen ofta ganska växlande, men partiet omfattade med stigande röstetal eu allt större andel av alla valsedlar. Redan bland valsedlarna med 22 röster tillhörde 9005 % nämnda parti, och inom högre röstgrupper anträffas endast i några få fall ett lägre procenttal. Det socialdemokratiska partiets relativa styrka 1 ) Uppgifterna i tab. 2 å antalet avgivna Talsedlar inom varje parti överensstämma icke fullständigt med motsvarande uppgifter i tab. 1, vilka äro hämtade från protokollen Sver röstsamwanräkningarna. enär vid bearbetningen i centralbyrån av valsedlarna icke alltid samma resultat erhållits, som de i protokollen angivna.

36 28 LANDSTINGSMANNAVALEN. Tab. G. Valsedlarnas fördelning efter partier och röstgrupper. Landsbygden.

37 LANDSTINGSMANNAVALEN. 29 Tab. G (forts.). Valsedlarnas fördelning efter partier och röstgrupper Städerna.

38 30 LANDSTINGSMANNAVALEN Tab. H. Valsedlarnas fördelning på röstgrupper inom varje parti. Landsbygden. Städerna.

39 LANDSTINGSMANNAVALEN. 31 var störst inom de tretton lägsta röstgrupperna. Sin största styrka nådde detsamma bland de röstande med 10 röster, av vilka 4303 % tillhörde sagda parti. Inom högre röstgrupper voro de socialdemokratiska väljarnas antal mycket få, och inom åtskilliga röstgrupper saknades de helt och hållet. De till gruppen»övriga» räknade valsedlarna voro icke inom någon röstgrupp av någon betydelse. I städerna var partiernas inbördes styrka inom de olika röstgrupperna i huvudsak densamma som på landsbygden. Inom den första röstgruppen var dock det moderata partiet det starkaste, medan det liberala var det svagaste. Inom de tolv följande röstgrupperna hade socialdemokraterna en ej obetydlig övervikt över de båda andra partierna, som där voro i det närmaste jämnstarka. Inom de högre röstgrupperna slutligen var det moderata partiets övervikt över de båda andra partierna ej fullt så stor som på landsbygden. De avgivna valsedlarnas fördelning på röstgrupper inom varje parti åskådliggöres av tab. H, varjämte efterföljande tablå utvisar de röstandes inom varje parti fördelning på några större röstgrupper. Av ovanstående tablå framgår, att på landsbygden valmän tillhörande det moderata partiet funnos i stort antal såväl med låga röstetal som med höga. Ungefär hälften hade emellertid mindre än 6 röster. Inom det liberala partiet hade det övervägande flertalet låga röstetal. Icke mindre än 67-6 %, eller något mer än två tredjedelar av samtliga, tillhörde den första gruppen med 1 5 röster. De medelstora röstetalen voro nära nog lika talrika som inom det moderata partiet, men de högre röstetalen voro däremot mycket få. Inom det socialdemokratiska partiet voro åter de medelstora röstetalen anmärkningsvärt talrika, och tab. H ådagalägger, att de röstande inom detta parti voro särskilt starkt koncentrerade på den elvte röstgruppen. Flertalet av de socialdemokratiska väljarna (535 %) hade emellertid mindre än 6 röster och de högre röstetalen voro hos dem ännu färre än inom det liberala partiet. I städerna var inom det moderata partiet den lägsta av de tre röstgrupperna också den minsta, och flertalet av de moderata väljarna (522 %) hade över 15 röster. Inom det liberala partiet voro visserligen valsedlarna

40 32 LANDSTINGSMANNAVALEN. med 6 15 röster de talrikaste, men även de båda andra Testgrupperna voro starkt företrädda. T ännu högre grad än på landsbygden voro det socialdemokratiska partiets valsedlar koncentrerade på de medelstora röstetalen (5 15, och högre röstetal hade mindre än en tiondel av de socialdemokratiska valmännen. Då de tre röstgrupper, på vilka landsbygdens och städernas väljare i förestående tablå fördelats, direkt motsvara varandra, torde några jämförelser mellan städer och landsbygd i detta avseende vara av intresse. Det är påfallande, att inom alla partier de höga röstetalen voro mycket talrikare i städerna än på landsbygden. Talrikast voro de i städerna inom det moderata partiet. Till den högsta röstgruppen, som i båda fallen motsvarade en beskattningsbar inkomst av över kr., hörde i städerna icke mindre än 52'2 % av alla avgivna moderata valsedlar men på landsbygden endast 20-7 %. Minst framträdande var den nu anmärkta olikheten inom det socialdemokratiska partiet. Valsedlarnas inom varje parti fördelning på röstgrupper vid 1914 års landstingsmannaval visar ganska stor överensstämmelse med samma fördelning vid 1910 års val, varav framgår, att partiernas sammansättning i huvudsak är densamma som förut. En jämförelse mellan procenttalen i ovanstående tablå och motsvarande relativa tal år 1910 visar dock, att i åtskilliga fall vissa förskjutningar ägt rum inom partierna. På landsbygden har inom alla tre partierna den lägsta röstgruppen med 1 5 röster vuxit på bekostnad av den mellersta, för det moderata partiet från 47-5 till 50-1 %, för det liberala från 66-0 till 67-6 och för det socialdemokratiska, där ökningen varit störst, från 469 till 53'5 %. För sistnämnda parti har jämväl det relativa antalet väljare inom den högsta röstgruppen vuxit något, medan den mellersta gruppen till följd härav ännu mer gått tillbaka. År 1910 var den mellersta gruppen för socialdemokraterna den största, men denna grupp, ehuru ännu anmärkningsvärt talrik, understeg år 1914 gruppen med de lägsta röstetalen. Jämväl i städerna har inom alla tre partierna den lägsta röstgruppen vuxit, för de moderata från 120 till 194 %, för liberalerna från 246 till 28-5 % och för socialdemokraterna från 29-6 till 34-2 %. För det förstnämnda partiet har jämväl den mellersta röstgruppen något ökats. Häremot svarar för alla tre partierna en minskning inom den högsta röstgruppen, vilken minskning är störst för det moderata partiet, vars procenttal gått tillbaka från 62-2 till För socialdemokraterna sträcker sig minskningen jämväl till den mellersta röstgruppen. Gemensam partibeteckning. I de fall, där två partier vid valen använt sig av gemensam partibeteckning, men i övrigt röstat med skilda listor, har detta i tab. 1, första kolumnen utmärkts med ett kors (f). Det moderata partiet hade vid 1914 års val icke i något fall gemensam partibeteckning med något av de övriga partierna. Däremot förekom dylikt gemensamt uppträdande i ganska stor utsträckning mellan de båda övriga partierna. Antalet valkretsar, inom vilka de liberala och socialdemokraterna förenat sig om gemen-

41 LANDSTINGSMANNAVALEN. 33 sam partibeteckning, utgjorde sålunda vid 1914 års val på landsbygden 47 och i städerna 17, motsvarande resp och 45 9 % av samtliga valkretsar på landabygden och i städerna. Inom samma valkretsar, som förrättade landstingsmannaval år 1914, förekom vid 1910 års val gemensam partibeteckning för de liberala och socialdemokraterna endast i 10 fall på landsbygden och 9 fall i städerna. Antalet fall, där dylik gemensam partibeteckning använts, visar sålunda år 1914 en avsevärd stegring, särskilt på landsbygden. Där så varit erforderligt för den uppdelning av de avgivna valsedlarna på nämnda båda partier, som verkställts i tab. 1 och 2, hava upplysningar om valsedelgruppernas partifärg inhämtats från vederbörande domhavande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkningen, eller ur tidningspressen.*) Kasserade valsedlar. Vid 1914 års landstingsmannaval kasserades inalles valsedlar, av vilka kommo på lantvalkretsarna och 137 på stadsvalkretsarna. Vid valen år 1910 kasserades inom samma valkretsar pä landsbygden endast 285 valsedlar och i städerna endast 10 valsedlar, sålunda en högst betydlig ökning i antalet kasserade sedlar år 1914 såväl på landsbygden som i städerna. Denna betydande ökning beror väl i någon mån på det livligare deltagandet i valen år 1914, men dess huvudorsak torde dock vara att söka i de år 1913 antagna nya bestämmelserna angående ordningen vid val av landstingsmän, särskilt i och för valhemlighetens betryggande, vilka bestämmelser innehållas i 4 och 5 landstingsförordningen. I Mellersta Roslags domsaga av Stockholms län förklarades alla inom Blidö kommun avgivna valsedlar**) ogiltiga, emedan de ej voro inlagda i valkuvert. Likaså kasserades inom Ytterselö kommun i Åkers och Selebo härad av Södermanlands län alla avgivna valsedlar, utgörande 95 stycken, enär det omslag, vari valkuverten inlagts, var otillräckligt förseglat, i det att endast ett sigill påtryckts detsamma, varjämte valprotokollet felaktigt inlagts i samma omslag som valsedlarna. Av liknande anledning kasserades även alla avgivna valsedlar, eller 136 stycken, inom Kalls kommun i Jämtlands västra domsaga. Här saknades dock helt och hållet sigill på såväl omslaget som valprotokollet. I Sunnerbo domsagas andra valkrets av Kronobergs län förklarades alla inom Hallaryds kommun och i Ölands södra mots valkrets inom Kalmar läns södra landstingsområde alla inom Vickleby kommun, avgivna valsedlar ogiltiga på den grund att valkuverten saknade föreskriven stämpel, utvisande valdistriktet. Antalet kasserade valsedlar utgjorde i förra fallet 197 och i senare fallet 74 stycken. På grund av bristfälligheter i valprotokollet m. fl. orsaker kasserades alla avgivna valsedlar inom Grams kommun i Grums härads valkrets av Värmlands län samt inom *) I tab. 1 hava i några fall, där liberaler och socialdemokrater röstat änder gemensam partibeteckning, de av nämnda bada partier avgivna valsedlarna och deras röstetal endast approximativt knnnat pä dem uppdelas. Detta beror pä den bristande överensstämmelsen i vissa fall mellan det resultat, som uppnåtts vid rakning i centralbyrån av de särskilda valsedelgriipper, som använt sig av gemensam partibeteckning, och de uppgifter angående antalet avgivna valsedlar och deras röstetal för nämnda grupper tillsammantagna, som äro hämtade or protokollen och som återgivas i tab. 1. **) Ang. antalet se anm. 42) till tab. 1.

42 34 LANDSTINGSMANNAVALEN. Himmeta och Säterbo kommuner i Västmanlands västra domsaga. I sistnämnda tre kommuner utgjorde antalet kasserade sedlar resp. 300, 129 och 57 stycken. Av de i det föregående anförda orsakerna till kassering hade de allra flesta sin grund i de ovannämnda nya lagbestämmelserna och alla berodde de på felaktigt förfarande från valförrättarens sida. De för övrigt vanligast förekommande orsakerna till kassering voro, dels att valsedlarna ej voro av föreskrivet normalpapper eller ej av föreskriven form eller storlek eller att desamma voro märkta, dels ock att i ett och samma kuvert inlagts två valsedlar eller att i kuverten inlagts blanka sedlar, fullmakter eller dylikt. Nämnda orsaker föranledde dock endast i undantagsfall kassering av något större antal valsedlar på en gång. Av de inom Hammerdals tingslags valkrets i Jämtlands län avgivna valsedlarna förklarades 34 stycken ogiltiga, emedan de dels ej voro av föreskrivet normalpapper, dels ock voro märkta. Överklagade val. Jämlikt 13 landstingsförordningen, sådan denna paragraf numera (sedan år 1913) lyder, skola besvär över landstingsmannaval ej längre anföras hos Kungl. Maj:ts befallningshavande utan hos Kungl. Maj:t för att i Regeringsrätten avgöras. Över de år 1914 förrättade landstingsmannavalen anfördes besvär inom 14 valkretsar, dock inom en av dessa valkretsar beträffande tvenne olika val. De anförda besvären föranledde i två fairvalets upphävande, varjämte inom två valkretsar sammanräkningen av de avgivna valsedlarna blivit av Kungl. Maj:t undanröjd och. ny röstsammanräkning anbefallts. Inom Marks, Vedens och Bollebygds domsagas tredje valkrets i Älvsborgs län hade valet inom Öxnevalla socken icke blivit i laga tid utlyst. Med anledning av häröver anförda besvär upphävde Kungl. Maj:t valet och anbefallde länsstyrelsen att forordna om företagande av nytt val. Likaså upphävdes den första valförrättningen och anbefalldes nytt val inom Tuhundra, Siende och Yttertjurbo härads valkrets i Västmanlands län. Besvär hade här anförts, emedan domhavanden vid röstsammanräkningen såsom giltiga medräknat de inom Tillberga socken avgivna valsedlarna, oaktat valkuverten saknade stämpel utvisande valdistriktet, varjämte de varit inlagda i ett omslag, som var otillräckligt förseglat. Kungl. Maj:t förklarade valförrättningen olaglig, enär valförrättaren ej bort mottaga valkuverten ifråga. Inom Västra härads domsagas valkrets i Jönköpings län och Lindes och Ramsbergs bergslags samt Eellingsbro härads valkrets i Örebro län anfördes besvär, emedan i vardera valkretsen en av de valda landstingsmännen ej var valbar. Med anledning härav förordnade i vartdera fallet Kungl. Maj:t, att ny sammanräkning av de avgivna valsedlarna skulle verkställas, med iakttagande därav, att ifrågavarande persons namn skulle anses som obefintligt å de valsedlar, där detsamma förekom. I ytterligare elva fall anfördes besvär över landstingsmannavalen, men blevo i ett fall av Kungl. Maj:t ej upptagna till prövning, enär klaganden ej var behörig att överklaga valet, då han ej var röstberättigad inom valkretsen, och i övriga fall ogillade.

43 LANDSTINGSMANNAVALEN. 35 C) Valda landstingsmän. Resultatet av landstingsmannavalen inom varje valkrets framgår av tab. 1, kol , där uppgifter meddelas å antalet av de olika partierna valda landstingsmän. För hela riket var landstingsmännens antal, fördelade på partier, följande: Ifråga om landstingsmännens fördelning på partier har som regel varje landstingsman förts till det parti, som genomfört hans val. I de fall, då en landstingsman blivit vald av en partigrupp, som icke hänförts till något av de tre politiska partierna utan räknats till de»övriga», har dock den valde förts till det parti, som han ansetts stå närmast. I tab. 1 har detta i varje fall särskilt anmärkts. Ar 1914 inträffade endast ett dylikt fall, då en av en»fri grupp» vald landstingsman förts till det moderata partiet. För att möjliggöra en jämförelse mellan partiernas styrka bland de röstande och bland de -valda landstingsmännen meddelas i efterföljande tablå en sammanställning av de för varje parti avgivna valsedlarnas antal och röstetal samt antal landstingsmän för varje parti. En jämförelse av de olika partiernas relativa andel av de sammanlagda röstetalen och av samtliga landstingsmän visar, att både på landsbygden och i städerna partifördelningen bland de valda förskjutit sig något till förmån för det största partiet, som i båda fallen var det moderata. Även har på landsbygden en mindre förskjutning ägt rum till förmån för det näst största partiet, det liberala. Lidande härpå blevo på landsbygden socialdemokraterna och i städerna både de liberala och socialdemokraterna. Vid en fullt pro-

44 36 LANDSTINGSMANNAVALEN. portionell fördelning av platserna efter varje partis sammanlagda röstetal skulle därför på landsbygden de moderata hava erhållit 231 platser istället för 249, de liberala 134 i stället för 143 och socialdemokraterna 116 i stället för 88 samt gruppen»övriga» ingen plats. I städerna skalle partifördelningen bland de valda hava blivit 78 moderata, 33 liberala ooh 27 socialdemokrater i stället för resp. 85, 27 och 26. Att platsfördelningen i någon mån måste ställa sig ogynnsam för de svagare partierna är helt naturligt, då dessa i många valkretsar icke voro tillräckligt starka att erövra någon plats, varigenom deras röster i dessa fall voro helt bortkastade. Ännu ofördelaktigare skulle säkerligen de liberalas och socialdemokraternas ställning i detta avseende hava blivit, om icke de talrika valallianserna mellan de båda partierna i många valkretsar verkat i motsatt riktning. Av alla vid 1914 års val utsedda landstingsmän representerade 481 landsbygden och 138 städerna. Bakom varje vald landstingsman stod i genomsnitt på landsbygden 528 väljare med ett röstetal av och i städerna 387 väljare med röster. Den stora olikheten mellan landsbygd och städer beror i fråga om väljarnas antal huvudsakligen på de olika bestämmelserna om landstingsmännens antal i förhållande till folkmängden och i fråga om röstetalen därjämte på den redan förut påpekade olikheten i röstskalan för landsbygd och städer. Tab. I. Tillämpningen av rangordnings- och reduktionsreglerna.

45 LANDSTINGSMANNAVALEN. 37 För de tre partierna, moderata, liberala och socialdemokrater utgjorde på landsbygden antalet valmän i genomsnitt per representant resp. 400, 625 och 738 och röstetalet i medeltal för varje landstingsman resp. 3008, 3032 och I städerna utgjorde antalet röstande i medeltal för det moderata partiet 269, för det liberala 525 och för det socialdemokratiska 625 samt antalet röster i medeltal för de tre partierna resp , och Den betydande olikheten mellan partierna i medeltalet röstande för varje landstingsman beror huvudsakligen därpå, att medelröstetalet icke var lika högt för de tre partierna. Att åter antalet röster i genomsnitt för varje landstingsman, vilket vid en fullt proportionell fördelning, av alla platser efter varje partis hela röstetal borde vara lika stort för alla partier, företedde så stora växlingar, förklaras av den nyss påpekade förskjutningen till förmån för ett större parti på bekostnad av ett mindre, som ägt rum vid fördelningen av platserna inom varje valkrets. D) Tillämpningen av rangordnings- och reduktionsreglerna. Enligt den gällande proportionella valmetoden skall inom partierna ordningen mellan Valsedlarnas namn bestämmas på följande sätt. Om på valsedlar med mer än hälften av gruppens röstetal finnes uppförd samma person som första namn, blir denne enligt den s. k. rangordningsregeln gruppens första landstingsman; upptaga valsedlarna med samma första namn även samma andra namn, uppföres detta i andra rummet, om valsedlarnas röstetal utgör mer än /s av hela gruppens o. s. v. enligt samma grunder. Om de platser, som tillkomma gruppen, icke kunna fördelas enligt rangordningsregeln, bestämmes ordningen mellan namnen enligt den s. k. reduktionsregeln på så sätt, att det namn sättes främst, som erhållit det högsta röstetalet, oberoende av den ordning, i vilken namnen varit uppförda. Inom den fria gruppen skall ordningen mellan namnen alltid bestämmas enligt sistnämnda regel. Då den utsträckning, i vilken var och en av dessa båda regler kommit till användning inom partierna, således måste vara en god mätare på partiernas inre sammanhållning, meddelas i tab. I en översikt av rangordnings- och reduktionsreglernas tillämpning vid valen år För att rangordningsregeln skall fa tillämpas fordras naturligtvis allt större sammanhållning inom en partigrupp, ju flera platser i landstinget gruppen får besätta, varför i tabellen landstingsmännen fördelats efter det antal, som tillkom varje särskild partigrupp. En annan omständighet, som måste i någon mån förrycka tabellens siffror, är den, att då två partier röstat med gemensam partibeteckning och de tillsammans erövrat mer än en plats, rangordningsregeln helt naturligt icke kunnat tillämpas, så snart de varit någorlunda jämnstarka, även om sammanhållningen inom vart och ett av de båda partierna varit obruten. I tabellen hava därför alla de landstingsmän, som av denna orsak valts enligt reduktionsregeln, dessutom särskilt antecknats inom parentes. I hela riket valdes vid 1914 års val 566 landstingsmän enligt rangordningsregeln och 53 enligt reduktionsregeln. I sistnämnda antal ingå 26

46 38 LANDSTINGSMANNAVALEN. liberala och socialdemokratiska landstingsman, för vilka redaktionsregeln måst tillämpas på grund därav, att de båda partierna röstat med gemensam partibeteckning. En jämförelse mellan dessa och motsvarande siffror från de båda närmast föregående valen visar, att reduktionsregeln år 1914 kommit till användning i ett proportionsvis betydligt mindre antal fall än förut, trots det ökade antalet valallianser. Sålunda må erinras om, att av de landstingsmän, som valdes år 1910, utsagos enligt rangordningsregeln och ej mindre än 192 enligt rednktionsregeln, medan vid 1912 års val av 616 landstingsmän 537 valdes enligt den förra och 79 enligt den senare regeln. Sammanhållningen inom partierna över huvud synes därför år 1914 ha varit betydligt starkare än vid föregående val. Jämföras siffrorna för landsbygd och städer var för sig, synes reduktionsregeln ha kommit till magot större användning i städerna. Skillnaden är emellertid obetydlig. Beträffande de olika partierna, har det moderata partiet, särskilt i betraktande därav, att detsamma ofta fått ett större antal av sina kandidater valda än de båda övriga, utan att reduktionregeln behövt tillgripas, att uppvisa en god sammanhållning. Denna synes till och med ha varit bättre än bland liberaler och socialdemokrater, men förhållandet ändrar sig till de båda senare partiernas förmån, om hänsyn tages till de talrika valallianserna dem emellan. Det visar sig då, att sammanhållningen vid dessa liksom vid föregående val varit störst inom det socialdemokratiska partiet. Visserligen blevo 13 av dess 114 landstingsmän valda enligt reduktionsregeln, men dessa tillhörde alla sådana valkretsar, där socialdemokraterna röstade under gemensam partibeteckning med de liberala. Stockholm den 13 februari Underdånigst LUDVIG WIDELL. Of t o Grönlund.

47

48 40 Tab. 1. Landstingsmannavalen, valkretsvis,

49 år 1914 samt inom samma valkretsar år

50 42 TAB. 1 (forts.). LANDSTINGSMANNAVALEN, VALKRETSVIS,

51 ÅR 1914 SAMT INOM SAMMA VALKRETSAR ÅR

58 50 TAB. 1 (forts.). LANDSTINGSMANNAVALEN, VALKRETSVIS

66 58 TAB. 1 (forts.). LANDSTINGSMANNAVALEN, VALKRETSVIS, Anmärkf) I de härmed betecknade valkretsarna Bava valsedlar til'horande det liberala och det socialdemokratiska partiet varit åsatta gemensam partibeteckning, och därför i valprotokollen upptagits såsom en enda grnpp Då de likväl i övrigt uppträtt såsom två skilda partier med olika namn på sina valsedlar, hava de här fördelats på vederbörliga partier. 1 ) Djursholm-, som år 1910 tillhörde Danderyds skeppslag, blev den 1 januari 1914 Btad och utgör numera en valkrets tillsammans med städerna Östhammar och Ore^rnnd. 2 ) Nacka socken och Saltsjöbadens köping, vilka vid landstiagsmannavalen åren 1910 och 1912 tillsammans med Brännkyrka socken ii'gjorde en valkrets, bava bada överflyttats från den valkretsicrnpp, där val förrättades år 1912, till den grupp, som valde ar 1914, samt förenats med Sntholms härad till en valkrets. 3 ) Finspånga läns domsaga är delad i två valkretsar, av vilka den andra omfattar Kisinge, Regna, Skedevi och Vånga socknar. 4 } A kn, Dals och Bobergs domsaga är delad i två valkretsar, av vilka den andra omfattar Aska härad med undantag av Västra Ny, Vinnerstads och Motala socknar, samt dessutom Dals och Bobergs härader. 6 ) Till Linköpings stad hörde år 1914 jämväl S:t Lars socken, som den 1 januari 1911 införlivades med staden. 6 ) Tveta, Vista och Mo domsaga Sr delad î två valkretsar, av vilka den första omfattar Svarttorps, Lekeryds, Järsnäs, Forserums, Barkeryds, Nässjö, Öggestorps och Hakaip socknar av Tveta härad samt Vista härad. Hnskvarna och Nässjö, som bada år 1910 tillhörde Tveta, Vista och Mo domsagas första valkrets, blevo städer, Hnskvarna den 1 januari 1911 och Nässjö den 1 januari 1914, och utgöra numera var for sig särskilda valkretsar, 7 ) Östra Vdfends domsaga är delad i tre valkretsar, av vilka den tredje omfattar Uppvidinge härad. ) Sunnerbo domsaga är dt-lad i två valkretsar, av vilka den första omfattar Vittaryds, Berga, Dörarps, Ryssby, Tutaryds, Agnnnaryd-, Pjätteryda, Angelstads, Ljttngby, Kanna, Södra Ljunga och Hamneda socknar, den andra GÖteryds, Traryds, Hall&ryds, Markaryds, Hinneryds, Oden sjö, Lid h nits. Vrå, Annerstads, Torpa och Nöttja socknar.

67 ÅR 1914 SAMT INOM SAMMA VALKRETSAR ÅR ningar: ) Södra häradet är delat i två Talkretsar, varav den andra omfattar socknarna i Hoburgs. Grötlinge, Hemse, Bnrs och Garde ting. 10 ) Medelstads härad är delat! tvä Talkretsar: östra och västra, av vilka den västra omfattar Listerbv, Förkärla, Hjortsberga, Edestads, Ronneby och Backaryds socknar. ") Västra Göinge domsaga är o delad i tvä valkretsar, varar den andra omfattar Brönnestads, Matteröds, Vankiva, Finja, Röke, Torups, Norra Akarps, Vittsjö, Visseltofta, Verums och Far torp8 socknar. n ) Ingelstads och Järrestads domsaga är delad i två Talkretsar, at vilka den andra omfattar Hammenhögs, Östra Hobv, Smedstorps, Östra Herrestads och Borrby socknar av Ingelstads härad samt Järre»tads härad. 19 ) Oxie härad är delat i två valkretsar: norra och södra; den norra omfattande Limhamns köping samt Fosie, Lockarps, Hnsie, Särslövs, Södra Sallernps och Oxie socknar, den södra omfattande återstoden av häradet. Vid valen år 1910 Tar häradet likaledes delat i två valkretsar: den östra ocb den västra, vilken indelning emellertid ej motsvarade den nnvarande. Till den östra valkretsen borde då jämväl Västra Skrävlinge socken, som den 1 januari 1911 införlivades med Malmö stad. De i tabellen anförda siffrorna för Oxie härads bada Talkretsar äro därför för åren 1910 och 1914 ej med varandra jämförliga. 14 ) &«Peteri klosters socken, som den 1 jannari 1914 införlitades med Lnnds stad, tillhörde Tid Talen nämnda år ej längre Torna härads Talkrets ntan sagda stad. u ) Flandre, Vänt och Bjårke domsaga är delad i tvä Talkretsar, av vilka den första omfattar Täne härad. 16 ) Våtle, Aie och Kultings domsaga är delad i två valkretsar, av vilka den andra omfattar Knllings bänd. ") Kinds och Hedväg s domsaga är delad i tre valkretsar, av vilka den tredje omfattar Kalvs, Mårdaklers, Hteksviks, Öatra Frölunda, Mjöbäcks, Holsljunga, Alvsereda, Svenljnnga, Ullasjö, Öreås, Revesjö, Rcdslareds, Sexdrega, Ljnshnlts, Roasjö, Hillareds, Tranemo, Mossebo, Ambjörnarna och Sjötofta socknar at Kinds härad. w ) Marks, Vedens ocft Bollebygds domsaga är delad i tre valkretsar, av vilka den tredje omfattat Torestorps, Öxabäcks, Aleknlla, Kungsäters, Gunnarsjö, Grimmareds, Karl Gastars, Istorps, Öxnevalla, Horreds, S&tila, Hyssna, Surteby, Kattnnga, Fotskäls och Tostareds socknar av Marks härad.

68 60 TAB. 1 (forts.). LANDSTINGSMANNAVALEN, VALKRETSVIS, 19 ) Nordals, SundaU och Valbo domsaga är delad i två valkretsar, av vilka den första omfattar Nordals och Snndals härader. 20 ) Tössbo och Vedbo domsaga är delad i två valkretsar, av vilka den första omfattar Tössbo härad saint Vårviks, Laxarby, Steneby och Tisselskogs socknar av Vedbo härad. Vid valen år 1910 tillhörde e} Vårvika socken utan i stället Backe socken domsagans första valkrets, medan Vårvik såväl vid nämnda val som rid valen år 1912 tillhörde dess andra valkrets.. o 21 ) Alingsås stad, som år 1910 var förenad med Ulricehamns och Åmåls städer till en gemensam valkrets, utgör numera en särskild valkrets. 22 ) Jösse härad är delat i två valkretsar: västra och östra, av vilka den västra omfattar Kola, Eda, Ny, Algå, Gnnnarskogs och Bogens socknar. % >2S ) Västra domsagan är deltid i två valkretsar, av vilka den första omfattar Åkerbo härad atom Bro och Malnrn socknar. 24 ) Östra domsaqan är delad i två valkretsar, av vilka den andra omfattar Tåla och Torstuna härader samt Enåkers socken av Sim tu na härad. n ) Gästriklands domsaga är delad i fyra valkretsar, av vilka den första omfattar Hogbo och Valbo socknar, den andra Hedesunda, Årsunda och Osterfärnebo socknar. 26 ) Bollnäs domsaga är delad i två valkretsar, av vilka den första omfattar Bollnäs socken (med Annefors och Katrinebergs kapell), Bollnäs köping samt Segersta och Hanebo socknar, 27 ) Sydöstra Hälsinglands domsaga ar delad i två valkretsar, av vilka den första omfattar Skogs (med Lingbo kapell), Söderala (med Ljusae och Bergviks kapell), Mo och Rengsjö socknar. 2t) ) Norra Hälsinglands dûmsaga är delad i två valkretsar, av vilka den första omfattar Bergsjö och Forsa tingslag. 29 ) Västerbottens norna domsaga är delad i två valkretsar, av vilka den andra omfattar Norsjö och Mala tingslag samt Byske och Jörns socknar. 30 ) Arvidsjaurs tingslag skall från och med den tidponkt, då nya val nästa gång skola förrättas inom första årsgruppen eller den grupp av valkretsar, som senast valde landstingsman år 1912 vilket skall öga rom år 1916, Överflyttas till nämnda årsgrupp samt förenas med Arjeplogs tingslag till en valkrets. 31 ) Karesuando tingslag, som vid landsting-rnannavalen år 1912 utgjorde en egen valkrets inom första årsgrnppen, har numera Överflyttats till den andra årsgruopen eller den grupp av valkretsar, aom valde landstingsman år 1914 samt sam m an s tagits med Jukkasjänri tingslag till en valkrets, sedan sistnämnda tingslag, som förut varit förenat med Gällivare tingslag till en valkrets, ntbrutits nr sagda valkrets.

69 ÅR 1914 SAMT INOM SAMMA VALKRETSAR ÅR ) Piteå och Haparanda städer, som vid valen år 1910 val för sig utgjorde en Talkrets, har numera sammanslagits till en gemensam Talkrets. M ) Huskvarna stads valkrets. De med partibeteckningen >Den fria grnppen» atgivna Talsedlarna bara i kol. 8, 13 och den av näranda grnpp valde landstingsmannen i kol. 19 förts till de moderata. M ) Visby stads valkrets. De liberala voro splittrade på två partigrnpper, med partibeteckningarna >Frisinnade och nykterhetsvänner» och >Dc frisinnade», ar vilka den förra grnppen omfattade 245 valsedlar med sammanlagt röster och den senare 39 Talsedlar med 627 röster. M ) Sotenäs härads valkrets. De med partibeteckningen»skärgårdslistan» avgivna 295 valsedlarna med ett sammanlagt röstetal av hava i kol. 8 och 13 förts till de moderata. } Ulricehamns och Åmåls städers valkrets. De med partibeteckningen»åmål-ulricehamn» atgivna valsedlarna hava i kol. 8, 13 och de av nämnda grnpp valde landstingsmannen i kol. 19 förts till de moderata. 37 ) Slättängs och Leaby tingslags valkrets. De med partibeteckningen»böndeförbundet» avgivna 194 valsedlarna med ett sammanlagt röstetal av hava i kol. 8 och 13 förts till de moderata. M ) Tidaholms stads valkrets. De med partibeteckningen»intresserade medborgare» avgivna valsedlarna hava i kol. 8, 13 och den av nämnda grupp valde landstingsmannen i kol. 19 förts till de moderata. ") Särtta och Idre tingslags valkrets. Alla avgivna giltiga valsedlar saknade partibeteckning och hava i kol. 11 och 16 räknats till de övriga, men den valde landstingsmannen har i kol. 19 förts till de moderata. 40 ) Nedertorpeä och Övertomeå tingslags valkrets. De uied partibeteckningen»bondepartiet» avgivna valsedlarna hava i kol. 8, 13 och den av nämnda grnpp valde landstingsmannnen i kol. 19 förts till de moderata. 41 ) Pajala och Korpilombolo tingslags valkrets. De med partibeteckningarna»bondepartiet» och»bondegruppen» avgivna valsedlarna till ett antal av resp. 200 och 24 och med ett sammanlagt röstetal av resp och 140 hava i kol. 9, 14 och de ar den förstnämnda grnppen valde landstingsmännen i kol. 20 förts till de liberala. 42 ) Mellersta Roslags domsaga. Antalet kasserade valsedlar uppgivas i protokollet över röstsammanräkningen hava utgjort sammanlagt 173, varav 170 från Blidö kommnn. Vid räkning av de till centralbyrån insända kasserade valsedlarna från nämnda kommun hava emellertid desamma befunnits ntgöra 191, varför hela antalet kasserade valsedlar för domsagan torde uppgå till 194.

70 62 Tab. 2. Antal godkända valsedlar, fördelade efter röstgrupper och partier,

71 vid landstingsmannavalen år Sammandrag för landstingsområden. 63

72 64 TAB. 2 (forts.). ANTAL GODKÄNDA VALSEDLAR, FÖRDELADE EFTER RÖSTGRUPPER OCH

73 PARTIER, VID LANDSTINGSMANNAVALEN ÅR SAMMANDR. F. LANDSTINGSOMRÅDEN. 65

74 66 Tab. 3. Antal i röstlängd upptagna röstberättigade och icke röstberättigade Sammandrag för

75 vid landstingsmannavalen år 1914 samt inom samma valkretsar år landstingsområden. 67

76 68 TAB. 3 (forts.). NTAL I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA RÖSTBERÄTTIGADE

77 OCH ICKE RÖSTBERÄTTIGADE VID LANDSTINGSMANNAVALEN ÅR

78 70 TAB. 3 (forts.). ANTAL I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA RÖSTBERÄTTIGADE

90 82 Tab. 4. Antal i röstlängd upptagna röstberättigade och icke röstberättigade vid landstingsmannavalen år 1914 samt inom samma valkretsar år Sammandrag för hela riket.

91

92

Visa mer