Datum: Dokumenttyp: 2013-08-01 Yttrande Diarienr: Handläggare: 2012/0047 Hans von Axelson Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande E-röstning och andra valfrågor Användningsforum har inrättats av regeringen. Ett kansli hos Handisam stödjer och driver forumet. Användningsforums huvuduppgift är att säkerställa en kontinuerlig strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet som en kvalitetsaspekt av it. Utgångspunkten är kunskaper och erfarenheter från det allmänna, frivillig- och intresseorganisationer, branschen och forskarsamhället. Ledamöterna i forumet är jämnt fördelade bland dessa intressenter. Sammanfattning Användningsforum anser att fördelarna överväger nackdelarna för att starta igång en försöksverksamhet med kompletterande e-röstning och vill särskilt betona möjligheterna som uppstår för personer med funktionsnedsättning Användningsforum anser att underlaget för att ta ställning till om valhemligheten kan upprätthållas inte är tillräckligt. Den utredning som tillsätts om försöksverksamhet bör först visa detta. Ordningen med att ny e- röst går före gammal och att pappersröst ges företräde är ett rimligt skydd Användningsforum kan konstatera att användning av väljarlegitimationer sätter press på att de nya e-legitimationerna blir tillgängliga och användbara för alla oavsett funktionsförmåga Användningsforum anser det angeläget att stödja och följa initiativ med digitala lösningar som stärker demokratin, t.ex. i form av medborgardialoger Användningsforum stödjer med vissa reservationer att en utredning om försöksverksamhet för e-röstning tillsätts. 3.5. Manuella och elektroniska förfaranden för röstning och rösträkning Användningsforum anser att fördelarna överväger nackdelarna för att starta igång en försöksverksamhet med kompletterande e-röstning. Betydande möjligheter är de som skulle kunna skapas för personer med funktionsnedsättning att delta i val på jämlika villkor, utan att behöva hjälp från andra.
En annan möjlighet är att enkelheten med ett e-röstningsförfarande gör att valdeltagande kan förväntas upprätthållas eller öka i de grupper som är digitalt aktiva och som sannolikt alltmer kommer att förutsätta att det finns digitala alternativ. Ytterligare en möjlighet är att det skulle bli lättare att ordna lokala folkomröstningar. 3.9.3 Är e-röstning i okontrollerade miljöer förenligt med kravet på hemliga val Användningsforum anser att det är upp till den utredning som tillsätts att bevisa att e- röstning i okontrollerade miljöer kan genomföras så att erforderligt skydd för valhemligheten uppnås. Underlaget är än alltför bristfälligt för att göra en annan bedömning. Användningsforum delar dock utredningens bedömning att en rimlig ordning till skydd för valhemligheten är möjlighet för medborgaren att ändra avgiven e-röst med en ny e-röst eller genom att avge en traditionell pappersröst och att en sådan pappersröst alltid ges företräde framför en e-röst. 3.9.5 E-röstning i okontrollerade miljöer kräver väljarlegitimation Användningsforum kan konstatera att försöksverksamhet med e-röstning som baseras på e-legitimationer kräver att dessa är tillgängliga och användbara för alla oavsett funktionsförmåga. Dagens lösningar är ännu inte där. Försöksverksamheten sätter press på den utveckling som äger rum med ny ordning för Svensk e- legitimation avseende helhetslösningen från installation till gränssnitt och användning. 3.10 Försök plan och ramar Vi röstar sällan och det är lång tid mellan valen. Användningsforum ser en risk med att ställningstaganden för eller mot e-röstning överskuggar diskussionen om vad olika digitala lösningar kan skapa för möjligheter ifråga om att utveckla demokratin. Digitala lösningar i form av initiativ från medborgarna både lokalt och nationellt utgör ett sådant utvecklingsområde. Att stödja och följa sådana initiativ ses angeläget av Användningsforum. Användningsforum stödjer med vissa reservationer förslaget att tillsätta en utredning som närmare överväger förutsättningarna för att införa ett e-röstningssystem genom en försöksverksamhet. Utredningens direktiv bör vara öppna. Ett beslut om att inte gå vidare med försök för att nya fakta tillkommer bör vara möjligt för utredningen. Det bör också stå utredningen fritt att lämna andra förslag för hur situationen kan förbättras för dem som har svårt att rösta idag utan hjälp av andra personer. 2(5)
Användningsforum anser att det finns en risk att försöksverksamheten fokuseras för mycket på teknik. Tillgängliga och användbara gränssnitt är sannolikt väsentligt för hur medborgarna kommer att uppfatta och ta emot e-röstning som ett komplement till traditionell röstning. Det är därför nödvändigt att det framgår av utredningens direktiv att den designprocess som inleds i och med den föreslagna försöksverksamheten tar sin utgångspunkt i medborgarens behov, önskemål och olikheter avseende funktionsförmåga och digitala färdigheter. Användningsforum anser att en grundläggande fråga för den kommande utredningen är svårigheterna för medborgaren att förstå vad som händer när en e-röst lagts. Pedagogiska förklaringar kring hur tekniken fungerar är därför av vikt i den fortsatta utvecklingen, vilket också bör framgå av utredningens direktiv. Beslut i detta ärende har fattats av ordförande i Användningsforum Peter Krantz, kansliansvarig Hans von Axelson har varit föredragande. Användningsforum ledamöter har med undantag från Jan Gulliksen deltagit i den slutliga beredningen av ärendet. Ledamoten Jonas Söderström reserverar sig mot beslutet. 1 Peter Krantz Ordförande, Genom Hans von Axelson Kansliansvarig 1 Se bilaga 1. Reservation från ledamoten Jonas Söderström 3(5)
Bil. 1 Reservation från ledamoten Jonas Söderström Jag anser att Sverige inte bör tillsätta en utredning för att testa e-röstning vid de allmänna valen 2018. De eventuella vinsterna överväger inte nackdelarna. Problemen med vår konventionella röstningsmetod är få och sällsynta. När de förekommit har de inte varit omdiskuterade eller ifrågasatta, utan kunnat lösas i enighet. Samstämmiga erfarenheter från andra länder visar inte på någon ökning av röstviljan med elektronisk röstning. Det finns inte heller någon tydligt, allmänt missnöje med valsystemet, eller med tiden det tar att få fram ett säkert valresultat i Sverige. Vad gäller kostnadsaspekten menar jag att det är uppenbart att de totala kostnaderna kommer att öka med två parallella system (konventionell röstning och elektronisk röstning). Problemen med säkerhet och integritet med e-röstning är betydande; och utredningen har tämligen väl redovisat flera av dem i avsnitt 3.5.2. Man har däremot inte kunnat övertygande visa, att problemen är möjliga att lösa. De fördelar som framförs i avsnittet 3.5.2 är i hög grad spekulationer eller ogrundade antaganden ( det torde, anta att människor förväntar etc), en allmän önskan om modernitet, eller marginella vinster i tid (snabbheten med vilken slutliga valresultat levereras i det nuvarande systemet är trots allt imponerande). Jag ansluter mig i stort till det resonemang som Digitaliseringskommissionen för i sitt remissvar kring problemen med säkerhet, periodicitet, påverkan och tillit. En viktig poäng är att frågan om tillit inte bara gäller själva röstningen och behandlingen av den enskildes röst när och efter den avges utan hela systemet. Inför valet i Norge om några veckor vet ingen om systemet kommer att fungera tillfredsställande eller inte. Verdens Gang rapporterar 30 juni i år att Kommunalminister Liv Signe Navarsete innrømmer at det er store utfordringer med det nye valg-opptellingssystemet EVA. Der Oslo ved tidligere stortingsvalg har kunnet melde resultatet etter få timer, kan det nå drøye opp til en uke før det er klart. [1] (telling = räkning) Något senare rapporterar NRK att Trolig ikke telletrøbbel likevel men något säkert svar kan inte ges: man konstaterar I september 4(5)
kommer svaret på om EVA klarer å håndtere over stemmemengden i Oslo. [2] Att en sådan osäkerhet finns, några veckor före valet oavsett hur resultatet blir måste vara ett betydande avbräck för förtroendet och tilliten för de demokratiska processerna. Denna typ av osäkerhet kommer att vara fundamental för ett e-röstningssystem. De problem med den konventionella röstningen för vissa grupper av funktionshindrade, som har svårt att hantera valsedel och kuvert själva, är trots allt begränsade, och bör försöka lösas på annat sätt. Det är också klart att e-röstning inte löser tillgänglighetsproblem för andra grupper funktionshindrade. De vanligaste funktionshindren är olika typer av kognitiva nedsättningar. Ingenting sägs i förslaget om hur e-röstningsförfarandet skulle vara en fördel för dessa grupper. En förutsättningslös bevakning av e-röstning dvs en där målet inte redan på förhand är satt till prov med e-röstning i ett visst kommande val kan ske genom sedvanlig oberoende forskning vid universitet och högskolor. Låt mig erinra om att målet för den föreslagna utredningens redan är preciserat till att e-röstning ska prövas i de allmänna valen 2018, vilket faktiskt betyder ett mandat för att ta fram och utveckla ett system för e-röstning till dess. Till syvende og sidst är det trots allt en fråga om resurser. Det finns många långt mer angelägna områden, där bättre digitala lösningar är starkt efterfrågade, också av en folklig opinion inte minst vården. Det finns också många andra områden, där digitala lösningar skulle kunna förbättra förutsättningarna för människor att aktivt utnyttja sina demokratiska rättigheter och ta del i det demokratiska samtalet även mellan valen. Tingstäde, juli 2013 Jonas Söderström [1] http://www.adressa.no/nyheter/innenriks/article7845567.ece [2] http://www.nrk.no/nyheter/norge/1.11108394 5(5)