Elevernas rätt till särskilt

Revisionsrapport Elevernas rätt till särskilt stöd Viktor Prytz Staffanstorps kommuns revisorer

Innehållsförteckning 1. Sammafattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier... 2 2.3. Avgränsning och metod... 2 2.4. Avvikelser från projektplanen... 3 2.5. Sakavstämning... 3 3. Iakttagelser... 4 3.1. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning... 4 3.1.1. Slutsatser och bedömning... 5 3.2. Dokumentation... 5 3.2.1. Slutsatser och bedömning... 6 3.3. Stödåtgärder anpassas värderingen av elevernas utveckling som lärare gör 6 3.3.1. Iakttagelser... 6 3.3.2. Åtgärdsprogrammen... 7 3.3.3. Slutsatser och bedömning... 7 3.4. Rektors utvärdering och utveckling... 8 3.4.1. Slutsatser och bedömning... 8 3.5. Resursfördelning och organisation... 9 3.5.1. Slutsatser och bedömning... 10 3.6. Nämndens uppföljning per enhet och över tid... 10 3.6.1. Slutsatser och bedömning... 11 4. Revisionell bedömning... 12 Staffanstorps kommuns revisorer

1. Sammafattning Revisorerna i Staffanstorps kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning utifrån revisionsfrågan: Säkerställer barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende elever i behov av särskilt stöd? Vi gör den revisionella bedömningen att barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning inte fullt ut säkerställer att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende elever i behov av särskilt stöd. Vi bedömer att det finns riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning för att uppmärksamma om en elev behöver särskilt stöd, utreda elevens behov, beslut och utarbeta ett program med åtgärder som genomförs, följs upp och utvärderas. Vi bedömer vidare att arbetet med elevers rätt till särskilt stöd och åtgärdsprogrammen dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt. Den långsiktiga hanteringen och förvaringen av dokumentationen behöver förbättras genom tydliga rutiner och dokumenthanteringsplaner som stämmer överens med kommunens övergripande rutiner och riktlinjer för arkiv och dokumenthantering. Vi gör bedömningen att stödåtgärder anpassas till den värdering av elevernas utveckling som läraren gör. Det finns brister i åtgärdsprogrammen i form av otydliga målsättningar samt oklarheter vad gäller uppföljning, utvärdering och analyser. Vi kan konstatera att åtgärdsprogrammen följs upp och utvärderas. Det framgår att detta inte alltid dokumenteras. Uppföljning och utvärdering genomförs av lärarna och elevhälsoteamen. Rektor har insyn genom sitt engagemang i elevhälsoteamen men det genomförs inga systematiska övergripande sammanställningar eller utvärderingar av stödåtgärderna på skolan. Vi gör därför bedömningen att processen kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i begränsad utsträckning utvärderas av rektor. Vidare vill vi framhålla vikten av att dokumentera även uppföljning, utvärdering och analyser av åtgärdsprogrammen för att säkerställa en rättsäker hantering samt skapa underlag för utveckling. Vi konstaterar att resursfördelningen till skolorna inte tar hänsyn till socioekonomiska faktorer och att kommunens resursfördelningssystem därmed inte följer skolmyndigheternas rekommendationer. Vi bedömer därför att resursfördelningen inte fullt är ändamålsenlig för att tillgose elevers rätt till särskilt stöd. Vi konstaterar att rektorerna inom ramen för den inre organisationen och rektors ansvar för elevhälsan utformar skolornas organisation efter lokala förutsättningar och elevernas behov. Skolorna har tillgång specialpedagoger och elevhälsoteam som arbetar aktivt med barn i behov av stöd. Vi bedömer därför att organisation för att tillgodose elevers rätt till särskilt stöd är ändamålsenlig. Vi bedömer att nämnden på ett tillförlitligt sätt kan följa arbetet per enhet och över tid. Staffanstorps kommuns revisorer 1 av 13

2. Inledning 2.1. Bakgrund Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, är berörd personal skyldig att anmäla detta till rektor. Om utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Rektors beslut om åtgärdsprogram får överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Förvaltningslagens bestämmelser om handläggning i de ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda ska tillämpas. Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena inom Skolinspektionens regelbundna tillsyn samt vi anmälningsärenden. Ofta kritiseras standardlösningar som inte utgår från den enskilde elevens behov. Huvudmannen för utbildningen ansvarar för att kommunens alla elever erbjuds likvärdiga förutsättningar. Skollagen anger att en strävan för huvudmannen ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Revisorerna har utifrån sin bedömning av väsentlighet och risk beslutat att genomföra denna granskning. 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier Revisorerna i Staffanstorps kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning utifrån revisionsfrågan: Säkerställer barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende elever i behov av särskilt stöd? Revisionsfrågan ska besvaras genom revisionskriterierna: Det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att uppmärksamma om en elev behöver särskilt stöd, utreda elevens behov, beslut och utarbeta ett program med åtgärder som genomförs, följs upp och utvärderas. Arbetet med elevers rätt till särskilt stöd och åtgärdsprogrammen dokumenteras. Stödåtgärder anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör Processen kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd utvärderas av rektor och förbättringsområden identifieras. Resursfördelning och organisation för att tillgodose elevers rätt till särskilt stöd är ändamålsenliga Nämnden kan på ett tillförlitligt sätt följa arbetet per enhet och över tid 2.3. Avgränsning och metod Staffanstorps kommuns revisorer 2 av 13

Granskningen avgränsas till att omfatta barn- och utbildningsnämnden och grundskolan. Vi har intervjuat lärargrupper från 4 skolor, rektorer från samma skolor, representanter för elevhälsan, produktionschefen och utvecklingsstrategerna samt nämndens presidium. Vidare har vi granskat rutiner, riktlinjer och ansvarsfördelning i anknytning till åtgärdsprogram, metoder för att upptäcka elever som behöver stöd, uppföljning av arbetet med särskilt stöd samt rapportering till nämnden. Skolinspektionens tillsynsrapport har också ingått i granskningsunderlaget. Vi har även gjort stickprov av åtgärdsprogram i form av 28 åtgärdsprogram för årkurserna 3-9. 2.4. Avvikelser från projektplanen Inga avvikelser 2.5. Sakavstämning Vi har den 11 november fått ett skriftligt besked för sakavstämningen från politiker och tjänstemän utan några synpunkter. Staffanstorps kommuns revisorer 3 av 13

3. Iakttagelser 3.1. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning Skolorna och lärarna upptäcker elevernas stödbehov vid överlämningar mellan förskola och skola alternativt mellan skolenheter, genom screeningtester, lärarnas observationer i undervisningssituationen eller övriga tester som genomförs. I de yngre åldrarna är det framför allt fokus på att upptäcka elever med behov inom ämnena svenska och matematik. Av intervjuerna framgår att det finns väl fungerande system och rutiner för att upptäcka de elever som är i behov av stöd. Samtliga intervjuade lärare och rektorer anser att elever med behov av stöd upptäcks. På flera av skolorna är dessa system och rutiner dokumenterade. Rutinerna och metoderna varierar mellan skolorna. Elevernas behov upptäcks framför allt i den dagliga undervisningen. Lärarna samtalar om elevernas behov både i kollegiala samtal men även i formella arbetslagsmöten. Det genomförs regelbundet olika sorters konferenser och möten för att gå igenom samtliga elever i en klass eller årskurs för att på så sätt uppmärksamma enskilda elevers situation men även för att skapa en helhetsbild. Överlämningar följer likartade mönster där personal från mottagande och avlämnande skola möts. Överlämningarna omfattar muntlig och dokumenterad information om eleverna. Samtliga intervjuade anser att överlämningarna är viktiga för att i ett tidigt stadium planera för stödåtgärder och insatser. Den information och material som ligger i kommunens webbaserade verksamhetssystem följer eleven under grundskolan. Skolorna kan välja att arbete utanför det webbaserade systemet. Vid överlämningar mellan vissa skolor förekommer att föräldrarna måste ge sitt medgivande till att elevens dokumentation från avlämnande följer med eleven till mottagande skola. Detta förfarande innebär ibland att mottagande skola inte får något underlag för eleven vilket kan försämra skolans möjligheter att upptäcka elevens behov och vidta åtgärder. När det sker omorganisering av skolor uppstår situationer där överlämningsrutinerna inte fungerar. Det finns kommunövergripande riktlinjer och mallar för arbetet med barn i behov av stöd genom framför allt mallar för utformningen av åtgärdsprogrammen. Mallarna ligger i ett webbaserat system som är tillgängligt för samtliga lärare. Mallarna är inte tvingande för skolorna att använda. I urvalet av åtgärdsprogram framgår att skolorna använder olika mallar men med likartade rubriker. Skolorna har lokala rutiner och processer för att ta fram åtgärdsprogrammen när eleverna anses vara i behov av stöd. För det material och utredningar som ska ligga till grund för åtgärdsprogrammen har skolorna olika rutiner, ansvarsfördelningar och mallar. Verksamhetsledningen är medveten om variationerna mellan skolorna i fråga om riktlinjer och rutiner. Den lokala friheten är enligt verksamhetsledningen stor och det systematiska kvalitetsarbetet är utformat för att bl.a. följa upp och kontrollera att riktlinjer och rutiner är ändamålsenliga. Staffanstorps kommuns revisorer 4 av 13

Nämndens presidium anser att det är viktigt med att använda gemensamma rutiner och riktlinjer för att kunna få en sammanhållen kunskapsutveckling av personalen. Gemensamma system underlättar utbyte och förståelse mellan skolorna vilket ger underlag för utveckling. Presidiet anser vidare att införandet av gemensamma system och rutiner måste balanseras mot enheternas möjligheter till lokal anpassning 3.1.1. Slutsatser och bedömning Vi kan konstatera att skolorna har riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning för att uppmärksamma elever i behov av stöd, ta fram åtgärdsprogram och därefter följa upp åtgärderna. Det finns variationer mellan skolorna vilket vi konstaterar är ett medvetet val från verksamhetsledningen och nämnd. En hög grad av decentralisering kräver nogsam uppföljning och utvärdering för att säkerställa en likvärdig verksamhet mellan skolorna. Vi kan konstatera att föräldrarnas möjligheter att blockera överlämning av material mellan två grundskolor kan skapa svårigheter för mottagande skola. Eftersom grundskolan är att betrakta som ett verksamhetsområde inom kommunen råder det ingen sekretess mellan skolorna vad gäller denna sortens information. Därmed finns det inte heller något hinder att lämna över material mellan skolorna utan föräldrarna tillfrågas. Vi bedömer att det finns riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning för att uppmärksamma om en elev behöver särskilt stöd, utreda elevens behov, beslut och utarbeta ett program med åtgärder som genomförs, följs upp och utvärderas. I och med att det finns variationer mellan skolorna till följd av en hög decentralisering kan vi inte bedöma ändamålsenligheten på en generell nivå. Vissa delar kommer att närmare analyseras under andra revisionskriterier. 3.2. Dokumentation I det webbaserade systemet för åtgärdsprogram är det möjligt att lagra informationen och dokumenten i anknytning till åtgärdsprogrammen. De skolor som använder systemet har sin dokumentation där. De åtgärdsprogram som skrivs i det webbaserade systemet måste skrivas ut för att säkerställa ett långsiktigt bevarande. De skolor som inte använder det webbaserade systemet använder istället mappar och pärmar. Originalet av åtgärdsprogrammet förvaras i ett arkiv tillsammans med övriga elevärenden. De pedagogiska utredningarna förvaras hos lärarna, specialpedagogerna eller i samma arkiv som åtgärdsprogrammen. Det finns inga skriftliga rutiner i form av t.ex. dokumenthanteringplan, på skolorna för hur dokumentationen i samband med pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och stöd till eleverna ska hanteras. Rutinerna som finns bygger på personalens kännedom om den aktuella skolans arbetssätt för att hantera denna dokumentation. I samtliga åtgärdprogram som vi har tagit del av finns det besvärshänvisningar. Vid behov genomförs mer omfattande utredningar av logoped, skolläkare, specialpedagog eller skolpsykolog. Dessa utredningar dokumenteras och bifogas elevakten samt ligger till grund för elevens åtgärdsprogram. Staffanstorps kommuns revisorer 5 av 13

3.2.1. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att utredningar och åtgärdsprogram dokumenteras. Vidare finns det variationer mellan skolorna vad gäller förvaringen av dokumentationen. Det finns inga dokumenthanteringsplaner för skolorna. Nämnden bör säkerställa att det finns dokumenthanteringsplaner för samtliga skolor. Planerna ska innehålla tydliga riktlinjer för var dokumentationen med anknytning till utredningar och åtgärdsprogram förvaras, när det ska gallras och vem som ansvarar för detta. Vi kan konstatera att de åtgärdsprogram som skrivs i det webbaserade systemet har en tydlig struktur. Skolorna kan själva välja om de vill använda det webbaserade systemet eller använda egna mallar. Av de granskade skolorna var det en skola som använda en egen mall som i stort liknade den webbaserade. För de utredningar som genomförs innan ett åtgärdsprogram har skolorna olika mallar. Vi kan konstatera att förvaring och hantering av dokumentation på skolorna inte sker utifrån några dokumenthanteringsplaner eller arkivregler. Det kan få till följd att skolorna efterhand kommer att få en bristfällig hantering av dokumentationen när det ska gallras eller skickas till andra arkiv. Vi bedömer att arbetet med elevers rätt till särskilt stöd och åtgärdsprogrammen dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt. Den långsiktiga hanteringen och förvaringen av dokumentationen behöver förbättras genom tydliga rutiner och dokumenthanteringsplaner som stämmer överens med kommunens övergripande rutiner och riktlinjer för arkiv och dokumenthantering. 3.3. Stödåtgärder anpassas värderingen av elevernas utveckling som lärare gör 3.3.1. Iakttagelser Åtgärder för de elever som lärarna uppmärksammar inleds vanligtvis i den dagliga undervisningen utifrån lärarnas bedömning av situationen. Om elevens behov omfattar flera ämnen lyfts även frågan i arbetslaget för att få samordnade åtgärder. När det upprättas åtgärdsprogram handlar det om situationer där lärarna bedömer att eleven inte kommer att nå målen i ett eller flera ämnen. Det blir då ett ärende i elevhälsoteamet och för rektor. Under detta förlopp genomförs i regel olika utredningar för att kartlägga elevens behov och förutsättningar. Rektor eller den som rektor utsett, beslutar om upprättande av åtgärdsprogram. Utifrån denna beskrivning finns det variationer mellan skolorna beroende på skolan storlek och hur rektorn har valt att organisera den inre organisationen. Generellt är det lärarna och de lokala specialistkompetenserna i elevhälsoteamen som hanterar utredningarna inför åtgärdprogrammen och utformningen av åtgärdsprogrammen. Samtliga intervjuade anser att det är viktigt med grundläggande utredningar som grund för åtgärdsprogrammen och insatserna. Utgångspunkten för skolornas stödinsatser är i största möjliga utsträckning inkluderande. Det innebär i korthet att stödet till eleverna ska genomföras inom ramen för den ordinarie verksamheten med eleven kvar i sin klass. Det finns för närvarande inga särskilda undervisningsgrupper i kommunen. Staffanstorps kommuns revisorer 6 av 13

3.3.2. Åtgärdsprogrammen Det finns åtgärdsprogram där målen är att nå kunskapskraven för en angiven betygsnivå i ett, flera, eller samtliga ämnen. Det förtydligas inte vilka kunskapskrav det är som ska uppnås. Kunskapskraven för ett betyg omfattar flera delar. För att åtgärder, uppföljning och utvärdering ska vara genomförbar behöver målen vara tydlig och mätbara. I flera åtgärdsprogram anges att åtgärder ska genomföras på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Det överensstämmer med de allmänna råden. Det finns flera program som saknar en tydlig ansvarsfördelning för åtgärderna. Vidare är det vissa program som lägger det övervägande ansvaret på elev. Skolinspektionen har i flera sammanhang uppmärksammat och påpekat att eleven inte ska ha huvudansvaret för genomförande av åtgärdsprogrammen. Huvudansvaret ska vila på lärare och skolan. I flera program saknas uppgifter om vårdnadshavarna har getts möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetades. Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. I samtliga åtgärdsprogram anges elevens behov genom lägesbeskrivningar. Lägesbeskrivningarna bygger på lärarnas bedömning av situationen, eventuella utredningar och diagnoser. Lägesbeskrivningarna ligger till grund för de åtgärder som ska genomföras. Det finns åtgärdsprogram där elevens mål inte är tydligt relaterade till läroplanens och kursplanernas mål. Därmed blir åtgärderna inte satta i tydlig relation till styrdokumentens mål. Vi kan konstatera att flera åtgärdsprogram beskriver elevernas behov från andra perspektiv t.ex. elevens diagnoser eller elevens fysiska svårigheter. Vidare förekommer därför att åtgärder och målsättningar inte blir tydliga i relation till styrdokumentens mål. Enligt de allmänna råden från Skolverket är det viktigt att målen tar sin utgångspunkt i de behov eleven har samt att de är konkreta och har sikte på kunskapsmålen i läroplanen och kunskapskraven. Det finns flera åtgärdsprogram där det inte anges när uppföljning och utvärdering ska genomföras, vem som ansvarar för dessa moment och vilka som ska delta. Några åtgärdsprogram är upprättade för nära intervjutillfället för att vara aktuella för uppföljning. Av de övriga är det flera som inte innehåller redovisning av vad uppföljning och utvärdering har kommit fram till. 3.3.3. Slutsatser och bedömning Vi kan konstatera att det är de undervisande lärarna tillsammans med kompetenserna i elevhälsan som planerar och utför de stödinsatser som anges i åtgärdsprogrammen. Som grund för insatserna ligger utredningar och lärarnas observationer av elevens behov. Vi konstaterar att åtgärdsprogrammen följer en tydlig struktur men att innehållet varierar. Flera åtgärdsprogram är kortfattade och utvecklar inte närmare målsättningarna i relation till läroplanens och kursplanernas mål. Staffanstorps kommuns revisorer 7 av 13

I intervjuerna med lärarna och representanterna för elevhälsan framkommer att de stödinsatser som anges i åtgärdsprogrammen är de insatser som skolan kan ge eleven. Insatserna utgår från elevens behov men flera av de intervjuade lärarna och elevhälsans personal anser att flera elever egentligen behöver andra och mer omfattande insatser som skolan inte har möjlighet att erbjuda. Vi gör bedömningen att stödåtgärder anpassas till den värdering av elevernas utveckling som läraren gör. Det finns brister i åtgärdsprogrammen i form av otydliga målsättningar samt oklarheter vad gäller uppföljning, utvärdering och analyser. Generellt finns det alltid risk för att det i ett åtgärdsprogram beslutas om åtgärder utifrån vad skolan, arbetslaget eller läraren kan erbjuda, d v s att åtgärderna i alltför hög grad anpassas till skolans, arbetslagets eller lärarens omständigheter. Därför är det viktigt att det av åtgärdsprogrammet, mot bakgrund av föregående utredningar, tydligt framgår vilka elevens svårigheter och behov samt mål är. Det möjliggör utvärdering och analys av åtgärderna. Utvärderingen är central då den dels ger underlag för beslut om nya åtgärder för eleven ifråga och dels ger den underlag för fortsatt styrning och ledning av verksamheten. 3.4. Rektors utvärdering och utveckling Samtliga intervjuade lärare och rektorer anser att insatserna i ett åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas. I de granskade åtgärdsprogrammen anges vanligtvis när utvärderingen ska ske. Det anges inte lika frekvent hur utvärderingen ska gå till eller vem som har ansvar för den. De intervjuade lärarna och elevhälsoteamen anser att uppföljningen av åtgärdsprogrammen sker inom ramen för undervisningen och i möten med eleven. Utvärderingen sker för det mesta i enlighet med vad som anges i åtgärdsprogrammet utifrån den regelbundna uppföljningen och samtal med berörda lärare och eleven. De intervjuade lärarna anser att uppföljning, utvärdering och analyser inte alltid dokumenteras. Utvärderingen kan resultera i att åtgärderna förlängs, förändras eller avslutas. Uppföljning och utvärdering av de enskilda åtgärdsprogrammen genomförs av lärare och personal från elevhälsoteamen. Vid behov lyfter dessa personalgrupper förslag till förändringar av rutiner eller blanketter till rektor. I de regelbundna klasskonferensera där rektor för skolan deltar får rektor en övergripande genomgång av eleverna och aktuella stödbehov. I intervjuerna framgår att rektorerna inte gör några dokumenterade övergripande utvärderingar eller analyser av skolans åtgärdsprogram. Rektorerna har genom elevhälsoteamen en överblick över arbetet med elever i behov av stöd och får på så sätt information om de elever som har åtgärdsprogram och hur insatserna fortskrider. 3.4.1. Slutsatser och bedömning Vi kan konstatera att åtgärdsprogrammen följs upp och utvärderas. Det framgår att detta inte alltid dokumenteras. Uppföljning och utvärdering genomförs av lärarna och elevhälsoteamen. Rektor har insyn genom sitt engagemang i elevhälsoteamen men det genomförs inga systematiska övergripande sammanställningar eller utvär- Staffanstorps kommuns revisorer 8 av 13

deringar av stödåtgärderna på skolan. Vi gör därför bedömningen att processen kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i begränsad utsträckning utvärderas av rektor. Vidare vill vi framhålla vikten av att dokumentera även uppföljning, utvärdering och analyser av åtgärdsprogrammen för att säkerställa en rättsäker hantering samt skapa underlag för utveckling. 3.5. Resursfördelning och organisation Resursfördelningen är utformad med en peng per elev samt extra stödresurser som enheterna kan erhålla genom ett äskningsförfarande. Resursfördelningen är inte utformad med några socioekonomiska faktorer eller skolstorleksfaktorer. Den grundläggande elevpengen innehåller även resurser för ordinarie stödåtgärder. Svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen ligger utanför elevpengen. Det finns ett centralt elevhälsoteam som kallas resurscentrum barn och familj som kan stödja skolornas personal i olika ärenden. Resurscentrum bedrivs tillsammans med socialnämndens verksamheter. Resurscentrum barn och familj består av skolpsykologer, logopeder och specialpedagoger. Personalen från resurscentrum besöker regelbundet skolorna och deltar då i synnerhet vid elevhälsans möten. Vid behov kan rektor och elevhälsan begära stöd eller en utredning från resurscentrums personal. De intervjuade lärarna och rektorerna anser att resurscentrum barn och familj är en viktig resurs i arbetet med barn i behov av stöd. Det är resurscentrum som handlägger fördelningen av de extra störresurserna. Storleken på de extra stödresurserna som kan fördelas till skolorna är 11 miljoner. Det sker för närvarande ingen tydlig uppföljning av de extra stödresurserna från samtliga skolor som får del av dem. Detta ska enligt verksamhetsledningen utvecklas. På varje skola finns det ett elevhälsoteam. Elevhälsoteamens utformning och omfattning varierar mellan skolorna men består oftast av specialpedagoger, kurator (socionom i skolan) och skolsköterska. Elevhälsoteamen träffas regelbundet. Det är rektor som beslutar om den lokala utformningen av elevhälsan utifrån tillgängliga resurser och kraven i skollagen. Det är rektor eller biträdande rektor som leder elevhälsoteamen. De intervjuade lärarna anser att elevhälsoteamen fyller en viktig funktion i arbetet med stödåtgärder. Flera rektorer har delegerat till en eller flera i elevhälsoteamen att upprätta och besluta om åtgärdsprogram. Det varierar mellan skolorna på vilket sätt specialpedagogerna arbetar. På några skolor har varje arbetslag en specialpedagog kopplat till laget. Specialpedagogen arbetar då nära lärarna och har samtidigt flexibilitet att anpassa sin tid och insatser efter elevernas och lärarnas behov. På en mindre skola kan specialpedagogen ha ett annorlunda uppdrag som innebär en mer övergripande roll. I kommunen finns ett digitek som samlar kompetens och resurser inom it, digitala lärarresurser och skolbibliotek. På digiteket kan elever med särskilda behov prova ut specialverktyg som t.ex. talsyntes för elever med lässvårigheter och stavningsprogram. Staffanstorps kommuns revisorer 9 av 13

Det pågår en organisationsförändring som innebär att de skolor som tidigare var förskoleklass till årskurs fem blir förskoleklass till årskurs sex. Förändringen förväntas av nämnden att underlätta betygsättningen i årskurs sex samt att det blir aktuellt att renovera och bygga om vissa skolor. 3.5.1. Slutsatser och bedömning Skolmyndigheterna och regeringen har i flera rapporter uttryckt vikten av att kommunerna utformar resursfördelningssystemet till skolorna med inslag av socioekonomiska faktorer. Syftet är, i korthet, att fördela resurserna till de områden och elever som kan behöva mer extra stöd i relation till de andra skolorna i kommunen. Även om kommunens skolor anses ha små socioekonomiska variationer mellan sig visar SALSA-värdena 1 för årskurs nio de senaste åren att det finns viss variation mellan skolorna både var gäller SALSA-värdet och resultaten i förhållande till SALSA-värdet. Vi konstaterar att resursfördelningen till skolorna inte tar hänsyn till socioekonomiska faktorer och att kommunens resursfördelningssystem därmed inte följer skolmyndigheternas rekommendationer. Vi bedömer därför att resursfördelningen inte fullt är ändamålsenlig för att tillgose elevers rätt till särskilt stöd. Vi konstaterar att rektorerna inom ramen för den inre organisationen och rektors ansvar för elevhälsan utformar skolornas organisation efter lokala förutsättningar och elevernas behov. Skolorna har tillgång specialpedagoger och elevhälsoteam som arbetar aktivt med barn i behov av stöd. Vid behov kan skolorna få ytterligare stöd för mer omfattande åtgärder och utredningar från ett centralt resursteam. Vi bedömer därför att organisation för att tillgodose elevers rätt till särskilt stöd är ändamålsenlig. 3.6. Nämndens uppföljning per enhet och över tid Det finns en analysgrupp för grundskolan bestående av arbetsutskottet, produktionschefen, utvecklingsstrategerna och chefen för resurscentrum barn och familj. Gruppen träffas två gånger per år vid terminssluten för redovisning av varje skolas resultat och situation. Redovisningen omfattar bl.a. en prognos för enheten vad gäller verksamheten och elevernas resultat. Redovisningen ger en helhetsbild men även en detaljerad bild av vilka insatser som genomförs för de elever som befaras inte nå målen. Rektorerna sammanställer inför dessa möten en rapport över skolans resultat och situation tillsammans med beskrivningar av åtgärder som ska genomföras för att utveckla verksamheten och förbättra resultaten. Analysgruppen rapporterar vidare till nämnden. 1 SALSA är en statistisk modell som jämför kommuners och skolors betygsresultat. Kommunernas och skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Det är föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands och fördelningen pojkar/flickor som utgör bakgrundsfaktorerna. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Staffanstorps kommuns revisorer 10 av 13

Arbetsutskottet och tjänstemän från förvaltningen besöker varje enhet en gång per mandatperiod genom så kallade kvalitetsdjupdykningar med intervjuer och samtal med elever, personal och ledning. Nämnden har beslutat om att skolorna ska genomföra satsningen Nya språket lyfter som är ett bedömningsstöd för lärare i ämnena svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1-6 i grundskolan. Materialet är ett stöd för bedömningen av elevers språkliga förmågor i enlighet med kursplanerna i de båda svenskämnena. Det är ett redskap för lärare och elever som tydliggör progressionen i elevernas språkutveckling med särskild tonvikt på läsutveckling. Vidare har nämnden beslutat om att skolorna ska arbeta med läxhjälp eller studiecoacher inom ordinarie skoltid 3.6.1. Slutsatser och bedömning Vi kan konstatera att nämnden har ett stort engagemang i den verksamhet de ansvarar för att leda och styra. Nämnden får regelbunden rapportering per enhet. Detta anser vi är positivt. Nämnden har i några sammanhang fattat beslut i frågor som vi anser ligger inom ramen för rektors ansvar för skolan inre organisation och planering. Det handlar om införandet av Nya språket lyfter och läxläsningen på skoltid. En tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän är en förutsättning för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Vi bedömer att nämnden på ett tillförlitligt sätt kan följa arbetet per enhet och över tid. Staffanstorps kommuns revisorer 11 av 13

4. Revisionell bedömning Utifrån bedömningarna för respektive revisionskriterium gör vi följande revisionella bedömning: Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning inte fullt ut säkerställer att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende elever i behov av särskilt stöd. Denna bedömning grundar vi på att uppföljning, utvärdering och analys av insatserna i åtgärdsprogrammen behöver utvecklas. Det gäller både de enskilda åtgärdsprogrammen och på rektors nivå. Nämnden bör överväga en noggrann analys av resursfördelningssystemet i syfte att värdera positiva och negativa effekter av att införa socioekonomiska faktorer. Slutligen bör en långsiktig hållbar och rättssäker hantering och förvaring av dokumentationen säkerställas genom tydliga dokumenthanteringsplaner på varje enhet. Staffanstorps kommuns revisorer 12 av 13

Viktor Prytz Projektledare Carl-Gustaf Folkeson Uppdragsledare Staffanstorps kommuns revisorer 13 av 13