Rapport 2016:02 Datum: 2016-02-08 Författare: Thobias Torstensson Vem flyttar till Örebroregionen? En studie om inflyttning och attraktionskraft
Vem flyttar till Örebroregionen? En studie om inflyttning och attraktionskraft Thobias Torstensson 2016-02-08 Rapport 2016:02 Dnr: 16RS628
Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 5 En attraktiv plats... 6 Förutsättningar för befolkningstillväxt... 7 Inpendling före inflyttning... 8 Arbetsmarknaden i Örebro län... 9 Bostadssituationen i Örebro län... 10 Inflyttares ålder... 11 Utbildningsnivå... 12 Utbildningsinriktning... 13 Flytt inom länet... 14 Inflyttning över länsgränsen... 15 Inflyttares sysselsättning... 16 Inkomstnivåer hos inflyttade... 17 Reflektioner... 18 3
Inledning Varje år välkomnar Örebro län tusentals nya invånare, människor från landets nordligaste till sydligaste delar och från världens alla hörn, människor med en egen historia om varför just Örebro län blivit deras nya hem. Det är de här människorna, inflyttarna till Örebro län, som står i fokus för den här studien. Genom att använda befintlig statistik om de inflyttade och de som pendlar till länet försöker studien besvara den omöjliga frågan Vem flyttar till Örebro län? Trots frågans svårbesvarade karaktär går det att finna särdrag och göra vissa generaliseringar kring inflyttningen till länet, med hjälp av dessa kommer vi också närmare svaret på den omöjliga frågan. Inflyttningen är och förblir en central del i länets utveckling och genom att studera den skapas underlag för att anpassa marknadsföring och andra insatser som syftar till att attrahera nya invånare. Förhoppningen är att resultaten i den här studien ska bidra till diskussionen om vad som gör Örebro län till en attraktiv plats att bo och verka i. Genom att sätta ljuset på inflyttningens karaktär och mönster är det också möjligt att gå vidare med fördjupade analyser och diskussioner kring områden med utvecklingspotential. Petter Arneback Regional utvecklingsdirektör 4
Sammanfattning Många kommuner och regionala organisationer har uttalade mål eller visioner om befolkningstillväxt och tillströmning av nya invånare görs ofta till ett mått på generell framgång kommunalt eller regionalt. För att möta upp mot visioner om en ökande befolkning är förutsättningar för sysselsättning och bostad för de tilltänkta nya invånarna ett måste. Sett till förutsättningarna för befolkningstillväxt har Örebro län under en längre period haft högre arbetslöshet än många andra län kombinerat med en brist på bostäder i vissa former. På senare tid har dock arbetslösheten minskat samtidigt som näringslivet i länet ställer sig allt mer positiva till framtiden. Samtidigt sker en viss nybyggnation av bostäder, om än ej tillräcklig, vilket sammanvägt med ljusare utsikter på arbetsmarknaden bör innebära bättre förutsättningar för inflyttning till länet. Pendlingen till länet och inom länet är stor och visar på en dynamisk arbetsmarkand i och omkring länet. Inpendlingen från andra län är särskilt intressant då den i förläggningen kan innebära att pendlarna väljer att flytta till arbetsorten eller till en närliggande plats vilket kan innebära en kommun i länet. Den generella bilden av inflyttningen till någon av länets kommuner är att var sjätte kommer från en plats utanför länet och att var fjärde flytt görs inomregionalt. Av inflyttningen från andra län så kommer omkring var fjärde person från antingen Stockholm, Västra Götaland eller Värmlands län. En betydande andel av de inflyttade är unga vuxna i åldrarna 18-25 år något som är särskilt utmärkande för Hällefors och Örebro kommuner där Örebro universitet bedriver verksamhet. Inflyttningen utgörs huvudsakligen av förvärvsarbetande eller studerande, därefter följer den grupp som utgörs av de som är under 18 år eller över 64 år. Sett till arbetsmarknad och inflyttade så utmärker sig hälso- och sjukvården som en sektor dit många nya länsinvånare kan kopplas på något sätt. Studien är genomförd med Region Örebro län Statistikdatabas som grund. Databasen utgörs av uppgifter från en rad myndigheter som kan korsköras vilket ger unika möjligheter att göra uppföljningar kopplat till in- och utflyttning. Där en annan källa inte anges är statistik hämtad från nämnda databas. 5
En attraktiv plats I sammanhang som behandlar kommuners utveckling görs befolkningstillväxt ofta till ett nyckeltal. Huruvida kommunen ökar eller minskar sin befolkning tenderar därför att bli ett mått för dess framgång även i bredare termer. Utmaningen att locka nya invånare är med andra ord central för landets kommuner och konkurrensen om de som är benägna att flytta är därmed också stor. Men vad är det egentligen som avgör var människor söker sig? En studie från 2006 gjord vid Uppsala universitet, visar att 36 procent av alla mellanregionala flyttar genomfördes av arbetsrelaterade skäl, 20 procent av studierelaterade skäl och elva procent till följd av separationer. 1 Studien förstärker bilden av tillgången på arbeten och studieplatser som nycklar till en ökande befolkning. Andra värden som hur invånare, besökare och potentiella inflyttare upplever platsen är också i högsta grad viktiga för attraktiviteten. På uppdrag av Region Örebro län undersöks var tredje år länsinvånarnas och övriga svenskars attityder till länet. Sedan 2009 har den svenska allmänhetens intryck av Örebro län ökat från 54 till 59 procent positivt inställda. Bland länsinvånarna ökade samma siffra från 78 till 86 procent positivt inställda. 2 I det stora hela tycks alltså invånarna i Örebro län trivas med att bo i länet. 1 Niedomysl, Thomas, Migration and place attractiveness, Förutsättningar för befolkningstillväxt Om utgångspunkten för en positiv befolkningsutveckling är tillgång på sysselsättning i form av arbete och studier så är tillgången på bostäder något som potentiellt kan verka i motsatt riktning om utbudet inte är tillräckligt. I Örebro län redovisade sju av tolv kommuner ett underskott av bostäder på kommunnivå 2014. Gällande centralorterna angavs det bostadsunderskott i åtta kommuner samma år. Samtidigt fanns det 2014 balans eller överskott i fyra av de kommuner som inte haft befolkningsökning de senaste fem åren. Sammantaget fanns det alltså ett bostadsmässigt utrymme för större inflyttning till länet, men andra faktorer bromsade en sådan utveckling. 3 För att de kommuner i länet som har en liten arbetsmarknad ska ges möjlighet att växa behövs förutom tillgång till varierande boendeformer som passar invånarnas unika förutsättningar också goda pendlingsmöjligheter. Majoriteten av den mellankommunala arbetspendlingen i länet sker idag med bil, i takt med att länets kollektivtrafik utvecklas är det möjligt att fler uppmuntras att pendla. Vidare finns det ett samband mellan en kommuns folkmängd och antalet lediga arbeten. Mellan befolkningsökning och antalet lediga arbeten är sambandet dock svagare. En stor och långvarig tillgång på arbeten verkar alltså vara den enskilt viktigaste nyckeln till befolkningsökning. Department of Social and Economic Geography, Uppsala University, Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006,Uppsala, 2006 2 CMA Research, Bilden av Örebroregionen, Region Örebro län 2015:06 3 Länsstyrelsen i Örebro län, Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015, Länsstyrelsen Örebro län publ. Nr: 2015:24 6
Inpendling före inflyttning? Att människor bor på en plats och arbetar på en annan blir allt vanligare. Resandet över kommun- och länsgränser har genom åren förenklats genom att fler fått tillgång till bil, men också genom utvecklad kollektivtrafik med fler linjer och ökad turtäthet. Varje dag pendlar cirka 8 500 personer in till arbeten i Örebro län från platser utanför länet, samtidigt pendlar 9 600 ut ur länet. Även om den så kallade nettopendlingen är negativ sett till hela länet så finns det kommuner som har en positiv inpendling (Hallsberg, Karlskoga och Örebro). Möjligheterna till pendling och tillgång till närliggande större arbetsmarknader är viktig ur ett regionalekonomiskt perspektiv då det ger länets kommuner bättre förutsättningar att leva vidare och utvecklas. Störst rörlighet och pendling finns inom kommungränserna där folk rör sig mellan landsbygd och tätort för att arbeta. Näst störst är rörligheten mellan länets kommuner och därefter kommer pendlingen över länsgränsen. Sett till Örebroregionens framtida befolkningstillväxt och utveckling är gruppen med mellanregionala pendlare särskilt intressant. Dessa pendlare är tänkbara inflyttare till länet när de söker att minska sin restid från och till arbetet. Av de som korsar länsgränsen i sin pendling till någon av kommunerna i Örebro län så bor drygt 72 procent i de angränsande länen. Av de resterande 28 procenten reser hälften in från Stockholms län och då primärt till Örebro kommun, även om samtliga länets kommuner har inpendling från just Stockholm. Figur 1: Antal inpendlare till kommuner i Örebro län De som lever i parförhållanden utgör större delen av inpendlarna till länet där den enskilt största gruppen är gifta kvinnor och män. Efter de i förhållanden så är ensamstående utan barn de vanligaste inpendlarna, ensamstående med barn utgör den minsta delen i gruppen. Förhållandet mellan kvinnor och män avseende inpendling är ungefär 40 procent kvinnor och 60 procent män. 7
Sett till ursprung så pendlar utrikes födda i mindre utsträckning än inrikes födda, fördelningen mellan könen är dock densamma som för inrikes födda. Sett till utbildningsnivå hos de som pendlar för att arbeta i Örebro län skiljer det sig åt mellan kvinnor och män. Över hälften av de inpendlande männen har som högst gymnasiekompetens, 35 procent av männen är högutbildad, samma siffra för kvinnor är 54 procent. Kvinnor pendlar alltså i mindre utsträckning än män, men de kvinnor som pendlar är i högre utsträckning högutbildade. Bland de högutbildade utgör inresande från Värmland, Stockholm och Västmanlands län största delen. De som pendlar från Värmland gör det huvudsakligen till Karlskoga kommun samtidigt som de inpendlande till länet från Stockholm huvudsakligen arbetar i Örebro kommun. Arbetsmarknaden i Örebro län Arbetslösheten i Örebro län har länge legat över rikssnittet, i samband med och i efterspelet till finanskrisen 2008-2009 passerade arbetslösheten tio procent. Sedan finanskrisen har arbetslösheten minskat något, om än långsamt, och under 2014 noterades för första gången sedan finanskrisen en arbetslöshet på under nio procent i länet. De kommande åren förväntar sig Arbetsförmedlingen att antalet sysselsatta i länet fortsätter öka. Arbetsförmedlingen pekar särskilt på en stigande optimism hos näringslivet i länet som ett skäl till att framtiden ser ljusare ut på arbetsmarknaden. Även inom den offentliga sektorn förväntas arbetstillfällena bli fler i och med befolkningstillväxten i länet. Sammantaget förväntas alltså fler jobb skapas i länet, men samtidigt innebär den ökande befolkningen också en större konkurrens på arbetsmarknaden, speciellt för de okvalificerade jobben. 33% Offentlig sektor 54% Privat sektor Figur 2: Arbetsmarknaden efter sektor 2014 Den privata sektorn sysselsätter 54 procent av de yrkesverksamma i länet samtidigt som den offentliga sysselsätter 33 procent. Väl på arbetsmarknaden är skillnaderna stora mellan män och kvinnor avseende vilken sektor de är verksamma i. Inom den offentliga sektorn i länet är 75 procent av de verksamma kvinnor. Den privata sektorn domineras av män som utgör närmare 70 procent av de yrkesverksamma. För kvinnorna inom det offentliga är det i störst utsträckning vårdoch omsorgsyrken som utgör källan till arbete, en sektor som enligt Arbetsförmedlingens prognoser förväntas växa i framtiden. Ser vi närmare på den privata sektorn är det främst tillverkningsbranschen som sysselsätter både manliga och kvinnliga länsinvånare. 8
Närmare 30 procent av de förvärvsarbetande inom privat sektor i länet är anställda i småföretag, det vill säga företag med 10-49 anställda. Här råder det heller ingen skillnad mellan kvinnor och män på länsnivå. Notabelt är dock att i Laxå och Ljusnarsbergs kommuner arbetar över 40 procent av kvinnorna inom den privata sektorn i småföretag. 4 75% 66% Under femårsperioden 2010-2014 färdigställdes drygt 4100 nya lägenheter i länet. Trots en förhållandevis stor ökning de senaste åren uppger sju av länets kommuner att det finns ett underskott av lägenheter. I alla länets kommuner utom Örebro är småhus den vanligaste boendeformen. Sett till länets övriga kommuner så bor mellan 57 procent (Karlskoga) och 85 procent (Lekeberg) i småhus, samtidigt bor minst andel i bostadsrätter. 25% 34% 53% 67% 34% Offentlig sektor Män Privat sektor Kvinnor 21% 11% 9% Figur 3: Könsfördelning efter sektor Bostadssituationen i Örebro län Tillgängliga bostäder i olika former är som bekant en av de viktigaste förutsättningarna för befolkningstillväxt. Under 2014 uppgav tio av länets tolv kommuner ett behov av fler bostäder de kommande fem åren och då särskilt hyresrätter. I likhet med en stor del av övriga landet sker en förskjutning i demografin avseende ålder där andelen invånare över 65 år blir fler vilket ställer nya krav på bostadsförsörjningen. Samtidigt ser Sverige en stor ökning inflyttningar från utlandet som skapar ett omfattande behov av billiga bostäder. Småhus Flerbostad BRF Länet (inkl Örebro kommun) Länet (exkl Örebro kommun) Figur 4: Befolkningens boendeform i andelar 4 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Örebro län - Prognos för arbetsmarknaden 2015-16 9
Nora Ljusnarsberg Askersund Laxå Lekeberg Degerfors Lindesberg Hällefors Karlskoga Kumla Hallsberg Örebro Örebro Hällefors Kumla Karlskoga Lindesberg Degerfors Hallsberg Laxå Ljusnarsberg Askersund Lekeberg Nora Inflyttares ålder För att ta reda på vem den typiske inflyttaren till länets kommuner är behöver vi titta närmare på en rad variabler där vi inleder med de inflyttades ålder. För att kunna avgränsa statistiken men ändå fånga in olika skeenden i invånarnas liv kommer fem ålderskategorier att användas, dessa är: 0-17 år, 18-25 år, 26-39 år, 40-64 år samt 65 år och över. Merparten av de som flyttade till någon av länets kommuner under 2014 var mellan 18 och 39 år. I elva av länets kommuner var den största gruppen inflyttare antingen 18-25 år (sex kommuner) eller 26-39 år (fem kommuner). I Ljusnarsberg var den största gruppen inflyttare 40-64 år. Om gruppen med inflyttare bryts ner i kön så visar det sig att kvinnor i åldrarna 18-25 år är den största gruppen i sju av länets kommuner, bland män är gruppen 26-39 år vanligast i nio kommuner. Lekeberg är den kommun som har högst andel inflyttade barn, där stod gruppen 0-17 år för 23 procent av inflyttarna under 2014. Samtidigt är Örebro kommun den kommun med minst andel inflyttade barn där gruppen stod för drygt 12 procent av de totala inflyttningarna. 40% 20% 0% Figur 5: Andelen inflyttade 18-25 år De som nått pensionsålder flyttar i mindre utsträckning än övriga befolkningen. I alla kommuner utom Nora så står gruppen över 65 år för mellan tre och tio procent av de inflyttade. Gemensamt för Nora och Ljusnarsberg som har högst andel inflyttade äldre är att de också, bortsett från Örebro kommun, har lägst andel inflyttade i grupperna 0-17 och 18-25 år. Sambandet mellan en större inflyttning av äldre tycks alltså till viss del ske på bekostnad av de yngsta. 15% 10% 5% Under 2014 var den enskilt vanligaste inflyttaren till länets kommuner en kvinna född 1993, det vill säga 21 år. 0% Figur 6: Andelen inflyttade 65 år och äldre 10
Örebro Hällefors Lekeberg Askersund Nora Karlskoga Lindesberg Kumla Laxå Hallsberg Ljusnarsberg Degerfors Utbildningsnivå Sett till utbildningsnivå har merparten av inflyttarna till länet högst gymnasiekompetens, något som också speglar utbildningsnivån i samhället som stort. Det finns dock några undantag under den senaste treårsperioden. Ett sådant exempel är de inflyttade till Örebro kommun, där har varannan inflyttare över 26 år haft eftergymnasial utbildning de senaste tre åren. Anmärkningsvärt är att bland de inflyttade över 26 år till länet så har kvinnor med eftergymnasial kompetens i snitt varit fler än de motsvarande männen i elva av tolv kommuner. För att ge några exempel så utgjorde gruppen eftergymnasialt utbildade kvinnor 23 procent av de inflyttade till Lekebergs kommun, samma siffra för män var 14 procent. Länsnivån för kvinnor var 22 procent och för män 19 procent. Inflyttningen under perioden 2012-2014 varken förstärker eller försämrar den generella utbildningsnivån i länet. Vid årsskiftet 2014-15 utgjorde eftergymnasialt utbildade kvinnor 21 procent av den totala befolkningen i åldrarna 26-64 år, männen utgjorde 15 procent 60% 2012-2014. Även här finns det stora skillnader mellan könen. I elva av länets kommuner var det vanligare att män än kvinnor hade högst grundskoleutbildning. Den största inflyttningen oavsett utbildningsnivå sker till följd av flyttningar mellan länets kommuner. Men även här finns det stora skillnader mellan kommunerna. Örebro, Ljusnarsberg och Hällefors har som exempel en betydligt lägre inflyttning av de med högst gymnasiekompetens från övriga kommuner i länet. I Örebro kommuns fall är universitetet en starkt dragande faktor, vilket gör att inflyttningen från andra län blir större i förhållande till övriga kommuner. För gruppen med någon form av eftergymnasial utbildning är flyttningen mellan länets kommuner också vanligast, här är den dock något lägre än för andra utbildningsnivåer. Även om Stockholm är den enskilt vanligaste platsen att flytta från till Örebro län för de med eftergymnasial kompetens så finns det en stark geografisk koppling. För Laxå kommun är Västra Götaland det vanligaste länet att flytta från, för Degerfors och Karlskoga är det Värmlands län och för Ljusnarsberg hör Dalarna till de vanligaste. 40% 20% 0% Län Andel Stockholms län 15 % Västra Götaland 11 % Värmland 6 % Tabell 1: Vanligaste inflyttningslänen för eftergymnasialt utbildade till Örebro län 2014 Figur 7: Andelen eftergymnasialt utbildade av inflyttade över 26-64 år i snitt 2012-2014 Sett till de med grundskola som högst avslutade utbildning så utgör de 16 procent av de inflyttade till länet under perioden 11
Utbildningsinriktning Under perioden 2012-2014 flyttade knappt 8000 personer med någon form av eftergymnasial utbildning i åldrarna 18-64 år in till länet. Av dessa var 55 procent kvinnor och 45 procent män. Inflyttningen av de med eftergymnasial utbildning kan ge en viss bild av vilken typ av kompetenser som det råder brist på i länet. Ett exempel på en sektor där det har varit och råder personalbrist är hälso- och sjukvården. Sett till inflyttningen går det också att se en tydlig koppling till hälsooch sjukvårdssektorn, 16 procent av inflyttarna i gruppen hade någon form av hälso- och sjukvårdsutbildning. Bland kvinnor hade två av tio inflyttare utbildning inom och hälso- och sjukvård, bland män var samma siffra drygt en av tio med utbildning inom området. Utbildning Andel Teknik och teknisk industri 20 % Företagsekonomi, handel, adm. 12 % Hälso- och sjukvård 12 % Samhälls- och beteendevetenskap 8 % Pedagogik och lärarutbildning 7 % Tabell 2: Vanligaste utbildningsinriktning för eftergymnasialt utbildade män 18-64 årinflyttade 2012-2014 Den näst vanligaste utbildningsinriktningen är sådan relaterad till företagsekonomi, handel och administration. Inflyttade med nämnda utbildningsinriktning stod för 12 procent under treårsperioden. Här var det också jämt fördelat inom grupperna kvinnor och män där utbildningsinriktningen också motsvarade en andel på 12 procent inom respektive grupp. Tredje vanligaste utbildningsinriktningen bland de inflyttade är sådan kopplad till teknik och teknisk industri, inflyttarna med den här typen av utbildning utgjorde 11 procent över treårsperioden. Inom den här kategorin inflyttare råder det dock stor skillnad mellan könen, endast fyra procent av de inflyttade kvinnorna hade en teknisk utbildning. Anledningen till att utbildningsinriktningen placerar sig bland de vanligaste beror på att 20 procent av de inflyttade männen hade sådan utbildning. Utbildning Andel Hälso- och sjukvård 20 % Företagsekonomi, handel, adm. 12 % Samhälls- och beteendevetenskap 12 % Pedagogik och lärarutbildning 12 % Socialt arbete och omsorg 8 % Tabell 3: Vanligaste utbildningsinriktning för eftergymnasialt utbildade kvinnor 18-64 årinflyttade 2012-2014 Även om det går att se kopplingar mellan inflyttning av eftergymnasialt utbildade och möjligheter på arbetsmarkanden i länet så förekommer det också en relativt stor inflyttning av de med utbildningar där det rapporteras om färre möjligheter till arbete. Exempel på sådana utbildningsinriktningar är humaniora och samhälls- och beteendevetenskap som tillsammans står för 16 procent av de inflyttade. I Arbetsförmedlingens sammanställning över jobbmöjligheterna i Örebro län 2015-2016 lyfts vård, hotell och restaurang samt handel och IT fram där möjligheterna till arbete kommer att vara goda i framtiden. 5 5 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Örebro län - Prognos för arbetsmarknaden 2015-16 12
Flytt inom länet Goda kommunikationer eller bibehållen möjlighet att pendla utgör en faktor när någon bestämmer sig för att flytta. Därmed utgör också inflyttade från andra kommuner i länet en stor och betydande del av det totala antalet inflyttade. I det här avsnittet är flyttar mellan 2012 och 2014 inom länet inkluderade. Totalt sett flyttade 16 608 personer inom länet under de tre åren, detta är dock inte unika personer utan enbart registrerade flyttar, samma person kan ha flyttat flera gånger under perioden. Störst rörlighet var det mellan Hallsberg, Örebro och Kumla. Var tredje flytt inom länet skedde i någon riktning mellan dessa kommuner. Det allra största utbytet av invånare de tre senaste åren skedde mellan Örebro och Kumla kommuner. Flyttarna däremellan utgjorde 17 procent av det totala antalet inomregionala flyttar. Värt att notera är att Kumla hade ett positivt, om än litet, flyttnetto gentemot Örebro. Ett positivit flyttnetto mot Örebro hade endast Kumla och Lekebergs kommuner mellan 2012-2014. Den kommun som i sin tur tappade flest invånare till Örebro under perioden var Lindesbergs kommun med - 437 invånare, därefter kom Hallsberg med -164 invånare. Flyttningsrelation Antal Kumla Örebro 2 864 Lindesberg - Örebro 1 907 Hallsberg Örebro 1 540 Lekeberg - Örebro 1 189 Nora - Örebro 1 008 Tabell 4: Vanligaste flyttningsrelationen inom Örebro län 2012-2014 Om vi istället tittar närmare på flyttningen inom länet och plockar bort den som sker från och till Örebro kommun så stärks bilden av att de största flödena finns mellan grannkommuner. Den vanligaste relationen när Örebro har exkluderats är mellan Karlskoga och Degerfors följt av Kumla och Hallsberg. Flyttningsrelation Antal Degerfors Karlskoga 992 Hallsberg Kumla 816 Hallsberg Askersund 411 Nora Lindesberg 320 Kumla Askersund 269 Tabell 5: Vanligaste flyttningsrelationen inom Örebro län utom Örebro kommun 2012-2014 Den största delen flyttar inom länet sker i likhet med den mellanregionala flyttningen inom åldersspannet 18-49 år. Som konstaterat sker flest flyttar mellan Kumla Örebro och vice versa, något som gäller för samtliga åldersgrupper i någon av riktningarna. Inom åldersgruppen 18-25 år är den vanligaste flytten Kumla till Örebro (25 procent av flyttarna inom gruppen), inom gruppen 26-39 år är den vanligaste flytten Örebro till Kumla (11 procent av flyttarna inom gruppen). I gruppen 40-64 år är det mer jämnt fördelat mellan flyttarna inom länet, 10 procent går mellan Kumla och Örebro, därefter är Lindesberg till Örebro den vanligaste flytten med 8 procent. Flyttar mellan Örebro och Kumla eller vice versa är vanligast i alla åldrar för flyttning inom länet. 13
Inflyttning över länsgränsen Knappt 60 procent av alla inflyttare till länets kommuner de tre senaste åren har kommit från platser utanför länet. Örebro kommun är som väntat den kommun som haft flest inflyttade från övriga landet med var sjätte inflyttare av det totala antalet inflyttare till länet. Efter Örebro följer Karlskoga och Lindesbergs kommuner som de vanligaste platserna att flytta till i länet. Under perioden 2012 till 2014 flyttade flest från Stockholms län till Örebro län (19 procent), därefter följde Västra Götalands län (14 procent) och Värmlands län (10 procent). Vilket som är det vanligaste ursprungslänet för inflyttare skiljer sig åt mellan kommunera i Örebro län. I fem av länets kommuner finns det en geografisk koppling då det vanligaste länet att flytta in från också gränsar till kommunen i fråga. I hälften av länets kommuner utgör Stockholms län det vanligaste länet att flytta från, här finns det dock som bekant ingen direkt geografisk koppling till Örebro län. 2000 1500 1000 500 0 Figur 8: Vanligaste relationskommun för inflyttare till Örebro län 2012-2014 De vanligaste kommunerna att flytta från till Örebro län är som väntat belägna i de vanligaste länen. I topp ligger Stockholms kommun som följs av Göteborg och Karlstads kommuner. En betydande del av dessa flyttar går till Örebro men det finns undantag. Omkring två av tio flyttar från Karlstad till länet under perioden gick till Karlskoga kommun. Bortsett från nämnda exempel är det i regel mer utspritt varifrån inflyttarna kommer. Samtliga länets kommuner har dock haft inflyttning från Stockholms och Göteborgs kommuner. Fem av länets kommuner hade en inflyttning på fyra personer eller fler från samtliga Sveriges län under 2012-2014. Från Stockholms län Västra Götalands län Värmlands län Dalarnas län Till Lekeberg, Hallsberg, Hällefors, Örebro, Nora, Lindesberg Laxå, Kumla Degerfors, Karlskoga Ljusnarsberg Östergötlands län Askersund Tabell 5: Vanligaste relationslänet för inflyttare till Örebro län 2012-2014 Under de tre åren 2012 till 2014 hade Örebro län inflyttning från 286 av Sveriges 290 kommuner. Ingen från Bjuv, Vindeln, Sorsele eller Arjeplog flyttade till länet. 14
Störst inflyttning till länet från andra län sker inom åldersgruppen 18-25 år. Var fjärde inflyttare under perioden 2012 till 2014 var i de nämnda åldrarna. Inom åldersgruppen flyttade sju av tio till Örebro kommun, därefter hade Karlskoga och Lindesberg störst inflyttning med åtta respektive fem procent av inflyttarna inom gruppen. Inflyttningen inom gruppen med ungdomar upp till 25 år har varit störst från storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland, var tredje inflyttare i åldersspannet har kommit från de nämnda länen. I åldersgruppen 26-39 år var inflyttningen från Stockholm och Västra Götaland större än för den yngre åldersgruppen. Totalt utgjorde inflyttare från Stockholm och Västra Götaland var fjärde person inom gruppen. Inom åldersspannet 26-39 år minskar Örebro kommuns andel av det totala antalet inflyttare med åtta procentenheter, dock motsvarar det fortfarande omkring var sjätte inflyttare. Samtliga kommuner utom just Örebro lockade en större andel inflyttare i åldrarna 26-39 år än gruppen 18 25 år. För kategorin övriga åldrar, det vill säga yngre än 18 och äldre än 64 år så liknar flyttströmmarna övriga ålderskategorier. Även här är inflyttningen störst från Stockholm och Västra Götalands län. Övriga 32% 26-39 år 28% 18-25 år 40% Figur 9: Andelen inflyttare efter åldersgrupp 2012-2014 Figur 10: Snittålder inflyttade över länsgräns 2012-2014 Snittåldern på de som flyttat in från andra län till kommuner i Örebro län varierar. Den kommun som hade lägst snittålder på de inflyttade under perioden 2012-2014 var Örebro med knappt 27 år. Högst snittålder hade Askersund med knappt 37 år. Tillsammans med Ljusnarsbergs kommun är Askersund de enda kommunerna i länet med en snittålder hos de inflyttade över 36 år. De centralt belägna kommunerna i länet tillsammans med Hällefors är de som lockat de yngsta inflyttarna i snitt. 15
Inflyttares sysselsättning Brist på arbetstillfällen eller nya möjligheter på en annan ort är en av de primära anledningarna att flytta. Tyvärr tillåter inte statistiken att följa flyttning och sysselsättning under samma år. Däremot går det att titta på inflyttarnas sysselsättning året före de flyttade till Örebro län. Den största delen inflyttare under perioden 2012 och 2014 har varit förvärvsarbetande, på länsnivå såväl som på kommunnivå. Mellan kommuner går det att se skillnader i hur stor del som var förvärvsarbetande året innan de flyttade till länet. I merparten av länets kommuner ligger andelen förvärvsarbetande av inflyttade omkring 40-50 procent. I tre av länets kommuner, Laxå, Hällefors och Ljusnarsberg, har nivån varit under 40 procent. I de nämnda kommunerna har inflyttningen av ickearbetande i åldrarna 16-64 år samt barn och pensionärer varit något större än i övriga kommuner. Högst andel inflyttare som året före flytt var studerande hade Hällefors kommun följt av Örebro kommun. De två nämnda kommunerna hade också högst andel inflyttade som året före var studerande vilket kan förklaras genom Örebro universitets verksamhet i kommunerna. 60% 40% 20% 0% Figur 11: Inflyttning 2012-2014 till Örebro län efter sysselsättning 2013 i andelar Den största skillnaden avseende vilken sysselsättning de inflyttade hade året innan de flyttade till länet är kopplat till varifrån de flyttar. De som flyttat inom länet har i högre grad varit förvärvsarbetande än de som flyttat in från andra län. I tio kommuner var andelen inflyttare med förvärvsarbete högre för de som kom från någon kommun i länet än för de som kom från en kommun utanför. Samtidigt var andelen som hade studerat året före flytten högre i samtliga kommuner för inflyttning utifrån länet än inom länet. Från länet 30% Från övriga Sverige 70% Figur 12: Andelen studerande av inflyttade 2012-2014 efter flyttningsrelation Sju av tio av de som studerade året före flytt till en kommun i Örebro län gjorde det från någon annan plats i Sverige. Som tidigare nämnt är detta till stor del knutit till utbildningsmöjligheterna främst i Örebro och Hällefors kommun. Lägst andel inflyttare från övriga län i gruppen studerande hade Laxå och Nora kommuner. Statistiken kring studenter är en indikation på att ungdomar från länet söker sig till utbildningar utanför länet i större utsträckning än inom. Som en jämförelse utgjorde gruppen studerande från övriga länet 11 procent av inflyttarna till Örebro kommun, samma siffra för inflyttare utanför länet var 20 procent. 16
Inkomstnivåer hos inflyttade Hur stor förvärvsinkomst de inflyttade haft de under perioden 2012 till 2014 skiljer sig mycket åt mellan länets kommuner, men också avseende varifrån inflyttarna kommer och deras kön. Bortsett från något enstaka fall tjänar de som flyttar inom länet mer än de som flyttar in till länet från övriga landet. Bland de som flyttat till länet från andra platser i Sverige under perioden 2012-2014 var medelinkomsten högst hos inflyttade i Ljusnarsberg, Nora, Lekeberg och Askersunds kommuner. Jämfört med medelinkomsten i alla rikets kommuner 2013 ligger samma siffra över medianvärdet för män som flyttat inom länet i två kommuner, Lekeberg och Nora, i övrigt är det lägre. Avseende kvinnor är medelinkomsten högre än medianvärdet i Lekebergs kommun. För män och kvinnor som flyttat in från övriga landet är medelinkomsten lägre än medianen i samtliga kommuner. 190,7 151,1 Män Kvinnor Figur 14: Medelinkomst hos inflyttade 20-64år till Örebro län 2012-14 uppdelat efter kön i tusentals kronor Inflyttade män tjänar i snitt cirka 40 000 kronor mer per år än kvinnorna. Störst är skillnaden hos inflyttade till Nora kommun med cirka 66 000 kronor per år, lägst skillnad är det mellan män och kvinnor som flyttat till Hällefors kommun med drygt 6 000 kronor. Avseende inflyttade från andra kommuner i Örebro län var medelinkomsten högst i Lekebergs kommun för både män och kvinnor. Lägst medelinkomst i gruppen hade de inflyttade till Ljusnarsberg för män och Hällefors för kvinnor. Figur 13: Medelinkomst förvärvsarbetande inflyttade över länsgräns 2012-2014 17
Reflektioner En ökande befolkning har länge varit ett mått på attraktivet och framgång för landets kommuner. Samtidigt har många perifera kommuner sett befolkningen sjunka när allt fler har valt att söka sig till orter med bättre möjligheter till sysselsättning. På senare år har den negativa befolkningstrenden kunnat vändas i en del kommuner till följd av en stor inflyttning från utlandet. Invandringen och en åter ökande befolkning till trots så kvarstår sannolikt de faktorer som ledde till avfolkning från första början. Nyckeln för att behålla befolkningen är densamma oavsett de inflyttades ursprung sysselsättning och bostad. Därför är också själva kärnan i en kommuns attraktivitet just förutsättningarna att kunna studera eller arbeta. 1. Pendlingen Goda kommunikationer Pendlingen är viktig för Örebro län ur flera perspektiv. För invånarna utgör goda kommunikationer till andra och/eller större arbetsmarknader möjlighet att bo kvar i länet. Goda kommunikationer öppnar också upp länets arbetsmarknad för boende utanför länsgränsen och på så sätt kan arbetsgivare i Örebro län få tillgång till arbetskraft som inte finns i länet. Pendlarna till länet utgör också en grupp potentiella inflyttare vilket adderar till bilden av inpendlingens betydelse. Stockholms betydelse Faktum är att samtliga av länets kommuner har någon form av inpendling från Stockholms län. Efter grannlänen Värmland och Västmanland är Stockholms län det största länet avseende inpendling med sina drygt 13 procent av det totala antalet inpendlare. Boende i Stockholms län som arbetar i Örebro län är högutbildade i stor utsträckning, var fjärde har en eftergymnasial utbildning motsvarande tre års studier eller längre. En reflektion kring den relativt stora inpendlingen från Stockholm är kopplad till brist på särskilda kompetenser i Örebro län. Ett exempel är att den största delen (20 procent) av inpendlare från Stockholm med högre utbildning utgörs av sådana med någon form av hälso- och sjukvårdsutbildning. Inom den nämnda gruppen var drygt var fjärde yrkesverksam som läkare. Inpendlare från Stockholm utgör till synes en viktig resurs på länets arbetsmarknad. Goda grannar Den absolut största gruppen inpendlare bor i något av grannlänen och reser in för att arbeta i kommunen närmast på andra sidan länsgränsen. Följaktligen utgör boende i Värmlands län den största delen av de som pendlar in till Karlskoga och Degerfors, samtidigt lockas boende i Dalarnas län till Ljusnarsbergs kommun. Utbytet av arbetspendlare stämmer också väl överens med varifrån inflyttningen till gränskommunerna sker. Den generella rörligheten är alltså stor mellan Örebro län och de angränsande länen. Skulle förutsättningarna för sysselsättning och pendling förbättras i länets yttre kommuner ökar möjligheterna till ett än större utbyte över länsgränsen. Utrikes födda och pendling Den grupp som visar minst rörlighet i statistiken över arbetspendling är utrikes födda. Samtidigt råder det generellt sett en större arbetslöshet inom gruppen, då särskilt hos nyligen invandrade. I det stora hela hänger en större inkomst ihop med 18
benägenheten att pendla samtidigt som gruppen utrikes födda har lägre inkomstnivå än inrikes födda. Inom gruppen utrikes födda finns således en potential till större rörlighet avseende arbetspendling. En tänkbar förklaring kan vara de tidigare nämnda inkomstskillnaderna, samtidigt visar pendlingsstatistiken i Örebro län inget tydligt samband mellan högre utbildning och pendling generellt. Att utbildningsnivån inom delar av gruppen utrikes födda är lägre kan därför rimligtvis inte anges som ett skäl till mindre rörlighet. Förbättrad och mer tillgänglig kollektivtrafik kan vara en faktor som påverkar de grupper som idag pendlar i minst utsträckning vilket inkluderar gruppen utrikes födda. 2. Dagens inflyttare Dagens inflyttning till Örebro läns tolv kommuner är diversifierad, profilen på den typiske inflyttaren skiljer sig åt från kommun till kommun. Rörligheten inom länet är också stor och invånare tycks flytta mellan länets kommuner i takt med att deras liv förändras från ungdomen till ålderns höst. Att rörligheten inom regionen är stor antyder en bredd och ett gott utbud som blir en konkurrensfördel kontra andra regioner i Sverige. Bland de som flyttar till en plats i Örebro län, både inomregionalt och mellanregionalt, är det särskilt tre kategorier som sticker ut. Först ungdomarna som i stor utsträckning kan kopplas till någon form av studier, därefter de mellan 26-39 år med tonvikt i de som lever i parförhållanden med barn. Sista typen är äldre som nått pensionsåldern. Studenterna Genom Örebro universitets verksamhet i Örebro och Grythyttan får länet stor draghjälp att locka unga vuxna inflyttare. Parallellt med den stora inflyttningen är utflyttningen i ålderskategorin 18-25 år också stor när ungdomar från länet flyttar hemifrån för att studera eller arbeta på en annan ort. Utbytet som sker mellan orter som kan erbjuda högre utbildning är naturligt och innebär inte att en orts befolkning urholkas till förmån för en annans tillväxt. Generellt sett sker det en ny stor omflyttning när ungdomarna är färdiga med sina studier då de söker sig till nya orter eller till hemorten. Bland de som sökt sig till Örebro län för studier finns det stor outnyttjad potential, fler bör kunna uppmuntras att stanna i länet permanent än vad som är fallet idag. Genom att satsa mer på samarbeten mellan framtida arbetsgivare och universitetet kan studenter uppmuntras att stanna efter sin studietid. Även om de högre utbildningarna är förlagda till Örebro och Hällefors kommuner finns det möjlighet för samtliga länets kommuner att dra nytta av universitetets dragkraft. Barnfamiljerna Barnfamiljer är en attraktiv kategori inflyttare för de flesta kommuner. De kommuner i länet vars inflyttning har varit koncentrerad i åldrarna 26-39 år och 0-17 år har samtidigt haft en lägre andel inflyttare i åldrarna 18-25 år. Gruppen inflyttare i 26-39 årskategorin kan antas stanna längre i den nya kommunen än gruppen 18-25 år. Ett exempel på hur rörligheten kan se ut finner vi i flyttströmmarna mellan Örebro och Kumla där flyttarna tycks följa olika skeden i livet. 19
En avgörande anledning till flytt inom åldersgruppen 26-39 år kan antas vara behovet av en ny typ av boende som exempelvis småhus eller större lägenhet. Tillgången till bostäder och prisnivån blir då avgörande för inflyttaren tillsammans med möjligheter att ta sig till och från arbetet. Kommuner med god infrastruktur har då en klar konkurrensfördel. Exempel på kommuner i länet som de tre senaste åren har haft en inflyttning med tonvikt mot ålderskategorierna 26-39 år och 0-17 år är Lekeberg, Lindesberg, Kumla och Hallsberg, alla med goda kommunikationer till andra arbetsmarknader så som Örebro. Pensionärerna Den tredje kategorin inflyttare till länets kommuner som sticker ut är de över 65 år. Även om flyttarna minskar ju längre upp i åldrarna du följer statistiken så finns det kommuner i länet som sticker ut avseende andelen äldre inflyttare. De kommuner i länet som har högst andel inflyttade över 65 år befinner sig också i botten avseende andelen inflyttare i åldrarna 18-25 år. Av statistiken för inflyttning de senaste tre åren framgår det att i tur och ordning Nora, Ljusnarsberg, Askersund och Laxå i större utsträckning lockar en äldre grupp inflyttare än länets övriga kommuner. Merparten av flyttarna för gruppen över 65 år sker inom länet, gruppen har lägst andel inflyttningar från övriga län. I likhet med övriga ålderskategorier går också merparten av flyttarna från och till Örebro kommun. En typisk anledning för flytt senare i livet är byte av boende och då från ett större till ett mindre boende. Ett utbud av lägenheter i olika upplåtelseformer och mindre hus med hög tillgänglighet och eventuellt även någon form av service kan vara en avgörande faktor för flyttar mellan kommuner i den äldsta ålderskategorin. 3. Framtidens inflyttare Hur inflyttningen till Örebro kommer att se ut i framtiden vilar på utvecklingen inom en rad olika områden. En viktig faktor kan ofrånkomligen bli en regionförstoring som återigen aktualiserades under 2015. Om Örebro län blir en del av en ny regional kontext kan förutsättningarna för den regionala utvecklingsagendan komma att förändras och till exempel påverka utveckling på infrastruktursidan som i sin tur ger effekter på befolkningsutvecklingen. En annan stor och avgörande fråga är vilka effekter invandringen kommer att få på både nationell och regional nivå. I och med att inflyttningen från utlandet har överstigit alla prognoser under de senaste åren står både landet och de olika regionerna för nya demografiska förutsättningar. Arbetet för att främja och skynda på integrationsarbetet kommer därför att vara en nyckelfråga de kommande åren. Näringslivets framgång är en annan nyckelfaktor för en positiv befolkningsutveckling. Under några år har näringslivets andel av bruttoregionalprodukten minskat i länet, något som kan vara en indikator på att företagandet inte varit lika framgångsrikt. Goda förutsättningar En positiv och stabil framtida befolkningstillväxt i länet vilar på två ben, dels arbetsmarknadens utveckling och dels ett följsamt bostadsbyggande. Arbetsmarknadens utveckling är komplex med fler under- och bakomliggande faktorer, bostadsbyggandet i sin tur ter sig mer handfast men är på intet sätt okomplicerat då det balanserar på 20
den efterfrågan som arbetsmarknaden delvis skapar. I de undersökningar som Tillväxtverket gör kring näringslivet i Örebro län har det på senare år gått att skönja en ökad optimism hos företagare. Denna optimism är i sig en grundförutsättning för att fler arbetstillfällen ska kunna skapas och därmed öka incitamenten för fler att flytta till länet. Samtidigt förväntas arbetstillfällena inom det offentliga bli allt fler, speciellt inom vård- och omsorg, en sektor där vi redan idag kan koppla en del av inflyttningen till. Örebro universitet har under 2010-talet sett en stor utveckling. När universitetet under 2016 adderar civilingenjörsutbildning till utbildningskatalogen blir utbudet av utbildningar ett som bara kan matchas av ett fåtal andra lärosäten i landet. Den positiva utvecklingen med både läkarprogram och civilingenjörsprogram skapar nya möjligheter för både det offentliga och privata i länet när högutbildad arbetskraft utexamineras på plats i länet i allt större utsträckning. Att dra mer nytta av den resurs som Örebro universitet utgör och fortsatt kommer att utgöra i framtiden blir central för länets utveckling. Genom en utökad koppling mellan universitetet och den lokala arbetsmarkanden i Örebro län kan fler av de utexaminerade studenterna vid universitetet uppmuntras att stanna och bygga sin framtid i länet. För att arbetsmarknaden ska kunna gro krävs förutom rätt kompetens också goda kommunikationer med både närområdet och omvärlden. Därför är det centralt att länets infrastruktur utvecklas och kommunikationerna med närliggande storstadsregioner förbättras. Stockholmsområdets betydelse för näringslivet i Örebro län är stor idag och kommer att bli än större i framtiden. Vidare är kommunikationerna inom länet minst lika viktiga. Genom att erbjuda effektiva möjligheter till arbetspendling för länets invånare kan fler motiveras att flytta till de kommuner som idag har minst pendling, något som ger hela länet nödvändig livskraft. Länets potential Med sitt geografiska läge beläget mellan storstadsregionerna Västra Götaland och Stockholm har Örebro län en tydlig konkurrensfördel mot andra län givet att kommunikationerna förblir goda och utvecklas med tiden. I länet finns också en bredd med en påtaglig natur, landsbygd, småstäder och tillgången till utbudet som Örebro stad ger i egenskap av sin storlek och plats som rikets sjätte stad. Bredden är också något som går att märka i flyttstatistiken, länsinvånarna tycks röra sig mellan kommuner i länet beroende på livssituation. Storstaden Örebro lockar i hög grad till sig ungdomar samtidigt som de angränsande kommunerna i hög utsträckning drar till sig barnfamiljer. I länet finns också kommuner dit äldre söker sig i större utsträckning. Valmöjligheterna och de olika kommunernas unika karaktär gör att länet har möjlighet att locka en bredd av nya invånare. En tydlig fördel för många av länets kommuner har under senare tid varit förhållandevis låga priser på bostäder kombinerat med en god tillgång. Attraktiva bostäder, i varierande upplåtelseform, sett till läge, pris och utformning kommer givet att arbetsmarknaden är tillräcklig och tillgänglig att vara starkt dragande även i framtiden. 21
Postadress Region Örebro län, Regional utveckling, Box 1613, 701 16 Örebro, E-post: regionalutveckling@regionorebrolan.se Besöksadress Forskarvägen 1, Örebro, Tel: 019-602 63 00, Fax: 019-602 70 08, Organisationsnummer: 232100-0164 www.regionorebrolan.se 7