Sammanträde med Socialnämnden

Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämnden Tid: Tisdagen den 27 Augusti 2013, kl 15.00 Plats: Stora Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Information och överläggningar Föredragning av ärende 1-6 Gruppmöten med start kl 14.00 Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Nedläggning av faerskapsärende (sekretess) 2. Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare (sekretess) 3. Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd - Sollebrunns Gästgifveri (PUL) 4. Flerårsstrategi för Socialnämnden 2014-2016 5. Redovisning av uppdrag från kommunstyrelsen med anledning av våruppföljningen 6. Västbus reviderade riktlinjer för barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik - remissvar 7. Meddelanden 8. Återrapportering av delegerade beslut 9. Eventuella övriga ärenden Holger Andersson Ordförande Ulf Andersson Sekreterare Tel: 0322-61 67 44 E-post: ulf.andersson@alingsas.se Alingsås kommun, Socialförvaltningen Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-195 88 E-post: socialnamnden@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Ärende 1 Nedläggning av faerskapsärende (sekretess)

Ärende 2 Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare (sekretess)

Ärende 3 Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd - Sollebrunns Gästgifveri (PUL)

Ärende 4 Flerårsstrategi för Socialnämnden 2014-2016

Verksamhetskod Datum: 2013-08-12 Socialnämnden Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: Flerårsstrategi för Socialnämnden 2014-2016 Ärendebeskrivning Enligt kommunens styrmodell ska fullmäktige anta en flerårsstrategi för kommande treårsperiod, vilken anger prioriterade mål, indikatorer samt ekonomiska ramar för respektive nämnd. Anvisningar och mallar har gått ut till respektive nämnd/förvaltning så att kommunfullmäktiges flerårsstrategi blir väl underbyggd. Flerårsstrategi för 2014-2016 kommer att fastställas i kommunfullmäktige i oktober 2013. Förvaltningens yttrande Socialförvaltningen har tagit fram ett förslag på underlag till för Flerårsstrategi 2014-2016 enligt bilaga. Förslag till beslut i Socialnämnden Socialnämnden föreslås besluta att godkänna förvaltningens förslag underlag till Flerårsstrategi 2014-2016 enligt bilagt förslag. Helena Wikman Ericson Tf förvaltningschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

Flerårsstrategi 2014 Socialnämnden 1. Resultat från årsredovisningen År 2012 hade Socialnämnden ett resultat på -7,3 mnkr. Under 2012 minskade antalet vårddygn av köpt vård för barn, unga och vuxna med beroendeproblematik men det resulterade ändå i en ökning av kostnaderna vilket var en orsak till det negativa resultatet. Under 2013 ska alla verksamheter utvärderas och omvärderas med målsättning att erbjuda god kvalite till lägre kostnad. Ett område som särskilt kommer att ses över är servicebegreppet och de öppna verksamheterna som exempelvis Familjecentralen och Familjens hus i Bjärke. Genom att fokusera på de verksamheter som skapar bäst effekt för nämndens målgrupp skapas förutsättningar för att minska kostnaderna för annan verksamhet som exempelvis köpt vård. Det pågår även arbeten med att utveckla arbetssätten exempelvis genom två samverkansforum mellan myndighetsutövandet och de egna verksamheterna. Dessa arbeten ska skapa förutsättningar för fler och mer anpassade hemmaplanslösningar som ska medföra färre och kortare externa placeringar. Kostnadsmässigt så förväntas det främst ge effekt från år 2014 och framåt. Inom socialpsykiatrin och funktionshinderområdet så redovisade också ett budgetunderskott 2012 även fast antalet brukare minskade inom flera verksamheter. Det berodde på att kostnaderna per brukare (KPB) var högre än vad som budgeterats även fast Alingsås i jämförelse med andra kommuner har en normal kostnad per brukare inom funktionshinderområdet. Under 2013-2014 så förväntas nämnden få en volymökning som inom vissa verksamheter kan bli förhållandevis stor, främst inom boende (LSS & SoL) och inom daglig verksamhet. Dessa volymökningar medför att nämnden måste se över sin verksamhet för att få en verksamhet som är anpassad till de behov nämndens målgrupp och till den ekonomiska ram nämnden förfogar över. Ett led i detta är att minska antalet dagliga verksamheter och istället skapa färre men större enheter vilket Socialnämnden beslutat om. Det ska också göras en översyn av personalttätheten inom boendeverksamheten och det pågår en översyn över de riktlinjer som finns över beslutsfattandet inom funktionshinder och socialpsykiatin. De förväntas på sikt ge ett resultat som innebär minskade volymer genom att tydliggöra hur och i vilken omfattning beslut ska fattas samt att verksamheterna bedrivs på bästa möjliga sätt. Kostnaderna för försörjningsstödet minskade något 2012 jämfört med år 2011. Anledningen till det ansågs vara de förändrade arbetssätten som påbörjades under året för att dels få ut fler människor i egen försörjning men också på grund av arbetet med att minska hemlöshet och hyresskulder. Inledningsvis 2013 har kostnaderna för försörjningsstödet fortsatt att minskat jämfört med tidigare år. Anledningen till det bedöms bero på det förändrade arbetetssättet för att få ut persoenr i egen försörjning samtidigt som fler personer som har rätt till annan försörjning exempelvis via försäkringskassan har fått hjälp av socialsekreterarna att få det. Det förändrade arbetssätten har skapat en förutsättning för att kostnaderna inte ska öka på lång sikt även om antalet invandrare som är analfabeter och som kommer till Alingsås kommun ökar. Dock finns det några orosområden, där ny lagstiftning kan innebära ökade kostnader inom försörjningsstödet. Andra faktorer som kan påverka försörjningsstödet är svårigheten som unga personer och nyanlända invandrare har att få en anställning samt att unga som inte fullföljer gymnasiet är en grupp som anses kunna påverka försörjningsstödet negativt. Det är också en relativit stor grupp invandrare som inte lärt sig tillräckligt med svenska och därmed inte står till arbetsmarkandes förfogande enligt Arbetsförmedlingen. Dessa är då istället ofta beroende av försörjningsstöd, men där hoppas nämnden att genom

Flerårsstrategi 2014 ett gott samarbetet med bland annat arbetsförmdelingen skapa bättre förutsättningar för att personerna ska klara det svenska språket och komma ut på arbetsmarknaden. 2. Bidrag till måluppfyllelsen Verksamhetsutveckling Vilka insatser planerar nämnden att genomföra under perioden 2014-2016? Begreppet serviceinsatser Översyn av bemanning på boenden Volymförändringar inom boenden Arbetsmiljö Köpt vård för barn-unga-vuxna Översyn av riktlinjer Översyn av rutiner Samarbetsarenor SAMBO och SAMBO Samverkan med den sociala ekonomin Hur förhåller sig nämnden till de utmaningar som framkommer i omvärldsanalysen? Det är viktigt att socialnämnden håller sig ajour med de förändringar som sker i vår omvärld så att vi agerar istället för reagerar. Det är även viktigt att socialnämndens verksamheter arbetar systematiskt med kvalitet och verksamhetsutveckling så att vi kan möta de eventuellt nya och/eller förändrade behov som finns hos våra medborgare. Vilka utmaningar har nämndens verksamheter framför sig? Lagförändringar som delvis innebär förändrade arbetssätt Fortsatt arbete med hemmaplanslösningar Rekrytering av kompetenta medarbetare samt att kunna behålla dem i organisationen Hur höja statusen inom olika yrkeskårer inom socialtjänsten? Kompetensutveckling av våra medarbetare så att vi kan möta de ev. ny och/eller förändrade behov som finns hos våra medborgare. Avsaknad av bostäder som motsvarar kommuninvånarnas behov. Kan få konsekvenser som ökade kostnader för försörjningsstöd. Anhöriginvandring Hur ställer vi om till 24-h samhället? Ungdomsarbetslösheten hur kan vi medverka till att varje elev ska lyckas i skolan? Ungdomars alkohol- och drogvanor Samhällsutveckling Hur kan nämndens verksamheter bidra till god samhällsutveckling för alla och som främjar god folkhälsa, bidrar till allas möjligheter till delaktighet i samhällslivet och leder till hållbar samhällsutveckling? Socialnämnden har ett viktigt uppdrag att fylla i kommunens samhällsplanering och bör vara med i ett tidigt skede i såväl detaljplanearbete som översiktsplanearbete. Genom att vara delaktiga i samhällsplaneringen kan nämnden verka för att kommunens medborgare ur social synpunkt får en god livsmiljö och som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Hur säkerställer nämnden sitt bidrag till det gemensamma arbetet med energi- och klimatfrågor? Se punkten ovan.

Flerårsstrategi 2014 Hur förhåller sig nämnden till att ge kommunens invånare och näringsliv en god service och ett gott bemötande? Socialnämnden kommer i kontakt med såväl den enskilde medborgaren som med näringslivet. Socialnämndens verksamheter ska göra rätt saker, för rätt person, vid rätt tillfälle, av rätt person och till rätt kostnad. Vilka konsekvenser får antaget tillväxtprogram? Hur påverkar nedanstående målsättningar socialförvaltningen? Målen för bostadsplaneringen påverkar inte socialnämndens verksamheter i negativ bemärkelse, utan det är rimliga och bra mål. Nämnden framhåller dock vikten av att det finns bostäder för samtliga kommuninvånare, även de med sämre socioekonomiska förhållanden. 3. Resurser 2014-2016 Personal I medarbetarenkäten 2011 framkom att arbetsbelastningen inom vissa delar av förvaltningen är stor, framför allt inom IFA och bland chefer. Ett arbete med att se över chefernas arbetsmiljö på ett övergripande plan har inletts och kommer att fortsätta även det kommande året. En översyn av personaltätheten inom boendeverksamheten kan leda till övertalighet bland stödpersonalen. Om övertaligheten inte blir alltför stor förväntas projektet Smartare bemanning kunna kanalisera denna överkapacitet till de delar av verksamheten där behov av personal finns. En minskat behov av timvikarier blir då följden. Kompetensen bland personalen är god och vid nyanställning finns ofta många kompetenta sökande. För att möta ökat behov av kompetens är det viktigt att den personal som anställs vid nyrekrytering motsvarar de krav som ställs på tjänsten. Lönenivåerna i förhållande till andra kommuner i regionen och vårt närområde bör ses över för att säkerställa att kommunen är attraktiv nog för att locka till sig kompetent personal. Sedan 2010 tillämpas 300-dagarsregeln vid anställning och ingen baspersonal som saknar utbildning inom området får arbeta mer än 300 dagar. Detta för att höja statusen på våra yrkesgrupper. Avtalen med arbetstagarorganisationerna löper i flera fall till 2016 och OFRs 1 avtal ger 2014 2,2 % i löneutveckling. För 2015 och 2016 är ingen procentsats angiven i avtalet. Kommunals avtal ger 2014 550 kr per person och 2015 600 kr per person. 1 Offentliganställdas förhandlingsråd

Flerårsstrategi 2014 Ekonomisk ram Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 Verksamhetens intäkter 131,8 134,0 132,0 132,0 132,0 Verksamhetens kostnader -477,5-480,1-485,1-492,8-503,7 Avskrivningar -1,5-1,5-1,5-1,5-1,5 Verksamhetens nettokostnader -347,2-347,6-354,6-362,3-373,2 Kommunbidrag 340,1 345,5 352,0 362,5 373,4 Finansnetto -0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 Resultat före extraordinära poster -7,3-2,3-2,8 0,0 0,0 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -7,3-2,3-2,8 0,0 0,0 Eget k apital vid årets slut 1,6 0 0 0 0 Den ekonomiska ramen för Socialnämnden innebär att nämndens volymökningar behöver hanteras inom befintlig ram. Det innebär i praktiken att fler brukare och klienter ska in i de befintliga verksamheterna. Genom de förändrade arbetssätt och de översyner som görs under 2012-2013 så förväntas nämnden klara att hantera det. Dock kommer det att innebära en ökad belastning inom vissa verksamheter. Personalkostnaderna står för den övervägande delen av nämndens samlade kostnader och det är i stort sett oundvikligt att åtgärderna inte kommer att påverka personaltätheten i stort. Socialnämnden kommer också att behöva minska kostnaderna för individ- och familjeomsorgen i linje med KPB. Trots ambitionen om att nå lägre placeringskostnader av barn, unga och vuxna med beroendeproblematik prognosticeras placeringskostnaderna avseende de vuxna inte att minska under 2013 jämfört med 2012. Genom de översyner över beroendeverksamheterna och servicebegreppet som görs 2013 förväntas dock kostnaderna avseende placeringar minska från och med 2014. Arbetet med att få ut personer i egen försörjning för att hålla kostnaderna inom försörjningsstödet på en rimlig nivå behöver fortsätta att prioriteras även framöver för att nämnden ska klara hålla tilldelad ram.

Flerårsstrategi 2014 Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 Kostnader Politisk verksamhet -0,7-0,6-0,7-0,7-0,7 Socialnämnden gemensamt -23,0-27,3-62,2-65,3-69,9 Individ- & familjeavdelningen -102,1-89,0-80,0-80,0-80,0 varav försörjnignsstöd -27,6-27,3-24,0-24,0-24,0 Serviceavdelning -75,5-71,8-74,0-78,5-84,8 Utföraravdelning -277,9-292,7-270,0-270,0-270,0 Summa -479,2-481,4-486,8-494,5-505,4 Intäkter Politisk verksamhet 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnden gemensamt 0,1 0,1 15,0 15,0 15,0 Individ- & familjeavdelningen 4,2 2,0 0,0 0,0 0,0 varav försörjnignsstöd 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Serviceavdelning 6 2,0 7,0 7,0 7,0 Utföraravdelning 121,5 130,5 110,0 110,0 110,0 Kommunbidrag 340,1 344,5 352,0 362,5 373,4 Summa 471,9 479,1 484,0 494,5 505,4 Netto -7,3-2,3-2,8 0,0 0,0 Lokaler En översyn av hyreskontarakt/avtalkontrakt har påbörjats och kommer att utmynna i en plan för att nämnden ska anpassa antalet lokaler och dess utformning efter verksamhetens behov. Det innebär att avtal både för boende och verksamhet kan sägas upp, men arbetet är ännu inte färdigt och vilka lokaler som blir berörda är ännu oklart. 4. Förväntat resultat och konsekvensbeskrivning Socialnämnden bedömer att verksamheten kan hålla en god kvalitet utifrån ekonomiska ram för åren 2014-2016 samt genom de förändringsarbeten som har påbörjats och som ska påbörjas och beskrivits ovan. Avgörande faktorer är att genom ett strukturerat och målmedvetet arbete utveckla och styra nämndens verksamheter till de behov som finns för att uppnå bästa förutsättningar för att nå en god kvalité med givna resurser.

Ärende 5 Redovisning av uppdrag från kommunstyrelsen med anledning av våruppföljningen

Verksamhetskod Datum: 2013-08-12 Socialnämnden Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: Redovisning av uppdrag med anledning av våruppföljning 2013 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade att 2013-05-27, 79 att uppdra åt samtliga nämnder, utom barn- och ungdomsnämnden, att senast augusti månad 2013 komma in med en handlingsplan som genererar en positiv avvikelse på minst 1 procent av beslutat kommunbidrag innevarande år för respektive nämnd. Vidare beslutade KS att socialnämnden ska återkomma med en konsekvensanalys av bedömd avvikelse från fastställda åtaganden som stödjer målen nr 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11 och 12. Förslaget ska rapporteras senast i augusti 2013. Förvaltningens yttrande Socialförvaltningen har tagit fram ett förslag på handlingsplan som på helår genererar en besparing på en procent. Se bilaga 1 Handlingsplan 1 %. Socialförvaltningen har gjort en konsekvensanalys av bedömningen att socialnämnden inte uppfyller samtliga åtaganden under innevarande år. Se bilaga 2 Konsekvensanalys. Förslag till beslut i Socialnämnden Socialnämnden föreslås besluta att godkänna förvaltningens förslag till handlingsplan 1% samt konsekvensanalys enligt bilagor. Helena Wikman Ericson Tf förvaltningschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

Beslut i kommunstyrelsen den 27 maj 2013, 79: Kommunstyrelsen förutsätter att samtliga nämnder fortsätter vidta åtgärder för att bibehålla, alternativt uppnå, budgetbalan Samtliga nämnder, utom barn- och ungdomsnämnden, ges därutöver i uppdrag att senast augusti månad 2013 inkomma m handlingsplan som genererar en positiv avvikelse på minst 1 % av beslutat kommunbidrag innevarande år för respektive nä Inkl. lönekartl. Belopp i tkr Budget 2013 Efter tillägg Kommunbidrag Vård- och äldreomsorgsnämnd Vård- och äldreomsorgsnämnd Kommunbidrag 419 330 419 330 419 500 Utökat kommunbidrag 170 Förändring av eget kapital 0 0 Socialnämnd Socialnämnd Kommunbidrag 345 050 345 050 345 528 Utökat kommunbidrag 478 Förändring av eget kapital 0-2 300 Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Kommunbidrag 185 160 185 160 186 762 Utökat kommunbidrag 0 1 602 Förändring av eget kapital 0 0 Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Kommunbidrag 627 230 627 230 628 511 Utökat kommunbidrag 1 281 Förändring av eget kapital -1 200-1 200 Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Kommunbidrag 61 450 61 450 61 465 Utökat kommunbidrag 15 Förändring av eget kapital 0 0

Miljöskyddsnämnd Miljöskyddsnämnd Kommunbidrag 9 740 9 740 9 740 Förändring av eget kapital 0 0 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor Samhällsbyggnadskontor Kommunbidrag 15 720 15 720 15 720 Förändring av eget kapital 410 0 Exploatering Exploatering Kommunbidrag 0 0 Förändring av eget kapital 12 871 12 871 Kommunstyrelse Kommunstyrelse Kommunbidrag 113 590 113 590 111 588 Minskat kommunbidrag -2 062 Förändring av eget kapital 0 0 Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnd Kommunbidrag 3 840 3 840 4 040 Utökat kommunbidrag 0 200 Förändring av eget kapital 0 0 Teknisk nämnd Teknisk nämnd Teknisk förvaltning Teknisk förvaltning Gata, park/natur Gata, park/natur Kommunbidrag 57 090 57 090 57 207 Utökat kommunbidrag 117 Förändring av eget kapital 1 042 1 042 Avfall Avfall Förändring av eget kapital 210 210 VA VA Kommunbidrag 0 0 Förändring av eget kapital -395-395

Summa totalt 1 825 262 1 850 228 Varav kommunbidrag 1 838 200 1 838 200 Utökat kommunbidrag 0 1 800 Varav förändring av eget kapital 12 938 10 228

ns. med en ämnd.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Handlingsplan Kommunbidrag år 20 Nämnd Socialnämnden Positiv avvikelse på Datum för beslut: Beskrivning möjliga åtgärder: 1) 2) 3) 4) Nr A B C D E F G H Paragraf: Minska antalet placeringar barn och unga till förmån för hemmaplanslösningar Ej tillsätta vakanta chefstjänster och liknande tjänster under hösten 2013 Återhållsamhet vad gäller inköp, utbildningar, planeringsdagar och dylikt Åtgärder i samverkan mellan AME och Stöd och försörjning Kortfattad beskrivning 1 Förvaltningen får under hösten intensifiera arbetet med att korta vårdtiderna och göra snabbare avslut i ett antal utvalda och kostsamma ärenden. Parallellt till detta måste förvaltningen utveckla kvalitativa boendeformer på hemmaplan för våra ungdomar, för att på så sätt minska de kostsamma placeringarna. Detta förutsätter god samverkan inom kommunen med de nämnder/förvaltningar/bolag som berörs, men även med externa aktörer. Förvaltningen bedömer att två-tre av dessa placeringar kan lösas på hemmaplan och till viss del bedöms detta rymmas inom befintlig verksamhet. Uppskattad ekonomisk effekt på helår är ca 1,7 mnkr varav 0,4 mnkr under 2013 vid start 1/10. Beräkningen utgår från att 2,5 platser som idag kostar i snitt 187 500 kr per månad och placering kan lösas på hemmaplan till i genomsnitt 70 procent av kostnaden för den externa placeringen. 2 Under hösten har förvaltningen minst en vakant chefstjänst som inte kommer att tillsättas. Utöver detta ersätts ej heller utvecklingsledare på planeringsavdelningen under hösten.

29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 A B C D E F G H under hösten. 3 Allmän återhållsamhet avseende inköp,anställning, utbildning, planeringsdagar och dylikt. 4 Åtgärder i samverkan mellan AME och enheten Stöd och försörjning har pågått under året och vi ser att det arbetet ger positiva effekter för innevarande år. Dessa åtgärder ingår i förvaltningens långsiktiga arbete för att uppnå en budget i balans. Under förutsättning att övriga nämnder i kommunen bidrar utifrån fattade beslut uppskattar förvaltningen en ekonomisk effekt på helår på ca 1 mnkr. Strikt bidragsbedömning bibehålls. Plats för ytterligare kommentarer Socialförvaltningen ser inte några möjligheter att klara av handlingsplan 1 procent under återstående del av 2013, utan förvaltningen har valt att räkna på helårseffekt av föreslagna åtgärder. Vidare är åtgärdsförslagen i många delar beroende av god samverkan med övriga förvaltningar/nämnder i kommunen.

1 2013 (tkr): å minst 1% av kommunbidraget: 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Ansvarig Avdelningschef Individ och familjeavdelning samt avdelningschef för Serviceavdelningen Samtliga chefer inom förvaltningen Samtliga chefer inom förvaltningen I J K 345 528 3 455 Besparin Avdelningschef Individ och familjeavdelning samt avdelningschef för Serviceavdelningen Konsekvensanalys (kvalitet, volym och ekonomi) Genom att prioritera handläggningen av ett antal kostsamma ärenden kan handläggningen av övriga ärenden som inte är lika p Ökad arbetsbelastning på övriga chefer. Arbetet med ledningssystem för kvalitet går på sparlåga.

29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 Förvaltningen anser inte att det är till fördel att införa ett absolut stopp för inköp, anställning, utbildning osv. då det ofta generar är emellertid viktigt att det råder en allmän återhållsamhet avseende inköp, anställning, utbildning osv. Riktlinjer för detta komm Kan påverka förvaltningens ekonomiska resultat vid årsbokslutet. I J K

1 2 3 4 5 L 6 7ng tkr Klart när 8 0,4 mnkr (fr.o.m. 131001) 9 helårseffekt: 1,7 mnkr 10 0,3 mnkr (fr.o.m. 131001) 11 helårseffekt: ej möjligt att bedöma 12 0,1 mnkr (fr.o.m. 131001) 13 helårseffekt: 0,4 mnkr 14 0,25 mnkr (fr.o.m. 131001) 15 helårseffekt: 1 mnkr 16 17prioriterade komma att försämras. 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 M

L 29 30r stora kostnader framöver istället. Det 31mer att arbetas fram. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 M

Verksamhetskod Datum: 2013-08-12 Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: Ärendenummer Bilaga 2 Konsekvensanalys Kommunstyrelsen beslutade 2013-05-27, 79 att socialnämnden ska göra en konsekvensanalys av bedömd avvikelse från fastställda åtaganden i samband med våruppföljningen 2013. Nedan redogörs för socialförvaltningens konsekvensanalys. Skapa rätt insatser i form av bistånd, service och öppna insatser för att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga samt för att minska missbruket (mål 1, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12) Det finns en risk att externa placeringar inte alltid håller den kvalitet som vore önskvärd med tanke på de kostnader de medför. Detta kan få till följd att socialnämnden betalar dyra, och ibland långvariga, vårdkostnader för placerade barn, unga och personer med beroendeproblematik som inte alltid ger den effekt som är önskad. Inom förvaltningen pågår det ett långsiktigt arbete med att utveckla bättre alternativ på hemmaplan för att på så sätt kunna undvika och avsluta placeringar på institution, men även kunna garantera att det stöd/behandling/tillsyn som ges är både rätt och av god kvalitet. Förvaltningen arbetar aktivt för att minska antalet dygn som barn och unga befinner sig insats på HVB, samt för att minska antalet externa vårddygn för personer med beroendeproblematik. Insatserna inte överstiger kostnaderna i jämförbara kommuner enligt KPB (mål 4) Kostnad per brukare (KPB) ger nämnden och förvaltningen underlag för bland annat jämförelser, verksamhetsplanering och förändrings- och förbättringsarbete. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att det inte finns någon koppling mellan kostnader och kvalitet i KPB. Den statistik nämnden/förvaltningen får från KPB är eftersläpande, vilket innebär att det som presenteras här är siffror från 2012. Innevarande års statistik får vi ta del av först under våren 2014. KPB inom funktionshinderområdet visar att Alingsås ligger i mellanregistret vad gäller det flesta enhetskostnader jämfört med det nationella snittet. Resultatet visar Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sidenvägen 7D 441 81 Alingsås Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-195 88 E-post: myndighetsbrevlåda Webbplats: www.alingsas.se

även en stor skillnad i enhetskostnader vad gäller de olika boendeenheterna, såväl gruppboende som serviceboende. KPB inom individ- och familjeavdelningen visar följande: Barn- och ungdom: Såväl antalet som andelen ytterfall har ökat jämfört med föregående år på grund av kortare externa placeringar kombinerat med massiva öppenvårdsinsatser. Bra och omfattande intern öppenvård. Tidigare års förhållandevis höga andel externa placeringar har sjunkit. Brukarna tycks behandlas jämställt ur ett genusperspektiv Vuxen: Stor volym placeringar Trots en intern institution som står för 62 % av placeringsvolymen ligger man på det nationella snittet vad det gäller externa placeringar Säkerställa att brukare inte placeras för lättvindigt bara för att ledig kapacitet finns på Grindgatan Liten andel öppenvård vilket tycks leda till hög andel placeringar Stöd och försörjning: Positiv utveckling för det ekonomiska biståndet Färre antal hushåll med försörjningsstöd Lägre utbetalning per innevånare jämfört med tidigare år Inga hushåll med utbetalningar över 200 000 SEK/år (2 hushåll 2011) Verka för att det skrivs en överenskommelse mellan kommunen och den sociala ekonomin (mål 9) Förvaltningen har tecknat ett avtal med Svenska Kyrkan avseende daglig sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och ytterligare ett avtal/överenskommelse är på gång att handlas upp som avser tjänster och boende när det förekommer våld i nära relationer. I juni anordnade socialnämnden en förmiddag med informationsträff om den sociala ekonomin där bland annat ledamöter från kommunstyrelsen närvarade. Informationsträffen syftade till att medvetandegöra nyttan med att samverka med den sociala ekonomin. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

På sikt är samverkan med den sociala ekonomin oundviklig om kommunen ska kunna leverera de välfärdstjänster som vi är ålagda att göra. Sara Brodin Tf planeringschef Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Ärende 6 Västbus reviderade riktlinjer för barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik - remissvar

Socialförvaltningen Datum: 2013-08-16 Socialnämnden Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.105 SN Västbus reviderade riktlinjer 2012 - Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har begärt yttrande från bland annat socialnämnden angående tydliggörande av vilka förändringar som skett i riktlinjerna för Västbus. Nämndens yttrande ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 31 augusti 2013. Förvaltningens yttrande Göteborgsregionens kommunalförbund beslutade 2013-02-22, 180 att för sin del godkänna redigerade och kompletterade riktlinjer för Västbus. Vidare beslutade de att rekommendera medlemskommunerna att godkänna riktlinjerna samt att de förändringar som skett i riktlinjerna ska tydliggöras i samband med rekommendationen till kommunerna. Socialförvaltningen tolkar ovanstående beslut att det är Göteborgsregionen alternativt Västkom som ska tydliggöra de förändringar som skett i riktlinjerna. Socialförvaltningen hänvisar även till det gemensamma yttrande som Barn- och ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen upprättade i samband med att förslaget till riktlinjer var ute på remiss och som Socialnämnden beslutade om 2012-04-03, 36. Förslag till beslut i Socialnämnden Socialnämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att godkänna redigerade och kompletterande riktlinjer för Västbus.

Socialförvaltningen Helena Wikman Ericson Tf förvaltningschef Sara Brodin Tf planeringschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter riktlinjer antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005

1. Gemensamma grundläggande värderingar Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa gemensamma riktlinjer. Texten i riktlinjerna avser barn och unga, för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Bedömning och insatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid först prövas, om det inte är uppenbart att barnets behov omgående kräver specialistvård. En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och därmed kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Barnets intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla barn som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Barnets behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. 2

2. Förtydligande av målgrupp och ansvar Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Ansvar basnivå/specialistnivå 1 Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt eget hem och i förskola/skola. Både bas- och specialistnivån har ansvar för att upptäcka och bedöma barn, att ge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser. Basnivån når alla barn. Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet, förskola/skola (inklusive elevhälsan) och primärvården (där vårdcentraler, mödra- och barnhälsovård liksom ungdomsmottagningarna ingår). Elevhälsan är främst förebyggande och hälsofrämjande. Den är ett stöd för rektor och arbetslag och ska vid behov göra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktad på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör också underlag för bedömning av vilka barn som behöver få insatser från specialistnivån. Primärvården ska tillgodose barns behov av rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver insatser från specialistnivån. Primärvården arbetar hälsofrämjande. Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa tills barnet skrivs in i förskoleklass eller skolan och det är barnhälsovårdens ansvar att följa upp när detta sker. Primärvården skall göra en första bedömning av symtom och sjukdomstillstånd inklusive utredning och behandling på allmänmedicinsk nivå. En liten andel barn behöver specialistnivåns resurser. Till specialistnivån hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) och socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri. Hit hör även HVB (hem för vård eller boende) samt de särskilda ungdomshemmen. Specialistnivån svarar för konsultation, utredning, diagnostik och behandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras. Brister på basnivån vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger kvar på basnivån. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag. Regionen har ansvar för all hälso- och sjukvård där Hälso- och sjukvårdsavtalet inte föreskriver annat. 1 Västbus riktlinjer gäller såväl offentliga som privata utförare. 3

3. Samverkansskyldighet - Informationsskyldighet Socialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initierats av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det är en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för andra huvudmän För att samordna arbetet finns en länsövergripande styrgrupp för Västbus. 4. Gemensam kompetensutveckling Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. All personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker för sin personal samt att regelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna i syfte att skapa en gemensam bas för utveckling av samverkan kring målgruppen regionalt och delregionalt. Gemensam utbildning för hela Västra Götaland skall genomföras årligen. Den regionala styrgruppen ansvarar för utbildningens innehåll. Genomförandet sker delregionalt. 4

5. Samverkan kring det enskilda barnet Skola Socialtjänst BUP Habiliterigen Primärvård Västbus Andra viktiga aktörer Barnet och familjen Barnet har behov av insatser från olika organisationer Gemensam, skriftlig individuell plan upprättas Vård och behandling genomförs. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar Västbus Uppföljning/utvärdering Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker i huvudsak enligt ovanstående modell 2. Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner. 2 Avseende det pedagogiska ansvaret, var god se Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn 5

1. Handläggare/ behandlare/ rektor inom någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. 2. Handläggare/ behandlare/ rektor och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in. 3. Aktuell verksamhet kallar till nätverksmöte Västbus. Det lagstadgade ansvaret för samverkan medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Mötet skall äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder nätverksmötet. 4. Syftet med nätverksmöte Västbus är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. 5. En individuell plan som tydliggör målen upprättas av företrädare för berörda verksamheter tillsammans med barnet/familjen. Av den individuella planen skall det framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen. 6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs. 7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för beslutad insats, dess omfattning och kostnadsansvar. 6

6. Ansvar för boende, sociala insatser, psykiatrisk utredning, vård och behandling vid placering utanför hemmet I nedanstående figur visas schematiskt olika kombinationer av ansvarfördelning mellan socialtjänsten och psykiatrin. Boende och sociala insatser genom socialtjänsten Boende och sociala insatser genom socialtjänsten + Psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation från Psykiatrin Psykiatrisk heldygnsvård och behandling från Psykiatrin Förtydligande av den mellersta rutan: Barnets behov tillgodoses genom boende och sociala insatser utanför det egna hemmet som socialtjänsten ansvarar för och bekostar. Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet till berörd personal inom socialtjänsten, skola, familjehem/ HVB (Hem för vård eller boende) och särskilda ungdomshem (Statens institutionsstyrelse). I de fall barnet vistas i familjehem, HVB-hem eller särskilda ungdomshem och är i behov av psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet, kan denna ske antingen genom att barnet kommer till psykiatrisk mottagning eller att psykiatrin ansvarar för denna insats på familjehemmet/institutionen. Psykiatrin ger vid behov konsultation rörande barnet till berörd personal/familjehem Då placering sker akut bör ansvarsfördelning/kostnadsansvar vara klarlagt senast 5 dagar efter placeringen. 7. Organisering, avvikelserapportering och uppföljning av riktlinjerna lokalt/delregionalt/regionalt Västbus organisering Västbus styrgrupp För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen finns en styrgrupp. Till den skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter: Två representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen och en från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst. Två representanter från Primärvården. Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan adjungera ytterligare en representant vid behov. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen. 7

Delregional ledningsgrupp Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje sjukhus- /kommunalförbundsområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för genomförandet. Gruppen består av: - Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri - Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Företrädare för primärvård - Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov) Lokal Västbusgrupp Struktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar. Rutin för avvikelserapportering Avvikelserapport upprättas i ett ärende: Då Västbus riktlinjer inte följs. Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs. Då parterna inte kommer överens. Tillvägagångssätt vid oenighet: Avvikelserapport lämnas till den lokala Västbusgruppen. Ärendet presenteras i lokal Västbusgrupp för diskussion och analys. Den lokala Västbusgruppen för ärendet vidare till den delregionala ledningsgruppen för vägledning utifrån Västbus riktlinjer. Rutin för uppföljning av riktlinjerna Ordförande i de lokala Västbusgrupperna och delregional grupp träffas en gång per år för: Dialog och information Erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Följa upp hur riktlinjer och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Inventera och initiera lokala utbildningsbehov De lokala Västbusgrupperna sammanställer årligen uppgifterna nedan och sänder till delregional grupp senast sista februari: Sin sammansättning, namn på medlemmar, funktion och organisationstillhörighet Antal möten i lokal Västbusgrupp De utbildningsinsatser som gjorts lokalt Antal avvikelserapporter och analys 8

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (reviderade 2012). Riktlinjerna kallas vardagligt för Västbus. Västbus arbete sker i det konkreta arbetet med och runt det enskilda barnet. Det strategiska utvecklingsarbetet sker inom ramen för respektive kommuns lokala samarbete och i delregionala ledningsgrupper. För att hålla samman den länsvisa utvecklingen och uppföljningen av Västbus finns en Västra Götalands gemensam styrgrupp. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen Västra Götalandsregionen och VästKom. Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik". Texten nedan avser familjehemsplacerade barn och unga, men för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Två huvudsyften med Västbus särskilda riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga - förbättra livsvillkoren för familjehemsplacerade barn

- förtydliga vilket ansvar förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har i sina respektive uppdrag för familjehemsplacerade barn. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen mellan placeringskommun/avlämnande skola vistelsekommun/mottagande skola Hälso- och sjukvårdshuvudmannens specialist- respektive primärvård, tandvård involverade yrkesgrupper. Riktlinjerna omfattar alla familjehemsplacerade barn och skolverksamhet från förskola t.o.m. gymnasieskola. Familjehemsplaceringar ska som andra insatser i socialtjänsten bygga på evidensbaserad praktik d.v.s. bästa tillgängliga kunskap. I evidensbaserad praktik integreras här barnets behov av insatser, barnets perspektiv, bästa vetenskapliga kunskap om insatsers effekter och de professionellas expertis. Forskning visar bl.a. att skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till på vikten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfärdigheter det är viktigt att satsa på att förbättra främst den psykiska men även den somatiska hälsan för att motverka den ökade utsattheten sammanbrott d.v.s. avbrutna familjehemsplaceringar ökar risken för dåliga utfall Chefer och personal som möter familjehemsplacerade barn ska ha kunskaper om de särskilda riskerna familjehemsplacerade barn är utsatta för. Det är lika viktigt som att familjehemsföräldrarna får kunskap om dessa särskilda risker. Samråd ska ske mellan placeringskommunen och den kommande vistelsekommunen innan barnet blir placerat, för att klargöra vilka nya åtagande som vistelsekommunen står inför tydliggöra ansvarsfördelning mellan kommunerna gällande kostnader för de särskilda stödinsatser som kan komma behövas tydliggöra att insatser enligt SoL (socialtjänstlagen) anknyter till ett socialt behov medan insatser enligt SL (skollagen) utgår från pedagogiska bedömningar.

Placeringskommunens ansvar - Socialtjänsten Socialtjänsten i placeringskommunen ska utreda, bedöma och underrätta sig i ärendet inför beslut om att godkänna familjehemmet. Socialtjänsten ska - inhämta samtycke om uppgiftsöverlämnande från vårdnadshavare (gäller inte om barnet placerats med stöd av lag om särskilda bestämmelser för vård av unga, LVU) - informera socialtjänsten i vistelsekommunen om placeringen - informera avlämnande och mottagande skola om att barnet familjehemplaceras - informera barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen om att barnet familjehemsplaceras. Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Se även under rubrik Hälso- och sjukvårdens ansvar. Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Resultatet av hälsoundersökningen rapporteras av sjukvården till socialtjänsten i placeringskommunen. Socialtjänsten överlämnar resultatet av hälsoundersökningen till skolsköterska eller skolläkare i mottagande skola. Rutiner för bevakning av det familjehemsplacerade barnets hälsa ska ingå i uppföljningen enligt BBiC. Gällande ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m., hänvisas till SKLs nuvarande cirkulär 2006:18 med samman namn, eller det cirkulär som det kan komma att ersättas av. Särskild uppmärksamhet på den unges sociala situation ska iakttas inför att barnet fyller 18 år. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att det ska finnas en lokal samtyckesblankett för att förenkla hanteringen av sekretessbelagd information. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att en lokal uppföljningsmall överlämnas till ansvarig rektor i mottagande skola för att använda vid mottagandet av familjehemsplacerad elev. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument.

Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar inte för familjehemsvården efter att en överflyttning av vårdnaden har skett. Ansvaret vid behov av sociala insatser övergår då till vistelsekommunen. Placeringskommunens ansvar avlämnande skola: Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Skolan där eleven tidigare har gått (avlämnande skola) ansvarar för att upprättade handlingar lämnas över till mottagande skola. För handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter skall vårdnadshavares samtycke först inhämtas. Vistelsekommunens ansvar mottagande skola Rektor i mottagande skola ska besluta om åtgärder utifrån befintlig medicinsk/psykologisk journal, social utredning, individuell utvecklingsplan/studieplan, och i förekommande fall åtgärdsprogram. Rektor ansvarar för att möte genomförs tillsammans med familjehemsföräldrar, socialtjänsten från placeringskommunen och avlämnande skola. Målsättningen är att mötet äger rum innan barnet börjar skolan. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta om socialtjänsten gör bedömning att det är för barnets bästa. Om det befaras att en elev inte kommer nå kunskapskraven som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn, se skollagen 2010:800 kap 3 8-9. Rektorn ska därefter se till att behoven utreds och i förekommande fall se till att eleven får särskilt stöd i skolarbetet. Om särskilt stöd ges ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektor ansvarar för att skolan genomför uppföljningsmöten, där både vårdnadshavare, familjehemsföräldrar och socialtjänsten medverkar. Om barnet är placerat enligt LVU avgör socialtjänsten i placerande kommun om vårdnadshavare ska medverka. Rektor/förskolechef ska varje termin särskilt följa upp barn och elever som är familjehemsplacerade. Hälso- och sjukvårdens ansvar Enligt Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för ansvarsfördelning mellan barnpsykiatrin, barnmedicin, habilitering och primärvård har

VG Primärvård/Vårdcentral (där vårdnadshavare/familjehemsförälder/barnet är listad) ansvar för basal hälsovård för somatisk och psykisk hälsa inom första linjens hälsooch sjukvård Specialistnivån inom Barnmedicin respektive Barn- och ungdomspsykiatrin ansvar för måttliga till svåra/allvarliga fysiska respektive psykiska tillstånd, För barn under sex år ska vistelsekommunens BVC underrättas av den BVC där barnet är listad. Barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen ska efter socialtjänstens information om att barnet har blivit familjehemsplacerat i sin tur underrätta barnhälsovård, primärvård och tandvård i vistelsekommunen Den tandvårdsklinik där barnet är listat (vald klinik) ska meddelas av socialtjänsten att barnet är familjehemsplacerat, den valda kliniken underrättar omedelbart vistelsekommunens Folktandvård att göra en omlistning av barnet. Socialtjänsten meddelar vistelsekommunens Folktandvård när barnet flyttas tillbaka, som omedelbart meddelar den tidigare valda kliniken att göra en ny omlistning. För uppgifter om var barnet är listat kan närmsta Hälso- och sjukvårdsnämnds kansli i Västra Götalandsregionen kontaktas. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Hälsoundersökningen görs av vårdcentralen i placeringskommunen. Förslag på mall för hälsoundersökning finns på Västra Götalandsregionens hemsida. LÄNK Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Se under rubrik Placeringskommunens ansvar Socialtjänsten, fjärde punkten. Uppföljning och utvärdering av dessa riktlinjer Västbus Västra Götalandsgemensamma styrgrupp har ansvar för uppföljning av riktlinjerna.

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter riktlinjer antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005

1. Gemensamma grundläggande värderingar Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa gemensamma riktlinjer. Texten i riktlinjerna avser barn och unga, för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Bedömning och insatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid först prövas, om det inte är uppenbart att barnets behov omgående kräver specialistvård. En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och därmed kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Barnets intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla barn som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Barnets behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. 2

2. Förtydligande av målgrupp och ansvar Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Ansvar basnivå/specialistnivå 1 Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt eget hem och i förskola/skola. Både bas och specialistnivån har ansvar för att upptäcka och bedöma barn, att ge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser. Basnivån når alla barn. Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet, förskola/skola (inklusive elevhälsan) och primärvården (där vårdcentraler, mödra- och barnhälsovård liksom ungdomsmottagningarna ingår). Elevhälsan är främst förebyggande och hälsofrämjande. Den är ett stöd för rektor och arbetslag och ska vid behov göra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktad på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör också underlag för bedömning av vilka barn som behöver få insatser från specialistnivån. Primärvården ska tillgodose barns behov av hälso- och sjukvård gällande innefattandemedicinsk/psykologisk rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver insatser från specialistnivån. Primärvården arbetar hälsofrämjande. Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa till och med barnet fyller 6 år. Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa tills barnet skrivs in i förskoleklass eller skolan och att det är barnhälsovårdens ansvar att följa upp när detta sker. ( Primärvården bör kolla upp detta med Socialstyrelsen, barnet riskerar att falla mellan stolarna )Primärvården skall göra en första bedömning av symtom och sjukdomstillstånd inklusive utredning och behandling på allmänmedicinsk nivå. En liten andel barn behöver specialistnivåns resurser. Till specialistnivån hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och funktionshinderverksamhet LSS-verksamheten, barn- och ungdomsmedicin, barn och ungdomshabilitering, barn och ungdomspsykiatri, barnneuropsykiatri och vuxenpsykiatri. Hit hör även HVB (hem för vård eller boende) samt de särskilda ungdomshemmen. Specialistnivån svarar för konsultation, utredning, diagnostik och behandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras. Brister på basnivån vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger 1 Västbus riktlinjer gäller såväl offentliga som privata utförare. 3

kvar på basnivån. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag. Regionen har ansvar för all hälso- och sjukvård där Hälso- och sjukvårdsavtalet inte föreskriver annat. 3. Samverkansskyldighet - Informationsskyldighet Socialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initierats av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det är en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för andra huvudmän För att samordna arbetet finns en länsövergripande styrgrupp för Västbus. 4. Gemensam kompetensutveckling Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. All personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker för sin personal samt att regelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna i syfte att skapa en gemensam bas för utveckling av samverkan kring målgruppen regionalt och delregionalt. Gemensam utbildning för hela Västra Götaland skall genomföras årligen. Den regionala styrgruppen ansvarar för utbildningens innehåll. Genomförandet sker delregionalt. 4

5. Samverkan kring det enskilda barnet Skola Socialtjänst BUP Primärvård Västbus Andra viktiga aktörer Habiliteringen Barnet och familjen Barnet har behov av insatser från olika organisationer Gemensam, skriftlig individuell plan upprättas Vård och behandling genomförs. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar Västbus Uppföljning/utvärdering 5

Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker i huvudsak enligt ovanstående modell 2. Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner. 1. En handläggare/behandlare/pedagog rektor inom någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. 2. Handläggare/behandlare/pedagog rektor och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in. 3. Aktuell verksamhet kallar till nätverksmöte Västbus. Det lagstadgade ansvaret för samverkan medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Mötet skall äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder nätverksmötet. 4. Syftet med nätverksmöte Västbus är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. 5. En individuell plan som tydliggör målen upprättas av företrädare för berörda verksamheter tillsammans med barnet/familjen. Av den individuella planen skall det framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen. 6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs. 7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för beslutad insats, dess omfattning och kostnadsansvar. 2 Avseende det pedagogiska ansvaret, var god se Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och Västbus riktlinje för allsidig elevutredning. 6

6. Ansvar för boende, sociala insatser, psykiatrisk utredning, vård och behandling vid placering utanför hemmet I nedanstående figur visas schematiskt olika kombinationer av ansvarfördelning mellan socialtjänsten och psykiatrin. Boende och sociala insatser genom socialtjänsten Boende och sociala insatser genom socialtjänsten + Psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation från Psykiatrin Psykiatrisk heldygnsvård och behandling från Psykiatrin Förtydligande av den mellersta rutan: Barnets behov tillgodoses genom boende och sociala insatser utanför det egna hemmet som socialtjänsten ansvarar för och bekostar. Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet till berörd personal inom socialtjänsten, skola, familjehem / HVB (Hem för vård eller boende) och särskilda ungdomshem (Statens institutionsstyrelse). I de fall barnet vistas i familjehem, HVB-hem eller SiS-institution och är i behov av psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet, kan denna ske antingen genom att barnet kommer till psykiatrisk mottagning eller att psykiatrin svarar för denna insats på familjehemmet/institutionen. Psykiatrin ger vid behov konsultation rörande barnet till berörd personal/familjehem Då placering sker akut bör ansvarsfördelning/kostnadsansvar vara klarlagt senast fem dagar efter placeringen. 7. Organisering, avvikelserapportering och uppföljning av riktlinjerna lokalt/delregionalt/regionalt Västbus organisering Västbus styrgrupp För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen av Västbusarbetet har beslut tillkommit om inrättande av en styrgrupp. Till den skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter: Två representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen och en från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst. Två representanter från Primärvården 7

Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan adjungera ytterligare en representant vid behov. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen. Delregional ledningsgrupp Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande har bildats inom varje sjukhus- /kommunalförbundsområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för genomförandet. Gruppen består av: - Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri - Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Företrädare för primärvård - Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov) Lokal Västbusgrupp Struktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar. Rutin för avvikelserapportering Avvikelserapport upprättas i ett ärende: Då man inte följer Västbus riktlinjer. Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs Då man inte kommer överens Tillvägagångssätt vid oenighet: Avvikelserapport lämnas till den lokala Västbusgruppen Ärendet presenteras i lokal Västbusgrupp för diskussion och analys. Den lokala Västbusgruppen för ärendet vidare till den delregionala ledningsgruppen för vägledning utifrån Västbus riktlinjer. Rutin för uppföljning av riktlinjerna Ordförande i de lokala Västbusgrupperna och delregional grupp träffas en gång per år för: Dialog och information Erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Följa upp hur riktlinjer och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Inventera och initiera lokala utbildningsbehov De lokala Västbusgrupperna sammanställer årligen uppgifterna nedan och sänder till delregional grupp senast sista februari: Sin sammansättning, namn på medlemmar, funktion och organisationstillhörighet Antal möten i lokal Västbusgrupp 8

De utbildningsinsatser som gjorts lokalt Antal avvikelserapporter och analys 9

Remiss 2013-06-07 Sida 1 (1) Instans Handläggare Malin Wallin Telefon 0322-61 61 07 Mobiltelefon e-postadress malin.wallin@alingsas.se Dnr 2012.171 KS Begäran om svar/yttrande på remiss Remiss angående tydliggörande av vilka förändringar som skett i riktlinjerna för Västbus Var vänlig meddela Malin Wallin vem som handlägger ärendet för er nämnd! Remissinstanser Nämnder Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Svar ska ha inkommit senast: 31 augusti 2013 Yttrandet skickas till förvaltning för diarieföring. Med vänlig hälsning Elisabeth Andersson Registrator Bilaga: Protokollsutdrag 180 Göteborgsregionens kommunalförbund 130222, Västbus, redigerade och kompletterade riktlinjer Västbus reviderade riktlinjer 2012 Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se