Invasiva främmande arter med förbud från

Relevanta dokument
Invasiva främmande arter med förbud från

Invasiva främmande arter. Dr. Nils Carlsson

Invasiva främmade arter med förbud från augusti 2017.

Förslag till plan för hanteringsåtgärder av oavsiktliga spridningskanaler för invasiva främmande arter

Ändringar i Brukstariffen (THB II)

Hanteringsplan fo r beka mpning av invasiva

Förslag till plan för hantering av invasiva främmande arter

Handlingsplan mot spridningsvägar för invasiva främmande arter. EU-rapportering juni 2019

Förslag till plan för hantering av invasiva främmande arter

tema: oönskad biologisk mångfald

Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm?

Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter

Invasiva främmande arter

EU:s regler 1 för hantering av invasiva främmande arter av unionsbetydelse frågor och svar 2

LÄNSSTYRELSERNA OCH INVASIVA FRÄMMANDE ARTER

SARF-Info december Innehåll

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Artikelserie om invasiva främmande växter

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen

Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box , Göteborg. Stockholm 12 april Er ref/dnr: Dnr Vårt dnr: 308

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Fakta om pollinatörer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1

Naturvårdvården & främmande arter

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Invasiva främmande arter

Beslut om skyddsjakt efter två halsbandsparakiter

Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker

Beslut om skyddsjakt efter en sibirisk jordekorre

Beslut om godkännande av arten Amblyseius swirskii för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist

En kostnads-nyttoanalys av svenska hanteringsalternativ för tio invasiva främmande arter HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN OCH NATURVÅRDSVERKET

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Multifunktionella landskap med golfbanor

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Grunderna för skyddsjakt

Vilda djur och snöskotertrafik

Biologi Livets utveckling

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vad ska ni kunna om djur?

DNA- analyser kan användas för att

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård

Populationernas ekologi (sid )

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Allemansrätten en unik möjlighet

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Lag. om hantering av risker orsakade av främmande arter. Lagens syfte

MILJÖBALKSDAGARNA 2019

Livskraftiga ekosystem

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

Övervakning av främmande arter i Mälaren

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

Yttrande över remiss rörande redovisning av förslag till svenska regler och åtgärder för invasiva främmande arter, ert dnr NV

En trilogi i två delar

Upprop Främmande arter i Västra Götaland 2015

Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Områdesskydd och artskydd

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Beslut om godkännande av arten Macrolophus pygmaeus för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Europeiska unionens officiella tidning L 317/35

Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016

Vegetationsrika sjöar

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Näringsdepartementet Rättssekretariatet. Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt

Ekosystem ekosystem lokala och globala

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.

Våra sötvattenkräftor

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.

Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.

Beslut om godkännande av arten Phytoseiulus persimilis för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Transkript:

POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 INVASIVA FRÄMMANDE ARTER FÖRBUD FRÅN 2016-08-03 2016-07-20 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE Invasiva främmande arter förbud från 2016-08-03 Från och den 3 augusti 2016 är det förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla 37 arter som listas som invasiva främmande arter av unionsbetydelse, enligt EU-förordningen 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Efter den 3 augusti 2017 blir det också förbjudet att sälja dessa arter. Art namn Baccharis halimifolia Cabomba caroliniana Callosciurus erythraeus Corvus splendens Eichhornia crassipes Svensk namn Organism Förekommer vilt i Sverige Miljöeffekter Saltbaccharis Växt Nej Konkurrerar andra växter, giftigt för boskap- Kabomba Vattenväxt Ja, en förekomst Bildar täta bestånd som tränger ut andra växter, kan påverka vattenanvändning. Pallasekorre Däggdjur Nej Predation på fågel, konkurrens inhemska ekorrar. Huskråka Fågel Nej Predation på fågel, äter grödor, kan sprida sjukdomar till andra djur. Vattenhyacint Vattenväxt Nej, men förekommer Bildar täta be- i akvarier stånd som och trädgårdsdammar tränger ut andra växter och på- verka djurliv. Ansvarig myndighet 1

Heracleum sosnowskyi Herpestes javanicus Hydrocotyle ranunculoides Lagarosiphon major Eriocheir sinensis Ullhandskrabba Vattenlevande evertebrat Ja, men reproducerar sig inte i svenskt vatten Konkurrerar vattenlevande djur och växter, kan sprida kräftpest, underminerar strandbrinkar och vägbanker. Tromsöloka Växt Ja Bildar täta bestånd som tränger ut andra växter, kan ge upphov till hudskador. Bredloka Växt Nej Bildar täta bestånd som tränger ut andra växter, kan ge upphov till hudskador. Javanesisk mungo Flytspikblad, Penningablad Afrikansk vattenpest Däggdjur Nej Predation på groddjur, reptiler och fåglar. Vattenväxt Nej Bildar täta bestånd på vattenytan, kan påverka hela det akvatiska ekosystemet. Vattenväxt Nej Bildar täta bestånd på vattenytan, kan påverka hela det akvatiska ekosystemet. Heracleum persicum

Ludwigia grandiflora Ludwigia peploides Lysichiton americanus Muntiacus reevesi Oxgroda Groddjur Nej Konkurrerar inhemska grodarter, predation på fisk och andra inhemska arter. Storblommig ludwigia Vattenväxt Nej, kan finnas i akvarier eller trädgårdsdammar Konkurrerar andra flytbladsväxter, påverkar hela det akvatiska ekosystemet. Krypludwigia Vattenväxt Nej Konkurrerar andra flytbladsväxter, påverkar hela det akvatiska ekosystemet, begränsar möjligheten att använda vattenmiljön för rekreation. Gul skunkkalla Kinesisk (röd) muntjak Växt Ja, finns på ett flertal lokaler i södra delarna av landet Däggdjur Nej Beter bort markvegetation och kan skada skogsplanteringar, kan överföra sjukdomar till andra djur. Lithobates (Rana) catesbeianus Konkurrerar inhemska växter, stor påverkan på våtmarker, förändrar habitat.

Myocastor coypus Myriophyllum aquaticum Nasua nasua Orconectes limosus Orconectes virilis Vanlig näsbjörn Gulvårtskräft a Taggkindskräfta Nej Nej Kan bära på kräftpest, konkurrerar andra kräftarter och hotar den inhemska flodkräftan, underminerar strandbrinkar. Kan bära på kräftpest, konkurrerar andra kräftarter och hotar den inhemska flodkräftan, underminerar strandbrinkar. Sumpbäver Däggjur Nej Stor påverkan på vegetation genom betning, skador på odlingar och skogsbruk. Storslinga Vattenväxt Nej Bildar täta bestånd på vattenytan och konkurrerar andra vattenväxter, begränsar möjligheterna att använda vattenmiljön för rekreation. Däggdjur Nej Predation på fåglar, groddjur och reptiler.

Oxyura jamaicensis Pacifastacus leniusculus Parthenium hysterophorus Perccottus glenii Persicaria perfoliata (Polygonum perfoliatum) Amerikansk kopparand Signalkräfta Amursömnfisk Fågel Nej, men har häckat någon enstaka gång i Sverige Ja Växt Nej Påverkan på gräsmarker, är ett ogräs som ger minskad produktion av grödor, giftig för boskap. Fisk Nej Predation på andra fiskar, groddjur och insekter, kan bära på sjukdomar, kan minska produktionen av kommersiellt viktiga fiskarter. Gisselpilört Växt Nej Konkurrerar ut andra växter, giftig för människor och djur. Hybridiserar sig den utrotningshotade Europeiska kopparanden. Största hot mot den inhemska flodkräftan, kan bära på kräftpest, konkurrerar flodkräftan. Flikpartenium

Procambarus clarkii Röd sumpkräfta Procambarus sp. fallax f. virginalis Marmorkräfta Nej Nej, men har observerats någon enstaka gång Procyon lotor Tvättbjörn Däggdjur Nej, men har observerats ibland. Förekommer i djurpark. Pseudoras-bora parva Pueraria montana var. lobata (Pueraria lobata) Kan bära på kräftpest, konkurrerar andra kräftarter och hotar den inhemska flodkräftan, underminerar strandbrinkar. Kan bära på kräftpest, ev. konkurrerar den inhemska flodkräftan. Predation på fåglar och fågelägg och groddjur, konkurrerar inhemska rovdjur, skadar odlingar och egendom. Bandslätting Fisk Nej Konkurrens inhemska fiskar om föda, kan bära på flera smitsamma sjukdomar, kan minska produktivitet i vilda fiskbestånd samt i fiskodlingar. Japansk arrowrot, Kudzoböna Växt Nej Mycket snabbväxande och tränger ut inhemska växter.

Sciurus carolinensis Sciurus niger Tamias sibiricus Threskiornis aethiopicus Trachemys scripta Gråekorre Däggdjur Nej Konkurrerar den inhemska rödekorren, predation på fågel och ägg, förstör träd, överför sjukdomar till inhemska ekorrar. Östlig rävekorre Sibirisk jordekorre Helig ibis Fågel Nej Predation på fåglar och groddjur. Rödörad, gulbukad samt gulörad vattensköldpadda Reptil Ja, men reproducerar sig inte i svensk natur. Predation på och konkurrens andra vattenlevande groddjur och fisk samt insekter, kan bära på salmonella. Däggdjur Nej Konkurrerar inhemsk rödekorre, predation på fågel och ägg, förstör träd, överför sjukdomar till inhemska ekorren. Däggdjur Nej Predation på fågel och ägg, skadar nötbärandeträd och buskar, bärare av borrelia.

Vespa velutina nigrithorax Sammetsgeting Insekt Nej Predation på sociala getingar och bin, har stor negativ påverkan på pollinering och honungsproduktion, artens stick kan ge allergisk reaktion dödlig utgång. s hemsida om främmande arter: https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammandearter.html

NATURVÅRDSVERKET TEMAORD HÖGST TRE RADER ÅÅÅÅ-MM-DD