Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?
Räcker naturen till allt vi vill ha den till? (bildkälla: Future Forests)
Biomaterial Bioenergi Skogsprodukter Rennäring Biologisk mångfald Bär, svamp Rent vatten Klimatnytta Rekreation
Åsikterna om vad skogen ska användas till är många
1. Skogens klimatnytta + Minskat utsläpp av växthusgaser Kollagring Lägre intensitet Skogsbruk + Biologisk mångfald Högre + intensitet Kolutbyte -
Skogens klimatnytta + Minskat utsläpp av växthusgaser Kollagring Lägre intensitet Skogsbruk + Rennäring Högre + intensitet Kolutbyte -
Skogens klimatnytta + Minskat utsläpp av växthusgaser Kollagring Lägre intensitet Skogsbruk - Arbetstillfällen Högre + intensitet Kolutbyte +
European Forest Sector Outlook Study II Konsekvenser av olika prioriteringar (ökad kollagring, ökat skydd, ökad bioenergi) Hur mycket kol kan man lagra givet olika mål? Hur mycket biomassa kan man skörda givet olika mål?
Hållbarhetsdilemma: hur gör man ett vägval?
2. Rennäring och skogsbruk Vinterdieten kan bestå av upp 8ll 80% lav Marklavar (Cladina, Cetraria) grävs upp genom snön Hänglavar (Bryoria, Alectoria mfl) vik8ga när snö- förhållandena gör det omöjligt aa gräva Flaskhalsen
Skogsbruk Tidigt skogsbruk Idag Småskalig industri Storskalig industri Plockhuggning, exploatering Kalhyggen, markberedning, gödsling, plantering Gamla, öppna skogar Unga, täta skogar (Kivinen et al. 2009)
Landskapsförändringar 1895 Södra Norrbotten, ca. 27000 ha
1925
1936
1960
2006 1895
Skattade effekter på betesmark Potentiellt bra betesmark (% av området) Plockhuggning Kalhyggen Markberedning Täta ungskogar Minskningar i marklavar Fragmentering av gammelskog Homogenisering av skogsbestånd (Berg et al. 2008)
Förlust av vinterbete har hänt över hela renskötselområdet 25 LAVRIKA SKOGAR Andelen lavmark (%) 20 15 10 5 0 Norrbotten Västerbotten Jämtland 1953-57 1995-99 Andelen lavrika skogsytor har minskat med ca. 50 % från 1950-talet till 1990-talet (Riksskogstaxeringen) (Sandström et al. 2006)
Skogsbrukets påverkan på renbetet Kalhuggning Marklavar Hänglavar Renskötsel Rekommendationer Skuggning av avverkningsrester Förlust av habitat Förlust av bete Avverkningsrester förhindrar grävning Ta bort avverkningsrester Lämna kvar träd Markberedning Minskning Förlust av bete Skonsam markberedning Hyggesbränning Långtidseffekt: + i ristyp - I lavtyp Förlust eller ökning av bete Bränn ristyper för att återställa bete Gödsling Minskad lavmängd Förlust av bete Gödsla inte betesmarker Ungskogar Täta Minskad lavtillväxt Svårt att bedriva renskötsel Röjning, gallring Ökat ljusinsläpp Ökat ljusinsläpp Ökning av lavtillväxt Röj Undvik contorta Fragmentering av gammelskogar Förlust av habitat Svårt med spridning Förlust av bete Bevara gammal skog Landskapsperspektiv!
Skogsbruk på rennäringens villkor
Skogsbruksstrategier Rennäringsanpassat skogsbruk (enligt SSR) Ökad plantering över fröföryngring Ökat fokus på tall över gran Minskad markberedning Ökad röjning Längre rotationsperiod (30%) Ingen stubbskörd Ingen gödsling
Forts. Ca 20% lägre avverkning i rennäringsscenariot än i skogsbruksscenariot (Horstkotte et al. 2013)
Vems bild är det som gäller? Skogsbruket har negativa effekter på rennäringen Rennäringen har negativa effekter på skogsbruket 25 Andelen lavmark (%) 20 15 10 5 Norrbotten Västerbotten Jämtland 0 1953-57 1995-99
Hållbarhetsdilemma: vilken verksamhet är normerande?
Hur hanterar man avvägningar mellan olika mål?, Vems syn på hållbarhet gäller? + Vetenskaplig osäkerhet Olika värderingar = Wicked problems
Några typiska drag för ett wicked problem : Det finns inga enkla lösningar där alla intressenter är nöjda, eller ens håller med om vad problemet är; Lösningen beror på hur man formulerar problemen Problemen blir aldrig slutgiltigt lösta (eftersom omvärlden förändrar sig hela tiden); Problemen har inga rätt eller fel lösningar, bara sådana som är bättre eller sämre; Det finns inget objektivt sätt att mäta framgång på; Problem och lösningar har ofta en stark moralisk eller politisk dimension.
Exempel på wicked problems Klassiska exempel: ekonomi, miljö och politik Hanteringen kräver att många måste förändra sitt mindset och beteende Klimatförändringar Sjuk- och hälsovård Energisystem Social orättvisa Super wicked problems (ex. klimatförändringar, hållbarhet) Tiden för att hitta en lösning håller på att ta slut Det saknas en central maktstruktur De som försöker lösa problemen orsakar dem också Kortsiktighet dominerar över långsiktighet
Wicked problems kan inte lösas, de kan bara hanteras. Man måste hitta alternativ/ kompromisser som folk kan leva med.
Hur kan man hantera wicked problems? Auktoritärt (t ex domstol, myndighet) Ø Någon(några) bestämmer + Minskar komplexiteten - Alla perspektiv kommer inte till tals Konkurrens (t ex politiska processer) Ø Olika sidor ställs mot varandra + Tydlighet i olika åsikter - Konfrontation, gemensamt lärande försvåras Samarbete, dialog Ø Engagera alla intressenter, gemensam lösning + Helhet, legitimitet - Deltagande, representation, kostnad
Dialoger Dialogprocesser Gemensamt lärande Deltagandeprocesser Deliberativ demokrati + Gemensamt lärande, förstå de andras synpunkter - Vem får sitta med vid bordet?, Kostnader
Lokala samförståndslösningar Lokala samförståndslösningar mycket enklare än samhälleliga intressekonflikter! Personligt engagemang Socialt kitt Men! Det krävs ett mandat för att faktiskt kunna påverka besluten Samhälleliga intressekonflikter (t ex nationell nivå) är mycket svårare
Räcker naturen till allt vi vill ha den till? Nej! Naturen (marken, planeten) är begränsande Man kan inte både äta sin kaka och ha den kvar Buy land, they are not making it anymore Mark Twain Vi måste ibland välja väg Vi måste hitta lösningar, metoder och processer vi kan leva med Hur gör vi det?