BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av sjukdomar och skador hos barn och ungdomar upp till 18 års ålder samt i vissa fall även i högre åldrar i fråga om kroniska sjukdomstillstånd. Sjukdomar ger som regel andra symptom och är förenade med andra problem och risker hos den växande individen än hos den fullvuxne. Specialiteten omfattar såväl öppen som sluten vård för barn- och ungdomar och täcker alla vanligt förekommande sjukdomar och handikapptillstånd hos barn och ungdom. Specialiteten omfattar också specifika insatser för att förebygga sjukdom och ohälsa. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Det är viktigt att ST-läkaren lär sig att samarbeta med andra specialiteter samt utvecklar sin förmåga att samverka med andra yrkesgrupper, såsom dietist, psykolog och kurator. Som konsult åt allmänläkarna måste barnläkaren ta aktiv del i utvecklingen och kvalitetskontrollen av den barnmedicinska vården inom primärvårdsområdet, samt delta i handlednings- och fortbildningsaktiviteter. STläkaren måste lära sig samverkansmönstret mellan mödrahälsovård, barnhälsovård och skolhälsovård. Likaså är kontakten med socialarbetare, förskole- och skolpersonal samt andra som har hand om barn och ungdom viktig och ST-läkaren bör få en god kunskap om de institutioner som har hand om barn och vilka tjänster som dessa kan erbjuda. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialistutbildningen måste vara så allsidig att kunskaper och färdigheter i diagnostik och terapi täcker alla vanligt förekommande sjukdomar och handikapptillstånd hos barn och ungdom. ST-läkare skall inhämta goda kunskaper om barns normala utveckling, beteende och behov genom att regelbundet undersöka friska barn och ungdomar inom förebyggande hälsovård. Specialisten i barn- och ungdomsmedicin skall inneha kunskap/färdighet i
att bedöma barns och ungdomars tillväxt, fysiska och psykiska utveckling samt tidigt kunna diagnostisera avvikelser att diagnostisera och behandla sjukdomar i organsystemen samt kunna handlägga de speciella risker och problem som dessa sjukdomar medför för den växande individen att diagnostisera och behandla de under barn- och ungdomsåren förekommande infektionssjukdomarna med särskild hänsyn till deras effekt på en växande individ att identifiera och handlägga funktionella avvikelser, psykosomatiska och psykosociala sjukdomar, liksom missbruk, suicidförsök och andra avvikelser att identifiera fysiska och psykiska övergrepp på barn och ungdom att i olika åldrar informera om kost, ge allmän hälsoupplysning och genomföra vaccinationer att arbeta förebyggande mot skador, olycksfall och missbruk hos barn och ungdom att med barn, ungdomar och föräldrar på ett förtroendefullt sätt kunna kommunicera och informera om såväl vanliga och ofarliga sjukdomar som svåra sjukdomstillstånd och dödsfall att samtala med ungdomar om deras livssituation och framtidsplaner på ett sätt som är anpassat till deras känslo- och förståndsmässiga samt sociala mognad att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av sina åtgärder för individ och samhälle Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete
träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Specialisten i barn- och ungdomsmedicin måste ha mycket goda kunskaper i och vara väl förtrogen med olika aspekter när det gäller att bedöma barn- och ungdomars psykiska utveckling. Sidoutbildning inom barn- och ungdomspsykiatri är därför nödvändig (se preciserade delmål). Vidare måste specialisten genom sidoutbildning inhämta fördjupade kunskaper och färdigheter inom någon eller några av de discipliner med vilka specialiteten samarbetar och har ett gemensamt kunskapsområde. En sådan sidoutbildning skall ge specialisten en nödvändig profilering inom någon del av verksamhetsområdet. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är chefsöverläkarens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också chefsöverläkarens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god
och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. Rekommendationer beträffande specialiseringstjänstgöringens uppläggning m m presenteras i en speciell utbildningsbok, som läkarorganisationernas specialitetsföreningar och sektioner tillhandahåller. II. Preciserade delmål Specialisten i barn- och ungdomsmedicin skall A. Självständigt och rutinerat kunna handlägga/utföra - undersökning av barn och ungdomar - kostrådgivning till barn och ungdomar i olika åldrar - provtagning av blod, urin (inkl blåspunktion) och cerebrospinalvätska - återupplivning - livshotande akut sjukdom hos barn såsom - andningssvårigheter - anafylaktisk reaktion - kramper - hjärtsvikt - allvarliga infektionssjukdomar - förgiftningar - medvetslöshet - intravenös vätskebehandling - avvikelser i anpassningen till extrauterint liv - akut sjuk nyfödd - inläggning av ven- och artärkateter hos nyfödda - vanliga missbildningar och förlossningsskador hos nyfödd - undersökning och bedömning av nyfödda vid BB-rond - gulsot hos nyfödda, inkl ljusbehandling
- psykomotorisk utvecklingsrubbning - vanliga neurologiska sjukdomar - de vanligaste hjärtsjukdomarna och medfödda hjärtfelen - identifiering av fysiologiska blåsljud och normala EKG:n - astma och andra vanliga allergiska sjukdomar - uppfödningsrubbningar - vanliga malnutritionstillstånd och födoämnesintoleranser - akuta metaboliska och endokrina rubbningar - vanliga hematologiska sjukdomar - vanliga infektionssjukdomar i luftvägar, mag-tarmkanal, urinvägar, rörelseapparat och nervsystem - antibiotikaval med hänsyn till terapeutiska och ekologiska effekter - vanliga sjukdomar i rörelseapparaten - puberteten och dess normala variationer - vanliga utvecklings- och beteenderubbningar - psykosomatiska tillstånd - sociala risksituationer för barn och ungdomar - verksamhet vid barnavårdscentral - försäkrings- och intygsfrågor B. Ha god kännedom och viss erfarenhet av - gängse metoder för behandling av andningssjuka nyfödda - utbytestransfusion hos nyfödda - uppfödning och vård av underburna - utredningsmetoder vid cyanostillstånd och kongenitala eller förvärvade hjärtfel - plötslig spädbarnsdöd - allergologiska utredningar såsom pricktest och enkla lungfunktionstester - infektionskänslighet - undersökning av barn från främmande länder och utredning av misstänkta infektioner hos dessa - de vanliga formerna av glomerulonefrit och nefros - obstruktiva urinvägsmissbildningar och reflux - akut njurinsufficiens - cystisk fibros
- inflammatoriska tarmsjukdomar - enteral nutrition via sond och parenteral nutrition - tillväxtrubbningar, fetma och avmagring - diabetes mellitus - kromosomrubbningar - vanliga maligna sjukdomar - utredning av misstänkt tumörsjukdom och komplikationer under cellgiftsbehandling - provtagning för benmärgsundersökning - reumatiska systemsjukdomar och andra vanliga sjukdomar i rörelseapparaten - konsekvenser för fostret-barnet av graviditetskomplikationer, infektioner, läkemedel och missbruk hos moder - principerna för de medicinska, psykologiska, sociala och habiliterande åtgärder som är aktuella vid de vanliga handikappen - samhällets hjälpresurser för handikappade barn och ungdomar - misstänkt barnmisshandel och sexuella övergrepp - problem p g a etniska skillnader i syn på sjukdom, fostran och ungdomstid - svårigheter vid behandling av kronisk sjukdom, exempelvis vad gäller terapioch medicineringsföljsamhet C. Ha teoretisk kännedom om eller ha närvarit vid handläggning/utförande av - diagnostiska undersökningar på barn och ungdomar inom medicinsk radiologi, klinisk fysiologi, neurofysiologi, endoskopi m fl - hjärtrytmrubbningar - immundefektsjukdomar - njurinsufficiens - hypertoni - endokrina och metaboliska sjukdomar - skötsel av central venkateter - psykoser och depressiva tillstånd - anorexia och bulimia nervosa - det barn- och ungdomspsykiatriska teamets arbetssätt - de vanligaste syndromen - samarbetet med obstetriker vid handläggandet av riskgraviditeter - multipel födoämnesöverkänslighet
- respiratorvård av nyfödda Inom barn- och ungdomspsykiatri Specialisten skall ha god kännedom om och viss färdighet i - diagnostik av psykisk sjukdom hos barn och ungdomar - diagnostik av grundpersonlighet och personlighetsstörning hos barn och ungdomar - diagnostik av beroendetillstånd hos barn och ungdomar - biologiska, psykologiska och sociala faktorers betydelse vid utveckling av psykisk sjukdom hos barn och ungdomar - behandlingsmetoder inom barn- och ungdomspsykiatrin - olika former av anhörigstöd - motivationsarbete med patienter och anhöriga Förebyggande verksamhet Specialisten i barn- och ungdomsmedicin skall självständigt kunna - informera barn, ungdomar och föräldrar om kost - ge allmän hälsoupplysning - genomföra vaccinationer - genomföra allergiprofylax - ge information om olycksfall - och förgiftningsprofylax - informera om skadeeffekter av tobak, alkohol och narkotika