BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens redovisning och lägger den till handlingarna. Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Lotta Wigen verksamhetsområdeschef Sammanfattning Gröna Linjen har varit ett stadsdelsövergripande samverkansprojekt mellan Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar, delvis finansierat via länsstyrelsen. Projektet har bestått av gruppverksamheter för barn till missbrukande föräldrar ( Kraftkällan ) och barn till psykiskt sköra föräldrar, med parallell föräldragrupp ( Barnkraft ). Projektet har pågått 2008-2010. Syftet med projektet har varit att starta en bestående gemensam kontinuerlig barngruppsverksamhet, integrerad i ordinarie verksamhet i de båda stadsdelsförvaltningarna. Två grupper Kraftkällan har genomförts och en grupp Barnkraft. På grund av svårigheter att rekrytera barn och föräldrar har inga grupper genomförts under 2010. Box 15017, 167 15 Bromma. Gustavslundsvägen 151 G Telefon 508 06 000. Fax 508 06 012 solveig.blid@stockholm.se www.stockholm.se
SID 2 (5) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid. Slutrapporten har sammanställts tillsammans av medarbetare från Bromma- och Hässelby- Vällingby stadsdelsförvaltningar. Bakgrund Gröna Linjen har varit ett stadsdelsövergripande samverkansprojekt mellan Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar, som delvis finansierats med projektmedel från länsstyrelsen. Projektet har bestått dels av barngruppsverksamhet för barn till missbrukande föräldrar ( Kraftkällan ) och dels av barngruppsverksamhet för barn till psykiskt sköra föräldrar, med tillhörande föräldragrupp ( Barnkraft ). Projektmedel med sammanlagt 600 000 kr har beviljats från länsstyrelsen. Syftet med projektet har varit att starta en bestående gemensam kontinuerlig barngruppsverksamhet, integrerad i ordinarie verksamhet i de båda stadsdelsförvaltningarna. En slutrapport av projektet har sammanställts av medarbetare från Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar. Slutrapporten har tillsammans med en ekonomisk redovisning sänts till länsstyrelsen, som en redovisning av projektet och för ett rekvirera återstående projektmedel. Beskrivning av projektet Barngrupp Kraftkällan Två barngrupper Kraftkällan har genomförts. Den första startade i november 2008. Grupperna bestod av 10-15 träffar och pågick under 4-5 månader. Sammanlagt deltog 14 barn, varav ett slutade efter första gången. Planeringen var att en barngrupp också skulle genomföras under våren 2010, men p.g.a. svårigheter med att rekrytera barn startades ingen grupp under 2010. I båda grupperna var föräldrarnas missbruk omfattande och i de flesta fall pågående. Alkohol var det vanligaste missbruket. Drygt hälften av barnen hade en mamma som missbrukade alkohol. Några barn hade föräldrar som båda missbrukade alkohol. Flera av barnen hade tidigare haft kontakt med socialtjänsten. Barnens åldrar var 10 14 år. Syftet med Kraftkällan har varit att erbjuda barn från utsatta riskmiljöer en möjlighet att bearbeta och samtala om föräldrarnas missbruk och ge barnen möjlighet att träffa andra barn i liknande situationer. Barnen skulle ges möjlighet att förstå och uttrycka sina tankar samt känslor och få stöd i att klara av samt hantera sin livssituation
SID 3 (5) I den andra gruppen erbjöds föräldrarna en föräldraträff. Till den kom tre mammor av sammanlagt 12 föräldrar, som fick en övergripande presentation av vad gruppledarna gjorde i barngruppen. De fick även prata utifrån teman som gruppledarna bestämt. Föräldrarna uppgav att de gärna hade velat ha fler träffar. Erfarenheter Föräldrar tyckte att det var bra att deras barn fick möjlighet att gå i barngrupp och träffa andra barn med liknande problem samt att barnen fick möjlighet att prata om föräldrarnas missbruksproblem. Det var viktigt och skönt för barnen att få prata om att ha missbrukande förälder/föräldrar. Denna familjehemlighet är förknippad med mycket skam och skuld, som barnen ofta tar på sig. Många barn tror att de är skuld till att föräldrarna dricker, att de t.ex. inte är tillräckligt snälla och lydiga eller att de inte är tillräckligt duktiga i skolan. Nästan alla barn beskrev att det var svårt att sköta skolan när det var jobbigt hemma. Barnen beskrev en oro, omtanke och längtan efter den missbrukande förälder de inte levde med. Deras förväntningar på gruppen var att få känna mer trygghet och säkerhet. Några av barnen hade stora svårigheter med att delta i alla gruppträffar. Förutom problemsituationen hemma hade de egna svårigheter som utgjorde ett hinder för dem att tillgodogöra sig innehållet. Några barn var så störda och negativt påverkade av andra barn i gruppen att de funderade på att sluta i gruppen. Det fanns ett stort behov av att ha parallella föräldragrupper med barngruppen. Barnen själva uttryckte en tydlig önskan att det även skulle ske en förändring hos deras föräldrar. Svårigheter Det var svårt att rekrytera barn till barngrupperna. Trots intensiva informationsinsatser, internt och externt, så var det svårt att hitta barn till grupperna. Barngrupp Barnkraft En barngrupp Barnkraft startade under hösten 2009. I gruppen deltog fyra barn. På grund av svårigheter att rekrytera barn och föräldrar kom ingen grupp igång under våren 2010, vilket var planerat. Den modell som användes för denna grupp innebar att föräldrarna till barnen går i en parallell grupp och att de har tre gruppträffar tillsammans.
SID 4 (5) Gruppen kom i gång ca ett år senare än den första Kraftkällan gruppen på grund av svårigheter att rekrytera barn och föräldrar till grupperna. Det berodde bland annat på att flera föräldrar var i för dåligt psykiskt skick för att kunna delta. Det var också viktigt att få en grupp där barnen inte hade för stor åldersskillnad. Inriktningen blev en åldersgrupp på 10-13 år. Antalet gruppträffar blev 8 stycken. Barnen hade mödrar som led av depression eller bipolär sjukdom. Ett par av barnen var aktuella inom landstingets barn- och ungdomspsykiatri och några barn var aktuella inom socialtjänsten. Ett av målen med Barnkraft var att förbättra familjens positiva interaktion och kommunikation. Syftet med den gemensamma familjesittningen under återkopplingen var att gå från en grupp till familjenivå, för att hjälpa barn och föräldrar att komma igång med mer öppna samtal hemma. Teman för grupperna var Syftet med grupperna, Vad är psykisk ohälsa?, Hur påverkar det min vardag? och Hur kan man hantera besvärliga situationer och stärka självkänslan som barn? Erfarenheter Barnen hade en uppfattning om sig själva som bråkiga, att de själva mådde psykiskt dåligt och därför skulle delta i gruppverksamheten. Djur och tryggheten att kunna prata med sina djur när de inte hade någon annan att prata med, var något barnen hade gemensamt. Barnen tyckte mycket om att komma till gruppen varje vecka och tyckte det var skönt att träffa andra och upptäcka att de inte var ensamma om sina familjeproblem. Barnen tog på sig ansvar för att se till att föräldern fick mat och dryck. De tog inte gärna hem kamrater för att inte störa föräldern men även för att dölja hur hemförhållandena såg ut. Svårigheter Även till dessa grupper har det varit att svårt att rekrytera deltagare, barn och föräldrar. Slutsatser I juni 2010 träffades representanter från Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm, Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar, Ekerö kommun, Norra Stockholms psykiatri och Kungsholmens BUP för att diskutera en implementering av barngrupper/föräldragrupper för barn och familjer där det finns psykisk sjukdom. Samtidigt som Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar hade projektet Gröna Linjen har stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm, tillsammans med Norra Stockholms psykiatri i City och Kungsholmens BUP bedrivit projektet Barnkraft.
SID 5 (5) Erfarenheterna vad gäller svårigheter att rekrytera barn och föräldrar till grupperna är likartade i de båda projekten. Därför bildades en styrgrupp i september 2010, med uppdraget att utforma utkast till överenskommelse för Barnkraft mellan de berörda stadsdelförvaltningarna och psykiatrin. Överenskommelsen ska omfatta syfte, mål, målgrupp, hur utvärdering ska göras och en prislista för gruppdeltagare från andra områden. Avsikten är att ansvaret för att driva Barnkraftsgrupper ska cirkulera mellan de olika stadsdelsförvaltningarna och psykiatrin. Därigenom ska metoden hållas levande och barn/föräldrar från flera områden har möjlighet att delta i en grupp. Överenskommelsen beräknas bli klar under våren 2011. Till grupper för barn till föräldrar med missbruksproblem Kraftkällan, har också rekryteringsproblemen varit stora. Arbetet med barngrupperna har dessutom krävt mycket resurser, framförallt tidsmässigt. Slutsatsen är att det blir för resurskrävande för Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar att själva driva dessa grupper. Då Ersta Vändpunkten erbjuder ett beprövat och mycket prisvärt alternativ för dessa barn och deras föräldrar är det i nuläget den bästa lösningen att erbjuda det alternativet, till de som önskar det stödet. Det kan bli aktuellt för socialtjänsten att hjälpa till med transporten i en del fall, men det bedöms ändå vara det lämpligaste alternativet. Projektet har gett många erfarenheter, bland annat att starta och driva verksamheter över stadsdelsförvaltningsgränserna, med de utmaningar det innebär. Ekonomisk redovisning Beviljade projektmedel Hittills erhållna projektmedel 600 000 kr (300 00 kr/stadsdelsnämnd) 285 000 kr Sammanlagda kostnader Personal 565 000 kr inkl. pf. Utbildning, handledning, litteratur 22 978 kr Administration, telefon 15 000 kr SUMMA 602 978 kr Hittills utbetalda projektmedel 285 000 kr Egen satsning 317 978 kr Bilagor Slutrapport