Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk för vuxna II Swedish as a Second Language for Adult Learners II Kurskod: US212P Gäller från: HT 2011 Fastställd: 2011-05-04 Institution: Institutionen för språkdidaktik 30 Högskolepoäng 30 ECTS credits Huvudområde: Fördjupning: Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling G2F - Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-05-04. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Ingår i Lärarprogrammet. För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på samtliga kurser inom AUO I, 30 hp samt på kursen Svenska som andraspråk för vuxna I, 30 hp, eller motsvarande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng ANSP Andraspråksutveckling i teori och praktik med fokus på vuxna 13.5 VFU1 VFU I 1.5 VULI Vuxnas litteracitet i en flerspråkig kontext 10.5 VFU2 VFU II 4.5 Kursens innehåll Kursen utgör termin 3 i utbildningsgången Svenska för invandrare (SFI), grundläggande vuxenutbildning, språk och samhällskunskap, 270 hp inom lärarprogrammet. Kursansvarig institution är Institutionen för språkdidaktik. Kursens innehåll och arbetssätt har alltigenom ett vuxenutbildningsperspektiv och utbildningsformernas ständigt föränderliga förutsättningar och undervisningsgruppernas heterogenitet belyses. Olika medel för lärande, inklusive digitala verktyg, behandlas i relation till kursens innehåll. Kursen innehåller VFU om 6 högskolepoäng. Delkurs 1: Andraspråksutveckling i teori och praktik med fokus på vuxna, 15 hp (varav 1,5 hp VFU) Delkursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om och insikt i den process det innebär för vuxna att lära ett andraspråk i olika kontexter. Andraspråksutveckling behandlas med utgångspunkt i kognitiva, interaktionistiska, sociala, postkoloniala och postmodernistiska teorier. Variation i språkutvecklingen relateras till olika sociopolitiska, sociokulturella, individuella och utbildningsrelaterade faktorer, och vuxenstuderandes möjligheter till lärande och interaktion i skola, samhälls- och arbetsliv studeras. Vidare behandlas Sidan 1/7
språkinlärningsfenomen såsom exempelvis inlärningsgångar och utvecklingsmönster. Delkursen syftar vidare till att studenten ska utveckla sin förmåga att göra didaktiska överväganden utifrån teoretiska perspektiv på vuxnas andraspråksutveckling. I delkursen ingår VFU om 1,5 högskolepoäng. Under VFU utvecklar studenten bland annat sin färdighet att undervisa vuxna andraspråksinlärare språkutvecklande. I en didaktisk rapport reflekterar studenten över erfarenheterna från VFU i relation till de teoretiska och didaktiska aspekter som ingår i delkursen. Delkurs 2: Vuxnas litteracitet i en flerspråkig kontext, 15 hp (varav 4,5 hp VFU) Delkursen fokuserar på vuxna andraspråksinlärares litteracitet i teori och praktik. Olika teorier om litteracitet, ur såväl individualpsykologiska som socialinteraktionistiska och sociokulturella perspektiv granskas och relateras till aktuella vuxenutbildningssituationer i Sverige. Delkursen har ett didaktiskt perspektiv där lärandeprocesser i litteracitetsundervisning relateras till faktorer på såväl individuell, interaktionell som kulturell och samhällelig nivå. I fokus står den initiala läs- och skrivutvecklingen på såväl modersmålet (förstaspråket) som andraspråket och därvid diskuteras användningen av inlärarnas förstaspråk i litteracitets- och andraspråkundervisning. Delkursen belyser även olika skriftsystem och det komplexa förhållandet mellan tal-, bild- och skriftspråk. Språklig socialisation och berättandetraditioner i olika kulturella kontexter uppmärksammas. Dessutom diskuteras läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och grundläggande matematikundervisning ur ett andraspråksperspektiv. Andraspråksläsningens villkor i en flerspråkig kontext problematiseras och delkursen lyfter fram undervisning kring skönlitteratur, lättläst litteratur och olika multimodala genrer (till exempel visuella texter, film, musik, dataspel och rörelse) och dess potential för litteracitetsutveckling, språklärande, självkänsla och interkulturell förståelse. I delkursen ingår VFU om 4,5 högskolepoäng. Under VFU utvecklar studenten bland annat sin färdighet att undervisa vuxna andraspråksinlärare språkutvecklande med fokus på den grundläggande läs- och skrivutvecklingen. Studenten reflekterar i en didaktisk rapport över sin förmåga att identifiera individuella förutsättningar för den enskilde inlärarens litteracitetsutveckling samt beskriva och göra nödvändiga didaktiska överväganden i undervisningen. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten kunna - agera i enlighet med skolans värdegrund och demokratiuppdrag - reflektera över yrkesval, undervisning och lärande utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter - i verksamhet/undervisningssituationer etablera kontakt med vuxna andraspråkselever och visa engagemang och intresse för deras villkor och behov - i kommunikation med vuxna andraspråkselever uttrycka sig tydligt såväl muntligt som skriftligt - leda arbete i en grupp vuxna andraspråkselever och reflektera över hur ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap kan förverkligas - samarbeta med verksamhetens personal - planera och leda undervisning utifrån såväl styrdokument som ett relevant ämneskunnande och teoretiska perspektiv samt med beaktande av vuxna andraspråkselevers olika intressen, förutsättningar och behov - göra didaktiska överväganden i samband med planering, genomförande och uppföljning av undervisningen samt beskriva och motivera dessa utifrån gjorda erfarenheter, teoretiska kunskaper och relevanta styrdokument - redogöra för och diskutera centrala teorier om språkinlärning, i synnerhet vuxnas andraspråksinlärning - identifiera och förklara variation i vuxnas andraspråksinlärning och -användning med hänsyn till olika omständigheter samt yttre och inre faktorer - diskutera olika undervisningsformer i sfi/svenska som andraspråk och deras språkutvecklingspotential - redogöra för vuxnas litteracitetsutveckling och teorier om litteracitet, inklusive teorier kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, samt reflektera över och identifiera individuella förutsättningar för läs- och skrivutveckling - beskriva och reflektera över lärandeprocesser i litteracitetsundervisningen och faktorer som kan påverka dessa - diskutera olika förhållningssätt till vuxna utan formell skolerfarenhet - redogöra för olika skriftsystem och förhållandet mellan tal- och skriftspråk - beskriva och redogöra för språklig socialisation på både första- och andraspråket och dess Sidan 2/7
konsekvenser - redogöra för grundläggande matematikundervisning och tillhörande relevanta medel för lärande - diskutera skönlitteraturens och olika multimodala genrers potential för språkutveckling, litteracitetsutveckling och interkulturell förståelse Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Undervisningens närmare uppläggning framgår av studiehandledningen. Deltagande i undervisningen samt närvaro under VFU är obligatoriskt och en förutsättning för examination i kursen. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom muntliga och skriftliga uppgifter, inklusive tentamina. Examinationens närmare uppläggning framgår av studiehandledningen. b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För VFU gäller skalan U-G. c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För att få slutbetyget E på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser samt fullgjord och godkänd VFU. e. Vid underkännande gäller att studerande har rätt att genomgå ytterligare fyra examinationer så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som underkänts i ordinarie VFU har rätt att genomgå ytterligare en VFU-period, dock inte fler än två VFU-perioder sammanlagt. Studerande som fått betyget F eller Fx - eller U på prov där betygsskalan U-G tillämpas - två gånger av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna ovan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen utgör termin 3 i utbildningsgången Svenska för invandrare (SFI), grundläggande vuxenutbildning, språk och samhällskunskap, 270 hp inom lärarprogrammet. Kurslitteratur Delkurs 1: Andraspråksutveckling i teori och praktik med fokus på vuxna, 15 hp Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (274 s.) Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2004). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, Sidan 3/7
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 221-258. (37 s.) Andersson, Anders-Börje & Stenquist, Annika (1997). Om ordinlärning i den tidiga sfi-undervisningen. I: Andersson, A-B., Enström, I., Källström, R. & Nauclér, K. (red.). Svenska som andraspråk och andra språk. Festskrift till Gunnar Tingbjörn. Göteborg: Institutionen för svenska språket. Göteborgs universitet. S. 1-8. Stencil. Axelsson, Monica (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 503-537. (34 s.) Baynham, Mike (2006). Agency and contingency in the language learning of refugees and asylum seekers. Linguistics and Education 17:1 pp. 24-39. (15 s.) Donato, Richard & McCormick, Dawn E. (1994). A sociocultural perspective on language learning strategies: The role of mediation. The Modern Language Journal. Nr 78 pp 453-464. (11 s.) Duvhammar, Christina, Nordmark, Åsa, Sandwall, Karin (2000). Hur lär du dig svenska? En studie av några sfielevers syn på sin inlärning. I: Symposium 2000. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: HLS förlag. S. 204-322. (118 s.) Eriksson Sjöö, Tina & Ekblad, Solvig (2009). Stress, sömn och livskvalitet. En studie bland flyktingar i Sfiutbildning, lärare och handläggare i Fosie stadsdel, Malmö. Malmö högskola. Fakulteten för Hälsa och samhälle. (85 s.). Hämtad 2010-08-12: http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/9219 Haglund, Charlotte (2004). Flerspråkighet och identitet. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 359-387. (28 s.) Hammarberg, Björn (2004). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 25-78. (53 s.) Håkansson, Gisela (2004). Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetssteorin. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 153-169. (16 s.) Kern, Richard (2006). Perspectives on technology in learning and teaching languages. TESOL Quarterly. Vol. 40. Nr. 1. S. 183-210. (27 s.) Lindberg, Inger (2003). Second language awareness - What for and for whom? Language Awareness 12:3-4. S. 157-171. Finns som E-tidskrift på SUB. Lindberg, Inger (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisningen. Andra upplagan. Stockholm: Natur och Kultur. (250 s.) Lindberg, Inger & Sandwall, Karin (kommande). Andraspråksundervisning för vuxna invandrare. I: Vetenskapsrådet. Flerspråkighet - en forskningsöversikt (preliminär titel). (ca 35 s. enligt lärares anvisningar.) Lindberg, Inger & Skeppstedt, Ingrid (2000). Ju mer vi lär tillsammans - rekonstruktion av text i smågrupper. I: Åhl, H. (red.) Svenskan i tiden - Visioner och verklighet. Invigningssymposium för Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Lärarhögskolan i Stockholm. S. 198-224. (26 s.) Lave, Jean & Wenger, Etienne (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press. (138 s.) Lund, Karen & Svendsen Pedersen, Michael (2006). Can (a second) language be learned in the workplace? I: Frederiksen, Karen-Margrete (red.). Second language at work. 1. Roskilde: Roskilde University and IRIS Centre for Language and Culture Pedagogy. S. 11-24. (13 s.) Sidan 4/7
Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk (2006). Undervisning för studerande med PTSD. (20 s.). Hämtad 2010-08-11: http://www.andrasprak.su.se/content/1/c6/05/94/41/ptsd_vuxenstuderande.pdf. Norton, Bonny & Toohey, Kelleen (2001). Changing perspectives on good language learners. TESOL Quarterly 35:2. S. 307-322. Finns som E-tidskrift på SUB. (15 s.) Norton Peirce, Bonny (1995). Social identity, investment, and language learning. TESOL Quarterly 29:1. Pp 9-31. Finns som E-tidskrift på SUB. (22 s.) Sfard, Anna (1998). On two metaphors for learning and the danger of choosing just one. Educational Researcher 27:2. S. 4-13. Skolinspektionen (kommande 2011). Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare (sfi). Preliminär titel. (ca 35 s.) Skolverket (2002). Att öppna språkgränser - klyftor och broar i vuxna invandrares läs- och skrivutveckling (En studie baserad på International Adult Literacy Survey och forskning om invandrares läs- och skrivinlärning på sitt andraspråk). Hämtad 2011-02-08: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1086. (111 s.) Teutsch-Dwyer, Marya (2001). (Re)constructing masculinity in a new linguistic reality. I: Pavlenko, Aneta (red.). Multilingualism, second language learning, and gender. Berlin: Mouton de Gruyter. S. 175-198. Cirka 50 sidor aktuell text tillkommer enligt lärares anvisningar. Referenslitteratur: Styrdokument för utbildningarna. Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning, bedömning. Rådet för kulturellt samarbete. Utbildningskommittén Enheten för moderna språk, Strasbourg. Hämtad 2010-09- 16: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144 Delkurs 2: Vuxnas litteracitet i en flerspråkig kontext, 15 hp Alver, Vigdis & Lahaug, Vigdis (1999). Alfabetisering - mer enn å laere bokstavene: metodisk veiledning for undervisning av voksne minoritetsspråklige. Oslo: Novus forl. Del 2 och 3. (ca 100 s.) Barton, David (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language Oxford: Blackwell Publishers. (238 s.) Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. S. 11-78. (67 s.) Carlson, Marie (2002). Svenska för invandrare - brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom sfiundervisningen. Göteborg: Göteborg Studies in sociology nr 13. Kap. 6. (33 s.) Christensen, Lilly & Kabakci, Marianne (2004). Billedet og samtalevennen som faelles udgangspunkt i andetsprogsundervisningen. I: Olofsson Mikael (red.). Symposium 2003: arena andraspråk. Stockholm: Hls förlag. S. 106-119. (13 s.). Hämtad 2011-03-21: http://www.andrasprak.su.se/content/1/c6/09/04/5/2003_7_christensen_kabakci.pdf. Franker, Qarin (2011). Litteracitet och visuella texter. Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi. Studier i språkdidaktik. Doktorsavhandlingar i språkdidaktik. Stockholm: Stockholms universitet. (351 s.) Hyltenstam, Kenneth (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I: Ericson, Britta (red.). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. S. 305-339. (34 s.) Kulbrandstad, Lise Iversen (2003). Lesing i utvikling: teoretiske og didaktiske perpektiver. Bergen: Fagbokförl. Sidan 5/7
(251 s.) Kurvers, Jeanne & van Hout, Roeland & Vallen, Ton (2008). Print awareness of adult illiterates: a comparison with young pre-readers and low-educated adult readers. Open Access. Springer. DOI 10. 10007/s11145-008- 9129-7 Read Writ. Hämtad 2011-03-21: http://www.springerlink.com/content/2q12174674425225/fulltext.pdf eller http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmc2744801/ (HTML-format). (29 s.) Lundgren, Berit (2005). Skolan i livet - Livet i skolan. Några illiterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva svenska som andraspråk, Akademisk avhandling i pedagogiskt arbete. Umeå: Umeå Universitet. Print & Media. S. 9-22, 77-132, 159-190. (100 s.). Hämtad 2010-09-14: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:143664/fulltext01 Längsjö, Eva & Nilsson, Ingegärd (2005). Att möta och erövra skriftspråket. Om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur. (143 s.) Martin-Jones, Marilyn & Jones, Kathryn E. (eds.) (2001). Multilingual Literacies. Studies in written Language and literacy 10. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. S. 1-30, 55-69, 145-271, 353-368. Finns som e-bok på SUB. (185 s.) Myndigheten för skolutveckling (2007a). Alfaportföljen. Portfoliometodik för alfabetisering av vuxna inom sfi. Lärardel. http://www.andrasprak.su.se/ (57 s.) Myndigheten för skolutveckling (2007b). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. 2007:4. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S. 1-99. Hämtad 2011-03-21: http://www.skolverket.se. Mörnerud, Elisabet (2010). Modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare. Rapport i forskningscirkeln. Malmö: FoU Malmö/Utbildning. Hämtad 2011-03-14: http://www.malmo.se/download/18.38f765e312c5006b7d180005267/modersmal_webb.pdf. (55 s.) Rydén, Inga-Lena (2007). Litteracitet och sociala nätverk ur ett andraspråksperspektiv. Göteborg: Rapporter om svenska som andraspråk, ROSA 10, Göteborgs universitet. Hämtad 2011-03-21: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20513/1/gupea_2077_20513_1.pdf. (87 s.) Skönlitteratur med anknytning till kursens innehåll utifrån lärares anvisningar. (ca 150 s.) Ytterligare artiklar om sammanlagt ca 100 sidor utifrån lärares anvisningar kan tillkomma. Referenslitteratur: Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Freire, P & Macedo, D (1987). Literacy: Reading the word and the world. London: Routledge. Hvenekilde, A, Alver V, Bergander E, Lahaug V, Midttun, K. (1996). Alfa og Omega. Om alfabetiseringsundervisning for voksne fra spåklige minoriteter. Oslo: Novus forlag. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur. Mörling, Margareta, (2007). Att undervisa analfabeter. Från det konkreta till det abstrakta. Lärare lär. Stockholm: Natur och kultur. Ong, W. (1990 [1982]). Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Göteborg: Antropos. Prinsloo, M & Breier, M. (1996). The social uses of Literacy. Studies in written Language and Literacy 4. Sached books and J Benjamins publishing company. Sachs, L. (1986). Alfabetisering - en fråga om kultur och tänkande. Linköping: Tema Kommunikation SIC 12, Linköpings universitet. Sidan 6/7
Sahlström, B. (1997). Bildtolkning inom och mellan kulturer. Uppsala: Hallgren och Fallgren. Skolverket (2003). En studie av grundläggande vuxenutbildning i tjugo kommuner. Intern rapport. Dnr 01-2001:3630. Stockholm: Skolverket. S. 1-6, 15-28. Smith, Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber. (232 s.) UNESCO (2010). EFA Education for all. Global Monitoring Report. Reaching the marginalized. Paris: UNESCO, Oxford University Press. (525 s.) http://unesdoc.unesco.org/images/0018/001866/186606e.pdf Wedin, Åsa (2010). Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Lund: Studentlitteratur. (103 s.) Skolverket. Kursplan för Grundläggande vuxenutbildning. Skolverket. Kursplan för Svenskundervisning för invandrare (sfi). Material från Centrum för lättläst www.lattlast.se Sidan 7/7