Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Försättsblad Försättsbladet ska motsvara framsidan på en vetenskaplig uppsats eller ett bokomslag. Många gånger har de olika lärosätena (högskolan och universitet) standardmallar för rubriksättningen på försättsbladet. Det vanligaste rubrikerna som ett försättsblad bör omfatta är titel på arbetet, underrubrik, författare, skola/intuition, handledare, kurs, läsår/termin samt datum. Författare: Skola: Handledare: Kurs: Läsår: Datum 1
Sammanfattning (Abstract) Ett abstract är en sammanfattning på engelska av en vetenskaplig rapport. I sammanfattningen så ska du summera arbetet och beskriva arbetets bakgrund, syfte, metod, resultat och slutsatser. Ett abstract innebär att man skriver kort men informativ text som omfattar mellan 100-200 ord i ett enda stycke. Ett abstract används för att läsaren lätt ska kunna sätta sig in de viskigaste delarna av en uppsats. En sammanfattning (abstract) ska inte ha någon sidnumrering eller finnas med i innehållsförteckningen. Nyckelord (Keywords) Skriv ner mellan fyra till sex nyckelord som kan användas för att söka efter ditt arbete i en databas. Nyckelorden hjälper även läsaren att snabbt kunna sätta sig in i innehållet och välja relevanta arbeten. Nyckelord: Gymnasiearbetet, mall, projektrapport, vetenskaplig rapport, elever Exempel: Sammanfattning och abstract 2
Innehållsförteckning I innehållsförteckningen ska samtliga rubriker (kapitel) finnas med och struktureras upp utifrån arbetets disposition tillsammans med ett angivet sidnummer. Ett enkelt sätt att skapa en innehållsförteckning är att formatera alla rubriker (Rubrik 1, Rubrik 2 osv) och sedan infoga (klicka på referenser) en automatisk innehållsförteckning. Innehållsförteckningen görs i slutet av arbetet. Bilagor ska inte rubriksättas utan samtliga bilagor samlas under rubriken Bilagor. Rubriken Innehållsförteckning ska inte finnas med i innehållsförteckningen och inte innehålla någon sidnumrering. Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Frågeställningar... 4 2. Teori... 5 3. Metod... 6 4. Resultat... 7 5. Diskussion/analys... 8 6. Slutsats... 9 7. Källförteckning... 10 8.Bilagor... 11 Exempel Innehållsförteckning 3
1. Inledning Från inledningen ska rapporten vara numrerad i sidofoten och innehålla ett sidhuvud. I sidhuvudet ska arbetets titel, lärosäte/skola författare och datum finnas med. Arbetet ska skrivas i typsnittet Times New Roman 12 punkter med enkels radavstånd. Texten ska vara vänsterställd, d.v.s. ha rak vänsterkant men ojämn högerkant. I inledningen ska du introducera läsaren för ditt arbete och ge en bakgrundsbeskrivning till varför du valt att skriva om ditt valda ämnesområde. Börja din beskrivning utifrån ett brett perspektiv av ditt ämnesområde försök sedan att smalna av, avgränsa inledningen mot ditt valda ämnesområde för att väcka läsarens intresse och ge en introduktion av ämnet. 1.1 Syfte I syftet ska du beskriva vad du vill undersöka, varför samt vad du till uppnå med arbetet. Syftestexten ska vara mellan en till två meningar och mycket kortfattat beskriva det övergripande syftet (målet) med arbetet. Exempel på vad en syftestext kan inledas med är: Denna undersökning syftar till att... Syftet med denna undersökning är Studien syftar till att... Syfte är att kartlägga... Denna studie har syftet att beskriva Syftet är att analysera... Syftet med studien är att jämföra... 1.2 Frågeställningar Frågeställningarna ska vara kopplade till det övergripande syftet med arbetet och ska besvaras genom att man samlar in data. Frågorna är syftet omskrivet i punktform men ska inte kunna besvaras med ett ja eller nej. Exempel på frågeställningar är: De frågeställningar som vi vill få besvarade är Studiens frågeställningar är Problemformulering Alternativet till att formulera ett antal frågeställningar som ska besvaras i arbetet är att formulera en hypotes och testa om den stämmer. Exempel på olika hypoteser är: 4
2. Teori I teoriavsnittet ska du redogöra för tidigare forskning inom området genom att beskriva olika begrepp, teorier, metoder och modeller inom det valda ämnesområdet. Du ska på ett noggrant sätt använda en tydlig källhänvisning och redogöra för de källor som använts. Källor kan vara exempelvis litteratur, artiklar och webbsidor, filmer e.tc och det ska alltid finnas en tydlig källhänvisning. I källhänvisningen kan du välja att använda referensersystem och källförteckning enligt Oxford-systemet eller Harvard-systemet, reglerna för referenssystemet beskrivs kortfattat nedan. Det är viktigt att vara källkritisk och fråga dig själv: vem säger detta och varför i teoriavsnittet. När du refererar till olika källor kan du tex använda dig av olika referatmarkörer som och hänvisa till källan och skriva N.N anser påstår hävdar menar betonar lyfter fram diskuterar utreder förklarar jämför konstaterar resonerar uppger skriver Harvarssystemet I harvardsystemet använder du olika referatmarkörer i den löpande texten för att komplettera källförteckningen. Författarna (Werr & Stjernberg, 2003) presenterar i sin artikel att kunskap inom en konsultorganisation består utav tre olika kunskapselement, metoder och verktyg, fall, och erfarenhet. Det som står inom en parantes är en källhänvisning eller en referens till en källa. Exempel på källor kan vara böcker, tidningsartiklar, webbplatser, uppslagsverk etc. Referensen ska alltid anges inom en parantes med författarens efternamn och årtal. Alternativet är att endast sätta årtalet (2003) inom en parantes om samma författare återkommer i samma stycke eller om man vill att texten ska löpa på smidigare. Oxfordsystemet Oxfordsystemet är ett annat referenssystem där man istället parenteser i texten lägger in noter (fotnoter) längst ner i sidfoten. För varje fotnot som skapas (referenser- infoga fotnot) skaps en liten upphöjd siffra som hänvisar till referensen längst ner på sidan. I fotnoten ska det finnas information om författaren och årtalet. Författarna 1 presenterar i sin artikel att kunskap inom en konsultorganisation består utav tre olika kunskapselement, metoder och verktyg, fall, och erfarenhet. 1 Werr, A. & Stjernberg, T. 2003. Exploring Management Consulting Firms as Knowledge Systems, Organization Studies, 24(6), s. 881-908. 5
3. Metod Det är i metoddelen av arbetet som läsaren har möjlighet att sätta sig in bakgrundsinformationen till de frågeställningar du avser få besvarade. Du beskriver hur du gått tillväga för att få frågeställningarna besvarade Du redogör för om du använt dig av laborationer, undersökningar, enkäter, intervjuer etc. Beskriv och motivera ditt metodval, insamlingsmetod, urval, bortfall om vad det finns för fördelar respektive nackdelar samt eventuella felkällor. Exempel på formuleringar du kan använda för att beskriva ditt metodval är: Studien har genomförts genom insamling av... Med hjälp av observationer... Intervjuer har genomförts... Böcker som använts är... Studien har inkluderat intervjuer, böcker och... Data har samlats in genom... Beräkningar har genomförts för att undersöka... I metodavsnittet rekommenderas att använda underrubriker för att underlätta för läsarens möjlighet att hitta olika delar i arbetet och undvika långa textmassor. Beroende på arbetets utformning bör underrubrikerna anpassas utifrån den metod som valts för att genomföra arbetet och besvara frågeställningarna. I metodavsnittet ska det även finnas med en källkritisk redogörelse om källornas trovärdighet. 6
4. Resultat Här ska du redovisa de viktigaste resultat från din undersökning (experiment, intervjuer eller enkäter mm) genom att använda sig utav tabeller, diagram, grafer, bilder eller citat för att lyfta fram viktiga resultat. I resultatdelen ska ni redovisa svaren på era frågeställningar. Använd en tydlig rubriksättning av olika figurer, bilder, grafer, diagram för att på ett enkelt sätt redovisa resultatet med tillhörande text. I avsnittet ska du vara objektiv vilket innebär att du inte får lägga in några egna (subjektiva) tolkningar eller värdera dina resultat. Redovisningen av resultatet bör följa samma struktur som de övergripande frågeställningarna i arbetet. 7
5. Diskussion/analys I diskussionsdelen ska alla delar knytas ihop genom att besvara arbetets övergripande syfte och frågeställningar. De genom att tolka och värdera resultatet från undersökningen som kopplas till metodavsnittet och den teoretiska bakgrundsbeskrivningen. Här ska du dra slutsatser, tolka och värdera resultaten på ett subjektivt sätt. Alternativet är att man diskuterar vilka slutsatser man kan dra kring den hypotes man valt att undersöka. Analysen och diskussionen av resultatet bör följa samma struktur som de övergripande frågeställningarna och redovisningen av resultatet i arbetet. I detta avsnitt ska du även argumentera, analyserar och reflekterar kring det du kommit fram till, allt på ett överskådligt sätt. 8
6. Slutsats I slutsatsen ska du mycket kortfattat beskriva de viktigaste slutsatserna om vad du kommit fram till i din undersökning. Anknyt till det övergripande syftet med arbetet och vilka slutsatser du kan dra i ditt arbete. Avsluta diskussionen med beskrivning hur man skulle kunna bygga vidare på era resultat? Hur kan resultatet användas? Vilka skulle vara intresserade av ert arbete och vilka frågeställningar eller hypoteser skulle vara intressanta för fortsatt forskning. (Diskutera även arbetets validitet, reliabilitet, etiska överväganden och din objektivitet.) 9
7. Källförteckning En källförteckning är ett annat ord för en litteraturlista eller referenslista Det är en förteckning över samtliga källor du hänvisat till i den löpande texten i ditt arbete. Källförteckningen skrivs alltid i alfabetisk ordning sorterat efter författarens efternamn. Det finns regler för referatteknik av olika källor. Den vanligaste referenserna till olika källor presenteras nedan: Litteratur (böcker) Efternamn, Förnamnets initial. (årtal). Titel på verk: eventuell undertitel. Artiklar i akademiska tidskrifter Efternamn, Förnamnets initial. (årtal). Titel på artikel: eventuell undertitel. Tidskriftens namn, nummer (del), sidhänvisning Uppslagsverk Verkets titel Band (årtal). Uppslagsord. Förlagsort: Förlag Internetkällor (tidningar) Efternamn, Förnamnets initial. (Årtal för senaste uppdatering). Artikelns titel. Tidningens namn. http://www.internetadress.com/url/ [Datum för åtkomst] Exempel källförteckning Bryman, A. & Bell E. 2003. Business Research Methods, Oxford, Storbritannien, Oxford University Press. Guba, E. G. 1985. The Context of Emergent Paradigm Research, in Y.S. Lincoln (eds), Organization Theory and Inquiry: The Paradigm Revolution, Beverly Hills, California, USA: Sage. Gustavsson, B. 2002. Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap, Stockholm, Sverige, Statens Skolverk. Lindkvist, B. 2001. Kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt, Doktorsavhandling: Handelshögskolan i Stockholm. Werr, A. & Stjernberg, T. 2003. Exploring Management Consulting Firms as Knowledge Systems, Organization Studies, 24(6), s. 881-908. 10
8. Bilagor I bilagorna numrerar du bilder, enkätfrågor, intervjufrågor, tabeller, beräkningar, diagram, illustrationer, foton och annat relevant material som du refererar till i ditt arbete. Det får endast finnas med bilagor som det finns hänvisa till den löpande texten i arbetet. Exempel på bilagor: Bilaga 1. Mail Bilaga 2. Enkätfrågor Bilaga 3. Intervjuguide Bilaga 4. Resultat av enkätundersökning 11