Grönare skola. Vikten av förskola 6 7. Ung konst i Rosengård 8 9 Första sommarjobbet 14 15. Ska du ut? Läs först. Tidningen för alla som bor i Malmö

6juni 2012 årgång 45 Tidningen för alla som bor i Malmö Grönare skola Egenodlad potatis, miljöengagemang och en get i Afrika. Det är några av de hållbara inslag som gror hos fjärdeklassarna i Kryddgårdsskolan i Rosengård. Här inspekterar Ahmad Mekahal, Sapna Ahmad och Nanna Amankwah skörden. 4 5 Ska du ut? Läs först Vikten av förskola 6 7 Ung konst i Rosengård 8 9 Första sommarjobbet 14 15

2 juni 2012 juni 2012 3 Det ska börjas i tid brukar man skämtsamt säga. Men det ligger mycket i uttrycket. En rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Malmö konstaterar att insatser i förskolan förhållandevis små sådana har lång och god effekt på resten av en människas liv. Det gäller bara att börja i tid. På sidorna 6 7 kan du läsa mer om det, och om Små barn ett lyckat projekt i Kirsebergs förskolor. juni Mitt första sommarjobb var att sopa rent en hel industritomt i alingsås för hand. 30 kronor i timmen fick jag, och jobbade tre timmar varje dag i en månad. Stolt var jag när jag cyklade hem med det kontantfyllda lönekuvertet min sista dag där. På mittuppslaget får du möta Lindängsbadets nya värdar för sommaren, och höra mer om andras första sommarjobbsminnen. Men även om Mauro, som utbildade sig för att få jobba i sommar. Sist men inte minst. Läs Isis sporrande krönika om eget driv på sidan 22. Upplyftande och engagerat. Glad sommar! PS. Glöm inte att vi finns på Facebook. Gilla oss och håll koll på vad som händer! j facebook.com/vartmalmo j www.malmo.se/vartmalmo Redaktör Peter Johnsson Giv Akt Information AB tel 0708-33 78 91 info.malmo@givakt.se Ansvarig utgivare Anders Mellberg kommunikationsdirektör tel 040-341000, anders.mellberg@malmo.se Annonser Ardeo Media: Lotta Ekwall 040-16 54 87, lotta.ekwall@ardeo.se Henrik Olsson tel 040-16 54 80, henrik.olsson@ardeo.se Malmökalendern Anna Åmvall tel 040-34 22 27, anna.amvall@malmo.se Korrektur Annelis Dahlqvist tel 070-526 23 24, a_dahlqvist@telia.com Utebliven tidning Kontakta Tidningsbärarna tel 040-17 69 00 Tryck V-TAB Backa 2011 Upplaga 157 000 ex ISSN: 1404-7330 Peter Johnsson redaktör, Vårt Malmö 0708-33 78 91 j info.malmo@givakt.se Här, mitt på Karlskronaplan, föreslår Josef Nedstam en ölträdgård. Och efter hårt jobb 419 röster vid pressläggning har nu förslaget skickats vidare till berörd nämnd. Tillåt en biergarten här text & foto Daniel Hultenmo Förvandla Karlskronaplan till en klassisk biergarten. Det tycker Josef Nedstam och över 400 andra Malmöbor. Det skulle lyfta hela området som inte är särskilt roligt nu, säger han. En biergarten är en stor uteservering. Som namnet antyder har den sitt ursprung i Tyskland. En äkta biergarten ska skuggas av stora kastanjträd. På Karlskronaplan finns inga kastanjer men väl hängpilar. Under pilarna söder om Amiralsgatan skulle vara ett perfekt läge. Den ytan är underutnyttjad och dessutom i behov av upprustning, säger Josef Nedstam. En enda stor samlingsplats Nya Tröls har en uteservering längs ena sidan av byggnaden men den ligger på skuggsidan. På Tangopalatset kan man från och med i år också sitta ute men Josef Nedstam hade gärna sett att de två gick samman och skapade en större samlingsplats. Jag har pratat med Tröls och de är positiva till detta. När Tangopalatset öppnade sin uteservering var jag där och pratade med dem och de tyckte också att det är en bra idé. Visst är Folkets park ett bra ställe att hänga på också men där måste man ju ha medhavd mat och dryck. Malmöinitiativet j Biergarten på Karlskronaplan heter Josef Nedstams Malmöinitiativ. Han registrerade det på malmo.se/initiativet, där alla Malmöbor har rätt att komma med förslag och synpunkter som gäller Malmö. Man kan registrera ett eget initiativ eller diskutera och stödja andras. Om ett initiativ får hundra stöd eller fler, skickas frågan vidare till berörd nämnd. I Vårt Malmö tar vi upp intressanta initiativ. Ta chansen att påverka du också! j www.malmo.se/paverka 419 underskrifter Josef Nedstams malmöinitiativ har på bara några månader lyckats skrapa ihop över 400 underskrifter. Och i april togs ärendet upp på ett möte i Södra innerstadens stadsdelsnämnd. Nu har det skickats vidare till tekniska nämnden och det tolkar jag som något positivt. Jag hade också gärna sett att man anlägger ytterligare ett övergångsställe, som dels knyter ihop Karlskronaplan, och dels gör att hastigheten för bilarna reduceras så att trafiken stör mindre. Smart mobb Förutom ett malmöinitativ har han också skapat en grupp på facebook. En solig dag i april samlades flera av biergartenförespråkarna på Karlskronaplan och genomförde en så kallad smart mobb. Man kan säga att en smart mobb är en grupp som träffas för att på ett smart sätt sprida information om något. Vi var ett femtontal personer som hängde populäraste 10 initiativen Så många stöd har varje Malmö initiativ fått. j malmo.se/initiativet 419 263 212 151 134 127 125 81 68 54 Biergarten på Karlskronaplan. Öka trafiksäkerheten i Klagshamn. Spelfestival i Malmö. Skapa en hållbar trafiklösning vid Klagshamnsskolan! Parkourpark i Oxie. Naturbuss till Torup. Gratis lokaltrafik viktig signal! Förbättra informationen om miljögifter i vår vardag. Hemlösa ger oss dålig karma! Anläggande av utomhusgym! Folkets park är ett bra ställe att hänga på men där måste man ju ha medhavd mat och dryck. i gräset på filtar. Kocken på Tröls bjöd dessutom på kycklingwraps, säger Josef Nedstam. Redan 2006 konstaterade Södra innerstaden i en utvecklingsplan att Karlskronaplan är i behov av upprustning. Men än har inget hänt. På håll ser området fint ut men tittar man noga så finns där mycket skräp och hundbajs på gräset och i buskarna så man borde göra något. Jämför man med St Knuts torg så har ju det verkligen ändrats på 15 år. Samma sak borde kunde hända med Karlskronaplan. Och bollen är alltså i rullning. Nu återstår att se vad som händer. Nu är ju sommaren redan i gång så till i år kan det bli tufft att få till det. Målet får bli att en biergarten invigs första maj nästa år, säger Josef Nedstam. Malmös turism slår rekord Stadens besökare omsatte 6,8 miljarder förra året Turiståret 2011 fick en kickstart med handbolls-vm i Malmö. En bra start som slutade med en omsättning på 6,8 miljarder kronor. Trenden är på uppåtgående, säger Johan Hermansson, turistdirektör i Malmö. Handbolls-VM spelades på en rad orter i Sverige i januari 2011. Bland annat i Malmö där Danmark nästan spelade på hemmaplan ända fram till final. Och framför allt danskarna både syntes och hördes på läktarna. Handbollsfesten innebar t Hallå där Därför att effekten av hastighetsvisarna är enormt bra, bättre än vad jag hade kunnat drömma om. En stor hjälp för bilisterna. j Varför funkar det? Jag ser det som en hastighetspåminnare. Den visar om du sköter dig eller inte. De flesta följer den men sedan finns det de där tio procenten som struntar i allt. Vi har mätt upp de som har kört i 150 kilmeter i timmen där maxhastigheten är 40. att Malmö fick besökare från när och fjärran. Besökare som behövde ta sig till arenan, kanske hitta någonstans att sova och någonting att äta. Totalt innebar handbolls-vm en turistekonomisk omsättning på 144 miljoner kronor, enligt en rapport om utvecklingen av turistnäringen i Malmö under 2011. Fantastisk start på 2011 Det var en fantastisk start på året som även innehöll en rad andra evenemang, möten och kongresser säger Johan Hermansson. Handbolls-VM var en fantastisk start på 2011. j Vad använder ni de uppmätta hastigheterna till? Hastighetsvisaren visar ju också om det är något ställe där det körs alldeles för fort. Det är underlag som polisen får ta del av och då kan de skicka ut patrullen dit. De drar kort på löpande band. Och möten och kongresser genererar hotellnätter, restaurangbesök och shopping. Under 2011 gjordes 1 215 950 övernattningar på hotell i Malmö. Den högsta siffran någonsin och en ökning med 6 procent jämfört med 2010. Siffrorna visar också en liten ökning av svenska gäster och en tydlig ökning av utländska gäster Rekordmånga hotellnätter Det har blivit fler hotellrum i Malmö och då ökar kapaciteten vilket givetvis bidrar till en ökad turistekonomisk omsättning. Men det är många samverkande faktorer som bidrar. Precis som under handbollen är det fortfarande danskarna som Varför sätter ni ut fler hastighetsvisare i Malmö? j Mäter den korrekt? De är kalibrerade så att de ska mäta rätt hastighet men jag har sett att de kan flippa ut lite av värmen. I vissa fall när det är både cykel och trafik på samma sträcka kan det bli lite konstigt när den känner av båda fordonen på samma gång eller direkt efter varandra. j Funkar det inte bättre med gupp om man vill få ner hastigheterna? Vi kan inte anlägga gupp överallt. Det är lite en arbetsmiljöfråga också med tanke på busschaufförernas ryggar till exempel. henrik högström dominerar av de utländska besöken, följt av tyskar och britter. Det är de som har varit våra största internationella besöksgrupper under ett antal år, säger Johan Hermansson. Shopping ger mest Turister i Malmö lägger mest pengar på shopping. Efter det kommer transporter, restaurangbesök, logi, aktiviteter och livsmedel. Tillsammans spenderade turister i Malmö alltså 6,8 miljarder kronor. En ökning med 15 procent sedan 2010. I jobb räknat motsvarar årsomsättningen en sysselsättning på 4 758 årsanställda. henrik högström Handbollen växer i Malmö inte bara på elitnivå. Här jublar KFM Lundagårds tjejer över seger under Malmöspelen, en turnering på gräs, som för första gången spelades på Bulltofta i år. 56 lag och cirka 4 000 personer besökte Malmöspelen i slutet av maj. Planen är att tävlingen, som välkomnar alla typer av lag, ska växa: Målsättningen är satt till över 400 lag 2020, säger projektledaren Johnny Neldeborn. foto Kenneth Landgren Olle Thor på gatukontoret Du vet väl att det är 40 km/timmen som gäller? foto Ewa Laevau t Hallå där festivalgeneral Karin Karlsson. foto Christiaan Dirksen Vad är nytt på Malmöfestivalen i år? Vi kommer att ha ett stort hemslöjdstema i år. Allmänheten och föreningar har fått vara med och anmäla intresse om man vill vara med och sticka in ett träd, en parkbänk en lyktstolpe eller vad man vill. Bland annat kommer kungen på Stortorget att få nya kläder, och eleverna på Örtagårdsskolan 7 9 har virkat svenska flaggor. j Varför hemslöjd? Det fångar upp allt från det traditionella till det anarkistiska. Från damer som virkar rosor till de som broderar på träd och skriver politiska budskap. Sedan är det ju en stor retrotrend kring hemslöjd. Skateboardrampen som vi hade på Hamngatan förra året kommer att stå på Stortorget i år, och den ska virkas in med enorma mormorsrutor. j Virkas hela rampen in? Nej, inte där man åker såklart. På sidorna. j Andra trender som Malmöfestivalen upptäckt? Cykling har blivit väldigt stort. Så vi har byggt en unik minivelodrom på Gustav Adolfs torg, där kommer det att vara olika föreningar och stadskamper mellan Stockholm, Köpenhamn, Malmö, Göteborg. Där kommer att vara tävlingar och man kommer att få prova att cykla i den. jnågra flyttar man bör känna till? Dansbanan kommer att återgå till sin gamla plats på Östergatan. Där blir det bland annat en tävling där fyra band gör upp om titeln som det bästa dansbandet i Norden. Sedan är Raoul Wallenbergs park barn- och ungdomsområde igen. Här blir det ungdomsdisco varje dag. Det kommer att vara väldigt roligt att vara mellan 13 och 19 år.h Henrik högström

4 juni 2012 juni 2012 5 Babyboom utmanar förskolekö Drygt tusen barn behöver en förskoleplats senast 1 september om Malmö stad inte ska bryta mot lagen. Nu startar regeringen en utredning för att på sikt kunna tvinga kommuner att betala pengar till de familjer som inte får förskoleplats i tid. Inom fyra månader från det att föräldrarna anmält behov är en kommun skyldig att erbjuda en förskoleplats. Enligt lag. Men det är tufft för Malmö stad, eftersom staden befinner sig i en så långvarig babyboom att det inte längre kan kallas en boom de senaste åren har antalet födda barn i Malmö ökat med ungefär 200 400 barn varje år. Fler barn i 15 år 2011 föddes knappt 5 000 barn, det var då första gången sedan 1996 som antalet födda barn i Malmö minskade jämfört med året innan. Malmö stad skapar under året närmare tusen nya förskoleplatser och i stadens ännu inte klubbade budget för 2013 finns pengar avsatta för 1 600 platser till. Enligt stadskontoret finns inga barn som köat mer än fyra månader. Men stadsdelarna Centrum och Södra innerstaden kritiserades i fjol av Skolinspektionen för olagligt långa köer. anna bjärnmark per intjänad hundralapp höjs skatten med i Malmö nästa år. 10öre Detta ska ge 50 miljoner mer i skattemedel, som ska gå till skola och förskola. Beslutet klubbades igenom i mitten av juni, med en enda avgörande röst. Det är första gången på 18 år som kommunalskatten i Malmö höjs. Företagsoptimism om framtiden j Trots en svag konjunktur och en svajig ekonomisk situation i världen planerar många Malmöföretag för tillväxt. Det visar en intervjuundersökning som Uppstart Malmö gjort med 178 företag. De intervjuade är så kallade tillväxtföretag med 5 30 anställda. Nästan hälften vill anställa kommande år och så mycket som 81 procent vill anställa upp till 5 personer, säger Luciano Astudillo, Uppstart Malmö. Sköter skolgården Att undersöka saker och att studera det egna närområdet ingår i undervisningen. Klassen har fått ansvar för hur skolgården ser ut och visar stolt fram olika planteringar. Runt flaggstången har buskar, blommor och kryddor satts. Sapna Ahmad stryker med fingrarna över en liten planta. Känn, den luktar tuggummi. Den heter pepparmynta. I pallkragar odlas ringblommor, malva, kryddväxter och krasse. Krassen har satts av från förra sommarens krassefrön. På andra sidan skolgården har bar- Grön fokus får skolan att blomstra text Ewa Astly Först hittar Ahmad bara en potatis, liten som en pärla. När han gräver djupare hittar han den ena stora, jordiga potatisen efter den andra. Snart har han och klasskamraterna Sapna och Nanna fått hela plåtskålen full med färskpotatis. Till morgondagens skollunch ska den kokas så att hela klassen kan njuta av den första egna potatisskörden. Vi ville undersöka om det spelar någon roll om man planterar ett frö med grodden upp eller ner. Men det gör det inte, säger Vjosa Januzi och visar hur det har vuxit upp en liten grön solrosplanta från de frön hon planerat. nen planterat både träd och bäroch prydnadsbuskar. Jag kommer att gå hit i sommar för att se hur allt växer, säger Sapna Ahmad. tar läraren Gunilla Göransson. Tanken är att barnen ska fungera som en slags minimiljöcoacher och få andra på skolan och hemma att tänka på miljön. Hemma sparar vi på vattnet och ser till att släcka ljuset nu på sommaren när man inte behöver ha lampor tända, säger Sapna Ahmad, som också börjat odla chili och tomater hemma på balkongen. Årskurs 4 på Kryddgårdsskolan i Rosengård har arbetat med miljöfrågor från många olika perspektiv under hela det gångna läsåret. Den här dagen börjar med att ett av klassens experiment ska utvärderas. Läraren Johanna Bergström ställer fram brickor med plantor i små krukor. I varje kruka finns två lappar, en med texten upp och en med ner. Jag kommer att gå hit i sommar för att se hur allt växer. Miljöbovar och teater Tillsammans med sina klasskamrater har hon varit flitig i miljöarbetet under året. I våras gav klassen ut en tidning, Rosenbladet, med artiklar om miljön de själva skrivit. Eleverna har samlat tomglas och köpt en get i Afrika för pengarna. De har gjort en föreställning om miljöbovar, inspirerade av skräpet kring den miljöstation som ligger bara ett stenkast från skolan. I slutet av maj öppnade en utställning om miljöfrågor på Rosengårds bibliotek som barnen producerat och som visas hela sommaren. Den handlar bland annat om bin och pollinering. Två månader efter att sättpotatisen kom i jorden är de nya potatisarna färdiga att skördas. Nanna Amankwah och Sapna Ahmad gräver upp den ena potatisen efter den andra. Miljötänket genomsyrar allt vi gjort. Nyskördade knölar. Vi har lärt oss att se skillnad på getingar och bin och kollat på en skolmatsedel hur mycket som skulle försvinna om inte bin fanns, säger Ahmad Mekahal. Hållbarhet hela året Miljötänket har fått genomsyra allt vi har gjort under året. Läser vi om vikingatiden så pratar vi också om hur deras matavfall såg ut med kökkenmöddingar, berät- Toarullar ger stöd åt plantorna. Fokus på mat och ekologi Nästa läsår ska eleverna fortsätta att arbeta med miljöfrågor. Då ska det handla mycket om mat och ekologi och kanske kan eleverna göra en egen kokbok, säger Gunilla Göransson. Tillsammans med Ahmad, Nanna och Sapna går hon tillbaka till klassrummet för att stolt visa upp den nyskördade potatisen för resten av klassen. f Fakta Årskurs 4:s miljö- och hållbarhetsarbete genomförs i samarbete med miljöförvaltningen och kom till efter en gemensam idé från lärarna vid Kryddgårdsskolan och Moa Björnsson på miljöförvaltningen. Projektet är treårigt och bekostas av EU-pengar som miljöförvaltningen har fått för sitt arbete med hållbarhet. I projektet deltar också Medea på Malmö högskola som bland arbetar med hur man kommunicerar i närområden. HSBföreningen Hilda har också arbetat med eleverna liksom Skanska kommer att göra under hösten när barnen ska följa byggandet av ett hållbart hus. Under de tre åren projektet pågår arbetar eleverna med olika teman. Efter varje tema producerar barnen en slutprodukt. Det kan vara en tidning, en utställning, en film med mera. Det spelar ingen roll om man planterar fröet med grodden upp eller ner. Ahmad Mekahal undersöker de solrosfrön han planterade för att undersöka den saken. t Hallå där Anna Balkfors, sekreterare i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Varför finns ni? Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö finns för att beslutsfattarna i Malmö vill att det ska finnas förutsättningar för alla Malmöbor att ha en bra hälsa, att växa upp och leva ett gott liv. Idag finns det skillnader som Malmö stad har möjlighet att påverka, och vi håller på att ta reda på vad och hur. j Har något förvånat dig under arbetets gång? Malmös demografiska utveckling. Malmö är en global stad med en otrolig migration. Under tjugo år har det bott 500 000 människor i Malmö nästan dubbelt så många under en viss tidpunkt som bor här idag. En sådan omsättning är ju jättehäftigt, men det utmanar också staden. Finns det boende och struktur för 300 000 medan det i själva verket är 500 000 som passerar staden, så ställer det krav på staden att vara flexibel. Malmös kommunstyrelse beslutade 2010 att tillsätta en kommission för att få fram vetenskapligt underbyggda strategier som kan minska skillnader i hälsa och ge bättre förutsättningar för god hälsa för alla Malmöbor. Bakom skillnader i fysisk och psykisk hälsa finns flera orsaker. Några av de viktigaste är uppväxtförhållande, skolgång, arbete, arbetsmiljö och arbetsförhållande, inkomst, utbildning, boendemiljö och social delaktighet. j Ni har arbetat fram en mängd vetenskapliga rapporter om Malmö och arrangerat ett tjugotal dialogseminarier. Vad händer nu? Nu kommer vi att utifrån underlagsrapporterna, dialog och litteratur att arbeta fram en slutrapport till Kommunstyrelsen som vi presenterar i december. Så just nu bänder vi i materialet för att se vad i detta kommunen kan påverka, vilka effekter man kan förvänta sig och till vilket pris, vad man kan göra på kort respektive lång sikt, om det handlar om riktade eller generella insatser och så vidare. Vi kommer att sammanträda i augusti och oktober, och i mitten av december ska vi lämna över rapporten. j Har Malmö några fördelar? Ja! Malmö är Sveriges och en av Europas snabbast växande städer, samtidigt som staden är bra på ekologiskt miljöarbete. Och jag tror att det finns en god potential i att koppla ihop det klimatsmarta med det hälsofrämjande i framtiden. j Vad är det viktigaste för Malmös framtid, tycker du? Att få med de sociala hållbarhetsfrågorna i all samhällsplanering näringsliv, stadsplanering, samverkan med mera. f Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö åsa lempert Förslagen som Malmökommissionen tar fram ska visa vad Malmö stad och andra aktörer bör göra och hur för att påverka de sociala bestämningsfaktorerna med målet att förbättra förutsättningarna för god hälsa hos Malmöborna livet ut. Malmö är Sveriges och en av Europas snabbast växande städer. 6,5 år skiljer medellivslängden åt mellan män i olika stadsdelar i Malmö, orsakat av olika livsvillkor. Det vill Malmökommissionen ändra på. 14 kommissionärer ingår i Malmökommissionen. Den har också stöd från seniorrådgivare, både internationellt, nationellt och lokalt förankrade personer. Anna Balkfors är kommissionens sekreterare. j www.malmo.se/ kommission

6 juni 2012 foto Lokalxxxarkitekter Vågad Kaptensbro byggs efter festival j Kaptensbron, som sträcker sig över kanalen mellan Drottninggatan och Raoul Wallenbergs park, ska rivas. En ny, bredare bro ska istället få ta hand om de 8 000 cyklister och diverse fotgängare som dagligen tar sig över vattnet just där. Det är Malmös mest belastade gångoch cykelstråk och under byggtiden kommer trafiken att ledas över en tillfällig bro. Den västra sidan av bron blir vågformad, med sitt- och utkiksplatser. I mitten blir det cykelbana och på den östra sidan gång - bana. Bygget och rivandet startar efter årets Malmöfestival och får ta max 10 månader. Till nästa Malmöfestival måste nya Kaptensbron stå klar. barn kommer att få plats på den nya för 90 skola som byggs vid Östra Hindbyvägen i Fosie. Förskolan består av en ny byggnad i två plan och byggs ihop med det befintliga bostadshuset från 1896, som renoveras. Svångremstider för Kirseberg j Stadsdelen Kirseberg beräknas gå back med nästan 16 miljoner kronor i år. Därför genomförs nu olika åtgärder: Till hösten kommer årskurs 7 9, som idag går på Segevångsskolan, att börja på Kirsebergsskolan istället. Både Kirse bergstidningen och restaurangen på Mötesplats Kirseberg läggs ner, och öppettiderna för stadsdelsbiblioteket och medborgarkontoret kommer att förändras. j malmo.se/kirseberg Ryttarföreningar kan få hjälp j Malmös ridklubbar har inte samma villkor som andra idrottsklubbar. Man äger byggnaderna själv och sköter också driften och underhållet, vilket är ekonomiskt tufft. Nu erbjuder sig Malmö stad att ta över två av de anläggningar som ägs av Malmös fyra större ryttarföreningar. Det innebär bland annat att staden får byggnaderna gratis och i utbyte tar på sig ansvaret för att rusta och underhålla dem. Förskolan avgörande för ett barns framtid De klarar sig bättre i skolan text Ewa Astly Sven Persson, professor. En bra förskola betyder en bra start i livet och ger positiva effekter ända upp i vuxen ålder. Vi kan se att de som har gått i förskola klarar sig bättre i skolan, de får större självförtroende, bättre psykisk hälsa och hamnar mer sällan i kriminalitet, säger Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola. Han har i en rapport till kommissionen för ett socialt hållbart Malmö sammanställt forskning kring förskolan och dess betydelse för ett barns utveckling.? Vad tycker du gör förskolan viktig? Sandra Larsson Den pedagogiska miljön är viktig för mig som förskollärare. Där jag jobbar är utomhusmiljön fantastisk. Och i vår närmiljö finns flera parker, bibliotek och hav. Anna och Salomon Dahlqvist Maten är viktig. Personalen är även viktig och att man märker att barnen trivs. Det är så mycket som är viktigt, men är personalen bra så ger sig mycket bara av det. Störst möjligheter där Enligt Sven Persson är förskolan den institution i samhället som har störst potential att kunna medverka till social utjämning och integration. Forskningen har dessutom visat att tidiga insatser är ekonomiskt lönande för samhället. Det är främst kontakten med den pedagogiskt utbildade personalen som gör skillnad för barnen. De kommer in i en miljö präglad av lärande och får samtidigt en trygg relation med vuxna utanför hemmet och familjen. Naturligtvis är det viktigt också att träffa andra barn, helst från olika sociala miljöer, men anknytningen till en vuxen är ändå viktigast och att personalen har en pedagogisk utbildning är en nyckelfråga, enligt Sven Persson. Ytterligare en fördel med förskolan är att den etablerar en tät och vardaglig kontakt med föräldrarna. De träffas dagligen och det finns möjligheter att hjälpa och stödja föräldrarna. Det gemensamma ansvaret för barnen medverkar till att det är lätt att nå varandra och det samspelet fungerar som en brygga till den vanliga skolan, säger Sven Persson. Men det är inte alla barn som går i förskola. I Malmö finns en stor grupp femåringar som står utanför förskolan, men någon undersökning av vilka dessa barn är har inte gjorts. Vi kan inte riktigt svara på vilka de är och varför de inte går i förskola. Det kan vara nyanlända barn och barn till föräldrar som är resurssvaga, är arbetslösa eller har andra problem. Dessa barn skulle ha stor nytta av att gå i förskola, säger Sven Persson. Satsa på personalen Det finns behov av att satsa på att höja kvaliteten i Malmös förskolor. Det kan göras genom att fler barnskötare vidareutbildas till förskollärare och att barngrupper för de yngsta inte innehåller fler än 15 barn. Malmö vill gärna vara känt som barnens stad och en satsning på förskolan skulle få långsiktiga positiva effekter, säger Sven Persson. Enligt honom har Malmös uppdelning i tio olika stadsdelar inneburit problem för förskolan. Det har funnits en rejäl snedfördelning mellan stadsdelarna och de har dessutom konkurrerat om personal. Det har inneburit att den sämst utbildade personalen finns i de minst resursstarka delarna av staden. Men med den nya organisationen för Malmös skolor blir det lättare att genomföra åtgärder på kommunal nivå, säger Sven Persson. Charlotta Claesson Ett varmt och tryggt klimat. Att man känner att barnen blir sedda. Att det finns en pedagogisk riktning i verksamheten och att barnen får vara ute varje dag. En satsning på förskolan skulle få långsiktiga positiva effekter. Johan och William Eriksson Att det finns en gård där ungarna tryggt kan vara ute. Den ska vara nära där vi bor. Det får inte vara för många barn, och tillräckligt med personal. Och att de lagar maten själva. Att barn går i förskola har många positiva effekter långt upp i vuxen ålder. Det är speciellt samspelet med personalen som är viktig. Här ser vi Vanja Rudin-Ohlsson, Theis Lockby, Saga Ignberg och Inaaya Mughal tillsammans med barnskötaren Leonora Toska. Kirseberg satsar på Små barn I Kirseberg har förskolorna i flera år arbetat med speciella anknytningspersoner för barn som behöver extra stöd. Framgången gör att projektet nu blir permanent. Metoden bygger på ett nära samarbete med föräldrarna från förskolan, berättar Lena Wahlgren, folkhälsosamordnare som har ansvarat för projektet Små barn. Ibland är det föräldrarna som kommer till oss och ber om hjälp om de har det besvärligt, ibland är det förskolan som ser att ett barn behöver extra stöd Det är både svensk och internationell forskning om anknytning som ligger till grund för arbetet. Vad betyder nära relationer under de första åren i livet? Kan man bryta det sociala arvet och att ohälsa förs vidare mellan generationerna? Våga hjälpa i tid Om vi från samhällets sida bara vågar kroka arm och verkligen finnas nära när det är svårt och besvärligt kan mycket göras. Men det är viktigt att våra anknytningspersoner har en bra utbildning, stor erfarenhet och får bra stöd och handledning eftersom arbetet alltid innebär att de involverar sig själva, säger Lena Wahlgren. Tidig insats räcker långt Att det är mest effektivt att ge hjälp under de tidiga åren visar all forskning. Allt för ofta väntar vi och hoppas att allt ska lösas av sig själv, säger Lena Wahlgren och fortsätter: Men det innebär stora omkostnader för det barn som hamnar snett, för familjen och för samhället. Vi har den kunskap som behövs och det är bara att omsätta det i konkret arbete. Vi har naturligtvis också möjlighet att hjälpa föräldrarna med deras problem. I dag finns anknytningspersoner på många förskolor i Kirseberg. Vi hoppas så småningom kunna få det på alla avdelningar i förskolan, säger Lena Wahlgren. Ewa astly Allt för ofta väntar vi och hoppas att allt ska lösa av sig själv juni 2012 7 Malmö får underkänt i hemspråk I Malmö bor människor med ursprung i 171 länder världen över. Bland svenska storstäder har Malmö störst andel barn med annat modersmål än svenska. Men andelen barn som får modersmålsstöd är lägre än i andra storstadsområden. Det här är något som skolinspektion har anmärkt på och pedagogikprofessor Sven Persson, Malmö högskola, instämmer i kritiken och menar att fler barn i förskolan måste få modersmålsstöd. Det är viktigt om förskolan ska kunna vara en arena för integration, säger han. Pedagogiken viktigare I några av de mest invandrartäta stadsdelarna satsas nu på flerspråkig personal inom förskolan. Men det räcker inte. Det har visat sig att det är viktigare att ha pedagogiskt utbildad personal på en förskola än att ha flerspråkig personal utan pedagogisk utbildning, säger Sven Persson. Han föreslår därför att det under den kommande perioden satsas ordentligt på att tvåspråkig förskolepersonal får möjlighet att vidareutbilda sig för att få den pedagogiska kompetensen. Viktig kommunikation Det är viktigt att kunna prata med barnet på dess eget språk men det är också viktigt vad kommunikationen innehåller. Ett annat förslag som han ger i den rapport om förskolan han har skrivit till Malmökommissionen är att avdelningar med tvåspråkighet främst organiseras för små barn medan avdelningarna för de lite äldre har större fokus på svenska. EWa astly 75,2 procent av Malmös niondeklassare är behöriga till en högskoleberedande gymnasieutbildning. Det innebär att Malmös skolresultat fortfarande är kvar på en lägre nivå än resten av landet. Flest behöriga har Rönnenskolan 98 procent. Lägst antal behöriga har Rosengårdsskolan, som dock höjt sitt resultat med 14 procentenheter sedan höstterminen. I den skolan har man börjat med språkutvecklande ämnesundervisning då många av eleverna har ett annat modersmål än svenska.