Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Relevanta dokument
Polisens trafiksäkerhetsarbete.

POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET

Polismyndighetens strategi för trafik som metod

motorc för åren , version 1.0

Samverkan för säker cykling

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Trafiksäkerhet. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr.

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!

Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b

NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress )

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsläget 2017

Det började NTF bildas. Alvar Thorson uppfinner reflexbrickan.

LEVERANS, TILL VILKET PRIS?

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

Publikation 2006:106. Trafik. säkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Utvärdering av. Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt. Skelleftemodellen

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Handlingsplan 2016/2017. Samverkansavtal mellan Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde Skaraborg och Karlsborgs kommun

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

Trafikinsats Region Mitt Västernorrland

Hastighetsöverträdelser

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge.

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga Ditriktet i Malmö

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Publikation 2007:95. Trafik. säkerhet. Resultat från 2007 års trafiksäkerhetsenkät

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Alkolås efter rattfylleri

Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Säkerhetsplan för vägtrafiken (utkast )

Publikation 2009:110. Trafik. säkerhet. Resultat från 2009 års trafiksäkerhetsenkät

Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Trafiksäkerhetsprogram

Publikation 2000:37. Trafik. säkerhet. Resultat från 1999 års enkätundersökning

Handlingsplan Trygg och säker

Trafiksäkerhet. Regional resultatrapport 2013

IT-projektet ya svenskar i trafiken

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

Minskad andel alkohol och narkotika i trafiken

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

PUBLIKATION 2006:129. Trafiksäkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät i Region Stockholm

Polisens trafiksäkerhetsarbete. Bengt Svensson, Poliskommissarie, Polisens Utvecklingsavdelning

Samverkansöverenskommelse och medborgarlöfte för Sölvesborgs kommun år Innehåll och uppföljning

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Poliser i trafiken eller automatiska övervakningsmetoder?

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011

Trafiksäkerhetsinformation i kommunen

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Alkolås efter rattfylleri

Skadade i trafiken 2009

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden

Alkolås efter rattfylleri

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2012

Handlingsplan

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2017

Oskyddade Trafikanter

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

NTF:s Verksamhetsinriktning Förslag till Kongressen 2017

Redovisning från 2016 års Insatsveckor NTF RAPPORT 2017:2

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut

Alkolås efter rattfylleri

Samverkan Trygg och säker stad

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Publikation 2002:56. Resultat från 2001 års enkätundersökning

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transkript:

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11

STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL 1 INLEDNING...3 1.1 Uppdrag enligt Nollvisionen...3 1.2 Stora utvecklingsmöjligheter finns...3 2 STRATEGISK INRIKTNING...3 2.1 Från trafikövervakning till trafiksäkerhetsarbete...4 2.1.1 Samverkan...4 2.1.2 Arbetet utförs av alla poliser...4 2.1.3 Förändra beteenden genom ökad kontroll och rapportering...4 2.2 Likvärdig verksamhet i hela landet...4 2.3 En del av i den övriga brottsbekämpningen...5 3 PRIORITERINGAR...5 3.1 Hastighet...5 3.2 Nykterhet...6 3.3 Skyddsutrustning bilbälte, bilbarnstol och hjälm...6 3.4 Aggressiv körning...6 4 ORGANISATION OCH ANSVAR...6 4.1 Rikspolisstyrelsen...6 4.2 Polismyndigheterna...7

STRATEGI 3 (7) 1 Inledning 1.1 Uppdrag enligt Nollvisionen Riksdagens beslut om Nollvisionen med delmålet maximalt 270 dödade i vägtrafikolyckor år 2007 är en stor utmaning. Nollvisionen gäller för alla aktörer på vägtrafikområdet. Den innebär att vägmiljön ska göras så säker som möjligt och att trafikanterna följer trafiksystemets regler. Polisens viktigaste uppgift för att nå etappmålen i Nollvisionen är att: förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken genom att delta i olika brottsförebyggande åtgärder. bidra till att trafikanter följer trafikreglerna genom att kontrollera efterlevnaden och rapportera dem som bryter mot reglerna. 1.2 Stora utvecklingsmöjligheter finns Utvärderingar har gjorts som påvisar stora skillnader mellan polismyndigheternas insatser. De har också tydliggjort vilka möjligheter Polisen har att bidra till att minska antalet dödade och skadade i vägtrafiken. 1 En rad utredningar påvisar att det finns stora möjligheter att utveckla Polisens trafiksäkerhetsarbete. 2 2 Strategisk inriktning Polisens nationella strategi för trafiksäkerhetsarbete i vägtrafik och terräng ska leda till att: vidga Polisens insatser på trafikområdet från trafikövervakning till trafiksäkerhetsarbete polismyndigheternas ambitionsnivå när det gäller trafiksäkerhetsarbetet ska vara likvärdig i hela landet och de ska arbeta mer enhetligt. Lokala variationer ska dock tillåtas Polisens insatser på trafikområdet ska vara en del av Polisens brottsbekämpning i övrigt 1 Strategier för ökad regelefterlevnad på trafikområdet, ISBN 91-7267-197-1, Lunds Universitet 2005:1, Svensson, M. 2 En nationell strategi för Polisens trafikövervakning, år 2001, Trafikövervakningen i En nationell Polis (POL 339-4478/04), Fordonskontroll på väg (POL 331-3800/02), Inspektion av polisens tillsyn av farligt gods (VKA 128-3028/05)

STRATEGI 4 (7) 2.1 Från trafikövervakning till trafiksäkerhetsarbete Att utveckla trafikövervakningen till ett trafiksäkerhetsarbete innebär bland annat att även arbeta förebyggande. Fler trafikbrott kan förebyggas genom ett planerat och underrättelsebaserat arbete. 2.1.1 Samverkan Ett effektivt trafiksäkerhetsarbete bygger på samverkan: mellan polismyndigheter mellan polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen med externa aktörer på nationell, regional och lokal nivå Det förebyggande arbetet stärks genom samverkan och möjligheten att optimera användningen av våra resurser och kompetenser ökar. 2.1.2 Arbetet utförs av alla poliser För att få effektivitet i trafiksäkerhetsarbetet och hantera den omfattning av kontroller och rapportmängder som krävs, ska alla poliser i yttre uniformerad tjänst delta. För vissa särskilda åtaganden krävs specialistkompetens som ska finnas att tillgå i samtliga polismyndigheter, som egen resurs eller i samarbete med andra polismyndigheter. 2.1.3 Förändra beteenden genom ökad kontroll och rapportering Forskning har påvisat att poliskontroll är samhällsekonomiskt effektiv om den utförs på rätt sätt. Bäst resultat ger hastighetskontroll, nykterhetskontroll och bälteskontroll. Stora kontroll- och rapporteringsvolymer, speciellt när regelefterlevnaden är låg, påverkar trafiksäkerheten i positiv riktning. Trafiksäkerhetsforskare bedömer att per 100.000 nykterhetskontroller räddas fyra personer från att omkomma i trafiken. Vid rapportering ska ordningsföreläggande användas i så stor utsträckning som möjligt. 2.2 Likvärdig verksamhet i hela landet Att Polisen ska bedriva en verksamhet som är likvärdig i hela landet är en självklarhet för medborgarna. Att behandlas likvärdigt ur ett rättssäkerhetsperspektiv är en demokratisk rättighet och medborgarna förväntar sig att Polisen upprätthåller trygghet, säkerhet och ordning på likvärdig nivå i hela landet. Vid granskning har det visat sig att det finns stora skillnader mellan polismyndigheternas trafiksäkerhetsarbete.

STRATEGI 5 (7) Mot denna bakgrund är det viktigt att vi skapar en gemensam plattform bestående av en nationell strategi och handlingsplan och att vi tillämpar en nationell taktik i genomförandet. Polisen ska arbeta mer enhetligt och använda den gemensamma metoden för verksamhetsplanering och uppföljning som finns, Polisens resultatredovisning. Genomförandet av trafiksäkerhetsarbetet ska vara planlagt och underrättelsebaserat enligt Polisens underrättelsemodell. 2.3 En del av i den övriga brottsbekämpningen Kriminella personer färdas i trafiken och använder fordon som brottsverktyg. Mellan brottslig verksamhet och olycksinblandning i trafiken finns mycket starka samband. Den information en polisman kan få i samband med en kontroll av fordon och förare kan motivera att polismannen med stöd av annan lagstiftning vidtar ytterligare åtgärder i syfte att utreda andra brott än brott mot trafiklagstiftningen. 3 Prioriteringar För att bidra till att färre dödas och skadas i trafiken är det särskilt angeläget att ingripa mot hastighetsöverträdelser, trafiknykterhetsbrott, underlåtenhet att använda skyddsutrustning som bilbälte, hjälm och bilbarnstol samt aggressiv körning. När det gäller prioriteringarna görs åtaganden i samband med den årliga planeringen som ligger till grund för den nationella verksamhetsplanen. Arbetet med samtliga prioriterade områden innebär att kontroller och provtagning ska utföras planlagt och underrättelsebaserat samt i stor omfattning. 3.1 Hastighet Hastigheten har avgörande betydelse vid utgången av en trafikolycka. Om alla höll hastighetsbegränsningarna beräknar trafiksäkerhetsforskare att 100 liv sparas i trafiken varje år. Ett sätt att bidra till sänkta medelhastigheter och ökad trafiksäkerhet är att sänka rapporteringsgränsen vid hastighetskontroll. Gränsen regleras i handlingsplanen. Samma gräns ska tillämpas oavsett vilken metod som används.

STRATEGI 6 (7) 3.2 Nykterhet Varje dag görs många bilresor i Sverige med rattfulla förare. Av de bilförare som omkom år 2001 hade 24 procent alkohol i kroppen. Vid singe lolyckor var siffran 38 procent. Svenskarnas alkoholförbrukning har under en lång tid ökat, vilket fö r- väntas öka antalet rattfylleribrott och dödsolyckor. En stor del av de förare som är inblandade i trafikolyckor har mycket höga promillehalter vilket tyder på ett alkoholberoende. 3 Drogpåverkade förare är ytterligare en olycksbelastad grupp trafikanter som många gånger dessutom är brottsaktiv i andra hänseenden. Utöver de nykterhetskontroller som genomförs ska Polisen samverka för att motverka alkohol- och drogberoende. Exempel på det är Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) som bygger på ett nätverk mellan Polisen, socialtjänsten, sjukvården och kriminalvården, m.fl. 3.3 Skyddsutrustning bilbälte, bilbarnstol och hjälm Bilbältet är den absolut viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen både i framsätet och i baksätet. Barn behöver mer skydd i bilen än vuxna för att klara de påfrestningar som en krock kan innebära. 4 Om alla använde bälte skulle ca 100 liv sparas varje år. Genom att använda bilbälte halveras risken att dödas eller skadas allvarligt vid en kollision. 5 Genom att använda hjälm kan antalet dödade och skadade i trafiken reduceras. Framför allt mopedister är en utsatt grupp med låg regele f- terlevnad när det gäller hjälmanvändning. 3.4 Aggressiv körning Aggressiv körning definieras som en körstil som inkräktar på andra medborgares säkerhet. Aggressiv körning medför en hög olycksrisk och orsakar många allvarliga olyckor varje år. Exempel på aggressiv körning är: för korta avstånd mellan fordon, farliga omkörningar, körning mot rött ljus och olagliga tävlingar på väg. 4 Organisation och ansvar 4.1 Rikspolisstyrelsen 3 Alkohol, droger och trafik, Broschyr från Vägverket och www.vv.se 4 Vägverkets webbplats: www.vv.se 5 Vägverkets webbplats: www.vv.se

STRATEGI 7 (7) Rikspolisstyrelsen ansvarar för den strategiska ledningen av Polisens trafiksäkerhetsarbete. Det innebär att: göra analyser utarbeta strategier skapa förutsättningar för ett samlat agerande utveckla tekniska hjälpmedel utvärdera effekter och resultat Rikspolisstyrelsen ansvarar vidare för samordningen av den nationella operativa styrningen genom verksamhetsförutsättningar, handlingsplaner och gemensamma insatser. 4.2 Polismyndigheterna Polismyndigheterna ansvarar för att omsätta nationella strategier och planer till lokala planer och operativ verksamhet. Det innebär att: i de lokala planerna beakta de lokala perspektiv som kan finnas planera och delta i gemensamma insatser i ledningen av verksamheten skapa goda förutsättningar att leva upp till strategier och handlingsplaner dimensionera verksamheten när det gäller poliser i yttre tjänst och anställda med specialistkompetens följa upp och återrapportera verksamhetens effekter och resultat