Verksamhetsberättelse för 2004

Centrum för Samisk forskning (CeSam) Umeå universitet Verksamhetsberättelse för 2004 I verksamhetsplanen anges att CeSam:s uppgift är att öka kontaktytan och samarbetet mellan de forskare i Sverige som idag är verksamma inom forskning med samisk tematik. Man bör dessutom verka för en väsentlig utökning av densamma, samt stärka rekryteringen till sådan forskning. Forskningen med samisk tematik bör ske i ett nära samarbete mellan olika universitet och högskolor, i Sverige såväl som internationellt. Detta har också prioriterats under arbetsåret 2004 och följande verksamhetsberättelse åskådliggör att vi lyckats väl i våra föresatser. Allmänt Centrum för samisk forskning, CeSam, är en relativt nyetablerad centrumbildning vid Umeå universitet, som inrättades av universitetsstyrelsen den 1 april år 2000, och där verksamheten inleddes den 1 september samma år. I administrativt hänseende sorterar CeSam under den Humanistiska fakulteten. Anledningen till att universitetet och fakulteten har bestämt sig för att satsa på, understödja och utveckla samisk forskning är att man har haft en omfattande, tvärvetenskaplig och framgångsrik forskningstradition inom det samiska forskningsfältet som man vill värna om, men också förstärka och utveckla. Rektor och dekanus har också särskilt påpekat att CeSam utgör en viktig hörnsten i uppbyggnaden av universitetets profilprogram "Det nordliga rummet". I det målprogram som upprättats för verksamheten vid CeSam (prot. 00 10 02 10) stadgas att centret skall fungera som en resurs i forskning och forskarutbildning och utgöra ett forum och en mötesplats för de institutioner och avdelningar vid Umeå universitet och övriga universitet och högskolor i landet som bedriver forskning om samer, samiska språk och samiska förhållanden i övrigt. CeSam:s verksamhet och framtida planer finns angivna i en särskild strategiplan, som kontinuerligt revideras av styrelsen. Under 2004 har centret allt mer funnit sina former. Aktivitetsytorna är omfattande och det är väsentligt att sträva efter utökade resurser i det framtida arbetet. Institutionens organisation CeSams arbete leds av en styrelse under ordförandeskap av Marit Myrvoll vid Høgskolan i Tromsø. Vice ordförande är Daniel Lindmark, tillika representant för Humanistiska fakulteten. Styrelsen består vidare av en representant för Institutionen för arkeologi och samiska studier, Roger Engelmark, två representanter för övriga fakulteter och enheter, Dieter Müller och Torgny Mossing, en representant för Svenska samernas riksförbund, Per Gustav Idivuoma, en representant för forskarstudenterna, Christina Åhrén och en representant för grundutbildningsstudenterna, Nils Blixt. Som adjungerad sekreterare vid mötena verkar

kanslichefen vid Humanistiska fakulteten, Peter Sedlacek. Under 2004 hade CeSam:s styrelse fyra sammanträden. Under styrelsen verkar föreståndaren Peter Sköld som ledare för CeSam (100%). Kontinuerliga personalmöten äger rum, men eftersom organisationen är så liten erbjuds dagliga möjligheter till diskussioner. Verksamhetsplaneringen förankras på centrumbildningen samt revideras och godkänns av styrelsen, varvid de två studentrepresentanterna medverkar på lika villkor som övriga styrelsemedlemmar. Personal De anställda vid Cesam är en föreståndare (100%), en sekreterare (75%) och en vik. universitetslektor (50%). Föreståndare under 2004 var professor Peter Sköld (f. 1961) 50% (1/1-30/6), 100 % (1/7-31/12). Gretha Gustafsson (f. 1950) tjänstgjorde vid ingången av 2004 anställningen som sekreterare på 50%, en omfattning som i september utökades till 75% tjänstgöring. Personal Antal Varav: Antal Varav: (källa: Primula) heltid Kv % Män % heltid Kv % Män % Tillsvidare- o visstidsanställningar 2 25% 75% 2 50% 50% Vikariat Varav lärare/forskare - prof 1 - lektorer 0,5 1 - adjunkter 0,5 - doktorander - fo ass - övr lär/fo adm pers 0,5 0,5 tekn pers Åldersstruktur åldersintervall Lärare/fo Dokt Adm/tekn o övr Lärare/fo Dokt Adm/tekn o övr 0-29 0% 0% 30-39 1 0% 0% 40-49 1 67% 0% 50-59 1 33% 100% 60-0% 0% 100% 100% Antal personer 2 1 1,5 0 0,5 Frånvarostatistik Sjukledighet i dagar 0 Under året har Per Axelsson gått steg 1 i UPC:s pedagogiska utbildning (steg 2 klaras av under 2005). Administratören Gretha Gustafsson har gått utbildning i Adobe Professional samt deltagit i EA:s kontinuerliga utbildningar. Jämställdhet Eftersom CeSam bara består av tre anställda personer har ingen särskild jämställdhetsplan upprättats. Under 2004 har fördelningen varit två män och en kvinna på arbetsplatsen.

Arbetsmiljö Vid ingången av 2004 var CeSam:s verksamhet förlagd till tre rum i Naturvetarhuset. Ett fjärde rum disponeras som fikarum. Vare sig läget på campus eller rummen i sig kändes som en bra och definitiv lösning. Intresse att få ta del av rum i Förvaltningsbyggnaden anmäldes inför hösten 2004. Den slutligen kom emellertid att bli att CeSam i oktober flyttade över till Norra Beteendevetarhuset. Eftersom CeSam tillsammans med Avdelningen för historisk demografi och Demografiska databasen gått samman i Centrum för Befolkningsstudier (CBS) är detta en förträfflig lösning. Lokalerna är mycket fina och ändamålsenliga. Vi har nu tillgång till representativa gemensamma utrymmen, sammanträdesrum och förråd. Möjligheterna till samtal och planering är bra, varför den psykosociala arbetsmiljön får betraktas som mycket god. De anställda trivs och sekreteraren har från 1 oktober 2004 utökat sin tjänstgöring från 50% till 75%, som ett led i återställningsarbetet efter en sjukskrivning på 100% i början av 2003. Samtliga anställda deltar på ett naturligt sätt i arbetsmiljöarbetet. Miljö CeSam delar Umeå universitets miljömål. I handlingsplanen ingår ett öka medvetenheten om rutiner som minskar t ex förbrukning (dubbelsidig kopiering och våningsgemensam printer). Vi eftersträvar också en ökad användning av e-post för extern och intern information och satsar på att tillhandahålla en informativ hemsida. I Norra Beteendevetarhuset finns tillgång till soprum, för sortering och återvinning av papper, glas, plast och metall. Förbrukningsmaterial såsom tonerkassetter sänds åter till Umdac efter användning. Vi försöker även undvika produkter av engångstyp och uppmuntrar till alternativa och miljövänliga resor. Under det kommande året ska personalen samlas för att gemensamt diskutera gällande miljöplan i de nya lokalerna. En person vid avdelningen har genomgått miljöutbildning. Likabehandling och mångfald Nyanställda informeras om likabehandlingslagen i samband med introduktionen. Eftersom CeSam inte bedriver undervisning har vi heller inga möjligheter att tillämpa lagen i studentsammanhang. Som ett led i strävandet till mångfald är det en prioriterad del av CeSam:s målsättning att öka representationen av samiska personer i verksamheten. Grundutbildning Eftersom CeSam har en övergripande verksamhet deltar man inte i grundutbildningen med egna aktiviteter. Föreståndaren har dock adjungerats till undervisning under året, bland annat vid tre tillfällen (Östersund, Jokkmokk och Vilhelmina) inom kursen Rennäring Skogsbruk i regi av Skogsvårdsstyrelsen samt vid en kurs i medicinhistoria vid Institutionen för Historiska studier, Umeå universitet. Därtill har föreståndaren deltagit av fortbildningen av lärare vid Hammarskolan i Vännäs.

Målsättningen vid CeSam är att stärka inslagen av samisk tematik inom samtliga ämnesområden i syfte att förbättra de generella och specifika kunskapsnivåerna, samt underlätta en ökad rekrytering till forskarutbildningen. Kontakter är etablerade med Fakulteten för lärarutbildning vid Umeå universitet i syfte att arbeta för en implementering av ett samiskt moment vid grundutbildningen av lärare. Detta arbete kommer att prioriteras högt i den fortsatta verksamheten. Det bör bli lättare för studenter vid landets universitet och högskolor att välja kurser eller kursmoment med samisk tematik. Möjligheterna till distansundervisning måste utvecklas och de olika behoven noga ses över. Kompetens bör tillhandahållas för de studenter som önskar fördjupa sina kunskaper i form av examensarbeten eller uppsatser. Det måste finnas en lyhördhet för såväl specifika samiska önskemål, som från andra håll i samhället. Institutet bör utgöra ett kunskapscentrum för den samerelaterade forskning och utbildning som bedrivs i landet och internationellt. Ett konkret uttryck för denna strävan är det samarbete som pågått tillsammans med projektet Den Lärande Mötesplatsen under ledning av Helen Larsson vid Lapplands Kommunförbund (LKF) i Kiruna. Projektet avslutades 31 december 2004. Här arbetas med distansundervisningens utbyggnad och anpassning till det samiska behovet och med tillskapandet av ett kursutbud som i sin förlängning skapar vägar in i forskarutbildning. På Umeå universitet berör tillskapandet av en samisk strategiplan även väsentliga delar av forskarrekryteringen och institutionernas möjligheter och beredvillighet att ägna sig åt den samiska tematiken. Denna problematik har nyligen diskuterats vid ett möte med Högskoleverket (HSV) och planer för samverkan finns. CeSam försöker ta ett stort ansvar när det gäller internationalisering av utbildning och forskning. Ett viktigt samarbete sker tillsammans med University of the Arctic och implementeringen av Bachelor of Circumpolar Studies vid Umeå universitet. Peter Sköld är universitetets delegat i UArctic:s Council (rådsförsamling), därtill ledamot av The Academic Quality Control Group och Research Outreach Program Team. Sköld deltog också med en presentation vid Föreläsning vid konferensen Betydningen av- og behovet for utdanning og forskning innenfor samisk kultur og historie med spesiell fokus på de sørsamiske miljøene på Helgeland og i Västerbotten, Hattfjelldal, Norge 22-23 januari 2004. I samarbete med Institutionen för historiska Studier och Institutionen för Arkeologi och samiska studier höll Peter Sköld föreläsningen The Sami Population and Historical Sources på Sommaruniversitetskursen Contemporary Sami History and Culture, Umeå universitet, 16 augusti 2004. Forskning I verksamhetsplanen uttrycks som konkreta målsättningar för år 2005 att utöka CeSam:s ansvarsområde med internationaliseringsuppgifter inom Barentsprojekt och University of the Arctic. Att utöka insatserna för forskningssamordning, samt att sammanställa en ansökan om att bli en nationell resurs för samisk forskning i Sverige. Redan under 2004 inleddes dessa ansatser, på ett framgångsrikt sätt. Befolkningsdatabas över Sápmi 1750-1900 Ett mycket glädjande besked kom när Vetenskapsrådet meddelade att man beslutat att tilldela projektet Befolkningsdatabas över Sápmi 1750-1900 3,6 miljoner kr för åren 2005-2007, med CeSam som en viktig medaktör. Det är det största enskilda beloppet som Vetenskapsrådet

delar ut i år till longi-tudinella databaser. Pengarna kommer att användas till Demografiska databasens registreringsarbete i Karesuando, där elva personer är anställda. Genom projektet kommer ett unikt material att bli digitalt tillgängligt och fantastiska möjligheter till framtida forskning öppnas. Projektet Befolkningsdatabasen över Sápmi syftar till att datorisera informationen i samtliga kyrkböcker för två församlingar i det nord-samiska området och ytterligare tre i det sydsamiska. Dessa data kommer att kunna erbjuda en fantastisk forskningspotential vänd mot ett flertal akademiska områden. Forskningen i Sverige har ett stort ansvar att beakta urbefolknings-problematiken i ett historiskt såväl som nutida perspektiv. Allmänheten, politiker och andra beslutsfattare, personer inom olika organisationer och samerna själva saknar till stor del en fullgod bild av koloniseringsepoken i det samiska området. Det beror i grund och botten på att det saknas forskningsresultat att ge oss svaren på alla de olika frågorna som ställs. Befolkningsdatabasen över Sápmi fyller just detta syfte, att erbjuda ett underlag för analyser som i slutändan kan förbättra både de allmänna och de akademiska insikterna i urbefolkningsområdet. De svenska kyrkböckerna erbjuder ett unikt material, som sedan 30 år registreras av Demografiska databasen vid Umeå universitet. Det är möjligt att få fram uppgifter från födelse till död för varje person, svensk såväl som samisk. Familjebildande, barnafödande, flyttningar, läsbetyg och dödsorsaker är bara några av alla de variabler som finns med för perioden ca. 1750-1900. Bearbetningen av de tidigare regionerna, främst områdena runt Sundsvall, Skellefteå och Linköping, utgör idag en av världens största individdatabaser med historiska källmaterial. Dess material har använts av forskare från hela världen och analyser återfinns i flera hundra vetenskapliga artiklar och drygt 60 doktorsavhandlingar. Forskningssamarbetet mellan universitet och högskolor i det cirkumpolära området blir allt intensivare. Detsamma gäller de forskare som på olika sätt intresserar sig för urbefolkningar på andra håll i världen. Sverige, och ytterst Befolkningsdatabasen i Sápmi, medger väsentligt bättre möjligheter än annorstädes att testa teorier som formulerats och finna svar på frågor om vad som hänt och händer i områden som utsätts för ett politiskt och demografiskt tryck utifrån. När röstlängden till det svenska Sametinget skulle utformas för tio år sedan konkretiserades den identitetsproblematik som länge funnits kring det samiska. Datoriseringen av kyrkboksmaterialet erbjuder möjligheter till genealogiska kartläggningar, som kan ge svaren på en lång rad av relaterade frågor. Detta är inte minst av stort samiskt intresse. Forskningen kring den demografiska utvecklingen i det samiska ursprungsområdet har varit förvånansvärt försummad av den tidigare forskningen. Några av de områden som den nutida forskningen visar stort intresse för är de samiska lappskattelanden, flyttningarna och hälsoutvecklingen. Samerna har oftast betraktats som en homogen grupp med gemensamma intressen, näringar, politiska viljor och demografiska erfarenheter. Det är emellertid inte korrekt. Samerna kan delas upp i olika grupper efter språk, arbete, geografisk hemort och andra kulturella särdrag. En stor utmaning för forskningen handlar om att belysa dessa förhållanden och att föra kunskapen vidare. Genom det unika materialet i Befolkningsdatabasen för Sápmi kommer Sverige att spela en framträdande roll i ett internationellt jämförande forskningsperspektiv. VR:s utlysning om stöd till starka forskningsmiljöer Centrum för Befolkningsstudier och CeSam har av Vetenskapsrådet nominerats för medel till starka forskningsmiljöer. 264 ansökningar hade inkommit och totalt 27 bidrag nominerades, varav 7 i ämnesområdet humaniora/samhällsvetenskap. Kraven har varit mycket hårda och endast forskningsmiljöer som är världsledande har kommit i fråga. CBS och CeSam är de enda i samtliga kategorier som är hemmahörande vid Umeå universitet. De nominerade ansökningarna granskades under december av en internationell expertgrupp som föreslår vilka

som bör beviljas. Beslut fattas av Vetenskapsrådets styrelse 16 februari 2005. Cirka 10 ansökningar kommer att beviljas stöd om vardera 3-5 miljoner kronor per år i fem år. Barentsforskning CeSam deltar genom Peter Sköld och Per Axelsson i flera forskningsprojekt. Ett samarbetsprojekt i form av ett närverkssamarbete, The Modernisation Process in the Barents Region, har beviljats finansiellt stöd med 300 000 NOK årligen i tre år, från och med 2004. Cesam ingår i samarbetet som ansvariga för den samiska delen. Huvudansvarig: Lars Elenius, Luleå Tekniska Universitet (Lars.Elenius@ies.luth.se). Nätverkets syfte är att jämföra olika aspekter av Barentsregionens moderniseringsprocess. Tidsmässigt innefattar undersökningsperioden en parallell förändring i de nordiska länderna och Ryssland, med tillskapandet av demokrati respektive kommunism före första världskriget fram till EU:s expansion och Sovjetunionens fall 1991, som leder till Rysslands återskapande. Tillkomsten av Barentsregionen 1993 är en del av en mer globaliserad och regionaliserad värld. Inom nätverket har forskningsområden valts, vilka lämpar sig väl för internationella och interregionala jämförelser och dessutom har relevans för hela den undersökta tidsperioden. Tre huvudteman har formulerats: The use and abuse of history, The industrialisation process och The regional identity. Forskningen kring valda forskningsområden presenterades konferensen The Use and Abuse of History, 29-30 oktober i Luleå. Peter Sköld deltog i styrgruppsöverläggningar och Per Axelsson var sessionsordförande samt gav presentationen Continuity or Change? Life science and Sami during the second part of the 20 th century. Projektet fortsätter med konferenser under 2005 och 2006. Nätverkets deltagare är mestadels historiker vid universiteten i Luleå, Umeå, Tromsø, Oulu, Archangelsk, Petrozavodsk och Syktyvkar. På en vetenskaplig nivå syftar nätverkets aktiviteter till ökad insikt i de olika historievetenskapliga forkningstraditionerna, källkritiskt granskande etc. i Barentsregionen. Barents 2010 är ett projekt som bland annat uppbär finansiering från EU och innefattar tretton regioner i fyra länder och där många etniska grupper återfinns. Skillnader i kultur och rättsliga ramverk har visat sig skapa problem och därmed hämma samarbetsmöjligheter. Därtill är det en region som präglas av avfolkning. Barents 2010 har som huvudsyfte att utveckla en strategi och aktionsplan för framtida samarbeten i Barentsregionen. Därför har man bildat fem olika workpackages (WP) med inriktningar som kommunikation, miljö etc. Peter Sköld ingår där i en styrgrupp som arbetar med "Research and higher education". Syftet med detta WP är att anordna nätverkskonferenser mellan lärare och forskare för att stimulera nya samarbeten och forskningsprojekt. Förhoppningen är att detta ska leda till minst 5 nya samarbetsprojekt. Därför vill vi i detta läge få kunskap om vilka samarbeten på universitetsnivå som redan existerar inom regionen (stora som små) och deras ambitioner att utvecklas. Vid Conference on Higher Education and research in the Barents Region, Tromsø 11-13 maj 2004, gav Peter Sköld presentationen Indigenous Identities. CeSam var också medarrangör av denna konferens. Det finns också en hemsida där mer information om Barents 2010 finns tillgänglig. Adressen dit är: http://www.barents2010.net. Arktisk forskning UArctic består av 72 universitet och högskolor i det cirkumpolära området, idag innefattande de fem nordiska länderna samt Kanada, USA och Ryssland. Verksamheten består av flera programdelar. De två viktigaste berör utbildning och forskning. Peter Sköld gav föreläsningen Research, higher education and the northern dimension vid Council of the University of the Arctic, Fairbanks, Alaska 18 maj 2004. Han deltar dessutom med att utveckla forskningssamarbetet och är ledamot av Research Outreach Program Team. Sköld är som redan nämnts därtill ledamot av UArctic Council och av The Academic Quality Control

Group. Ett stort problem är att Sverige inte avsätter nationella medel till UArctic, varför Sköld lett ett samarbete med Luleå Tekniska Universitet i syfte att uppvakta Utbildnings- och Utrikesdepartementen i frågan. Peter Sköld har under 2004 valts in som ledamot av 2nd International Conference on Arctic Research Planning (ICARP II), som har till uppgift att strategiskt planera den arktiska forskningen i ett tioårsperspektiv. Han tillhör där working group 11 med ansvar för Arctic Science in the Public Interest. Vid ett symposium i Rovaniemi, Finland 11-12 september 2004, höll han föreläsningen Arctic Research and indigenous peoples. Därtill har Sköld kopplats till planeringsarbetet inför International Polar Year 2007-2008, som är ett mycket stort internationellt samarbetsprojekt. Därvid har kontakter även etablerats med Polarforskningskommittén. Sköld övergripande ansvar handlar om att bereda plats för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning inom den arktiska forskningen, som traditionellt domineras av naturvetenskaplig och teknisk forskning. Nordiskt forskningssamarbete Peter Sköld var under perioden 1998-2003 ansvarig för ett nätverksprojekt för samisk forskning i Norden och Ryssland, vilket finansierades av NorFA. Under 2004 togs en diskussion upp med Sametingets kulturråd, som också besökte CeSam den 6 oktober, om möjligheterna att återskapa de finansiella förutsättningarna för ett sådant projekt. En formell ansökan tillsändes Sametinget vid slutet av året. Syftet är att härigenom skapa en plattform för en samordnad och utvecklad samisk forskning i de nordiska länderna samt Ryssland. Ett samarbetsavtal har ingåtts med Sydsamiskt center i Snåsa, Norge. Peter Sköld gav föreläsningen Samerna, forskningen och framtiden vid konferensen Betydningen av- og behovet for utdanning og forskning innenfor samisk kultur og historie med spesiell fokus på de sørsamiske miljøene på Helgeland og i Västerbotten i Hattfjelldal, Norge 22-23 januari 2004. CeSam var medarrangör av denna konferens. Samarbete äger även rum med Sentrum för Samiske studier vid Universitetet i Tromsø. Vid konferensen Samisk forskning fram mot 2010, Tromsø 6-7 maj 2004 höll Sköld föreläsningen Mål och möjligheter för samisk forskning. Peter Sköld är ledare för den svenska delen av projektet Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning, i samarbete med dr. scient Jan Åge Riseth vid Nordisk Samisk Institutt i Kautokeino, Norge. Projektet beviljades 2004 850 000 NOK från Norges Forskningsråde och 831 000 SEK från svenska Sametingets kulturfond. Därtill har EUfinasiering erhållits från Mål 1-medel, vilka uppgår till totalt 2,1 mkr. På svensk sida kommer Åsa Nordin att bedriva forskning inom projektet i 2,5 år. Per Axelsson deltog vid Unizonkonferensen Gränsöverskridande universitetssamarbete för regional utveckling i Umeå 18-19 mars 2004. Peter Sköld blev under 2004 invald som ledamot av styrgruppen för Nordiskt Organ för Rennäringsforskning (NOR). Vid NORs 13. nordiske forskningskonferense om rein og reindrift, Røros, Norge, 23-25 augusti 2004, höll han föreläsningen Statens historiska roll för rendriften idag. Därtill deltog han i överläggningar på Jordbruksdepartementet om framtida strategier för forskningen. Historiedemografisk forskning Genom Befolkningsdatabas över Sápmi öppnas stora möjligheter till framtida historiedemografisk forskning med samisk tematik. CeSam har som en prioriterad del av sin verksamhet att främja denna utveckling. Vid European Social Science History Associations konferens i Berlin i mars 2004 valdes Peter Sköld till ordförande för nätverket Demography/Family, med ansvar för urbefolkningsrelaterade arrangemang vid världshistorikerkonferensen i Sydney 2005 och ESSHA:s konferens i Amsterdam 2006. Vid

konferensen i Berlin deltog Per Axelsson och Peter Sköld dessutom med ett gemensamt paper. Per Axelsson höll föreläsningen Historiska perspektiv på den offentliga sektorn vid forskarsymposiet The Structure and Expenditures of Public Health Care in Sweden, vid Umeå universitet, 8-9 november 2004. Projektansökningar och infrastruktur Peter Sköld och Per Axelsson har under året sänt in tre ansökningar om samiska historiedemografiska projekt. Det första ingick som en del i ansökan om medel om starka forskningsmiljöer, som Centrum för Befolkningsstudier stod bakom. Där har vi gått till finalrunda i hård konkurrens (se ovan). Vi gick även till slutrundan hos Vetenskapsrådet med projektet Koloniseringens konsekvenser och hade även en ansökan inne hos Riksbankens Jubileumsfond, utan att erhålla medel. Per Axelsson hade också en ansökan inne hos Forskningsrådet för Arbetsliv och socialvetenskap (FAS); Continuity or Change? Life science and Sami during the second part of the 20 th century med ansökan om post-doc-medel. CeSam har i samarbete med Riksarkivet/SVAR och Vilhelmina kommun digitaliserat det omfattande samiska pressklipparkivet, som innefattar ca 70 000 artiklar hämtade från 1200 tidningar och tidskrifter. Arkivet sträcker sig över åren 1966-2002. Kempestiftelsernas ekonomiska stöd har varit en förutsättning för projektets genomförande. Sett ur samisk synvinkel är det en mycket händelserik period som klipparkivet speglar. Som exempel kan nämnas: Samernas etnopolitiska organisering, skattefjällsmålets avgörande, Sametingets inrättande, rennäringens modernisering och accelererande strukturella förändringar som påverkar det samiska samhället, frågor om samernas rätt till mark och vatten, miljöfrågor och relationerna mellan samer och majoritetsbefolkning, rovdjursfrågor och småviltjakt ovan odlingsgränsen. CeSam:s skriftserie Under 2004 kom de två första publikationerna i Skrifter från Centrum för samisk forskning ut. Det var dels en större antologi; Lantto, P. and Sköld, P. (red.). Befolkning och bosättning i norr. Etnicitet, identitet och gränser i historiens sken. Skrifter från Centrum för samisk forskning 1. Umeå 2004 (336 s), där föreståndaren författat förord och en artikel; Lantto, P. and Sköld, P. (2004). Inledning. Lantto, P. and Sköld, P. (red.). Befolkning och bosättning i norr. Etnicitet, identitet och gränser i historiens sken. Skrifter från Centrum för samisk forskning 1. Umeå 2004, 9-12. Sköld, P. (2004). Liv och död i Lappmarken. Aspekter på den demografiska utvecklingen i Arjeplog under 1700- och 1800-talen. Lantto, P. and Sköld, P. (red.). Befolkning och bosättning i norr. Etnicitet, identitet och gränser i historiens sken. Skrifter från Centrum för samisk forskning 1. Umeå 2004, 85-105. Dels var det en sammanställning av Åsa Nordin, som året innan varit verksam vid CeSam; Nordin, Å (2004). Samiska studenters inställning till högre utbildning vid Umeå universitet. Skrifter från Centrum för samisk forskning 2. Umeå (20 s). Övriga publikationer under 2004 har varit: Sköld, P. (2004). Den svenska staten och rendriften under 500 år, Rangifer Report 9 2004: 9, 22-23. Befolkningshistoriska perspektiv. Festskrift till Lars-Göran Tedebrand (red. Anders Brändström, Sören Edvinsson, Tom Ericson och Peter Sköld). Umeå 2004. Sköld, P. (2004). Skönheten och odjuret. Smittkoppor och giftermålsmönster i Sverige. Befolkningshistoriska perspektiv. Festskrift till Lars-Göran Tedebrand (red. Anders Brändström, Sören Edvinsson, Tom Ericson och Peter Sköld). Umeå, 119-140.

Sköld, P. (2004). The birth of population statistics in Sweden. The History of the Family, 9(1): 5-21. Axelsson, P. (2004). Höstens Spöke. De svenska polioepidemiernas historia, Report 23 from the Demographic Database.Stockholm, Carlssons. Axelsson, P. (2004). Historien om Polio i Sverige från barnförlamning till poliovaccin. Svensk medicinhistorisk tidskrift vol 8 (nr 1)2004, 49-59. Axelsson, P. (2004). Från barnförlamede till polioskadade. Befolkningshistoriska perspektiv. Festskrift till Lars-Göran Tedebrand (red. Anders Brändström, Sören Edvinsson, Tom Ericson och Peter Sköld). Umeå 2004, 279-292. Föreståndaren ingick under 2004 som ledamot och sakkunnig i olika sammanhang: Ledamot av Arkivpedagogiskt Forum. Styrelseledamot för Svensk Medicinhistorisk Tidskrift. Ledamot av The Editorial Board for the Barents Journal, med utgivning vid Pomor State University, Arkhangelsk, Ryssland. Ledamot av styrgruppen för utbildningsprojektet Den lärande mötesplatsen i regi av Lapplands Kommunförbund (LKF). Ledamot i Nordiskt organ för renforskning 2003-2005, tillsatt av Jordbruksdepartementet 20 juni 2003. Styrelseledamot vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet. Ledamot (Umeå universitets representant) i Barents regionkommittés arbetsgrupp för utbildning, tillsatt 21 oktober 2003. Ledamot i stipendieprogrammet North2North, vilket sorterar under samarbetsprojektet University of the Arctic, med säte vid The Lapland University, Rovaniemi, Finland. Ledamot i den referensgrupp som Norges Forskningsråd tillsatt för att bistå det norska Samerettsutvalget med en expertvärdering av den forskningsbaserad utredningen Samisk befolkning, rettighetsforhold og bruk av naturen i Troms, Nordland, midt- og sør-norge. Ledamot, som representant för Umeå universitet, i Council of the University of the Arctic, ett samarbetsorgan för drygt 70 universitet och högskolor på norra halvklotet, med säte vid The Lapland University, Rovaniemi, Finland. Sakkunnig vid Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS). Formellt nominerad som sakkunnig vid Norges Forskningsråd, gällande årliga projektansökningar inom programmet Kultur og Samfunn.

Sakkunnig vid bedömning av artikelmanuskript tillsända Scandinavian Journal of Public Health. Sakkunnig vid bedömning av artikelmanuskript tillsända Scandinavian Economic History Review. Recencent för den akademiska internetpublikationen H-Skand (en del av H-Net). Sakkunnig åt Vetenskapsrådet vid bedömning av projektansökningar. Medlem av tidskriften OKNYTT:s redaktionskommitté. Tillsatt i februari 2004. Ordförande för nätverket Demography/Family inom European Social Science History Association, med ansvar för arrangemanget av de stora internationella konferenserna i bland annat Sydney, Helsingfors och Amsterdam fram till 2006. Vald i mars 2004. Adjungerad ledamot till Internationaliseringskommittén vid Umeå universitet. Tillsatt maj 2004. Ledamot av The Academic Quality Control Committee inom University of the Arctic, tillsatt maj 2004. Umeå universitets representant i Nordkalottenrådets högskole- och universitetssamarbete, tillsatt juni 2004. Ordinarie ledamot av Working Group 11 (Arctic Science in the Public interest) inom ICARP II (2nd International Conference on Arctic Research Planning 2005). Detta är ett samarbetsprojekt på initiativ av International Arctic Science committee (IASC) och Northern Research Forum (NRF), som beräknas pågå under en tioårsperiod. Tillsatt juli 2004. Ledamot av working group 11, entitled Arctic Science in the Public Interest inom 2nd International Conference on Arctic Research Planning (ICARP II). Ledamot i betygsnämnden för Robert Petterssons avhandling Sami Tourism in Northern Sweden Supply, Demand, Interaction, framlagd vid Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, 4 mars 2004. Forskarutbildning CeSam bedriver ingen egen forskarutbildning men föreståndaren är handledare till flera doktorander vid Umeå universitet. Under året disputerade två av dem: Per Axelsson, Höstens Spöke. De svenska polioepidemiernas historia. Institutionen för Historiska studier. Disputerade 12 mars 2004. Fakultetsopponent var doc. Signild Vallgårda, Köpenhamns universitet.

Karin Granqvist, Samerna, staten och rätten i Torne lappmark under 1600-talet. Makt, diskurs och representation. Institutionen för Historiska studier. Disputerade 2 juni 2004. Fakultetsopponent var prof. Håkan Rydving, Universitetet i Bergen. Övriga doktorander som föreståndaren är knuten till är: Bertil Marklund, Samiska lappskatteland under 1600-talet. Institutionen för Historiska studier. Joel Johansson, Rennomadismens uppkomst. Institutionen för Historiska studier. Lars-Johan Nordström, Härnösands Hospital (bitr. handledare), Institutionen för Historiska studier. Eva-Britt Nilsson, Marginaliseringsprocesser i Sapmie. Med fokus på den sociala tillhörigheten och den juridiska rätten till ett geografiskt område: Vapsten (bitr. handledare). Institutionen för socialt arbete. Nina Karlsson, Miljöarkeologiska undersökningar av boplatser med härdar i norra Sveriges Skogsområden (bitr. handledare). Institutionen för arkeologi och samiska studier. Därtill deltar föreståndaren i handledningen av ett antal utländska forskarstudenter: Junior research fellow Nina Meschtyb, Ryska Vetenskapsakademien (Moskva) under hennes vistelse vid institutionen för samiska vid Umeå universitet. Projektet finansieras av Svenska Institutet. Handledare för Gianluca Ligi, Turins universitet, Italien, forskarstuderande som behandlar social förändring och den kulturella organisationen av areor bland de svenska samerna (ordinarie handledare prof. Pier Paolo Viazzo och Gian Luigi Bravo). Handledare för Tatiana Teterevleva, Institutionen för internationell historia, Pomor State University, Arkhangelsk, Ryssland. Teterevleva studerar den ryska emigrationen till de skandinaviska länderna under mellankrigstiden. Samverkan med omgivande samhället CeSam arrangerade tillsammans med Samiskt Informationscentrum vid Sametinget i Kiruna seminariet Media och samerna under den samiska veckan (Ubmejen Biejvieh), 5 mars 2004, Bildmuseet, Umeå. Peter Sköld höll därvid en föreläsning om det samiska pressklipparkivet och möjligheterna till framtida forskning på detta källmaterial. Som ett led i utökade kontakter med allmänheten har Peter Sköld medverkat i Sameradion:

Samerna och media. Det samiska pressarkivet. Sveriges Radio, Sameradion, Nyheterna 8 mars 2004. Programansvarig: Jörgen Heikki. Den svenska statens historiska betydelse för rennäringen. NRK, Sameradion, 25 augusti 2004. Programansvarig: Nils Johan Haetta. Befolkning och bosättning i norr. Nyheterna, Sameradion, 27 augusti 2004. Programansvarig: Anna-Marit Blind. Samisk forskning i förvandling, Ruitu, Sameradion, 28 augusti 2004, Programansvarig: Anna- Marit Blind. Som redan nämnts har föreståndaren adjungerats till undervisning under året, bland annat vid tre tillfällen (Östersund, Jokkmokk och Vilhelmina) inom kursen Rennäring Skogsbruk i regi av Skogsvårdsstyrelsen. Målgruppen var skogsägare och renskötande samer i Lappmarken. Därtill har Peter Sköld deltagit i fortbildningen av lärare vid Hammarskolan i Vännäs. Styrelseordföranden Marit Myrvoll har representerat CeSam vid följande konferenser: 2004-05-06 07 Samisk forskning fram mot 2010 som arrangerades av Senter for samiske studier, Universitet i Tromsö 2004-09-13 Seminarium i samband med Nils Jernslettens 70-årsdag och officiell invigning av Universitetet i Tromsös samiska kulturhus Ardna som arrangerades av Senter for samiske studier vid universitetet i Tromsö 2004-10-28 30-årsjubileet till Nordisk Samisk Institutt som arrangerades av NSI. Ekonomi CeSam hade under år 2004 utgifter på 1498 tkr och intäkter på 1497 tkr. Detta ger en negativ balans på 1 tkr. På det stora hela är således budgeten i jämvikt. Budgetprognosen för 2005 ser emellertid mer bekymmersam ut. Bokslut 2004: CeSam Verksamhetsåret 2004 Verksamhetsåret 2003 Ekonomi Balanserade Balanserade (källa: Raindance/budgetmallen) Intäkter Kostn. Resultat Medel Intäkter Kostn. Resultat Medel Grundutbildning - 11 Anslag - 12 Bidrag - 13 Uppdrag Delsumma 0 0 0 0 0 0 0 0 Forskning/Forskarutbildning - 21 Anslag 1154 1155-1 317 846 819 27 318-22 Bidrag 343 343 0 952 1123 1123 0 1056-23 Uppdrag Delsumma 1497 1498-1 1269 1969 1942 27 1374 Övrig verksamhet Summa 1497 1498-1 1269 1969 1942 27 1374 Anläggningstillgångar värde 51 23 Varav årets anskaffning 41 26

Fram till 1 november 2004 befann sig CeSam i lokaler i Naturvetarhuset. För detta debiterades ingen kostnad och något fakultetsanslag erhölls därför inte heller. Därefter förflyttades verksamheten till Norra Beteendevetarhuset. Här disponerar vi fyra rum, varav ett är tänkt för den kommande projektanställningen (18,1 + 16,6 + 11,9 + 11,2 kvm). Dessutom delar vi tillsammans med Demografiska databasen och Institutionen för historiska studier gemensamma lokaler (postrum, kök, sammanträdesrum, arkiv). På helårsbasis erhåller CeSam ett fakultetsanslag om 214 tkr men prognoser visar att kostnaden för innevarande år kommer att uppgå till 227 tkr. Under 2004 har två bärbara datorer (tillsammans 29 tkr) och en digitalkamera (2 tkr) köpts in. Externa projekt projektnamn: RBJF 03 Infra Frånberg finansiär: Riksbankens Jubileumsfond. Belopp: 2.000.000 kr projektbeskrivning: Infrastrukturella medel projektperiod: 2002-10-31 2004-12-31 (förlängd disponeringstid till 2006-12-31) projektdeltagare: Peter Sköld projektnamn: Vetenskapsak 02 Frånberg finansiär: Kungliga Vetenskapsakademien. Belopp: 62.000 kr projektbeskrivning: Sararbetsprojekt mellan ryska forskare, CeSam och forskare vid Ryska Vetenskapsakademien projektperiod: 2002-02-26--? Stefan Källman fick ursprungligen pengarna och han avrapporterar till Vetenskapsakademien projektdeltagare: Peter Sköld, Stefan Källman samt Institutionen för etnologi och antropologi vid Ryska Vetenskapsakademien projektnamn: Kempe Samiska pressarkivet finansiär: Kempestiftelserna. Belopp 409.000 projektbeskrivning: Arkivsäkring av Samiska pressarkivet i Vilhelmina projektperiod: projektdeltagare: 2002-03-26 2004-05-10 Peter Sköld, Riksarkivet projektnamn: Analys av den samiska renskötselns ekonomiska tillpassning finansiär: Sametinget. Belopp för 2004: 97.442 projektbeskrivning: projektperiod: projektdeltagare: 2003-04-27 2006-12-31 Peter Sköld, NSI i Tromsö projektnamn: Analys av den samiska renskötselns ekonomiska tillpassning finansiär: EU-Interreg IIIA Nord Belopp 73.695 projektbeskrivning:

projektperiod: projektdeltagare: 2004-08-27 2006-12-31 Peter Sköld, NSI i Tromsö projektnamn: Analys av den samiska renskötselns ekonomiska tillpassning finansiär: EU-Interreg IIIA Åarjelsamien Dajve. Belopp 825.748 kr projektbeskrivning: projektperiod: projektdeltagare: 2004-09-16 2006-12-31 Peter Sköld, NSI i Tromsö