Verksamhetsberättelse CESAM

Transkript

1 Verksamhetsberättelse CESAM Allmänt Centrum för samisk forskning, CeSam, är en relativt nyetablerad centrumbildning vid Umeå universitet, som inrättades av universitetsstyrelsen den 1 april år 2000, och där verksamheten inleddes den 1 september samma år. I administrativt hänseende sorterar CeSam under den Humanistiska fakulteten. Anledningen till att universitetet och fakulteten har bestämt sig för att satsa på, understödja och utveckla samisk forskning är att man har haft en omfattande, tvärvetenskaplig och framgångsrik forskningstradition inom det samiska forskningsfältet som man vill värna om, men också förstärka och utveckla. Rektor och dekanus har också särskilt påpekat att CeSam utgör en viktig hörnsten i uppbyggnaden av universitetets profilprogram "Det nordliga rummet". I det målprogram som upprättats för verksamheten vid CeSam (prot ) stadgas att centret skall fungera som en resurs i forskning och forskarutbildning och utgöra ett forum och en mötesplats för de institutioner och avdelningar vid Umeå universitet och övriga universitet och högskolor i landet som bedriver forskning om samer, samiska språk och samiska förhållanden i övrigt. CeSam:s verksamhet och framtida planer finns angivna i en särskild strategiplan, som kontinuerligt revideras av styrelsen. Under 2003 har centret allt mer funnit sina former. Aktivitetsytorna är omfattande och det är väsentligt att sträva efter utökade resurser i det framtida arbetet. Institutionens organisation CeSams arbete leds av en styrelse under ordförandeskap av Marit Myrvold vid Universitetet i Tromsö. Vice orförande är Daniel Lindmark, tillika representant för Humanistiska fakulteten. Styrelsen består vidare av en representant för Institutionen för arkeologi och samiska studier, Roger Engelmark, två representanter för övriga fakulteter och enheter, Dieter Müller och Torgny Mossing, en representant för Svenska samernas riksförbund, Per Gustav Idivuoma, en representant för forskarstudenterna, Christina Åhrén och en representant för grundutbildningsstudenterna, Nils Blixt. Som adjungerad sekreterare vid mötena verkar kanslichefen vid Humanistiska fakulteten, Peter Sedla ek. Under 2003 hade CeSam:s styrelse fyra sammanträden. Under styrelsen verkar föreståndaren som ledare för CeSam. Personal. De anställda vid Cesam är en föreståndare, en sekreterare (50%) och en vik. universitetslektor (50%). Föreståndare under 2003 var docent Peter Sköld (f. 1961) 50% (1/1-30/6), 100 % (1/7-31/12). Gretha Gustafsson (f. 1950) påbörjade i maj månad 2003 anställningen som sekreterare på 25%, en omfattning som i september utökades till 50% tjänstgöring. Under

2 första halvåret 2003 var fil. dr Åsa Nordin (f. 1974) vikarierande universitetslektor, medan Margaretha Hübinette (f. 1951) tjänstgjorde som adjunkt under det andra halvåret. Verksamhetsåret 2003 Verksamhetsåret 2002 Personal Antal Varav: Antal Varav: (källa: Primula per nov) heltid Kv % Män % heltid Kv % Män % Samtliga 2 50% 50% 1,25 20% 80% Varav lärare/forskare - prof - lektorer adjunkter 0,5 - doktorander - fo ass - övr lär/fo Adm/tekn personal 0,5 0,25 2 Åldersstruktur åldersintervall Lärare/fo Dokt Adm/tekn o övr % 0% % 0% % 0% % 100% 60-0% 0% 100% 100% antal 1,5 0 0,5 Sekreteraren har under året gått kurser i Dream Weaver, Adobe Professional samt deltagit i EA:s kontinuerliga utbildningar. Jämställdhet Eftersom CeSam bara består av tre anställda personer har ingen särskild jämställdhetsplan upprättats. Under 2003 har fördelningen varit två kvinnor och en man på arbetsplatsen. Arbetsmiljö/miljö Fram till augusti 2003 var CeSam inhysta i Demografiska Databasens lokaler i Norra Beteendevetarhuset. I september flyttades verksamheten över till tre rum i Naturvetarhuset. Dessa kontorsutrustades, varvid två nya datorer köptes in. Ett fjärde rum disponeras som fikarum. Vare sig läget på campus eller rummen i sig känns som en bra och definitiv lösning. Intresse att få ta del av rum i Förvaltningsbyggnaden har anmälts inför hösten Men möjligheterna till samtal och planering är bra, varför den psykosociala arbetsmiljön ändå får betraktas som mycket god. De anställda trivs och sekretararen har under 2003 kommit tillbaka till tjänst efter en sjukskrivning på 100%, vilket succesivt reducerats till 75% i maj och 50% i september. Samtliga anställda deltar på ett naturligt sätt i arbetsmiljöarbetet.

3 Grundutbildning Eftersom CeSam har en övergripande verksamhet deltar man inte i grundutbildningen med egna aktiviteter. Föreståndaren har dock adjungerats till undervisning under året, bland annat vid två kurser i samisk religionshistoria vid Umeå universitet och MIT-högskolan i Härnösand. Målsättningen är att stärka inslagen av samisk tematik inom samtliga ämnesområden i syfte att förbättra de generella och specifika kunskapsnivåerna, samt underlätta en ökad rekrytering till forskarutbildningen. Det bör bli lättare för studenter vid landets universitet och högskolor att välja kurser eller kursmoment med samisk tematik. Möjligheterna till distansundervisning måste utvecklas och de olika behoven noga ses över. Kompetens bör tillhandahållas för de studenter som önskar fördjupa sina kunskaper i form av examensarbeten eller uppsatser. Det måste finnas en lyhördhet för såväl specifika samiska önskemål, som från andra håll i samhället. Institutet bör utgöra ett kunskapscentrum för den samerelaterade forskning och utbildning som bedrivs i landet och internationellt. Ett konkret uttryck för denna strävan är det samarbete som pågår tillsammans med projektet Den Lärande Mötesplatsen under ledning av Helen Larsson vid Lapplands Kommunförbund (LKF) i Kiruna. Här arbetas med distansundervisningens utbyggnad och anpassning till det samiska behovet och med tillskapandet av ett kursutbud som i sin förlängning skapar vägar in i forskarutbildning. På Umeå universitet berör tillskapandet av en samisk strategiplan även väsentliga delar av forskarrekryteringen och institutionernas möjligheter och beredvillighet att ägna sig åt den samiska tematiken. Tillsammans med prof. Lars-Göran Tedebrand vid Institutionen för historiska studier har föreståndaren varit ansvarig för en doktorandkurs i Emigrationshistoria, på uppdrag av Institutionen för Arkeologi och Samiska studier, Umeå universitet. CeSam har en egen föreläsningsserie där forskare från det egna universitetet och utifrån presenterar aktuell forskning. Forskning CeSam deltar genom sin föreståndare i flera forskningsprojekt. Ett samarbetsprojekt i form av ett närverkssamarbete, The Modernisation Process in the Barents Region, har beviljats finansiellt stöd med NOK årligen i tre år, från och med Cesam ingår i samarbetet som ansvariga för den samiska delen. Huvudansvarig: Lars Elenius, Luleå Tekniska Universitet (Lars.Elenius@ies.luth.se). Nätverkets syfte är att jämföra olika aspekter av Barentsregionens moderniseringsprocess. Tidsmässigt innefattar undersökningsperioden en parallell förändring I de nordiska länderna och Ryssland, med till-skapandet av demokrati respektive kommunism före första världskriget fram till EU:s expansion och Sovjetunionens fall 1991, som leder till Rysslands återskapande. Tillkomsten av Barentsregionen 1993 är en del av en mer globaliserad och regionaliserad värld. Inom nätverket har forskningsområden valts, vilka lämpar sig väl för internationella och interregionala jämförelser och dessutom har relevans för hela den undersökta tidsperioden. Tre huvudteman har formulerats: The use and abuse of history, The industrialisation process och The regional identity. Forskningen kring valda forskningsområden kommer att presenteras och diskuteras vid konferenser under 2004, 2005

4 och Nätverkets deltagare är mestadels historiker vid universiteten i Luleå, Umeå, Tromsø, Oulu, Archangelsk, Petrozavodsk och Syktyvkar. På en vetenskaplig nivå syftar nätverkets aktiviteter till ökad insikt i de olika historievetenskapliga forkningstraditionerna, källkritiskt granskande etc. i Barentsregionen. Barents 2010 är ett projekt som bland annat uppgär finansiering från EU och innefattar tretton regioner i fyra länder och där många etniska grupper återfinns. Skillnader i kultur och rättsliga ramverk har visat sig skapa problem och därmed hämma samarbetsmöjligheter. Därtill är det en region som präglas av avfolkning. Barents 2010 har som huvudsyfte att utveckla enstrategi och aktionsplan för framtida samarbeten i Barentsregionen. Därför har man bildat fem olika workpackages (WP) med inriktningar som kommunikation, miljö etc. Peter Sköld, vid CeSam, Umeå universitet, ingår där i en styrgrupp som arbetar med "research and higher education". Syftet med detta WP är att anordna nätverkskonferenser mellan lärare och forskare för att stimulera nya samarbeten och forskningsprojekt. Förhoppningen är att detta ska leda till minst 5 nya samarbetsprojekt. Därför vill vi i detta läge få kunskap om vilka samarbeten på universitetsnivå som redan existerar inom regionen (stora som små) och deras ambitioner att utvecklas. Ordförande i den WP-gruppen är Ingvild Broch, forskningsdirektör Tromsö Universitet och hon är drivkraften bakom att anordna en konferens i Trömsö juni 2004 där det första närverksmötet mellan forskare/lärare sk äga rum. De fem mest lovande projekten kommer att stödjas med medel till nya möten för utförligare projektskrivande. Det finns också en hemsida där mer information om Barents 2010 finns tillgänglig. Adressen dit är: University of the Arctic (UArctic) består av 59 universitet och högskolor i det cirkumpolära området, idag innefattande de fem nordiska länderna samt Kanad, USA och Ryssland. Verksamheten består av flera programdelar. De två viktigaste berör utbildning och forskning. UArctic erbjuder ett Bachelorprogram med urbefolkningsstudier, som kan läsas on-line. Detta är naturligtvis en stor fördel för universiteten (som examinerar själva) eftersom man erhåller studentpengen men UArctic gör jobbet. Man kan också välja att bara läsa delar av programmet, som en utbytbar del i ett eget program eller som fristående kurs. Första terminen (ht -03) samlade ihop ca 40 studenter. Det bör kunna finnas en ordentlig tillväxtpotential. Man kan inom ramarna för ett utbytesprogram (north2north) också ta del av andra kurser vid olika lärosäten i området. Se hemsidan: Vetenskaplig publicering Föreståndaren har publicerat två arbeten under 2003, men därtill författades ett antal opublicerade arbeten i samband med föredrag, konferenser och seminarier. Sköld, P. (2003a). The Beauty and the Beast - Smallpox and Marriage in Eighteenth- and Nineteenth-Century Sweden. Historical Social Research / Historische Sozialforschung, 28 (3): ISSN Sköld, P. (2003b). Nordlig befolkningsdatabas. SDF-Nytt 2003:4, 3-4. Åsa Nordin genomförde under 2003 en kartläggning, Samiska studenters inställning till högre utbildning vid Umeå universitet, vilken publiceras av CeSam under 2004.

5 I CeSam:s skrifterserie utkommer antologin BEFOLKNING OCH BOSÄTTNING I NORR ETNICITET, IDENTITET OCH GRÄNSER I HISTORIENS SKEN. Red. Patrik Lantto & Peter Sköld. ISBN Patrik Lantto och Inledning Peter Sköld Introduction ÄLDREHISTOR IA Joel Johansson Utvecklingen hos kronans renhjord i Lule, Pite och Torne lappmarker relaterat till temperatur- och klimatförändringar. Bertil Marklund Några närings- och sociala frågor hos skogssamerna Allan Kristensen Samiske sedvaner og rettsoppfatninger - med utgangspunkt i studier av tingbøker fra Finnmark SAMISK DEMOGRAFI Anu Vahtola Befolkningsutvecklingens huvuddrag i Kemi lappmark Peter Sköld Liv och död i Lappmarken. Aspekter på den demografiska utvecklingen i Arjeplog under och 1800-talen. Sven Hassler, Per Construction of a database on health and living conditions of Sjölander och the Swedish Saami population. AnnJessica Ericsson BILDEN AV DET SAMISKA Daniel Lindmark Den ädle vilden och den okristlige svensken. Civilisationskritik i missionsskildringar från 1700-talet. Ritva Kylli Mötet mellan kyrkan och samerna i Utsjoki på 1850-talet ur kyrkoherde Anders Andelins synpunkt. Kjell-Arne Brändström Per August Lindholm och den moderna lappromantiken Bjørg Evjen Forskerens møte med "de andre Lulesamer under lupen gjennom 150 år Arne Johansen NRK dagsrevyen ingen nyhetssending for samer?

6 STATLIG POLITIK Lars Elenius Kyrklig bildningspolitik eller nationalism bakom Finnbygdsanslaget? Bård A. Berg Den samiske retten til reindrift i Norge og Sverige ved overgangen til et nytt århundre. Rolf Sjölin Samer och samefrågor i svensk politik - En studie i ickemakt. ETNISK MOBILISERING Helge Guttormsen Kvensk etnisitet og erverv 1700-tallet. En studie av kvenene som gruppe og kvenske handlingstrategier i Nord-Troms. Patrik Lantto Nationell symbol, etnisk markör eller utdöende näring? Bilden av renskötseln och dess betydelse inom samerörelsen i Sverige Veli-Pekka Lehtola Organiserad samepolitik i Finland efter andra världskriget. BARENTSOMRÅDETS HISTORIA Vladislav I. Goldin State, Religion and Ethnicity in North Russia. The Problems of History and Historiography. Tatyana Matveeva Musical education, enlightenment and upbringing in the Northern province of Russia in the nineteenth- and early twentieth-century (Arkhangelsk). Julia Smirnova Exploration of the arctic space by Russians and Norwegians (on materials of the documents by the polar travelers) Marianne Soleim Sovjetiske krigsfanger i Norge Föreståndaren ingår som ledamot och sakkunnig i olika sammanhang: Ledamot av Arkivpedagogiskt Forum. Styrelseledamot för Svensk Medicinhistorisk Tidskrift. Styrelseledamot vid Demografiska Databasen, Umeå universitet, Ledamot av The Editorial Board for the Barents Journal, med utgivning vid Pomor State University, Arkhangelsk, Ryssland.

7 Sammankallande i valberedningen för Svensk Demografisk Förening. Ledamot av styrgruppen för utbildningsprojektet Den lärande mötesplatsen i regi av Lapplands Kommunförbund (LKF). Ordförande i betygsnämnden för Sven-Donald Hedmans avhandling Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer, AD, som försvarades vid Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, 28 maj Ledamot i Nordiskt organ för renforskning , tillsatt av Jordbruksdepartementet 20 juni Styrelseledamot vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet. Ledamot (Umeå universitets representant) i Barents regionkommittés arbetsgrupp för utbildning, tillsatt 21 oktober Ledamot i stipendieprogrammet North2North, vilket sorterar under samarbetsprojektet University of the Arctic, med säte vid The Lapland University, Rovaniemi, Finland. Ledamot i den referensgrupp som Norges Forskningsråd tillsatt för att bistå det norska Samerettsutvalget med en expertvärdering av den forskningsbaserad utredningen Samisk befolkning, rettighetsforhold og bruk av naturen i Troms, Nordland, midt- og sør-norge. Ledamot, som representant för Umeå universitet, i Council of the University of the Arctic, ett samarbetsorgan för drygt 70 universitet och högskolor på norra halvklotet, med säte vid The Lapland University, Rovaniemi, Finland. Sakkunnig vid Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS). Formellt nominerad som sakkunnig vid Norges Forskningsråd, gällande årliga projektansökningar inom programmet Kultur og Samfunn. Sakkunnig vid bedömning av artikelmanuskript tillsända Scandinavian Journal of Public Health. Sakkunnig vid bedömning av artikelmanuskript tillsända Scandinavian Economic History Review. Recencent för den akademiska internetpublikationen H-Skand (en del av H-Net). Sakkunnig åt Vetenskapsrådet vid bedömning av projektansökningar. Forskarutbildning

8 CeSam bedriver ingen egen forskarutbildning men föreståndaren är handledare till f.n. fem doktorander vid Umeå universitet: Bertil Marklund, Samiska lappskatteland under 1600-talet. Institutionen för Historiska studier. Per Axelsson, Polions historia i Sverige Institutionen för Historiska studier. Disputerar 12 mars Joel Johansson, Rennomadismens uppkomst. Institutionen för Historiska studier. Karin Granqvist, Samernas religion och den svenska staten under 1600-talet. Institutionen för Historiska studier. Lars-Johan Nordström, Härnösands Hospital (bitr. handledare), Institutionen för Historiska studier. Eva-Britt Nilsson, Marginaliseringsprocesser i Sapmie. Med fokus på den sociala tillhörigheten och den juridiska rätten till ett geografiskt område: Vapsten (bitr. handledare). Institutionen för socialt arbete. Därtill deltar föreståndaren i handledningen av ett antal utländska forskarstudenter: Junior research fellow Nina Meschtyb, Ryska Vetenskapsakademien (Moskva) under hennes vistelse vid institutionen för samiska vid Umeå universitet. Projektet finansieras av Svenska Institutet. Handledare för Gianluca Ligi, Turins universitet, Italien, forskarstuderande som behandlar social förändring och den kulturella organisationen av areor bland de svenska samerna (ordinarie handledare prof. Pier Paolo Viazzo och Gian Luigi Bravo). Handledare för Tatiana Teterevleva, Institutionen för internationell historia, Pomor State University, Arkhangelsk, Ryssland. Teterevleva studerar den ryska emigrationen till de skandinaviska länderna under mellankrigstiden. Under december 2003 hade CeSam gästforskarbesök av Dr. Phil. Paulo Susiluoto, Lappland University, Rovaniemi, Finland. Konferenser CeSam har varit arrangör av flera vetenskapliga och populärvetenskapliga konferenser under Forskningsdagar under Samiska veckan Under den samiska veckan i Umeå v anordnade CeSam traditionsenligt en forskningsdag. Dagens program handlade om forskning kring samiska barn och ungdomar och om samisk demografi.

9 Seminarium om renskötseln 9 oktober anordnade CeSam och Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet ett heldagsseminarium i Umeå om HISTORISKA OCH JURIDISKA ASPEKTER PÅ RENSKÖTSELN. Tvådagarskonferens om Samisk forskning på nya vägar Den oktober 2003 anordnade CeSam en tvådagarskonferens i Kiruna om SAMISK FORSKNING PÅ NYA VÄGAR med drygt 40 deltagare från Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Tre hedersdoktorer med samisk anknytning 2003 Tre hedersdoktorer utsågs vid humanistiska fakulteten: Louise Bäckman, professor em. i religionsvetenskap, Ingegerd Fries, översättare och präst samt Lars Pirak, konsthantverkare och konstnär. Den senare på förslag från CeSam. Föreståndaren har föreläst i flera sammanhang under 2003: Seminarium anordnat av utredningen Samisk biblioteksplan i Sverige, Pajala 17 februari 2003, Samisk forskning idag och i morgon. Konferensen The Challenge of recruiting to Sami and indigenous peoples research, Tromsø, 26 februari 2003, Rekryteringsstrategier för den framtida samiska forskningen. Konferensen Samisk barn- och ungdomsforskning under den samiska veckan (Ubmejen Biejvieh), Umeå universitet 3 mars 2003, Samiska giftermål och familjebildning i ett historiskt perspektiv. Konferensen Samisk befolkningshistoria under den samiska veckan (Ubmejen Biejvieh), Umeå universitet 4 mars 2003, Kulturella aspekter på hälsoutvecklingen i Lappmarken. The 6 th conference of the European Association for the History of Medicine and Health (EAHMH), Health between the private and the public shifting approaches, Oslo 3-7 september 2003, Private decision or general compulsory? Strategies when eradicating smallpox in Sweden. Konferensen Grensrelasjoner : Livet langs Kjølen, Karlstad september 2003, Samerna och den norsk-svenska gränsen. Symposiet 100 år av statistik vid Stockholms Högskola/Universitet, Stockholms universitet 8 oktober 2003, Gustav Sundbärg som demograf. Konferensen Samisk forskning på nya vägar, Kiruna oktober 2003, Historiedemografiska aspekter på Lapplands historia.

10 Samverkan med omgivande samhället Föreståndarens populärvetenskapliga föredrag 2003: Inledningsanförande vid konferensen Historiska och juridiska aspekter på renskötseln arrangerad av Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet och Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, Umeå 9 oktober 2003, Den aktuella forskningen om samernas historia. Seminarieserien Folkhälsa förr, Medicinhistoriska museet, Stockholm, 19 mars 2003, Smittkoppor farsoten som vi hoppades var utrotad! Paneldiskussionen Folkhälsa förr, nu och i framtiden, Medicinhistoriska museet, Stockholm, 21 maj Umeå universitets årshögtid i anledning av promovering av nya hedersdoktorer, Umeå 8 november 2003, Lars Pirak och det kulturella arvet. Föreläsning för SIDA:s internationella utbytesprogram, Umeå universitet 17 november 2003, The Sami people in history and contemporary society. Vid två tillfällen har föreståndaren intervjuats i längre inslag i Sameradion: Centrum för samisk forskning och objektiviseringen av den samiska forskningen. Sveriges Radio, Sameradion, Nyheterna, 12 maj Programansvarig: Nisse Matti. Samisk forskning på nya vägar. Sveriges Radio, Sameradion, Nyheterna, 3 november Programansvarig: Jörgen Heikki. Ekonomi CeSam har under 2003 fått förstärkta resurser genom Humanistiska fakultetens försorg. Omfattningen på verksamheten är emellertid fortfarande begränsad. Tvgå datorer och en skrivare har köpts in under 2003, samt nödvändig kontorsutrustning till de nya lokalerna. Bokslut 2003

11 CESAM Verksamhetsåret 2003 Verksamhetsåret 2002 Ekonomi, Tkr Balanserade Balanserade (källa: budgetmallen) Intäkter Kostn. Resultat Medel Intäkter Kostn. Resultat Medel Grundutbildning - 11 Anslag Bidrag Uppdrag Delsumma Forskning/Forskarutbildning - 21 Anslag Bidrag Uppdrag 0 0 Delsumma Övrig verksamhet Summa Totalt Anläggningstillgångar värde 23 varav årets anskaffning 26 Lokaler och utrustning/inredning. Kvm och kostnad. Inköpt utrustning/inredn(anläggn.tillg) Lokaler Antal Kostnad Antal Kostnad (källa: lokalregistret) m2 Tkr m2 Tkr Institutionsyta Undervisningslokaler 10,1 Inköp utrust/inr 26 CESAM externa medel 2003 Projekt ing saldo intäkt kostn utg saldo RBJF Sv o nord nätve ,00 projektnamn: RBJF Sv o nord nätve finansiär: Riksbankens Jubileumsfond projektbeskrivning: Svenskt och nordiskt nätverk för samisk forskning projektperiod: projektdeltagare: 2001 När anslaget är förbrukat ska avrapportering ske till RFBJ Peter Sköld (tidigare P Frånberg) Vetenskapsak 02 Från ,00 projektnamn: Vetenskapsak 02 Frånberg finansiär: Kungliga Vetenskapsakademien projektbeskrivning: Sararbetsprojekt mellan ryska forskare, CeSam och forskare vid Ryska Vetenskapsakademien

12 projektperiod: projektdeltagare: ? Stefan Källman fick ursprungligen pengarna och han avrapporterar till Vetenskapsakademien Peter Sköld, Stefan Källman samt Institutionen för etnologi och antropologi vid Ryska Vetenskapsakademien Kempe Samiska pressa ,00 projektnamn: Kempe Samiska pressa finansiär: Kempestiftelserna projektbeskrivning: Arkivsäkring av Samiska pressarkivet i Vilhelmina projektperiod: projektdeltagare: Peter Sköld, Riksarkivet RBJF 03 Infra Frånbe ,62 projektnamn: RBJF 03 Infra Frånberg finansiär: Riksbankens Jubileumsfond projektbeskrivning: Ansökan om infrastrukturella medel projektperiod: (redovisning till RBJF senast ) projektdeltagare: Peter Sköld SUMMA ,62