Folkhälsoenkät Ung 2011 En enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Daniel Leo Statistiker Mars 2012
Sammanfattning Folkhälsoenkät Ung 2011 är en vidareutveckling av den drogvaneundersökning som genomförts i länet sedan 2004. Årets länsrapport grundar sig i en totalundersökning bland länets niondeklassare och beskriver deras hälsa, drog- och levnadsvanor. Av länets 3 875 ungdomar i skolår 9 svarade 2 697 stycken, vilket leder till en svarsfrekvens på 69,6 procent. När resultaten presenteras i rapporten görs det främst utifrån de länsövergripande resultaten, men kommuner som utmärker sig lyfts också fram. Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår bra, 91 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna. Detta trots att de rapporterar olika regelbundna hälsobesvär, vanligast är stress (40 procent pojkar, 64 procent flickor) och att de känt sig irriterad eller varit på dåligt humör (46 procent pojkar, 59 procent flickor). Rökning har i länet som för riket sjunkit, 12 och 15 procent av pojkarna respektive flickorna i länet röker. Regelbundna rökare ligger för pojkarna på fyra procent och flickorna sex procent. Andelen snusande pojkar i länet är elva procent och flickor två procent. Sex procent av pojkarna snusar regelbundet och motsvarande siffra bland flickorna är en procent. Tobaksanvändare 1 är 17 procent bland pojkarna i länet och 15 procent bland flickor är det. Det är 24 och 19 procent av pojkarna respektive flickorna i länet som någon gång rökt vattenpipa. Av dessa 316 pojkar och 260 flickor har 63 (pojkar) respektive 67 procent (flickor) rökt vattenpipa någon gång de senaste 12 månaderna. Av de som använt cigaretter svarade 59 och 49 procent av pojkarna respektive flickorna att de rökte första gången när de var 13 år eller yngre. 49 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna som använt snus gjorde det första gången när de var 13 år eller yngre. När det gäller vattenpipa var motsvarande siffror 43 och 36 procent bland pojkarna respektive flickorna. Andelen alkoholkonsumenter har sjunkit till årets undersökning, det gäller såväl länet som för riket. I länet är det 38 procent av pojkarna som konsumerar alkohol är och bland flickorna 40 procent. Andelen som någon gång berusningsdruckit i länet är bland pojkarna 26 procent och flickorna 31 procent. Bland ungdomarna i länet är det vanligare att pojkar (20 procent) har kört berusad än flickor (10 procent). Det är vanligare att flickor (17 procent) har åkt med någon som de misstänkt varit berusad än pojkar (13 procent). och flickor får vanligast tag på alkohol är genom kompisar eller kompisars syskon. För pojkar är det vanligast att de använder alkohol första gången när de är 11 år eller yngre (26 procent), för flickor är den vanligaste debutåldern 14 år (33 procent). Berusningsdrickande sker vanligast första gången vid 14 år, gäller både pojkar (42 procent) och flickor (40 procent). I länet har 16 och 12 procent bland pojkarna respektive flickorna blivit erbjudna att få eller köpa narkotika. Andelen pojkar och flickor i länet som använt narkotika är fyra respektive tre procent. Ungdomarna upplever att deras föräldrar förbjuder dem att använda eller pratar om att de inte ska använda tobak, alkohol och narkotika. Störst acceptans finns för att de dricker alkohol, där sju och nio procent av pojkarna respektive flickorna har svarat att deras föräldrar tycker att det är ok. Eleverna trivs i stor utsträckning och känner sig trygga i skolan. Andelen pojkar och flickor i länet som trivs bra i skolan är 88 respektive 89 procent. Andelen som känner sig trygga i skolan är 94 procent av både pojkarna och flickorna. I länet är det 31 och 22 procent av pojkarna respektive flickorna som svarat att de skolkar någon gång per termin eller oftare. 1 Röker och/eller snusar, se avsnitt Begrepp
De fyra områden, som ungdomarna känner att de behöver mer kunskap om när det gäller sexuell hälsa, är: hur man hittar någon att bli tillsammans med, hur man får ett förhållande att fungera bra, hur det är att leva med hiv och hur könssjukdomar smittar. I länet har 39 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna någon gång besökt en ungdomsmottagning eller barnmorska. Ungdomarna äter i större utsträckning frukost på helgerna, 78 procent av pojkarna t och 81 procent av flickorna svarade att de äter frukost båda helgdagarna. Andelen som äter frukost varje vardag, var 71 procent bland pojkarna och 61 procent bland flickorna. Andelen ungdomar som vanligtvis äter lunch i skolmatsalen varje dag är 61 och 66 procent bland pojkarna respektive flickorna. Det är 69 procent bland pojkarna och 61 procent bland flickorna som svarat att de brukar äta middag/kvällsmat varje dag. I länet är det 49 och 51 procent av bland pojkarna respektive flickorna som går eller cyklar en timme eller mer under en dag, 4-7 dagar per vecka. Det är 73 procent bland pojkarna och 67 procent bland flickorna som tränar 2-3 dagar per veckan eller oftare, träning som innebär att man blir andfådd och svettas. De flesta ungdomarna tillbringar mer än 2 per dag framför TV och/eller datorskärm. Under vardagar (helgdagar) är det 85 (93) procent bland pojkarna och 71 (88) procent bland flickorna som tillbringar mer än 2 per dag framför TV och/eller datorskärm. Under vardagar är det vanligast att ungdomarna sover cirka 7-8 per natt och under helgen är det vanligare att de sover cirka 9-10 per natt. 94 procent bland pojkarna och 90 procent bland flickorna har svarat att de i trivs med livet just nu. De har även en ljus syn på framtiden, något som 87 bland pojkarna och 85 procent bland flickorna svarat.
Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund...1 Syfte...1 Begrepp...1 Uppläggning av rapporten...2 Metod...3 Arbetsgång...3 Enkäten...3 Svarens tillförlitlighet...3 Population...3 Bortfall...3 Databearbetning...4 Signifikanstest...4 Resultat...5 Hälsa och läkemedel...5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 26 Dopning och sniffning... 28 Föräldrars inställning... 29 Skola... 30 Sexuell hälsa... 32 Matvanor... 35 Fysisk aktivitet och sömn... 37 Syn på nuet och framtiden... 40 Sammanfattande kommentarer... 41 Alkohol och tobak... 41 Hälsa... 41 Skolan... 41 Svarsfrekvens och kvalitet... 41 Referenser... 42 Bilageförteckning Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Partiellt bortfall Bilaga 3: Tabeller
Diagramförteckning Diagram 1: Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra... 5 Diagram 2: Andel ungdomar som upplever besvär av huvudvärk ungefär en gång i veckan eller oftare... 6 Diagram 3: Andel ungdomar som upplever besvär av ont i magen ungefär en gång i veckan eller oftare... 6 Diagram 4: Andel ungdomar som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare... 7 Diagram 5: Andel ungdomar som har känt sig nere ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 7 Diagram 6: Andel ungdomar som varit irriterade eller på dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 8 Diagram 7: Andel ungdomar som känt sig nervösa ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 8 Diagram 8: Andel ungdomar som känt sig stressade ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 9 Diagram 9: Andel ungdomar som haft svårt att somna ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 9 Diagram 10: Andel ungdomar som använder receptfria värktabletter några gånger per vecka eller oftare... 10 Diagram 11: Andel ungdomar som använt läkemedel mot för att de haft svårt att somna den senaste månaden... 10 Diagram 12: Andel ungdomar som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden... 11 Diagram 13: Andel ungdomar som röker (länet och riket över tid)... 12 Diagram 14: Andel ungdomar som röker... 13 Diagram 15: Andel ungdomar som röker regelbundet (länet och riket över tid)... 13 Diagram 16: Andel ungdomar som snusar (länet och riket över tid)... 14 Diagram 17: Andel ungdomar som snusar... 14 Diagram 18: Andel ungdomar som snusar regelbundet (länet och riket över tid)... 15 Diagram 19: Andel ungdomar som använder tobak... 16 Diagram 20: Andel ungdomar som någon gång har rökt vattenpipa... 17 Diagram 21a: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, pojkar (n=460)... 17 Diagram 21b: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, flickor (n=467)... 17 Diagram 22a: Åldersfördelning debutålder för snus, pojkar (n=456)... 18 Diagram 22b: Åldersfördelning debutålder för snus, flickor (n=190)... 18 Diagram 23a: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, pojkar (n=306)... 18 Diagram 23b: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, flickor (n=252)... 18 Diagram 24: Andel ungdomar som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna (länet och riket över tid)... 19 Diagram 25: Andel ungdomar som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna... 19 Diagram 26: Andel ungdomar som konsumerar alkohol regelbundet (länet över tid)... 20 Diagram 27: Andel ungdomar som intensivkonsumerar alkohol (länet och riket över tid)... 20 Diagram 28: Andel ungdomar som konsumerar alkohol regelbundet... 21 Diagram 29: Andel ungdomar som intensivkonsumerar alkohol... 21 Diagram 30: Andel ungdomar som någon gång druckit sig berusad... 22 Diagram 31: Antal ungdomar hur de vanligtvis får tag på alkohol (flervalsfråga)... 23 Diagram 32a: Andel pojkar i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol... 24 Diagram 32b: Andel flickor i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol... 24 Diagram 33a: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, pojkar (n=765)... 25 Diagram 33b: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, flickor (n=781)... 25 Diagram 34a: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, pojkar (n=338)... 25 Diagram 34b: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, flickor (n=412)... 25 Diagram 35: Andel ungdomar som blivit erbjuden att få eller köpa narkotika... 26 Diagram 36: Antal gånger narkotikaanvändarna har använt hasch/marijuana de senaste 12 månaderna (n=78)... 27 Diagram 37: Antal gånger narkotikaanvändarna har använt annan narkotika än hasch/marijuana (n=60)... 27 Diagram 38: Antal ungdomar, hur de har fått tag på/köpt narkotika (flervalsfråga)... 27 Diagram 39a: Andel pojkar, föräldrarnas inställning till alkohol, narkotika och tobak... 29 Diagram 39b: Andel flickor, föräldrarnas inställning till alkohol, narkotika och tobak... 29 Diagram 40: Andel ungdomar som trivs bra eller mycket bra i skolan... 30 Diagram 41: Andel ungdomar som oftast eller alltid känner sig trygga i skolan... 30 Diagram 42: Andel ungdomar som skolkar någon gång per termin eller oftare... 31 Diagram 43: Antal ungdomar som tycker sig behöva mer kunskap om (flervalsfråga)... 32 Diagram 44a: Andel pojkar, i vilken utsträckning påverkar nedanstående pojkars syn på sexualitet... 33 Diagram 44b: Andel flickor, i vilken utsträckning påverkar nedanstående flickors syn på sexualitet... 33 Diagram 45: Andel ungdomar som någon gång besökt ungdomsmottagning/barnmorska... 34 Diagram 46: Andel ungdomar som äter frukost varje vardag... 35 Diagram 47: Andel ungdomar som äter frukost båda helgdagarna... 35 Diagram 48: Andel ungdomar som vanligtvis skolmaten varje dag... 36 Diagram 49: Andel ungdomar som vanligtvis middag/kvällsmat varje dag... 36 Diagram 50: Andel ungdomar som går eller cyklar en timme eller mer per dag, 4-7 dagar per vecka... 37 Diagram 51: Andel ungdomar som tränar minst 30 minuter 2-3 ggr per vecka eller oftare... 37 Diagram 52: Andel ungdomar som har mer än 2 s tid vid skärm per vardag... 38 Diagram 53: Andel ungdomar som har mer än 2 s tid vid skärm per helgdag... 38 Diagram 54a: Andel pojkar, fördelning antal s sömn per vardag... 39 Diagram 54b: Andel flickor, fördelning antal s sömn per vardag... 39
Diagram 55a: Andel pojkar, fördelning antal s sömn per helgdag... 39 Diagram 55b: Andel flickor, fördelning antal s sömn per helgdag... 39 Diagram 56: Andel ungdomar som trivs bra eller mycket bra med livet just nu... 40 Diagram 57: Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på sin framtid... 40
Inledning Bakgrund Drogvaneundersökningar genomförs kontinuerligt bland ungdomar för att skapa en bild av deras användning av tobak, alkohol och narkotika. I Jönköpings län har sådana undersökningar genomförts årligen sedan 2004. Sedan 2006 har en länsrapport haft fokus på andra årets gymnasieelever vartannat år och elever i skolår 9 vartannat år. Årets rapport beskriver årskurs nio i Jönköpings län. Sedan föregående år har Landstinget i Jönköpings län stått för samordning och genomförandet av undersökningen. De tidigare åren hade Luppens kunskapscentrum motsvarande uppgift, men de lämnade ifrån sig uppdraget i samband med omorganisation. Årets undersökning omfattar nya samt vidareutvecklade ämnesområden. Genom att enkäten inte enbart innefattar frågor om drogvanor, har undersökningen i år fått namnet Folkhälsoenkät Ung 2011, vilket sammanfattar dess karaktär. Utvecklingsarbetet har genomförts i samråd med länets kommuner genom KoLa-gruppen, som godkänt de nya ämnesområden undersökningen utökats med. Syfte Rapportens syfte är att kartlägga ungdomarnas drog- och levnadsvanor samt hälsa och nätverk bland ungdomar i Jönköpings län. Det har skett genom en totalundersökning bland de som började årskurs nio höstterminen 2011. Begrepp Tobak Rökare är den som svarat: Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Röker du? Regelbunden rökare är den som svarat: Ja, varje dag eller Ja, nästan varje dag på frågan Röker du? Snusare är den som svarat: Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Snusar du? Regelbunden snusare är den som svarat: Ja, varje dag eller Ja, nästan varje dag på frågan Snusar du? Tobaksanvändare är den som röker och/eller snusar, regelbundna tobaksanvändare är de som svarat att de röker och/eller snusar regelbundet. Alkohol Den som druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna är alkoholkonsument, dricker en ungdom alkohol någon gång i månaden eller oftare är han eller hon regelbunden alkoholkonsument. 1
Intensivkonsument av alkohol är den som druckit en större mängd 2 alkohol vid ett och samma tillfälle några gånger per år eller oftare. De som någon gång har berusningsdruckit alkohol är de som angivit en debutålder på frågan Hur gammal var du första gången du? (Blev berusad av alkohol). Uppläggning av rapporten I rapportens andra kapitel Metod beskrivs undersökningens arbetsgång, enkäten och svarens tillförlitlighet. Kapitlet innefattar även bortfallsbeskrivning och signifikanstest. Tredje kapitlet är Resultat, vilket innehåller en sammanställning av undersökningens resultat. Resultaten presenteras indelat på områdena: Hälsa och läkemedel, Tobak, Alkohol, Narkotika, Dopning och Sniffning, Föräldrars inställning, Skola, Sexuell hälsa, Matvanor, Fysisk aktivitet och sömn samt Syn på nuet och framtiden. Rapporten avslutas med kapitel 4 som är Sammanfattande kommentarer. 2 Minst en halv flaska sprit (18 cl) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller 4 burkar starköl eller 6 burkar öl, klass II (folköl) 2
Metod Arbetsgång Det slogs fast att Landstinget även i år fick uppdraget att samordna länets drogvaneundersökning. Ett arbete initierades för att försöka vidareutveckla undersökningen, något som funnits som ett mål under flera år. Landstinget i samverkan med representanter från länets kommuner, genom KoLa-gruppen, fann det intressant att införa nya frågeområden. Tillagda områden är hälsa, nätverk och levnadsvanor. Enkäten ges för året ett nytt namn, Folkhälsoenkät Ung 2011, genom att den omfattar mer än bara frågor kring ANDT. Som tidigare år har länets kommuner tillhandahållit lokala samordnare, som fungerat som en länk mellan skolorna och Landstinget. Det har varit samordnarnas ansvar att möjliggöra genomförandet av undersökningen på skolorna. Undersökningen genomfördes även denna gång med hjälp av en webbenkät. Datainsamlingen pågick under veckorna 46-50, i kommunernas skolor. Eleverna besvarade enkäten på en avsatt tid under provliknande former, för att de inte ska ges möjlighet att påverka varandra, vilket skulle försämra resultatens kvalitet. Under januari och februari har databearbetning genomförts och denna rapport tagits fram. Enkäten Undersökningen omfattade 58 frågor som är kopplade till drog- och levnadsvanor, hälsa och nätverk. Enkäten återfinns i bilaga 1. Genom att enkäten är webbaserad har de svarande beroende på dess svar fått relevanta följdfrågor, de som t.ex. svarat att de inte dricker alkohol har inte fått vissa följdfrågor rörande konsumtionsmönster. I länet tog det i genomsnitt 15 minuter att besvara webbenkäten, för de som svarat på alla frågor om alkohol gäller 17 minuter i genomsnitt. Svarens tillförlitlighet För att upptäcka överdrivna eller oseriöst besvarade enkäter, har datamaterialet genomgått en kvalitetsgranskning. Respondenter som har två eller fler felaktigheter, enligt logiska test och orimliga svarskombinationer, har tagits bort och behandlats som totalbortfall. Totalbortfall förklaras under avsnitt Bortfall. Population Den population som studeras i denna undersökning är elever i årskurs nio i Jönköpings län. Uppgifter om kommunernas skolor och elever, grundar sig på vad länets kommuner rapporterat in. Rapporteringen omfattar vilka skolor som har årskurs nio samt antalet elever i nionde klass för vardera skola. Med dessa uppgifter så omfattar undersökningen totalt 3 875 elever. Bortfall Bortfall i enkätundersökningar är något som är oundvikligt. Det finns två typer av bortfall, totalbortfall och partiellt bortfall som ibland också benämns som externt respektive internt bortfall. Med totalbortfall menas att respondenten, den som ska svara på undersökningen, inte medverkar i 3
undersökningen. Anledningar till det kan vara att personen vid undersökningstillfället var sjuk, inte fått information om undersökningen eller valt att avstå att medverka. Totalbortfallet för undersökningen redovisas i tabell 1, uppdelat på kommun samt för länet totalt. I totalbortfallet ingår 93 enkäter som bedömts som oseriösa eller innehållit flera felaktigheter. Partiellt bortfall inträffar när den medverkande inte svarar på vissa frågor. I undersökningen finns endast två obligatoriska frågor och som följd inte har något partiellt bortfall, kön och skolår. Alla övriga frågor har i någon omfattning ett partiellt bortfall som redovisas i bilaga 2. Tabell 1: Totalbortfall Antal elever Antal svarande Totalt Svarsfrekvens (%) Aneby 77 23 33 56 72,7 Eksjö 166 76 67 143 86,1 Gislaved 360 93 89 182 50,6 Gnosjö 130 61 53 114 87,7 Habo 133 39 45 84 63,2 Jönköping 1397 515 526 1041 74,5 Mullsjö 97 32 34 66 68,0 Nässjö 313 53 52 105 33,5 Sävsjö 115 49 47 96 83,5 Tranås 186 64 84 148 79,6 Vaggeryd 162 62 55 117 72,2 Vetlanda 295 102 113 215 72,9 Värnamo 444 166 164 330 74,3 Länet 3875 1335 1362 2697 69,6 Databearbetning Datamaterialet har bearbetats i Microsoft Excel efter att det importerats från webbenkätverktyget esmaker NX 2.0. Signifikanstest För att avgöra om det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen pojkar och flickor i länet, så används Fisher s exakta test 3 (dubbelsidigt), där noll hypotesen utgörs av att det inte föreligger någon skillnad mellan könen. I rapporten används en konfidensgrad på 95 procent. I de fall inget annat anges finns det en statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen pojkar och flickor på länsnivå. 3 Körner S, Wahlgren L. (2006). Statistisk dataanalys. (4:3 uppl). Studentlitteratur. 4
Procent Resultat Resultatredovisningen omfattar hälsa och hälsobesvär, drogvanor, sexuell hälsa, fysisk aktivitet, matoch sömnvanor samt trivsel i skolan och med livet. Resultaten i tabellform återfinns i bilaga 3. I den löpande texten sätts länsresultaten i fokus, dock belyses även kommuner vars resultat utmärker sig i jämförelse med länet. Om inget annat anges, är andelar av totala antalet pojkar eller flickor som har svarat. Det föreligger en statistiskt signifikant skillnad mellan andelen pojkar och flickor på länsnivå för de olika frågorna, om det inte uttryckligen står att motsatsen gäller. Resultat från tidigare undersökningar presenteras för tobak, alkohol och narkotika. Dessa är hämtade från Jerkelund 2006 4, Broddegård 2008 5 och Ahlgren 2010 6 Hälsa och läkemedel I detta avsnitt presenteras hur ungdomarna upplever sin allmänna hälsa samt frågor som behandlar olika självskattade hälsobesvär. Avsnittet innefattar även frågor kring deras läkemedelsanvändning. Allmän hälsa I diagram 1 redovisas andelen som svarat bra eller mycket bra på frågan Hur mår du rent allmänt?. Genomgående gäller att eleverna oavsett kön upplever att de mår bra. För länet totalt har 91 och 86 procent av pojkarna respektive flickorna uppgett att de mår bra eller mycket bra. I Nässjö och Sävsjö är det en större andel flickor än pojkar, i Eksjö och Vaggeryd är det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som svarat att de mår bra eller mycket bra. Diagram 1: Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 4 Jerkelund, C. (2006). Ungdomars drogvanor 2005 - en enkätundersökning av skolelevers drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 5 Broddegård, M. (2008). Ungdomars drogvanor 2007 - en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 6 Ahlgren, T. (2010). Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 - en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 5
Procent Procent Vidare besvarade eleverna i vilken utsträckning de upplever olika hälsobesvär, såsom värk, stress och sömnsvårigheter. Här redovisas andelen som svarat att de har besvär ungefär en gång i veckan eller oftare. Huvudvärk Andelen pojkar och flickor i länet som upplever besvär av huvudvärk är 23 respektive 39 procent. Av diagram 2 framgår att det bara är i Aneby där andelen pojkar är större än andelen flickor som har besvär av huvudvärk. I Mullsjö är andelarna lika stora och i Gislaved är skillnaden i procentenheter störst mellan könen (34). Diagram 2: Andel ungdomar som upplever besvär av huvudvärk ungefär en gång i veckan eller oftare 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Ont i magen I länet är det 13 och 19 procent av pojkarna respektive flickorna som har ont i magen (ej mensvärk) ungefär en gång i veckan eller oftare. Diagram 3 visar att i Värnamo är andelen pojkar och flickor ungefär densamma och i Gnosjö, Habo och Mullsjö är det en större andel pojkar som svarat att de upplever besvär av magont. De största skillnaderna i procentenheter mellan könen finns i Mullsjö (27) och Vaggeryd (20). Diagram 3: Andel ungdomar som upplever besvär av ont i magen ungefär en gång i veckan eller oftare 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 6
Procent Procent Ont i ryggen I diagram 4 framgår att i länet är det 19 och 22 procent av pojkarna respektive flickorna som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare. I Aneby, Gislaved, Vaggeryd och Vetlanda är det en större andel pojkar med besvär av ont i ryggen. I Aneby och Gnosjö skiljer det ungefär 14 procentenheter mellan könen och i Nässjö och Sävsjö är skillnaden omkring 10 procentenheter. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 4: Andel ungdomar som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Känt sig nere I länet är andelen pojkar och flickor som känt sig nere ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna18 respektive 37 procent. Enligt diagram 5 har kommunerna ett liknande resultat som länet totalt. I Mullsjö är andelen pojkar som känt sig nere större än andelen flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Gnosjö, med 38 procentenheter. Diagram 5: Andel ungdomar som har känt sig nere ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 7
Procent Procent Varit irriterad eller på dåligt humör I länet är det 46 och 59 procent av pojkar respektive flickor som varit irriterad eller på dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna, presenteras i diagram 6. Som för frågan om respondenten känt sig nere, återspeglar kommunerna länets resultat och där andelen pojkar är större endast i Mullsjö. Det är dock vanligare att eleverna varit irriterade eller på dåligt humör än att de känt sig nere. Diagram 6: Andel ungdomar som varit irriterade eller på dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Känt sig nervös Andelen pojkar och flickor i länet som känt sig nervösa ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna är 29 respektive 43 procent. I diagram 7 framgår att en större andel flickor känt sig nervösa i den omfattningen i samtliga kommuner. Tranås, Nässjö och Aneby finns den största skillnaden mellan könen sett till procentenheter, Tranås (28), Nässjö (26) och Aneby (25). Diagram 7: Andel ungdomar som känt sig nervösa ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 8
Procent Procent Känt sig stressad Det är vanligare att eleverna känt sig stressade än att de varit nervösa. I Länet är andelen pojkar och flickor som känt sig stressad ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna, 40 respektive 64 procent. I Mullsjö är det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som känt sig stressade. Diagram 8 visar att för övriga kommuner liknar de länet totalt i andelen pojkar och flickor som känt sig stressade. I Aneby och Nässjö återfinns de största skillnaderna mellan könen, 38 respektive 34 procentenheter. Diagram 8: Andel ungdomar som känt sig stressade ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Haft svårt att somna I diagram 9 framgår att i länet är andelen pojkar och flickor som haft svårt att somna ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna 33 respektive 42 procent. I Aneby, Habo och Nässjö är andelen pojkar större än för flickor. Diagram 9: Andel ungdomar som haft svårt att somna ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 9
Procent Procent Användning av receptfria värktabletter Andelen pojkar och flickor som använder receptfria värktabletter (ex Alvedon, Panodil, Ipren, Ibuprofen) några gånger per vecka eller oftare är 7 respektive 14 procent. I diagram 10 går det att utläsa att i Mullsjö och Nässjö är andelen pojkar som använder värktabletter större än andelen flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Vaggeryd, där 3 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna använder värktabletter regelbundet. Diagram 10: Andel ungdomar som använder receptfria värktabletter några gånger per vecka eller oftare 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Läkemedel mot problem med att somna I länet är det 8 procent av pojkar och 10 procent av flickor som den senaste månaden använt läkemedel för att de haft svårt att somna. För denna typ av läkemedel finns ingen märkbar skillnad mellan könen, vilket framgår av diagram 11. I fem av kommunerna är andelen pojkar större än andelen flickor. Den största skillnaden finns i Vaggeryd med 9 procentenheter större andel pojkar och Aneby är andel flickor 7 procentenheter större. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 11: Andel ungdomar som använt läkemedel mot för att de haft svårt att somna den senaste månaden 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 10
Procent Läkemedel mot nervositet Som för användning av läkemedel mot sömnsvårigheter finns det heller ingen tydlig skillnad mellan könen när det gäller användning av läkemedel mot nervositet. I länet är andelen pojkar och flickor som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden 8 respektive 10 procent. I Vetlanda är andelen pojkar och flickor omkring den samma. Vidare framgår av diagram 12 att i Aneby, Gislaved, Gnosjö, Jönköping och Tranås har en större andel flickor använt läkemedel mot nervositet. Den största skillnaden mellan könen finns i Aneby, där andelen pojkar är 5 procent och andelen flickor som använt läkemedel mot nervositet är 21 procent. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 12: Andel ungdomar som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Läkemedel i berusningssyfte I länet är det 3 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna som någon gång använt läkemedel i berusningssyfte. I Habo har ingen svarat att de använt läkemedel i berusningssyfte. Samma gäller flickor i Aneby, Mullsjö och Sävsjö samt pojkar i Gnosjö. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Sammanfattning hälsa och läkemedel De flesta ungdomarna har svarat att de mår bra eller mycket bra, en något större andel pojkarna jämfört med flickorna. På frågorna om olika hälsobesvär, är det en större andel flickor som rapporterat besvär ungefär en gång i veckan eller oftare. Det gäller samtliga hälsobesvär, utom ont i ryggen. Det är en större andel flickor som använder receptfria värktabletter. För medicinering mot sömnproblem eller nervositet finns ingen skillnad mellan könen. Något som även gäller mellan andelen pojkar och flickor som använt läkemedel i berusningssyfte. 11
Procent Tobak I detta avsnitt redovisas tobaksanvändningen bland ungdomarna, vilket innefattar cigaretter, snus och vattenpipa. Här ges även en bild av det totala tobaksanvändandet, där cigaretter och snus är sammanslaget. Rökare I länet är det 12 procent rökare 7 bland pojkarna och 15 procent av flickorna. I diagram 13 framgår att från 2005 har andelen rökare ökat för pojkar fram till 2009, men till 2011 har det gått ner och nästan till den andel som uppmättes 2005. Observera att procentaxeln i diagram 13 sträcker sig till 50 procent. År 2007 var det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som rökte i länet, men efter och före 2007 har det varit en större andel flickor som rökt. Dock har inte andelen varit så låg för flickor som i denna undersökning. I jämförelse med riket 8 så ligger länet 7 procentenheter under för pojkar och 13 procentenheter under för flickor i genomsnitt för de fyra åren 2005, 2007, 2009 och 2011. Diagram 13: Andel ungdomar som röker (länet och riket över tid) 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 2011 År Riket Riket Länet Länet I diagram 14 framgår det att i flera kommuner är det en större andel pojkar än flickor som röker, i motsats till både hur det ser ut i länet totalt och i riket. I dessa kommuner är flickornas procentsatser omkring hälften så stora mot pojkarnas. 7 Rökare är den som svarat : Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Röker du? 8 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor 2011. Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 12
Procent Procent Diagram 14: Andel ungdomar som röker 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Regelbundna rökare Med regelbundna rökare menas de som svarat att de röker dagligen eller nästan varje dag. Regelbundna rökare håller sig på en jämn nivå mellan undersökningsåren, men det går att utläsa i diagram 15 att i årets undersökning uppmäts den lägsta andelen regelbundna rökare i länet för båda könen av de fyra mättillfällena. Länet följer i stort sett rikets 9 utveckling, men länets pojkar avviker från 2009 till 2011. Mellan dessa undersökningar sjunker andelen regelbundna rökare bland pojkarna i länet med 4 procentenheter (8 procent 2009, 4 procent 2011). Observera att procentaxeln i diagram 15 sträcker sig till 50 procent. Diagram 15: Andel ungdomar som röker regelbundet (länet och riket över tid) 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 2011 År Riket Riket Länet Länet I länet är det 4 procent bland pojkarna (51 st) och 6 procent bland flickorna (78 st) som svarat att de röker regelbundet. Motsvarande för riket är 8 och 12 procent bland pojkar respektive flickor. I Aneby och Sävsjö har ingen angivit att de röker regelbundet, något som också gäller pojkar i Eksjö och Gnosjö. 9 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor 2011. Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 13
Procent Procent Snusare I denna undersökning som för tidigare undersökningar är det fler pojkar än flickor som snusar 10. nas andel ligger i genomsnitt 12 procentenheter högre än flickornas, vilket gäller för såväl länet som för riket 11. Det som framgår av diagram 16 är att andelen snusare har sjunkit över tid och resultatet för länet ligger nära det för riket. I länet är det 11 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna som snusar. Observera att procentaxeln i diagram 16 sträcker sig till 50 procent. Diagram 16: Andel ungdomar som snusar (länet och riket över tid) 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 2011 År Riket Riket Länet Länet I diagram 17 presenteras andelen pojkar och flickor som snusar uppdelat på länets kommuner. Diagrammet bekräftar att snusning är vanligast bland pojkar och i sju kommuner har ingen flicka svarat att de snusar. Diagram 17: Andel ungdomar som snusar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket 10 Snusare är den som svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Snusar du? 11 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor 2011. Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 14
Procent Regelbundna snusare Regelbunden snusare är den som svarat att han eller hon snusar dagligen eller nästan varje dag. För regelbundna snusare finns en liknande trend som för snusare. År 2011 var det 6 procent pojkar (82 st) som snusade regelbundet och motsvarande för flickor (7 st) var 1 procent. Observera att procentaxeln i diagram 18 sträcker sig till 50 procent. Diagram 18: Andel ungdomar som snusar regelbundet (länet och riket över tid) 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 2011 År Riket Riket Länet Länet I kommunerna Aneby, Eksjö, Mullsjö och Sävsjö är det ingen som svarat att de är snusar regelbundet. Det återfinns endast regelbundet snusande flickor i kommunerna Gnosjö, Jönköping och Vetlanda. 15
Procent Tobaksanvändare När tobak redovisas uppdelat på cigaretter och snus visar resultaten att rökning är vanligare bland flickor och snusning är vanligare hos pojkar. Därför är det intressant att studera det totala tobaksanvändandet. Tobaksanvändare är en elev som använder cigaretter och/eller snus. I länet är det 17 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna som använder tobak. Motsvarande för riket 12 är 23 och 27 procent bland pojkar respektive flickor. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 19: Andel ungdomar som använder tobak 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Regelbunden tobaksanvändare är den som svarat att han eller hon röker och/eller snusar dagligen eller nästan varje dag. Aneby och Sävsjö har inga regelbundna tobaksanvändare och i Eksjö finns inga regelbundna tobaksanvändare bland pojkarna. I länet är det 9 och 6 procent av pojkar respektive flickor som regelbundet använder tobak. 12 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor 2011. Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 16
Procent Vattenpipa I länet är det 24 procent av pojkarna som någon gång har rökt vattenpipa. Bland dessa 316 ungdomar är det 63 procent som rökt vattenpipa minst en gång de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffror hos flickor är 19 procent (260 st) som någon gång rökt vattenpipa och av dem har 67 procent rökt de senaste 12 månaderna. Det är mindre vanligt i länet att man någon gång rökt vattenpipa i jämförelse med riket. na och flickorna i länet ligger 16 respektive 19 procentenheter under rikets resultat. Diagram 20: Andel ungdomar som någon gång har rökt vattenpipa 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Debutålder cigaretter I diagram 21a-b framgår att bland dem som röker är det vanligast att pojkar och flickor använder cigaretter första gången när de är 14 år. Över hälften av de som röker någon gång ibland eller oftare rökte sin första cigarett när de var 13 år eller yngre. Endast de som rökt cigaretter redovisas i diagrammen. Diagram 21a: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, pojkar (n=460) Diagram 21b: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, flickor (n=467) 15 år eller äldre 13% 11 år eller yngre 17% 15 år 17% 11 år eller yngre 14% 14 år 28% 13 år 22% 12 år 20% 14 år 34% 13 år 23% 12 år 12% 17
Debutålder snus Av diagram 22a-b framgår att även för snus gäller det att den vanligaste debutåldern är 14 år, för både pojkar och flickor. Mer än 50 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna som snusar svarade att de var 13 år eller yngre när de snusade första gången. Endast de som använt snus redovisas i diagrammen. Diagram 22a: Åldersfördelning debutålder för snus, pojkar (n=456) Diagram 22b: Åldersfördelning debutålder för snus, flickor (n=190) 15 år eller äldre 19% 11 år eller yngre 14% 12 år 12% 15 år 21% 11 år eller yngre 12% 12 år 8% 14 år 33% 13 år 22% 14 år 39% 13 år 20% Debutålder vattenpipa Som för snus och cigaretter är också den vanligaste debutåldern för vattenpiperökning 14 år. Det framgår av diagram 23a-b och gäller för både pojkar och flickor. Endast de som använt snus redovisas i diagrammen. Diagram 23a: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, pojkar (n=306) Diagram 23b: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, flickor (n=252) 15 år eller äldre 21% 11 år eller yngre 8% 12 år 14% 15 år eller äldre 22% 11 år eller yngre 9% 12 år 9% 14 år 36% 13 år 21% 14 år 42% 13 år 18% 18
Procent Procent Alkohol Alkoholkonsumenter Alkoholkonsument är den som svarat att han eller hon druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna. Andelen alkoholkonsumenter i länet är i denna undersökning är 38 procent pojkar och 40 procent flickor. Det är den lägsta andelen bland både pojkar och flickor sedan undersökningarna startade i länet 2005. År 2011 redovisar Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 13 de lägsta andelarna alkoholkonsumenter i åk 9 sedan 1971 när undersökningen började. Länet följer utvecklingen i riket, men länets pojkar och flickor har i genomsnitt 13 respektive 17 procentenheter lägre andel alkoholkonsumenter jämfört med riket. Diagram 24: Andel ungdomar som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna (länet och riket över tid) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 2011 År Riket Riket Länet Länet Enligt diagram 25 är det i fem av länets kommuner en större andel pojkar än flickor som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna. De största skillnaderna i procentenheter (>20) återfinns i Gnosjö, med en större andel flickor. I Habo och Vaggeryd med en större andel pojkar. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 25: Andel ungdomar som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket 13 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor 2011. Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 19
Procent Procent Regelbundna alkoholkonsumenter och intensivkonsumenter över tid Regelbundna alkoholkonsumenter är de som svarat att de konsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. De som konsumerar en angiven mängd 14 alkohol vid ett och samma tillfälle någon gång per år eller oftare, definieras som intensivkonsument. Både andel regelbundna alkoholkonsumenter och andel intensivkonsumenter var de lägsta sedan undersökningarna startade 2005. Observera att procentaxeln i diagram 26 och 27 sträcker sig till 50 procent. Diagram 26: Andel ungdomar som konsumerar alkohol regelbundet (länet över tid) 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 2011 År Länet Länet Diagram 27: Andel ungdomar som intensivkonsumerar alkohol (länet och riket över tid) 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 2011 År Riket Riket Länet Länet 14 Minst en halv flaska sprit (18 cl) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller 4 burkar starköl eller 6 burkar öl, klass II (folköl) 20
Procent Procent Regelbundna alkoholkonsumenter I länet är det 18 och 21 procent av pojkar respektive flickor som konsumerar alkohol regelbundet. Diagram 28 visar att det finns en större variation i andelen flickor mellan kommunerna, jämfört med pojkar. Störst skillnad i procentenheter mellan könen finns i Eksjö (28) och Sävsjö (20) med större andel flickor samt Aneby (20) med större andel pojkar. Diagram 28: Andel ungdomar som konsumerar alkohol regelbundet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Intensivkonsumenter I länet intensivkonsumerar 17 procent av pojkarna alkohol, någon gång per år eller oftare och bland flickor är det 18 procent. Länet ligger under motsvarande andelar i riket 15, 32 och 33 procent bland pojkar respektive flickor. Diagram 29 visar en viss variation mellan kommunerna. Störst skillnad i procentenheter mellan könen finns i Mullsjö (22) och Vaggeryd (17). På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 29: Andel ungdomar som intensivkonsumerar alkohol 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor 2011. Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 21
Procent Berusningsdrickande I diagram 30 redovisas andelen ungdomar som någon gång druckit sig berusad. I CAN:s undersökning ställs frågan Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? till samtliga ungdomar. Samma fråga förekommer i länets enkät, men endast de som druckit alkohol de senaste 12 månaderna får besvara frågan. För jämförbarhet används i länet, andelen som angivit en debutålder för när de för första gången druckit sig berusad. Andelen pojkar i länet som någon gång druckit sig berusad är 26 procent och bland flickor 31 procent. Länet ligger under riket, där andelen pojkar och flickor är 40 respektive 44 procent. Det finns variation mellan kommunerna. I Gislaved är andelarna lika mellan könen, vidare är det fem kommuner som har en större andel pojkar och sju kommuner som andelen flickor är större. Störst skillnad i procentenheter mellan könen finns i Eksjö (26), Gnosjö (22) och Mullsjö (20). Diagram 30: Andel ungdomar som någon gång druckit sig berusad 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 22
Alkohol och trafik Bland eleverna i nionde klass är det vanligare att pojkar har kört berusad och för flickor är det vanligare att de har åkt med någon som de misstänkt varit berusad. Andelarna för dessa två frågor för länet presenteras i tabell 2, kommunernas resultat återfinns i tabellbilagan. Tabell 2: Andel som har kört berusad respektive åkt med någon som varit berusad Har åkt med någon som varit Har kört berusad berusad Ja n Ja n Länet 20 % 307 13 % 1272 10 % 376 17 % 1326 Tillgänglighet alkohol Diagram 31 ger en bild av de vanligaste sätten ungdomarna får tag på alkohol i länet. Av diagrammet går det att utläsa hur tillvägagångssätten står i relation till varandra uppdelat på pojkar och flickor. Det finns ingen jämförbarhet mellan könen, vilket grundar sig i frågans karaktär och att bortfallet ej går att uppskatta. Det är 501 pojkar och 544 flickor som fått frågan som är en flervalsfråga. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är genom kompisar eller kompisars syskon. Länets pojkar har på annat sätt som det andra vanligaste alternativet, motsvarande för flickor är får alkohol av andra vuxna (18 år eller äldre). Diagram 31: Antal ungdomar hur de vanligtvis får tag på alkohol (flervalsfråga) Jag får smaka alkohol hemma Jag får alkohol av mina föräldrar med lov Jag tar alkohol av mina föräldrar utan lov Jag får alkohol av andra vuxna (18 år eller äldre) Genom syskon Genom kompisar eller kompisars syskon Jag köper själv i butik/systembolaget Jag internet-beställer alkohol Jag köper i lägenhet/från långtradare På annat sätt 300 250 200 150 100 50 0 50 100 150 200 250 300 Antal 23
I diagram 32a-b visas hur lätt eller svårt eleverna som angett att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna, tycker att det är att få tag på olika typer av alkohol. Mer än hälften av både pojkarna och flickorna, tycker att det är lätt att få tag på folköl/cider i butik och smugglad sprit. Det anskaffningssätt som upplevs som svårast är att få tag på alkohol genom Internet. Diagram 32a: Andel pojkar i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol Folköl/cider i butik n=324 18 27 55 Alkohol som säljs på Systembolaget n=313 27 35 39 Smugglad alkohol n=303 18 30 52 Alkohol genom Internet n=195 47 28 25 Hembränd sprit n=215 36 28 36 0 25 50 75 100 Procent Svårt Varken svårt eller lätt Lätt Diagram 32b: Andel flickor i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol Folköl/cider i butik n=345 17 28 55 Alkohol som säljs på Systembolaget n=332 28 35 37 Smugglad alkohol n=328 19 30 51 Alkohol genom Internet n=173 65 20 14 Hembränd sprit n=215 39 30 31 0 25 50 75 100 Procent Svårt Varken svårt eller lätt Lätt 24
Debutålder alkoholkonsumtion I diagram 33a-b framgår att var fjärde pojke som någon gång druckit alkohol gjorde det första gången vid 11 års ålder eller när de var yngre. En lika stor andel pojkar har sin alkoholdebut vid 14 års ålder. För flickor i länet är det var fjärde som druckit alkohol vid 12 års ålder eller när de var yngre. Den ålder där flickor i störst utsträckning använder alkohol för första gången är vid 14 års ålder. Diagram 33a: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, pojkar (n=765) Diagram 33b: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, flickor (n=781) 15 år eller äldre 16% 11 år eller yngre 26% 15 år eller äldre 19% 11 år eller yngre 12% 12 år 13% 14 år 25% 13 år 19% 12 år 14% 14 år 33% 13 år 23% Debutålder berusningsdrickande Även vid debutålder för berusningsdrickande har störst andel, bland både pojkarna och flickorna, angivit att de var 14 år första gången de berusade sig. Omkring var fjärde pojke och flicka var 13 år eller yngre när de berusade sig första gången. Diagram 34a: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, pojkar (n=338) Diagram 34b: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, flickor (n=412) 15 år eller äldre 33% 11 år eller yngre 12 år 5% 4% 13 år 16% 15 år eller äldre 36% 11 år eller yngre 12 år 2% 6% 13 år 16% 14 år 42% 14 år 40% 25
Procent Narkotika Blivit erbjuden att få eller köpa narkotika I diagram 35 presenteras andelen som blivit erbjuden att få eller köpa narkotika. Det är en större andel pojkar (16 procent) i länet jämfört med flickor (12 procent). Bland kommunerna är det bara i Vaggeryd som en större andel flickor har blivit erbjuden att få eller köpa narkotika. Diagram 35: Andel ungdomar som blivit erbjuden att få eller köpa narkotika 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Narkotikaanvändning I riket är det 9 procent pojkar och 6 procent flickor som har använt någon typ av narkotika. För länet är det 4 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna som använt narkotika. Andelarna ligger under riksgenomsnittet och är också en minskning från 2009 års undersökning, då 7 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna hade använt narkotika. Det är vanligast att de använt hasch/marijuana. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Något som är viktigt att belysa, är att omkring en av fyra elever (27 procent) i länet som ges möjlighet att prova narkotika också gör det, oavsett kön. 26
Användningsfrekvens narkotika Diagram 36 och 37 visar hur många gånger de 51 pojkar och 38 flickor som svarat att de har använt någon typ av narkotika har gjort det under de senaste 12 månaderna. Här delas narkotika in i hasch/marijuana och annan narkotika. När det gäller hasch/marijuana har 29 av 78 ungdomar använt denna typ av narkotika en gång de senaste 12 månaderna, medan 33 st. angett att de använt hasch/marijuana minst två gånger de senaste 12 månaderna. Tjugosju av 60 narkotikaanvändare har svarat att de använt annan narkotika än hasch/marijuana minst en gång under de senaste 12 månaderna. Diagram 36: Antal gånger narkotikaanvändarna har använt hasch/marijuana de senaste 12 månaderna (n=78) Diagram 37: Antal gånger narkotikaanvändarna har använt annan narkotika än hasch/marijuana (n=60) 5-20 gånger 11 st Fler än 20 gånger 4 st Ingen gång 16 st 5-20 gånger 6 st Fler än 20 gånger 2 st 2-4 gånger 4 st 2-4 gånger 18 st 1 gång 29 st 1 gång 15 st Ingen gång 33 st Anskaffning av narkotika I diagram 38 redovisas olika anskaffningssätt för narkotika. Diagrammet redovisar antalet svarande uppdelat på kön. Det vanligaste sätt pojkarna fått tag på narkotika är att de köpt av någon de känner, följt av på annat sätt, och att de blir bjuden av någon de känner som är yngre än 20 år. För flickor var att ha blivit bjuden av någon de känner som är yngre än 20 år, det vanligaste sättet följt av att de köpt av en person de känner. Diagram 38: Antal ungdomar, hur de har fått tag på/köpt narkotika (flervalsfråga) Jag har köpt av okänd Jag har köpt av någon jag känner Jag har blivit bjuden av någon jag känner (yngre än 20 år) Jag har blivit bjuden av någon jag känner (äldre än 20 år) På annat sätt 20 15 10 5 0 5 10 15 20 Antal 27