Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand



Relevanta dokument
VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

Vegetation som föroreningsfilter

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Våtmarker och fosfordammar

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Våtmarker som sedimentationsfällor

Vatten och luft. Åk

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Från idé till våtmark

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Vattenanknutna ekosystemtjänster och dess ekonomiska värde. Gerda Kinell, Vattenmyndigheten Västerhavet Kalmar 8:e mars 2017

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Restaureringsförslag för Linneasjömaden

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Dränering och växtnäringsförluster

Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Planering för va-enbruk

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Våtmarkscentrum 2012

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

Kustmiljögruppens höstträff. Carina Pålsson, vattenenheten Länsstyrelsen Kalmar Jonas Nilsson, kustvattengruppen Linnéuniversitet

Utveckling och hållbarhet på Åland

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Och vad händer sedan?

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Exempel på olika avloppsanordningar

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

Våtmarker i jordbrukslandskapet

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Anvisningar för blankett Slutrapportering av bidrag för lokala vattenvårdsprojekt

Tank, brunn eller både och!

Slopad skatt på gödselmedel

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Transkript:

Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand

Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser.

Till ekosystemtjänster hör bl.a. Nedbrytningsprocesser Näringsupptag Näringscirkulation Näringsretention Vattenfiltrering Vattenrening Reglering av grundvattensnivåer och flöden

Viktiga processer för näringsreduktion: Näringsupptag växter och alger binder kväve och fosfor i sina vävnader. Sedimentation partiklar i vattnet sjunker till botten och tar med sig kväve och fosfor. Näringsämnen fastläggs i sediment under mer eller mindre lång tid. Denitrifikation bakterier omvandlar nitrat till kvävgas (luftkväve). Kväve överförs från vattnet eller marken till luften. Sker under syrefria förhållanden i vattenmättad mark, våtmarker och sjösediment.

För att naturliga vattenreningsprocesser ska fungera krävs ett öppet vattensystem där vattnet rör sig långsamt genom landskapet!

Våtmarker - Naturliga näringsfällor Alla våtmarker fungerar som naturliga reningsverk!

Varför räcker naturen inte till? Ökad belastning i kombination med minskning av naturens förmåga att ta hand om näringsöverskott.

Mängden vatten i landskapet har minskat!

Varför räcker naturen inte till? I diken och uträtade vattendrag rör sig vattnet snabbt näringen hinner inte tas om hand innan den når sjöar och hav. Tack vare täckdikning befinner sig ofta mer än 80% av landskapets bäcksystem under jord, i rör.

I lugnt vatten: -hinner alger och växter ta upp näringsämnen från vattnet och lagra dem som biomassa. -hinner bakterier omvandla kväveföreningar till ofarligt luftkväve. -hinner fosfor sjunka till botten och bäddas in i sedimenten.

Anlagda våtmarker för vattenrening Fördelar: Mycket effektiva (om rätt anlagda). Billiga att anlägga. Enkla att konstruera. Litet, enkelt och billigt underhåll. Ingen kemikalieanvändning. Mycket på köpet utöver rening. Nackdelar: Kräver hög belastning. Utrymmeskrävande. Ej långsiktig lösning för fosforrening. Viktigt att planering, dimensionering och genomförande blir rätt anlita planerare!

En bra våtmark har: Hög näringsbelastning. Varierande vattendjup och flacka kanter. Långsam vattengenomströmning God solinstrålning Ev. borttagning av sediment Mycket vegetation Flytbladsväxter Årlig skörd eller bete av vegetationen Ingen fisk eller kräftor

Ekosystemtjänster i våtmarker, vattendrag och småvatten Vattenmagasinering (bevattning, utjämning av flödesvariationer) Näringsfällor Vilt- och fiskevatten Pollineringstjänster Naturlig skadedjursbekämpning Bioenergi Foderproduktion Estetiska värden Attraktiva för rekreation och friluftsliv Kunskap (resurs för skolor, forskning och undervisning) Vid nyanläggning av våtmarker kan ofta flera funktioner kombineras med gott resultat!

Strandängar och strandbeten Naturliga vattenfluktuationer (årliga översvämningar vintertid). Lång kontinuerlig hävd genom bete och/eller slåtter (ofta även tångtäkt). Hög biodiversitet!

Strandängar och strandbeten naturliga reningsverk Minskad transport av näring, sediment och miljögifter till havet. Översilning av havsvatten ger återföring av näring från hav till land. Näringsupptag av vegetation (som sedan skördas/betas). Vattenreningsprocesser (generellt för våtmarker)

Strandängar och strandbeten naturliga reningsverk Strandängar med kontinuerlig vattengenomströmning kan ha en kväveretention på 55-80% av belastningen! Ytterligare 60 kg N/ha kan föras bort vid skörd (som slåtterhö). Bete är mindre effektivt eftersom en del av näring återförs i form av gödsel men innebär effektiv omvandling av näringsämnen till kött/mjölk.

Strandängar och strandbeten övriga ekosystemtjänster Vattenreglering hydrologisk buffertzon Färskvatten Kolsänkor Foderproduktion (bete, ängshö) Produktion av stallgödsel (av djur som vintertid äter ängshö) Jaktmarker Fiske (fiskreproduktion) Pollineringstjänster Naturlig skadedjursbekämpning Estetiska värden konstnärlig inspiration, avkoppling, naturupplevelser Rekreation naturupplevelser, friluftsliv, sport, jakt/fiske, avkoppling Kulturella värden kulturhistoria, platskänsla, varubild Turism Kunskap resurs för skolor och forskning, traditionell & lokal kunskap

De flesta av strandängens ekosystemtjänster är starkt förknippade med hög biodiversitet!

Kontakt Kajsa Mellbrand Tel +358 447 998434 E-mail kajsa.mellbrand@novia.fi