VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all verksamhet inom skolväsendet i Vilhelmina kommun är de olika nationella styrdokument som finns för skola och utbildning i form av bland annat skollag, olika förordningar och läroplanerna. Dessa styrdokument relateras i sin tur till de grundläggande mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention. Vilhelmina kommuns skol- och utvecklingsplan kompletterar de nationella styrdokumenten och anger de prioriteringar som kommunfullmäktige fastslagit ska gälla för verksamheterna inom Kultur- och utbildningsnämndens utbildningssektor för perioden 2011 till 2014. De inriktningar och mål som skol- och utvecklingsplanen anger ska inte ersätta eller förringa de nationellt fastställda målen. Planen ska för verksamhet och politik utgöra såväl ett styrande dokument som ett stöttande dokument, och härigenom uttrycka både riktning och ambition för åtgärderna att uppnå de nationella målen enligt Skollagens krav (SL 2 kap 8 ). Likaså ska skol- och utvecklingsplanen ge uttryck för Vilhelmina kommuns ambitioner så som huvudman för skolväsendet. Planen ska naturligtvis även vara ett stöd för föräldrar, elever och allmänheten att följa skolans utveckling och resultat. Skol- och utvecklingsplanen följs upp och utvärderas av huvudmannen, Kultur- och utbildningsnämnden, i den årliga kvalitetsprocessen. Senast i februari månad ska varje verksamhet redovisa sin uppföljning och utvärdering i den årliga kvalitetsredovisningen, tillsammans med verksamhetsberättelsen och bokslutskommentarerna. Det systematiska kvalitetsarbete syftar till att skapa tydliga och väl genomarbetade planerings- och beslutsunderlag för såväl verksamhet som politik i den gemensamma strävan till god måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning. I skol- och utvecklingsplanen används begreppet skola som liktydigt för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Begreppen barn och elever avser alla som finns i verksamheterna. Sida 1 av 5
EN SKOLA I UTVECKLING Vision och verksamhetsidé för skolväsendet i Vilhelmina kommun Vilhelmina kommun betraktar kunskap och utvecklingsförmåga som några av nyckelfaktorerna för att uppnå den övergripande visionen om Vilhelmina kommun som en kreativ plats för företagande och sysselsättning och attraktiv för människor att leva och bo i. Vilhelmina kommuns utbildningsverksamhet utgör en ryggrad för förändringskraften i samhället. Hur väl vi lyckas skapa trygga och aktiva människor avgör vilket samhälle vi får. Omvärldens snabba förändringar och nödvändigheten av ett förhållningssätt och en anpassningsförmåga till detta gör det nödvändigt att utveckla förmågan att lära, lära om och lära nytt. De kompetenser som våra barn och ungdomar erhåller under sin skoltid är de som var och en av dem har med sig för sin personliga utveckling, och för sitt framtida studie- och yrkesliv. Det trygga, delaktiga, kreativa och kunniga barnet blir en trygg, delaktig, kreativ och kunnig vuxen. I Vilhelmina kommuns grundskola ska eleverna erbjudas en god och likvärdig utbildning oavsett var i kommunen man är bosatt. I så lång utsträckning som det bedöms vara möjligt utifrån elevtals- och övrig ekonomisk utvecklig ska skolstrukturen anpassas så att nuvarande skolenheter behålls intakta. Vår samlade utbildningsverksamhet ska präglas och genomsyras av: Den väl uttalade och ofta förmedlade uppfattningen att skolan är viktig. Höga och positiva förväntningar på barn, elever och medarbetare. Ett hälsobefrämjande förhållningssätt till arbetet med barn och unga med olika typer av studiesvårigheter som dels utgår från den enskildes möjligheter och styrkor, och som dels strävar efter samverkan med andra aktörer i arbetet med att åtgärda dessa svårigheter. En väl förankrad uppföljnings- och utvärderingskultur, från verksamhet upp till den politiska nivån, som skapar goda förutsättningar för att kunna följa elevens kunskaps- och sociala utveckling och som kontinuerligt värderar, prövar och omprövar metoder och sätt att göra i strävan att nå så hög måluppfyllelse som möjligt. En tydlig ledarskapsidé där det pedagogiska ledarskapet betonas och rektorerna erhåller förutsättningar för detta genom anpassade och väl fungerande stödfunktioner inom administration, ekonomi och personal. Sida 2 av 5
FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL För att förverkliga visionen om en skola med en självklar och framträdande roll för den enskilda individens utveckling, och för samhällsutvecklingen i Vilhelmina kommun, prioriteras följande fokusområden fram till 2014: 1. Lärande och kunskapsutveckling 2. Barn och Ungas hälsa 3. Demokrati, inflytande och ledarskap Dessa fokusområden ska genomsyra samtliga skol- och verksamhetsformer inom den samlade utbildningsverksamheten. De mål som anges under respektive fokusområde har verksamheterna att förhålla sig till jämte de nationella målformuleringarna så som de kommer till uttryck i skollag, förordningar och läroplaner. Fokusområde 1: Lärande och kunskapsutveckling Skolan ska vara en plats där lusten att lära är självklar. Glädje, skratt, kreativitet och nyfikenhet är ledord i barnens och elevernas kunskapsutveckling och lägger grund för fortsatt och kontinuerligt lärande. Kunskap erövras på många sätt, med alla sinnen och med en helhetssyn som utgångspunkt. Ett tydligt och väl uttalat fokus på skolans kunskapsuppdrag återspeglas i den kommunala hanteringen av skolfrågor. Undervisningen grundas i allt högre utsträckning på forskning och empiriska studier kring lärandets förändrade villkor. I samtliga skolformer förekommer en mångfald av lärandemetoder. Lärarnas avgörande betydelse för elevernas resultat lyfts fram och praktiseras genom prioriteringar till förmån för kompetensutveckling och lärarfortbildning. Det enskilda barnets och elevens behov av pedagogiskt stöd för att nå de målsättningar som läroplan och kursplan ställer upp står i främsta fokus vid utredning och behovsbedömning. I Vilhelmina kommuns skolor är en systematisk dokumentation av elevernas kunskaps- och sociala utveckling en självklar del av den vardagliga pedagogiska verksamheten; samtliga skolenheter i grundskolan använder framtaget system för dokumentation av elevers kunskapsutveckling senast från och med höstterminen 2011. De insatser som vidtas för främjande av språkutveckling sätts in tidigt; framtagen handlingsplan för språkutveckling används i all kartläggning vad gäller språk-, läs- och skrivutveckling från förskola upp till grundskolans år 9. Sida 3 av 5
Intresset för engelska och svenska stärks vilket tydliggörs genom ökat engagemang och ökad måluppfyllelse i ämnena. Stärka inslaget med hembygdshistoria i undervisningen Samverkan mellan skolsystemets olika stadier vidareutvecklas så att den röda tråden vad gäller kunskapsprogression och lärandeutveckling är tydlig för samtliga; elever, föräldrar och skolans personal. Intresset för naturvetenskap och teknik stärks så att relativt sett fler elever i Vilhelmina kommun väljer utbildningsväg på gymnasiet med naturvetenskaplig eller teknisk inriktning. Andelen studerande som går vidare till högskola och universitet ökar. Samverkan mellan skolan och det omgivande samhället sker i sådan utsträckning att eleverna får ett verklighetsförankrat lärande som stimulerar deras omvärldskunskap. Samarbetet med arbetslivet och det lokala näringslivet utvecklas så att möjligheterna till PRAO, arbetsplatsförlagt lärande (APL) och yrkespraktik förbättras och blir mer omfattande. Fokusområde 2: Barns och ungas hälsa Investering i hälsa och i kunskap är för såväl individen som för samhället något av de viktigaste prioriteringar som går att göra. För att tillgodogöra sig kunskap och utveckla sitt eget lärande måste individen må bra. Tidiga och preventiva insatser förebygger utvecklandet av ohälsa och är därför särdeles viktiga för barnets utveckling och förmåga. Tillgång till psykolog- och kuratorsresurser i egen regi garanteras såväl i grundskolans som i gymnasieskolan. Alla barn och elever upplever en trygg och säker miljö och varje skolenhet har en uttalad och välkommunicerad nolltolerans mot all form av mobbing och kränkande behandling Omfattningen av alkoholförtäringen och brukandet av droger bland unga minskar. Formerna för samarbete mellan kommunens olika enheter och även relationen till andra aktörer vars verksamheter inbegriper barn och unga utvecklas så att de präglas av helhetsperspektivet; de så kallade tomrummen ska fyllas genom effektiv samverkan och metodutveckling. All verksamhet och alla aktiviteter i skolan stimulerar och inspirerar barn, elever och personal till en positiv och balanserad livsstil. Sida 4 av 5
Fokusområde 3: Demokrati, inflytande och ledarskap Alla barn och elever behöver få utveckla sitt självförtroende och sin självkänsla. Genom att lära sig att ta ökat ansvar, utveckla sin egen förmåga att efter sina förutsättningar söka kunskap, planera sitt eget lärande och utvärdera sig själv och sina resultat skapas förutsättningar för verkligt inflytande i stort som i smått. För att klara det demokratiska uppdraget att tillhandahålla en skola för alla läggs ett avgörande ansvar på skolan och dess personal. Personalen är därmed vår viktigaste resurs för att skapa en skola med god måluppfyllelse. Alla barn och elever upplever att de har ett reellt inflytande över sin egen situation och att deras åsikter är värdefulla. Varje elev tar successivt ett allt större inflytande och ansvar över sin utbildning. Alla barn och elever, oavsett kön och bakgrund, tillmäts lika stort utrymme i skolan. Samarbetet med barns och elevers vårdnadshavare vidareutvecklas så att såväl form som innehåll i den pedagogiska verksamheten är väl känt och kan påverkas i den utsträckning som läroplanerna och de nationella styrdokumenten anger. Varje verksamhet har personal i den omfattning och med den utbildning, kompetens och lämplighet som krävs. Alla som arbetar i skolan känner att deras insatser är meningsfulla och uppskattade. Rektor ges reella förutsättningar för att kunna utöva ett uttalat pedagogiskt ledarskap. Sida 5 av 5