Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Caroline Petrini sjöfartsavdelningen fartygstekniska enheten miljösektionen Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:131) om transport av förpackat farligt gods på ro-ro-fartyg i Östersjön (Östersjöavtalet) 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code) är en internationell tvingande överenskommelse för transport av förpackat farligt gods till sjöss. Koden är införlivad genom Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden). Transportstyrelsen kan medge undantag från IMDG-koden om man uppfyller Östersjöavtalet (Memorandum of Understanding for the Transport of Dangerous Goods on Ro-Ro Ships in the Baltic). Avtalet har tillkommit för att underlätta multimodala transporter mellan land sjö land och är en lättnad från IMDG-koden. Avtalet innebär att reglerna i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och terräng (ADR-S) och/eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:2) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) får tillämpas i stället för IMDG-koden under vissa villkor. Under hösten 2012 har medlemsstaterna i Östersjöavtalet tillsatt en korrespondensgrupp under ledning av Sverige. Man har där beslutat om vissa ändringar i avtalet som ska börja gälla den 1 januari 2013. De flesta ändringarna är av redaktionell karaktär. Ändringen i 3 kap.2 och 4 har tillkommit för att texten tidigare har varit otydlig men innebär ingen ändring i sak. I nuvarande lydelse har texten två motstående sidor kunnat tolkas att skyltningen av lastbärare kan vara enligt villkoren i ADR-S eller RID-S. Syftet med ändringen är att förtydliga att lastbärare för vägtransport ska skyltas enligt ADR-S och lastbärare för järnvägstransport ska skyltas enligt RID-S. Ändringen i 3 kap. 7 innebär inget nytt krav utan syftar till att förtydliga att ämnen av klass 4.3 som transporteras i bulkcontainer ska vara slutna och vattentäta. Att dessa ämnen ska vara vattentäta är ett krav som redan finns i IMDG-koden och för denna typ av transport ska villkoren i IMDG-koden gälla. Nuvarande lydelse kan leda läsaren till att tro att kravet gäller all
Datum Dnr/Beteckning 2 (6) transport av ämnen av klass 4.3 oavsett typ av lastbärare. Ändringen förtydligar att kravet endast gäller när sådana ämnen transporteras i bulkcontainer. Den andra ändringen är en ny text som föranleder en ny paragraf i första kapitlet; 1 kap. 8 a. Regelverken RID-S, ADR-S och IMDG-koden innehåller krav på utbildning av landburen personal som är involverad i farligt gods-transporter. Östersjöavtalet består av en blandning av dessa tre regelverk men har inget krav på utbildning för landburen personal som tillämpar Östersjöavtalets regler. Ändringen syftar till att få en kommunikation mellan avsändaren och transportören. Målet med kravet är att få avsändaren att ta mer ansvar för vilken väg och vilket trafikslag som godset ska transporteras med. I dagsläget blir många chaufförer bötfällda på grund av att de inte kan uppfylla kraven i föreskriften. Ansvaret för att uppfylla kraven borde i stället ligga tidigare i transportkedjan. Med den nya ändringen hamnar ansvaret på rätt plats i transportkedjan. I bilaga 4 har det gjorts ett antal adressändringar till behöriga myndigheter. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar TSFS 2009:131 fortsätter att gälla men utan de ändringar som beslutades av korrespondensgruppen. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om inte regleringen kommer till stånd förblir föreskriften otydlig beträffande bulktransport i klass 4.3. Effekter om inte det nya kravet om utbildning i 1 kap. 8 a skulle komma till stånd skulle resultera i att man inte får den önskade effekten om att avsändaren tar ett större ansvar för sitt gods genom hela transportkedjan. En förutsättning för Östersjöavtalets funktionalitet är emellertid att avtalsparterna inför nya bestämmelser samtidigt. 3 Vilka berörs av regleringen? Föreskrifterna riktar sig till samtliga som sänder, transporterar eller på annat sätt medverkar till transport av förpackat farligt gods till sjöss och som använder Östersjöavtalet.
Datum Dnr/Beteckning 3 (6) 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Transportstyrelsen bedömer att det inte ger några kostnadsmässiga eller andra konsekvenser beträffande förtydligandet om bulktransporter i klass 4.3. Det nya kravet om utbildning kommer att ge kostnadsmässiga och andra konsekvenser hos avsändaren. Alla personer som befattar sig med transport av farligt gods ska få utbildning i de arbetsområden som är regelbundet återkommande och relevanta för deras ansvarsområde. Detta kan genomföras genom självstudier och/eller genom intern/extern utbildning. En uppskattad tid för utbildning bör vara en dag beroende på verksamhetens omfattning i företaget. En extern utbildning kostar cirka 1 400 kr per timme. Andra konsekvenser som tillkommer är att skapa rutiner för kommunikation mellan avsändare och transportör. I Sverige ska de flesta som i sin verksamhet skickar eller utför transporter av farligt gods ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Säkerhetsrådgivaren ska se till att företaget vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga olyckor i samband med transport av farligt gods. Det nya kravet om utbildning och instruktion i hur den ska användas innebär att säkerhetsrådgivarna får en viktig roll med att planera och genomföra transporten av lastbäraren då de utförs med hjälp av dessa föreskrifter eller med stöd av annan lagstiftning. Det är svårt för Transportstyrelsen att bedöma hur lång tid som går åt för att bygga upp en sådan struktur, eftersom hantering av farligt gods varierar stort mellanolika företag. Förslagsvis kan ett avtal upprättas mellan avsändare och transportör som preciserar transportvillkoren och utbildning av berörda under de olika transportregelverken. Uppskattad tid för ett sådant avtal är cirka 10 timmar. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Generellt är avtalet en lättnad från IMDG-koden som främjar multimodala transporter mellan land sjö land. Om inte denna ändring kommer till stånd kommer TSFS 2009:131 fortsätta att gälla som tidigare. Eftersom ändringarna i huvudsak är av redaktionell karaktär eller mer ett förtydligande av befintliga regler blir inte effekterna så stora om reglerna inte skulle komma till stånd.
Datum Dnr/Beteckning 4 (6) 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Östersjöavtalet är en lättnad från IMDG-koden och har tillkommit för att underlätta multimodala transporter mellan land sjö land. Avvikelsen är dock accepterad internationellt eftersom den är anmäld till IMO. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Nej, de aktuella ändringarna ska träda ikraft internationellt den 1 januari 2013. Sverige kommer inte att hinna införliva ändringarna i tid men bör göra det så snart som möjligt. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? I Sverige ska de flesta som i sin verksamhet skickar eller utför transporter av farligt gods ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Branscher där man hittar farligt gods utgörs av allt från kemikalietillverkning till apotek och livsmedelsindustri. Säkerhetsrådgivaren ska se till att företaget vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga olyckor i samband med transport av farligt gods. Omkring 3 000 företag har säkerhetsrådgivare i dag och berörs av de reviderade föreskrifterna. Denna uppskattning är mycket grov eftersom det kan finnas företag som inte har anmält säkerhetsrådgivare till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, trots att de omfattas av bestämmelserna. Det finns ett tjugotal svenskregistrerade fartyg som transporterar farligt gods enligt Östersjöavtalets föreskrifter och som kommer att beröras av de nya ändringarna. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Transportstyrelsen bedömer att ett utbildnings- eller informationsbehov motsvarande en till två timmar kan behövas för personer som dagligen hanterar bestämmelserna i ADR-S/RID-S och IMDG-koden. Det är mycket svårt att uppskatta antal företag och personer som omfattas samt kostnader för insatserna. Utbildnings- och informationsbehovet bör kunna hanteras internt, till exempel av företagens säkerhetsrådgivare. I säkerhetsrådgivarens ansvar
Datum Dnr/Beteckning 5 (6) ligger att tillgodose att berörd personal får den utbildning och information som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Det kommer att uppstå vissa kostnader i samband med de utbildnings- och informationsinsatser som krävs. Detta kan ske genom självstudier eller genom intern eller extern utbildning. En extern utbildning kostar cirka 1 400 kr/timme. Självstudier medför ingen annan kostnad än den egna tiden. I övrigt bedöms inte regleringen medföra konsekvenser för företagen då ändringarna är av redaktionell karaktär eller mer ett förtydligande av befintliga regler. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Föreslagna bestämmelser gäller för samtliga företag som skickar, transporterar eller på något annat sätt medverkar i en transport av farligt gods till sjöss. Transportstyrelsen bedömer att regleringen inte påverkar företagens konkurrensförhållanden då ändringarna i huvudsak är av redaktionell karaktär eller ett förtydligande av befintliga regler. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Remissen tydliggör regelverket på vissa punkter som tidigare har skapat frustration och irritation hos användare och tillsynspersonal. Transportstyrelsen bedömer att regleringen kommer att påverka företagens/avsändarens administrativa arbetsförutsättningar då nya och befintliga rutiner måste förändras och/eller skrivas om. Denna kostnad är dock svår att uppskatta då företagens förutsättningar och storlek skiljer sig mycket åt. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej, samma regler gäller för stora som för små företag. Föreskrifterna kan dock medföra en högre arbetsbörda proportionellt sett för små företag. Kärnan i regelverket är att genomföra säkra transporter av farligt gods oavsett storlek på företag.
Datum Dnr/Beteckning 6 (6) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Caroline Petrini, sakhandläggare, 010 495 3250 eller Johan Stenborg, jurist, 010 495 3221.