Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg

Relevanta dokument
Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Reidunn Wettermark, Verksamhetschef Barn- och ungdomssjukvården Gävleborg

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Samordnade insatser för barn och unga

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Lagstiftning kring samverkan

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Studiens upprinnelse och inriktning

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Nyanlända barn och ungdomars hälsa

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade )

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Inledning

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Handlingsplan 2018 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Barns psykosociala ohälsa

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

JämtBus. Barn och unga i behov av särskilt stöd. Överenskommelse om länsövergripande samverkan Jämtlands län

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Konsultation med BVC och elevhälsa

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Den viktiga skolnärvaron

Uppdragsbeskrivning för Barn- och ungdomshälsan

Landstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Modellområde Vänersborg

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

IFO nätverket 19 maj 2017

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Insatser från Barnhälsovården

Elevhälsoplan för PeterSvenskolan 2

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Samverkansrutin för elevhälsa, första linjen unga, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri i Värmland

Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom

Psykisk ohälsa under graviditet

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Lokal överenskommelse Karlstad, Hammarö, Forshaga och Kils kommun Barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Transkript:

KOMMUNERNA OCH REGIONEN I GÄVLEBORGS LÄN Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg - antagen av Länsledning Välfärd 2016-10-14. 2016-10-14

Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Målgrupper... 6 2.1 Inlärningssvårigheter, utvecklingsförsening, utvecklingsstörning - med eller utan tecken på neuropsykiatrisk problematik, beteendeproblem och/eller psykisk ohälsa... 6 2.1.1. Bas... 6 2.1.1.1 Barnhälsovård... 6 2.1.1.2 Förskola... 6 2.1.1.3 Skola, elevhälsa... 6 2.1.2 Första linjen... 6 2.1.2.1 Barn- och familjehälsa... 6 2.1.2.2 Bryggan (endast Gästrikland)... 6 2.1.2.3 Förskola... 6 2.1.2.4 Skola, elevhälsa... 6 2.1.3 Specialist... 6 2.1.3.1 Barn-och ungdomshabilitering... 6 2.2 Utåtagerande beteende - barn och unga som har svårt att koncentrera sig, är trotsiga och aggressiva... 7 2.2.1. Bas... 7 2.1.1.1 Barnhälsovård... 7 2.2.1.2 Förskola... 7 2.2.1.3 Skola, elevhälsa... 7 2.2.1.4 Socialtjänst... 7 2.2.2 Första linjen... 7 2.2.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning... 7 2.2.2.2 Hälsocentral... 7 2.2.2.3 Bryggan (endast Gästrikland)... 7 2.2.2.4 Förskola... 7 2.2.2.5 Skola, elevhälsa... 7 2.2.2.6 Socialtjänst... 8 2.2.3 Specialist... 8 2.2.3.1 BUP... 8 1

2.2.3.2 Socialtjänst... 8 2.3 Barn med svårighet att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och kommunikation (ADHD, Tics, Tourette, autism).... 8 2.3.1 Bas... 8 2.3.1.1 Barnhälsovård... 8 2.3.1.2 Förskola... 8 2.3.1.3 Skola, elevhälsa... 8 2.3.2. Första linjen... 8 2.3.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning... 8 2.3.2.2 Bryggan (endast Gästrikland)... 8 2.3.2.3 Barnhälsovård, hälsocentral... 8 2.3.2.4 Förskola... 9 2.3.2.5 Skola, elevhälsa... 9 2.3.2.6 Socialtjänst... 9 2.3.3 Specialist... 9 2.3.3.1 BUP... 9 2.3.3.2 Barn- och ungdomshabilitering... 9 2.3.3.3 Socialtjänst... 9 2.4 Relationsproblem Föräldrar/barn/ungdomar eller mellan barn och ungdomar... 9 2.4.1 Bas... 9 2.4.1.1 Barnhälsovård... 9 2.4.1.2 Förskola... 9 2.4.1.3 Skola... 9 2.4.2 Första linjen... 10 2.4.2.1 Barn- och familjehälsa... 10 2.4.2.2 Ungdomsmottagning... 10 2.4.2.3 Förskola... 10 2.4.2.4 Skola, elevhälsa... 10 2.4.3 Specialist... 10 2.4.3.1 BUP... 10 2.4.3.2 Socialtjänst, IFO... 10 2.5 Kriser ett miljö eller situationsbetingat inre tillstånd till följd av en negativ och omvälvande händelse t.ex. allvarlig sjukdom, dödsfall, övergrepp, utvisningsbeslut, hot och våld, brand, allvarlig olycka... 10 2.5.1 Bas... 10 2

2.5.1.1 Mödrahälsovård, barnhälsovård... 10 2.5.1.2 Förskola... 10 2.5.1.3 Skola... 11 2.5.2 Första linjen... 11 2.5.2.2 Förskola... 11 2.5.2.4 Socialtjänst... 11 2.5.3 Specialist... 11 2.5.3.5 BUP... 11 2.5.3.6 Socialtjänst... 11 2.5.3.7 Barnahus... 11 2.6 Riskbruk hos barn/ungdom eller föräldrar (alkohol/droger, tobak)... 12 2.6.1 Bas... 12 2.6.1.1 Mödrahälsovård... 12 2.6.1.1 Barnhälsovård... 12 2.6.1.2 Förskola... 12 2.6.1.2 Skola... 12 2.6.1.3 Socialtjänst... 12 2.6.2 Första linjen... 12 2.6.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning... 12 2.6.2.2 Förskola... 12 2.6.2.3 Skola, elevhälsa... 12 2.6.2.4 Socialtjänst... 12 2.6.3.1 BUP... 13 2.6.3.2 Socialtjänst... 13 2.7 Barn med ätproblematik (t.ex.anorexi, bulemi)... 13 2.7.1 Bas... 13 2.7.1.1 Förskola... 13 2.7.1.2 Skola... 13 2.7.2 Första linjen... 13 2.7.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning... 13 2.7.2.2 Hälsocentral... 13 2.7.2.3 Länsenhet för ätstörningar... 13 2.7.2.4 Förskola... 13 2.7.2.5 Skola, elevhälsa... 13 3

2.7.3 Specialist... 14 2.7.3.1 Barn- och ungdomssjukvård... 14 2.7.3.2 BUP... 14 2.7.3.4 Länsenhet för ätstörningar... 14 2.8 Barn med självskadebeteende... 14 2.8.1 Bas... 14 2.8.1.1 Barnhälsovård... 14 2.8.1.2 Förskola... 14 2.8.1.3 Skola... 14 2.8.2 Första linjen... 14 2.8.2.1 Barn och familjehälsa, ungdomsmottagning... 14 2.8.2.2 Förskola... 14 2.8.2.3 Skola, elevhälsa... 14 2.8.3 Specialist... 15 2.8.3.1 BUP... 15 2.8.3.2 Barn- och ungdomshabilitering... 15 2.9 Ångest, rädsla, oro och nedstämdhet... 15 2.9.1 Bas... 15 2.9.1.1 Barnhälsovård... 15 2.9.1.2 Förskola... 15 2.9.1.3 Skola... 15 2.9.2 Första linjen... 15 2.9.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning... 15 2.9.2.2 Barnhälsovård, hälsocentral... 15 2.9.2.3 Förskola... 16 2.9.2.4 Skola, elevhälsa... 16 2.9.3 Specialist... 16 2.9.3.1 BUP... 16 2.9.3.2 Barn- och ungdomshabilitering... 16 4

1 Inledning Detta dokument, som antagits av Länsledning Välfärd 2016-10-14, reglerar det gemensamma ansvaret för barn/ungdomar 0-17 år och i förekommande fall deras vårdnadshavare genom att förtydliga verksamheternas ansvarsområden. Dialogen och samarbetet mellan verksamheterna ska genomsyras av ett gemensamt ansvar och god tillgänglighet till varandra. Det ska vara lätt att nå varandra och en självklarhet att konsultera varandra. Samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas om det finns behov av insatser och samordning från fler aktörer samtidigt. I dokumentet har interna metoder och rutiner uteslutits till förmån för en mer generell beskrivning av verksamhetens uppdrag. Dokumentet utgår från Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och ersätter alla tidigare lokala samverkansdokument. Anmälningsplikt I dokumentet är inte fullgörande av anmälningsplikt särskilt nämnt som en insats då den är föreskrivien i lag. Förtydligande av bas, första linje och specialistnivå Det är viktigt att rätt prioritering sker av vilka barn som ska få insatser från första linjen respektive specialistnivån. Brister på en nivå vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på annan nivå. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag. Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker för personal samt att regelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna. Basnivå Basverksamheterna är de generella, hälsofrämjande insatser som riktas till alla barn i en viss åldersgrupp eller situation. Hit hör de generella insatserna inom hälso- och sjukvård och kommunernas förskola, skola och socialtjänst. Första linjen Första linjens insatser ges vid ett indikerat problem, det vill säga när någon har ett problem som personen själv eller någon annan (t ex närstående) söker hjälp för eller som på annat sätt blivit uppenbart. Första linjen har flera uppdrag: Att identifiera personer som har behov av insatser för psykisk ohälsa. Att bedöma svårighetsgrad, orsak och lämplig insatsnivå. Att behandla/stödja barn och unga som har lindriga/medelsvåra tillstånd där specialistnivån inte behövs. Att remittera/hänvisa till annan lämplig verksamhet eller till specialistnivå. Hit hör hälsocentral, barn- och familjehälsa 0-12 år, ungdomsmottagning, beroendecentrum, förskola, skola och dess elevhälsa samt socialtjänst. Specialist Specialistinsatser är mer avgränsade eller mer specialiserade för medelsvår till svår problematik. Hit hör barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomssjukvård, insatser för personer med funktionsnedsättning (LSS) och Socialtjänst. 5

2 Målgrupper 2.1 Inlärningssvårigheter, utvecklingsförsening, utvecklingsstörning - med eller utan tecken på neuropsykiatrisk problematik, beteendeproblem och/eller psykisk ohälsa 2.1.1. Bas 2.1.1.1 Barnhälsovård Identifiera: BVC BAS-program. Hänvisa till Barn- och familjehälsa. Insats: Rådgivning om barns utveckling och föräldrarollen. 2.1.1.2 Förskola Identifiera: Observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och strategier. Insats: Skapa goda lärandemiljöer. Hänvisa till Bryggan i Gästrikland och barnhälsovård/barn- och familjehälsa i Hälsingland. 2.1.1.3 Skola, elevhälsa Identifiera: Kartläggning och observation av förmågor och kunskap. Insats: Extra anpassningar och särskilt stöd. 2.1.2 Första linjen 2.1.2.1 Barn- och familjehälsa Identifiera: Screening och testinstrument. Insats: Stöd och behandlingsinsatser vid lindrig/medelsvår symptombild 0-5 år. Psykologutredning 0-5 år (utvecklingsbedömning, del i basutredning). Remiss till BUP/barn- och ungdomshabilitering om behov av specialistnivå föreligger. 2.1.2.2 Bryggan (endast Gästrikland) Identifiera: Kartläggning och bedömning av barns styrkor och sårbarhet inför skolstart vid neuropsykiatriska symptom. Ålder 4-6 år. Insats: Rådgivning. Strukturerade pedagog- och föräldrautbildningar. Remiss till BUP/barn- och ungdomshabilitering om behov av specialistnivå föreligger. 2.1.2.3 Förskola Identifiera: Kartlägga/utreda för att klargöra barnets förutsättningar för inlärning och behov av stöd. Insats: Verksamheten utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. 2.1.2.4 Skola, elevhälsa Identifiera: Fördjupad kartläggning/utredning för att klargöra barnets förutsättningar för inlärning. Eventuellt beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller skolform (särskola). 2.1.3 Specialist 2.1.3.1 Barn-och ungdomshabilitering Identifiera: Utredning/kartläggning, diagnostisering. Insats: Psykologiskt, pedagogiskt och socialt stöd till familj och nätverk. Information och utbildning. 6

2.2 Utåtagerande beteende - barn och unga som har svårt att koncentrera sig, är trotsiga och aggressiva 2.2.1. Bas 2.1.1.1 Barnhälsovård Identifiera: BVC BAS-program. Insats: Hänvisa till Barn- och familjehälsa. 2.2.1.2 Förskola Identifiera: Observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Insats: Arbeta med normer och värden i barnets konkreta vardag. 2.2.1.3 Skola, elevhälsa Identifiera: Kartläggning och observation av förmågor och kunskaper. Insats: Arbeta med normer och värden i elevens konkreta vardag. Extra anpassning. Särskilt stöd. Eventuell anmälan till socialtjänst och/eller polis. 2.2.1.4 Socialtjänst Preventionsprogram. 2.2.2 Första linjen 2.2.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning Identifiera: Risk/skyddsbedömning. Insats: Stöd och behandlingsinsatser. Föräldrabehandling och stöd. Vid utebliven förväntad behandlingseffekt ställningstagande till specialistnivå. 2.2.2.2 Hälsocentral Identifiera: Medicinsk bedömning. Insats: Vårdintygsbedömning. Anmälan till socialtjänst. 2.2.2.3 Bryggan (endast Gästrikland) Identifiera: Kartläggning och bedömning av barns styrkor och sårbarhet inför skolstart vid neuropsykiatriska symptom. Ålder 4-6 år. Insats: Rådgivning. Strukturerade pedagog- och föräldrautbildningar. Remiss till BUP/barn- och ungdomshabilitering om behov av specialistnivå föreligger. 2.2.2.4 Förskola Identifiera: Kartlägga/utreda för att klargöra barnets förutsättningar för inlärning och behov av stöd. Insats: Verksamheten utformas så att barn med behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. 2.2.2.5 Skola, elevhälsa Identifiera: Kartläggning/utredning för att klargöra elevens eventuella behov av särskilt stöd. Insats: Förebyggande samt åtgärdande insatser t.ex. anpassad lärmiljö, struktur och stöd. Eventuellt beslut om särskilt stöd. 7

2.2.2.6 Socialtjänst Identifiera: Utredning. Insats: Individanpassat psykosocialt stöd till föräldrar och barn. 2.2.3 Specialist 2.2.3.1 BUP Identifiera: Utredning diagnostik om tidigare insatser inte varit tillräckliga. Insats: Behandlingsinsatser 2.2.3.2 Socialtjänst Insats: Öppenvårdsinsatser. Familjehemsplacering HVB. 2.3 Barn med svårighet att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och kommunikation (ADHD, Tics, Tourette, autism). 2.3.1 Bas 2.3.1.1 Barnhälsovård Identifiera: BVC BAS-program. Insats: Remiss till barn- och familjehälsan för psykologisk barnutredning. Hänvisa vidare till Bryggan i Gästrikland och barnhälsovård/barn- och familjehälsa i Hälsingland. 2.3.1.2 Förskola Identifiera: Observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Insats: Skapa goda lärande miljöer för alla barn. 2.3.1.3 Skola, elevhälsa Identifiera: Kartläggning och observation av förmågor samt kunskap. Insats: Extra anpassning och särskilt stöd. 2.3.2. Första linjen 2.3.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning Identifiera: Bedömning Insats: Stöd- och behandlingsinsatser vid lindrig/medelsvår symptombild. Psykologisk barnutredning 0-5 år. Remiss till BUP/barn- och ungdomshabilitering om tidigare insatser inte varit tillräckliga. 2.3.2.2 Bryggan (endast Gästrikland) Identifiera: Kartläggning och bedömning av barns styrkor och sårbarhet inför skolstart vid neuropsykiatriska symtom. Ålder 4 6 år. Insats: Rådgivning. Strukturerade pedagog- och föräldrautbildningar. Remiss till barn- och ungdomspsykiatri/barn- och ungdomshabilitering om behov av specialistnivå föreligger. 2.3.2.3 Barnhälsovård, hälsocentral Medicinsk bedömning. 8

2.3.2.4 Förskola Identifiera: Kartlägga/ utreda för att klargöra barns förutsättningar för inlärning och behov av stöd. Insats: Verksamheten utformas så att barn med behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Hänvisa till BVC för vidare utredning. 2.3.2.5 Skola, elevhälsa Identifiera: Kartläggning/utredning för att klargöra barnets förutsättningar för inlärning och bedöma behov av särskilt stöd. Insats: Förebyggande samt åtgärdande insatser, t.ex. anpassad lärmiljö, struktur och stöd. Vid behov beslut om särskilt stöd. 2.3.2.6 Socialtjänst Identifiera: Identifiera behov. Insats: Aktualisera till hälso-och sjukvården och/eller skola. Stödjande insatser i samverkan med hälso- och sjukvården. 2.3.3 Specialist 2.3.3.1 BUP Identifiera: Bedömning, utredning diagnostik. Insats: Föräldrastöd/utbildning. Eventuellt medicinsk behandling. Psykoedukation. 2.3.3.2 Barn- och ungdomshabilitering Identifiera: Bedömning, utredning och diagnostik 0-5år med autismfrågeställning. Insats: Psykologiskt, pedagogiskt och socialt stöd till familj och nätverk. Information och utbildning. 2.3.3.3 Socialtjänst Identifiera: Identifiera behov. Insats: Aktualisera till hälso-och sjukvården och/eller skola. Stödjande insatser i samverkan med hälso- och sjukvården. 2.4 Relationsproblem Föräldrar/barn/ungdomar eller mellan barn och ungdomar 2.4.1 Bas 2.4.1.1 Barnhälsovård Identifiera: Samtal med föräldrar. Insats: Hänvisa till barn och familjehälsan. 2.4.1.2 Förskola Identifiera: Observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Insats: Skapa goda lärande miljöer för alla barn. Värdegrundsarbete. 2.4.1.3 Skola Identifiera: Kartläggning och observation av förmågor samt kunskap. Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Hälsosamtal. 9

Insats: Värdegrundsarbete. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Eventuellet anmälan socialtjänst och polis. 2.4.2 Första linjen 2.4.2.1 Barn- och familjehälsa Insats: Råd, stöd och behandling. Vid utebliven förväntad behandlingseffekt, ställningstagande till specialistnivå. 2.4.2.2 Ungdomsmottagning Insats: Råd, stöd och behandling. Vid utebliven förväntad behandlingseffekt, ställningstagande till specialistnivå. 2.4.2.3 Förskola Identifiera: Kartlägga/utreda för att klargöra barns förutsättningar för inlärning och behov av stöd. Insats: Verksamheten utformas så att barn med behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Hänvisa till BVC, barn- och familjehälsan för vidare utredning. 2.4.2.4 Skola, elevhälsa Identifiera: Utgå från befintliga kartläggningar och analyser. Insats: Främjande, förebyggande eller åtgärdande arbete mot kränkande behandling. Hänvisa till andra första linjen insatser. Anmälan till socialtjänst. 2.4.2.5 Socialtjänst Insats: Individanpassat psykosocialt stöd till familjer. Familjerådgivning. Föräldrarådgivning. 2.4.3 Specialist 2.4.3.1 BUP Insats: Bedömning och behandling vid samsjuklighet. 2.4.3.2 Socialtjänst, IFO Insats: Intensiv familjebehandling. Placering utanför hemmet. Insats inom familjerätt. 2.5 Kriser ett miljö eller situationsbetingat inre tillstånd till följd av en negativ och omvälvande händelse t.ex. allvarlig sjukdom, dödsfall, övergrepp, utvisningsbeslut, hot och våld, brand, allvarlig olycka 2.5.1 Bas 2.5.1.1 Mödrahälsovård, barnhälsovård Upptäcka, stödja och hänvisa. 2.5.1.2 Förskola Identifiera: Observera och analysera barns beteende. Insats: Arbete enligt krisplan. 10

2.5.1.3 Skola Identifiera: Observera och analysera elever beteende. Insats: Arbeta enligt krisplan. 2.5.2 Första linjen 2.5.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning Insats: Råd, stöd och behandling. Vid utebliven förväntad behandlingseffekt och misstanke om samsjuklighet hänvisa till specialistnivå. 2.5.2.2 Förskola Identifiera: Utgå från aktuella observationer och analyser. Insats: Verksamheten utformas enligt krisplan så att barn i behov av särskilt stöd, får det stöd de behöver. Hänvisa vid behov till andra instanser i första linjen. 2.5.2.3 Skola, elevhälsa Identifiera: Utgå från aktuella observationer och analyser. Insats: Verksamheten utformas enligt krisplan så att elev i behov av särskilt stöd, får det stöd den behöver. Hänvisa vid behov till andra instanser i första linjen. 2.5.2.4 Socialtjänst Identifiera hot och våld: Skyddsbedömning. Insats hot och våld: Individanpassat psykosocialt stöd till föräldrar och barn. 2.5.3 Specialist 2.5.3.5 BUP Insats: Utreda vid misstanke om samsjuklighet. Bedöma suicidrisk. Hänvisning till adekvat vårdnivå, t ex primärvård, flyktingtraumaenhet. 2.5.3.6 Socialtjänst Insats vid hot och våld: Skyddat boende. Intensiv familjebehandling. Placering utanför hemmet. 2.5.3.7 Barnahus Insats: Specialiserat gemensamt omhändertagande av barn som utsatts för våld eller övergrepp mellan socialtjänst, polis och hälso och sjukvård. 11

2.6 Riskbruk hos barn/ungdom eller föräldrar (alkohol/droger, tobak) 2.6.1 Bas 2.6.1.1 Mödrahälsovård Identifiera: Audit graviditetsvecka 6-7. Insats: Föräldragrupp. MI. Motivera till behandling i samverkan med Beroendecentrum och socialtjänst. 2.6.1.1 Barnhälsovård Insats: Föräldragrupp. Anmälan till socialtjänst. 2.6.1.2 Förskola Identifiera: Observera, dokumentera, följa och analysera barns beteende och mående. Utvecklingssamtal. Insats: Skapa goda lärandemiljöer för alla barn. Anmälan till socialtjänst 2.6.1.2 Skola Identifiera: Kartläggning och observation av förmågor samt kunskap. Hälsosamtal. Närvaroplan. Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Insats: Extra anpassning och särskilt stöd. Främjande och förebyggande arbete för att förebygga riskbruk. Anmälan till socialtjänst. 2.6.1.3 Socialtjänst Identifiera: Uppsökande verksamhet. Insats: Preventions program, t ex Effekt. Gruppverksamhet, tex CAPT (yngre barn med föräldrar med missbruk). TAPP (tonåringar till föräldrar med missbruk). 2.6.2 Första linjen 2.6.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning Identifiera: Samtal och screeninginstrument. Insats: Anmälan till socialtjänst. Hänvisa till och samverka med Beroendecentrum. 2.6.2.2 Förskola Identifiera: Utgå från aktuella observationer och analyser. Insats: Verksamheten utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Hänvisa till andra aktörer i första linjen vid behov av insatser. Anmälan till socialtjänst. 2.6.2.3 Skola, elevhälsa Identifiera: Utgå från aktuella observationer och analyser. Insats: Förebyggande och åtgärdande insatser. Verksamheten utformas så att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Hänvisa till andra aktörer i första linjen vid behov av insatser. Anmälan till socialtjänst. 2.6.2.4 Socialtjänst Identifiera: Screening via kortfattat bedömningsinstrument. 12

Insats: Föräldrar och ungdomar: kommunal öppenvårdsmottagning samt beroendemottagning i samverkan med regionen. Familjer: Behovsanpassat psykosocialt stöd. 2.6.3 Specialist 2.6.3.1 BUP Identifiera: Alkohol och drogscreening enligt rutin. Insats: Bedöma eventuell samsjuklighet och motivera till behandling i samverkan med Beroendecentrum och socialtjänst. Anmälan till socialtjänst. 2.6.3.2 Socialtjänst Identifiera: Utreda och bedöma komplex problematik via särskild metod. Insats: Familjebehandlingsprogram och eller intensiv familjebehandling. Institutionsbehandling för föräldrar/ungdomar. 2.7 Barn med ätproblematik (t.ex.anorexi, bulemi) 2.7.1 Bas 2.7.1.1 Förskola Identifiera: Observera, dokumentera, följa och analysera barns beteende och mående. Utvecklingssamtal. Insats: Skapa goda lärande miljöer för alla barn. Hänvisa och rådfråga BVC vid behov. 2.7.1.2 Skola Identifiera: Utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare. Hälsosamtal. Tillväxtkurva. Insats: Främjande och förebyggande arbete med kost och hälsa. 2.7.2 Första linjen 2.7.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning Identifiera: Riskbedömning. Somatisk/psykologisk undersökning, bedömning. Insats: Råd och stöd till barn och föräldrar. Eventuell remiss till Länsenheten för ätstörningar. 2.7.2.2 Hälsocentral Identifiera: Somatisk bedömning. Vidareremittering till specialistnivå. 2.7.2.3 Länsenhet för ätstörningar Insats: Konsultativt stöd och behandling. 2.7.2.4 Förskola Identifiera: Utgå från aktuella observationer och analyser. Insats: Verksamheterna utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Hänvisa vid behov till BVC och andra instanser i första linjen. 2.7.2.5 Skola, elevhälsa Identifiera: Utgå från aktuella observationer och analyser. 13

Insats: Förebyggande och åtgärdande insatser. Verksamheterna utformas så att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. 2.7.3 Specialist 2.7.3.1 Barn- och ungdomssjukvård Identifiera: Fördjupad medicinsk bedömning och uppföljning. Insats: Medicinsk behandling. 2.7.3.2 BUP Insats: Vid samsjuklighet utredning och behandling i samverkan med Länsenheten för ätstörningar. 2.7.3.4 Länsenhet för ätstörningar Identifiera: Fördjupad bedömning. Insats: Behandling. 2.8 Barn med självskadebeteende 2.8.1 Bas 2.8.1.1 Barnhälsovård Identifiera: BAS-program. Insats: Hänvisa till barn-och familjehälsa. 2.8.1.2 Förskola Identifiera: Observera, dokumentera, följa och analysera barns beteende och mående. Utvecklingssamtal. Insats: Skapa goda lärandemiljöer för alla barn. Hänvisa och rådfråga barn- och familjehälsa vid behov. 2.8.1.3 Skola Identifiera: Hälsosamtal. Närvaroplan. Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Insats: Hälsofrämjande och förebyggande insatser. 2.8.2 Första linjen 2.8.2.1 Barn och familjehälsa, ungdomsmottagning Identifiera: Bedömning Insats: Råd och behandling barn och familj. 2.8.2.2 Förskola Identifiera: Utgår från aktuella observationer och analyser. Insats: Verksamhetens utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Hänvisa och rådfråga barn- och familjehälsa vid behov. 2.8.2.3 Skola, elevhälsa Identifiera: Utgår från aktuella observationer och analyser. 14

Insats: Förebyggande och åtgärdande insatser. Verksamhetens utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Hänvisa och rådfråga barn- och familjehälsa/ungdomsmottagning. vid behov. 2.8.3 Specialist 2.8.3.1 BUP Identifiera: Bedömning. Insats: Behandling av allvarligt självskadebeteende, samsjuklighet. 2.8.3.2 Barn- och ungdomshabilitering Identifiera: Kartläggning och bedömning av utlösande faktorer vid samsjuklighet autism och/eller utvecklingsstörning. Insats: Samverkan vid samsjuklighet, autism och/eller utvecklingsstörning. 2.9 Ångest, rädsla, oro och nedstämdhet 2.9.1 Bas 2.9.1.1 Barnhälsovård Identifiera: BAS-program. Insats: Hänvisa till barn- och familjehälsa. 2.9.1.2 Förskola Identifiera: Observera, dokumentera, följa och analysera barns beteende och mående. Utvecklingssamtal. Insats: Skapa goda lärande miljöer för alla barn. Hänvisa och rådfråga BVC vid behov. 2.9.1.3 Skola Identifiera: Observera och analysera elevers beteende. Hälsosamtal. Närvaroplan. Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Insats: Hälsofrämjande och förebyggande insatser. Plan mot diskriminerande och kränkande behandling. 2.9.2 Första linjen 2.9.2.1 Barn- och familjehälsa, ungdomsmottagning Identifiera: Bedömning. Insats: Råd och behandling till barn och familj för lindriga/medelsvåra tillstånd. Vid utebliven förväntad behandlingseffekt, ställningstagande till specialistnivå. Vid suicidrisk hänvisa till BUP för bedömning. 2.9.2.2 Barnhälsovård, hälsocentral Identifiera: Somatisk bedömning. Insats: Medicinsk behandling vid lindriga/medelsvåra tillstånd. Vid suicidrisk hänvisa till BUP för bedömning. 15

2.9.2.3 Förskola Identifiera: Utgår från aktuella observationer och analyser. Insats: Verksamhetens utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Hänvisa och rådfråga barn- och familjehälsa vid behov. 2.9.2.4 Skola, elevhälsa Identifiera: Utgår från aktuella observationer och analyser. Insats: Förebyggande och åtgärdande insatser. Verksamhetens utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Eventuellt beslut om särskilt stöd. Hänvisa och rådfråga barn- och familjehälsa/ungdomsmottagning vid behov. Vid suicidrisk hänvisa till BUP för bedömning. 2.9.3 Specialist 2.9.3.1 BUP Identifiera: Bedömning. Insats: Behandling av medelsvåra/svåra tillstånd och mer komplexa tillstånd. Hänvisa till hälsocentral/barn- och ungdomssjukvård för differentialdiagnostik. 2.9.3.2 Barn- och ungdomshabilitering Identifiera: Kartläggning och bedömning av utlösande faktorer kopplat till funktionsnedsättning inom barn- och ungdomshabiliteringens målgrupper. Insats: Råd och behandling vid lindriga tillstånd kopplat till funktionsnedsättning inom barn- och ungdomshabiliteringens målgrupper. Vid suicidrisk hänvisa till BUP för bedömning. 16