Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Olovslund förskola Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Ann-Charlott Lindström
2010-09-28 1 (8) Innehåll 1. UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2 Verksamhetsdokument...2 Verksamhetsstöd...2 Öppethållande...2 Barnsäkerhet...2 Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2009,...3 Antal barn och personal i barngrupperna den 15 oktober 2009,...3 Miljödiplomering...3 Övrigt...3 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 VT 2010...4 Utveckling och lärande...4 Normer och värden...6 Inflytande och delaktighet...7
2010-09-28 2 (8) Kvalitetsredovisningen ska göras varje år. Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe. Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se 1. UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN Verksamhetens namn och inriktning Olovslund förskola Huvudman Järfälla kommun Namn på pedagogiskt ansvarig / chef Ann-Charlott Lindström Telefon 08 580 29422 E-post till huvudman Jarfalla.kommun@jarfalla.se Kommundel Viksjö Pedagogisk examen/utbildning Förskollärare Mobil 070 480 8581 E-post till enheten Olovslund.forskola@jarfalla.se 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Delas verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ut till föräldrar? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Finns verksamhetsberättelse för föregående år? Ja Vilka deltar i arbetet med att ta fram verksamhetsberättelsen? Ledning Föräldrar All personal Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Verksamhetsstöd Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd? Om ja, hur används verksamhetsstödet? Öppethållande Verksamhetens öppettider: Måndag 6,45-17,30 Tisdag 6,45-17,30 Onsdag 6,45-17,30.. Torsdag 6,45-17,30 Fredag 6,45-17,30 Finns informationsmaterial till föräldrar om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Hur många vardagar har verksamheten varit stängd mellan 1 januari 31 december 2009? Antal dagar:2,25 dagar (aug 09-juni 10) samt 4 veckor i juli, samt 11 tillfällen 16.30-17.30. Barnsäkerhet Genomförs regelbundna barnskyddsronder? (allergirond) Finns dokumenterade rutiner för: Senaste protokollförda barnskyddsrond utförd den:200911
2010-09-28 3 (8) Barnolycksfall Ja Försvunna barn Ja Kris/katastrof Ja Brandsäkerhet Ja Dokumenteras barnens närvar/frånvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2009 1, (exkl. verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd) Barn per årsarbetare Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen (%) 5,8 51% 49% Andel årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn Antal barn och personal i barngrupperna den 15 oktober 2009 2, (exkl. verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd) Avdelningsnamn Barnens ålder (t.ex. 1-3 år) Antal barn Personaltimmar i barnarbete per vecka, (ordinarie tjänstgörande) Ior födda 07-08 18 116,5 80 Kanin födda 06 12 85,5 40 Tiger födda 05 15 83,5 40 Nalle Puh födda 04 12 76,5 40 31.5% småbarn Miljödiplomering Är förskolan miljödiplomerad? Ja, brons Ja, silver Ja, guld Varav personal med pedagogisk högskoleutbildning (tim/vecka) Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten Barnskyddsronder har vi inte, däremot allergironder där barnen är i fokus. Vi har ingen krisplan, men vi använder oss av "Lathunden" Anställda utan anställningsdatum, anställdes före 20080401 Ca 3,0 timmar per pedagog och vecka (snitt) är arbete utanför barngrupp. Tex föräldrasamverkan, utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar, pedagogiska forum och pedagogiska koncerträffar. Verksamheten var miljödiplomerad med brons ca 2007. (Jag återkommer med datum för registerutdrag på Lisette Alexandroff och Minna Widberg.) 1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas. 2 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.
2010-09-28 4 (8) 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 VT 2010 Utveckling och lärande Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för utveckling och lärande. Järfälla kommun har satt mål för kunskaper i skolan. För en majoritet av barnen lägger förskolan en viktig grund för möjligheten att dessa mål ska uppnås. Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Utveckling och lärande Arbetet har utförts på ett tillfredsställande sätt. Vi bedömer resultatet som gott. Vad baseras bedömningen på? * BRUK, skolundersökningen, intervjuer med pedagogerna, barnintervjuer. - Självskattning (BRUK) visar att det bland personalen finns en differentierad syn på detta.vi utvärderade språk, matematik/naturvetenskap /teknik och lekinriktat arbetssätt. Några bedömer att man lyckats ganska väl, medan andra bedömer arbetet att man inte lyckats lika väl. Generellt sätt bedömer barnskötarna resultatet av arbetet något högre än vad förskollärarna gör. - Skolundersökningen (73% svar)- Resultatet visar att vi har ett snitt på 3,3. Vi är särskilt stolta över att 96% av föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen. - Intervjuer med pedagogerna - Ledningen har under vårterminen träffat samtliga arbetslag/pedagoger på förskolan och haft intervjuer om måluppfyllelsen (BUN:s effektmål). Ledningen har också träffat de åldersgruppsansvariga på hela enheten och följt upp hur arbetet med åtgärder för utveckling i vår kvalitetsredovisning från 2008 då ett antal punkter under området kunskaps och färdighetsutveckling utvärderats. Personalen är mer medveten nu än tidigre. Man har blivit bättre på att ställa öppna frågor till barnen och inte nöja sig med "jag vet inte svar, eller ja-och nejsvar". Bla tack vare barnintervjuerna har man också blivit bättre på att observera och dokumentera i vardagen. - Barnintervjuer - Inom området ansvar och lärande har pedagogerna haft intervjuer med alla barn födda 05. Ledningen har sedan träffat dessa arbetslag gemensamt. Barnen uttrycker oftare nu än tidigare att de lärt sig saker. Mycket av det barnen uttrycker handlar om vad de lärt sig fysiskt, så som, hoppa på ett ben, rita etc.hur man lärt sig och/eller blivit bra på något, svarar barnen att de lärt sig själv, att de lärt sig av andra barn eller av fröknarna. Barnen använder också sin portfoliopärm mer nu än tidigare. De tycker det är roligt att se hur de gjorde förut. Dessutom frågar de idag om de kan få sätta in saker i sin pärm. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs - Vi har en veckosrtruktur som är gjord så att innehållet i läroplanen kan följas. - Vå r portfoliomodell som vi arbetat fram under verksamhetsåret sätter fokus på lärande och uppföljning. Barnen har egna portfoliopärmar där de är med och väljer ut vad pärmen ska innehålla. Pedagogerna har en mall i portfoliopärmen som också styr innehållet. - Matematik arbetar vi med på hela förskolan. En av åldersgrupperna är med i aktionsforskningsprojektet som också fokuserar på matematiken. - Under året har det gemensamma temat varit "sagor". Två av pedagogerna har gått utbildningen "Språkutvecklande arbetssätt". Språkutveckling har också varit ett område vi
2010-09-28 5 (8) jobbat extra med. Bla har barnen tränat i att berätta och återberätta sagor, men också med att beskriva bilder eller upplevelser. - Under året har vi haft tre stycken temaveckor då all verksamhet är inriktat på ett specifikt tema. Temana har varit matematik, hälsa/rörelse och miljö. - Enheten har också haft internfortbildningar i teknik, dans och rörelse samt i matematik i naturen. - På våra interna pedagogiska forum men också de pedagogiska forum som anordnas inom koncernen samtalar vi om metoder för pedagogisk /metodisk inriktning. - En dag i veckan finns en intern handledare med i verksamheten för att stötta upp upp utvecklingsarbetet. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur förskolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Förutsättningarna har på pappret varit ganska bra, men i verkligheten ganska dåliga pga både långtidssjuk personal, en mycket hög korttidsfrånvaro, att en personal sa upp sig och att vi inte fick behålla långtidsvikarie pga turordningsregler. Vi har alltså haft vikarier för vikarierna. Trots detta har personalen tagit ett stort steg framåt med att följa och dokumentera barnens utveckling och lärande. Jag uppfattar också att man tar barnens egna tankar på ett större allvar än tidigare. Professionaliten har höjts. Det finns en stark vilja till utveckling. Att använda dokumentationer till reflektion både i barn- och vuxengruppen är ett område vi behöver förbättra. Aktionsforskningsgruppen har dock påbörjat detta arbete. Handledaren har varit ett stort stöd för utvecklingsfrågor, verksamhetsutveckling och samtal. Nu återstår att omsätta kunskap och teori i praktiken. IT är ett område vi i princip inte jobbat med alls (Det fanns inga datorer förrän i slutet av vt10). Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet - Att integrera socialisation, kognitiva utmaningar och skapande arbete till en helhet i all verksamhet. - Att genom ovan nämnda, för barnen skapa meningsfulla sammanhang i utveckling och lärande så att de får en fördjupad förståelse/kunskap. - Att ta tillvara barnens egna tankar och hypoteser, att inte ge de "rätta"svaren i lika hög grad som tidigare. Att ställa fler nyfikna frågor och att dokumentera barnens tankar och utveckling. Dessutom att använda dokumentationerna som reflektion både till barn- och vuxengruppen. - Vårt inre miljö-projekt, som kom till efter vår självutvärdering om lekinriktat arbetssätt. - Den reviderade läroplanen - IT-pedagogik
2010-09-28 6 (8) Normer och värden Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för normer och värden. Järfälla kommun har satt mål mot mobbning och kränkande särbehandling. Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Normer och värden Arbetet har utförts på ett tillfredsställande sätt. Vi bedömer resultatet som gott när det gäller mobbnings- och kränkningsfrågor men lite mindre gott när det gäller genusfrågor. Vad baseras bedömningen på? * BRUK, skolundersökningen, barnintervjuer, intervjuer med pedagogerna. - I självutvärderingen om motverkande av kränkande behandling anser pedagogerna att vi behöver fortsätta diskussionerna med dilemmafrågor. Man tycker det är svårt, men viktigt, att angripa orsaker till kränkning inte bara symptomen. - I självutvärderingen om jämställdhet anser man att man uppmuntrar flickor och pojkar till gemensamma lekar, men att man nog är lite sämre på att bemöta flickor och pojkar på samma sätt. - I skolundersökningen (73%svar) Resultatet visar att vi har ett snitt på 3,3. 94% av föräldrarna anser att de känner sig trygga när deras barn är på förskolan och 95% av dem anser att deras barn känner sig trygga på förskolan. - I barnintervjuerna, där pedagogerna intervjuat barnen födda 04, i genus/ jämställdhetsfrågor samt i "kompis-frågor", uppfattar pedagogerna att barnen har mycket klart för sig vad som är ett bra svar. De vet vad pedagogerna vill att de ska svara. - Intervjuer med pedagogerna - Ledningen har under vårterminen träffat samtliga arbetslag/pedagoger på förskolan och haft intervjuer om måluppfyllelsen (BUN:s effektmål). Ledningen har också träffat de åldersgruppsansvariga på hela enheten och följt upp hur arbetet med åtgärder för utveckling i vår kvalitetsredovisning från 2008 då ett antal punkter under området trivsel, trygghet, jämställdhet och likabehandling utvärderats. De flesta pedagogerna har fått internutbildning i genus/jämställdhetsfrågor samt att vi framställt en jämställdhetsplan. Detta för att öka kompetensen. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs - Genom gemensamma strategier - att ge mycket positiv feed-back till barnen och tala om för dem alla goda handlingar de gör. Tex när de hjälper varandra. - Genom att följa upp konflikter tillsammans med alla inblandade så att alla får säga sin version av en konflikt. - Sociogram har en grupp använt för att se mönster i gruppen. - Utvärdering av riskområden för kränkningar i likabehandlingsplanen. - Pedagogerna har uifrån likabehandlingsplanen jobbat med olika dilemmafrågor. - Observationer av hur/vad flickor respektive pojkar uttrycker sig och gör. - Man har jobbat väldigt mycket, särskilt i de äldsta grupperna, med kompisskap. Hur är man en bra kompis? I alla grupperna har man jobbat med konflikthantering och att ge/få/göra förlåt på riktigt. Man har jobbat med litteratur, tex Alfons Åberg, för att föra diskussioner kring empati.
2010-09-28 7 (8) Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur förskolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet - Hela jämställdhetspaketet behöver utvecklas. Vi har brister i kunskap och även i observationsteknik, Vi behöver ta ett steg i att se och analysera vårt eget beteende - våga "konfrontra" våra kollegor och ställa frågor om hur de tänkte om det man såg. Dessutom behöver vi se över vår miljö, både ute och inne, ur ett genusperspektiv.(detta har vi som ett årsprojekt 2010-2011) - Konflikthantering, kompisskap och att se varje individ som en tillgång har blivit bättre. Ett professionellare förhållningssätt. - Det har under året varit lite svårt med kontinuiteten i arbetet, då vi haft så många vikarier och hög korttidsfrånvaro. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet - Vi ska utveckla våra intervjufrågor på detta område. - Likabehandlingsplanen ska revideras och färdigställas. - Vi behöver också få med föräldrarna i vårt tänk såväl när det gäller kränkning som genus. - Vi kommer under hösten inbjuda till en föräldraföreläsning som handlar om att man kan "träna" på att bli trygg och våga stå emot. - Fortsatta observera vad/hur/var barnen leker. - Fortsätta intervjua barnen om attityden i dessa värdegrundsfrågor. - Kunskap och metoder för att observera och analysera. - Vårt "inre-miljö"projekt. Inflytande och delaktighet Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för arbetet med barns inflytande samt riktlinjer för föräldrarnas delaktighet. Järfälla kommun har satt mål för barnens inflytande och ansvar för det egna lärandet, samt för föräldrarnas delaktighet. Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Inflytande och delaktighet Detta område behöver utvecklas ytterligare Vad baseras bedömningen på? * Skolundersökningen, barnintervjuer, intervjuer med pedagogerna. - I skolundersökningen kan vi se att 89% av föräldrarna är nöjda med den information de får om verksamhetens innehåll. Vårt snittresultat på hela området är 3,2. Antalet föräldrar vid förskolans träffar är ungefär lika som förra året. - När pedagogerna intervjuade barnen (födda 04) om delaktighet och inflytande, har de svårt att förstå vad ordet inflytande betyder. Några tycker inte att de får bestämma alls, medan antra tycker att de får bestämma vad de ska göra och vilka de vill leka med. - Intervjuer med pedagogerna - Ledningen har under vårterminen träffat samtliga arbetslag/pedagoger på förskolan och haft intervjuer om måluppfyllelsen (BUN:s effektmål). Ledningen har också träffat de åldersgruppsansvariga på hela enheten och följt upp hur arbetet med åtgärder för utveckling i vår kvalitetsredovisning från 2008 då ett antal punkter under området inflytande och delaktighet utvärderats.
2010-09-28 8 (8) Personalen anser att föräldrainflytandet har ökat. Vi vill ha en öppen dialog och möjlighet till insyn i verksamheten. Vad gäller barnens inflytande är det ett område som förskolan inte jobbat så länge med. Vi tycker ändå att barnen fått lite mer inflytande och delaktighet än tidigare. - Ansvar för sitt eget lärade syns förhållandevis mycket i rutinsituationerna. Vid påklädning, maten eller vid blöjbyten. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs - Föräldrasamarbete. Öppet klimat - rak kommunikation. Föräldraaktiv inskolning, introduktionsträffar för alla nya familjer, föräldramöten, föräldrardialog, utvecklingssamtal, informationsbrev, trevligheter. - Vi har börjat med att tydligare uttrycka för barnen vad de väljer, vad de har valt. Vi jobbar också med att varje gång vi säger nej till ett barn, fråga oss själva om vi istället kan säga ja med vissa reservationer eller förutsättningar. - Vi jobbar med förhållningssätt och attitydfrågor. - Vi gör också konkret statistik för barnen när de tex väljer mat på "barnens val vecka". - Att barnen ska förstå att inflytande hör ihop med ansvar. - Att öka förståelsen för att man får/kan tycka olika. - Att både barn och vuxna får prata till punkt utan att bli avbrutna. Att vänta på sin tur. - I bla rutinsituationer använder vi många uttryck som tex: Du har lärt dig att..hur mycket tror du att du orkar? Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur förskolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet - Medvetenheten hos personalen har ökat. Nu låter man barnen ta mat själva eller hälla upp mjölken tex. - Balansen mellan stukturerad lek och fri lek är god. - Vi behöver fortsätta att utveckla vårt förhållningssätt mot barnen. Att lyssna på med en vilja att förstå. - Svårighet kan i viss mån vara föräldrarna. De är många gånger väldigt individinriktade medan vi utgår från gruppen som helhet. - Personalfrånvaron har påverkat området negativt. Både ur föräldraperspektiv och barnperspektiv. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet - Vi behöver bli tydligare i att informera, eller låta föräldrarna förstå, hur vi tänker inflytande och delaktighet på olika nivåer i organisationen. För det enskilda barnet i sin vardag kopplat till ansvar, och föräldrarna både på "sin" avdelning, hela förskolan, hela enheten och på förvaltningsnivå. - Med barnen behöver vi bli bättre på kopplingen inflytande ansvar. Att de verkligen förstår. 20100928 Ann-Charlott Lindström Datum Uppgiftslämnare