Underlag Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom
Omfattade nationella attitydkampanjer Time to change Hjärnkoll Nami Bring changeto mind
Ibland är jag inte så säker på vem som har rätt att säja när någon är tokig och när han inte är det. Ibland tror jag inte nån av oss är riktigt tokig och inte nån av oss är riktigt klok förrn resten av oss pratar i honom att det är så. Det är liksom inte så mycket det man gör, utan det är hur de flesta ser på en när man gör det. William Faulkner, Medan jag låg och dog, i Beckers Utanför-avvikandets sociologi (2006)
Vänner och bekanta: theydon tcallmesad, theydon tcallmebad, theydon tcallmemad. They don t call me (William McNight) Nästan 90% av svenskarna menar att de skulle fortsätta relationen med en vän som fick psykiska problem. HUR KOMMER DET SIG ATT VÄNNERNA DOCK OFTA FÖRSVINNER, OCH ATT KOLLEGORNA SLUTAR HÖRA AV SIG?
DSM (1952) 106 diagnoser DSMII (1968) 182 diagnoser DSM III (1980) 265 diagnoser DSM III-R (1987) 292 diagnoser DSM IV (1994) 365 diagnoser 1 av 3 i Hjärnkolls attitydundersökning 2009 ansåg att stress och sorg är psykiska sjukdomar. Fram till - 70-talet ansågs homosexualitet vara en psykisk störning. Hur påverkar psykiatriska diagnoser våra tankar om gränsen mellan sjukt och friskt? Skapar diagnoser gränser mellan vi och dem, eller leder de till en ökad förståelse som gör att vi bättre kan förstå?
Diagnoser tillkommer och tas bort, inte på grund av vetenskapliga fynd, utan också på grund av kompromisser och politiska hänsynstaganden Ex. homosexualitet. Kriminaliserat till 1944 i Sverige Patologiserat till 1977 i Sverige
Medicinska diagnoser Speglar samtidens sociala och kulturella koder, värderingar, normer, hotbilder, människosyn, klass- och könsstrukturer Sjukdom skapar och upprätthålls genom: läkare som namnger sjukdomen Patienterna som bär den Sjukförsäkringssystemet som bekräftar den Media som iscensätter den Läkemedelsindustrin som profiterar på den Plus alla föreställningar som ger den mening (Thomas Brante, Diagnosens makt )
Arbete och psykisk sjukdom/ohälsa 25% av svenskarna kan inte tänka sig att arbeta med någon som har en psykisk sjukdom Många vågar inte berätta för sin arbetsgivare om sin psykiska ohälsa. Skulle ni vilja arbeta med någon som har en psykisk sjukdom, och skulle ni våga berätta om ni själva drabbades?
Negativa attityder leder till stigmatisering! Stigmatisering ses som den process där samhället lägger en negativ innebörd i beteenden och synliga tecken på social avvikelse hos den enskilde individen. När omvärlden kategoriserar/etiketterar en person som avvikande från det normala blir hon eller han stigmatiserad. bygger på föreställningar om normalitet och en uppdelning i vi-och dem (SOU 2010:31, s 20)
Stigmatiseringsprocessen enl. Thornicroft: 1. En person anses ha karaktärsdrag som betyder att han eller hon är annorlunda 2. Annorlundaskapet relateras på ett stereotypt sätt till negativa oönskade drag. 3. Kategoriseringen som annorlunda framhävs som väsensskild från det normala. 4. Annorlundaskapet innebär förlust av social status och diskriminering. (Lindström et. al 2010)
Det är alltså skillnader i social status, ekonomisk och politisk makt som gör det möjligt att särskilja individer och grupper på ett nedvärderande sätt genom stereotypier, uteslutning och marginalisering.
Och vi vet från forskningen att personer med svår psykisk ohälsa ofta har låg social status, dålig ekonomi och har begränsad politisk makt.
Nästan 70% av befolkningen tycker att den bästa behandlingen är att människor med psykisk sjukdom ska leva ute i samhället, men 33% anser också att utlokalisering av psykiatrisk verksamhet utgör en fara för lokalbefolkningen, och 14% tycker att det är skrämmande att det bor människor med psykiska sjukdomar i ens bostadsområde Hur möjliggöra för människor med psykiska problem att leva i samhället som alla andra? Kan ni tänka er att bo granne med någon som har en psykisk sjukdom?
Samboskap och relationer 25-40% av befolkning antas ha en psykisk ohälsa enligt socialstyrelsen. 40% av svenskarna kan dock inte tänka sig att i framtiden bo med en person som har psykiska problem. Vågar man berätta för en ny eller potentiell partner om sin ohälsa/sjukdom?
Quick fix dominerar synen på terapi-10 samtal och antidepressiva? -överlag är svenskarna mer positiva till samtalsbehandling än medicinsk behandling, ändå ser vi läkemedel som en nödvändighet -vad behövs i utbudet av behandling och stödinsatser?
Högutbildade, Kvinnor, Personal inom stödsystemet och personer med egen erfarenhet har mer positiva attityder till psykiska problem/psykisk sjukdom Personer mellan 25-25 generellt mer negativa attityder (2009).
Skäms inte för den du är människa, var stolt! Inne i dig öppnas sig valv efter valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. Tomas Tranströmer